Kap 9 Arkeologin och fisket - Vänermuseet

More documents

Recommendations

Info

vänermuseets arkiv katsor. Det finns katsor kända från både norra och södra Vänern. I Karlstad, intill Klarälven, har man i leran funnit delar av en katsa daterad till tiden strax före Kr.f. 4 I Mariestadstrakten finns undersökta katsor från 1100–1200talen och från 1600talet. 5,6 Katsorna är med andra ord fångstredskap som brukats från förhistorisk tid fram till 1800talet. Förmodligen återanvändes katsorna under lång tid och delar av dem byttes ut efterhand. 134 Berättelser om fisket I medeltida brev och 1600talets domböcker framskymtar berättelser om fisket, människorna som fiskade och om fogdar/kungars makt och rättigheter över människor. I ett brev från den 13 december 1469 beskrivs hur klostret i Varnhem bytte bort en del av fisket på Lurö och ett flertal andra platser i norra Vänern till biskopen i Skara. Hammaröfisket omtalas i ett brev från 1441 och det handlar om laxfisket. I de
medeltida diplomen framgår att laxfisket var viktigt för Vänerområdet överhuvudtaget. Under medeltiden fick kyrkans fogdar i uppdrag att köpa in fisk och klost rens tillsynsmän övervakade fisket och export. Laxen var den viktigaste fisken. En tunna lax kostade på 1460–1470talen i Stockholm 3,5–5 svenska mark. På 1525 var den uppe i 10 mark. 7 Från de äldre kartorna och av de ortnamn som idag som finns bevarade anar vi fiskets betydelse, läs mer om detta i kapitel 4, Platsen, namnet och historien. På det äldre kartmaterialet finns ibland samfälligheter precis intill Vänern. Ett exempel är Averstad i Ölseruds socken i Säffle kommun. Samfälligheten ligger på karg mark, intill vattnet. Denna samfällighet är omnämnd som tillhörandet fisket 8 . Förmodligen finns det fler sådana samfälligheter som vi skulle kunna hitta om vi fördjupade oss i det äldre kartmaterialet. Ortnamnen berättar också om ett antal platser kring Vänern som har med fiske att göra. På Segerstad i Karlstads kommun finns Notudden och not återkommer i andra platsnamn intill Vänern. Andra platser innehåller ord som drag – notdragning, varp – Varpnäs och lax som i Laxhallarna. 7 I andra artiklar i denna bok finns andra exempel på ortnamn som berättar om fiskets betydelse. ”Fiskefynd” De mest påtagliga spåren av fiskens betydelse under äldre tider är kanske de fiskben som hittas vid arkeologiska utgrävningar. Fynden av fiskben berättar om fiskens betydelse för människors kost under förhistorien och medeltiden i Vänerområdet. Vid tillräckligt goda bevaringsförhållandena kan mängder av fiskben identifieras bland köksavfall på boplatser från såväl stenålder som medeltid. Här får vi en bra uppfattning om vilka fiskar som fångades och även om det förekom fjärrhandel med olika fiskprodukter. Fiskbenen är lättare att hitta vid arkeologiska undersökningar än föremål som kan kopplas till fisket. Men det kan ju vara så att en del föremål har använts för fisket men ändå av arkeologerna beskrivs haft 135 annan funktion. Sådana fynd kan vara tyngder som använts till nät men som tolkats användas till annat på en boplats. Ett sådant exempel är vävtyngder som är relativt vanliga fynd och som kan ha använts som tyngder till nät istället för till en vävstol. Ett spännande fynd har påträffats i Karlstads innerstad, ett flöte på 2–3 meters djup. Flötet är tillverkat i lönn och är ca 7 500 år gammalt. Flötet är täljt och har spår efter rep eller liknande som en rand runt omkring. 9 Från borgen Aranäs finns ett antal metkrokar av järn. Borgen användes under 1200–1300talet 5 . Krokarna hittades i något som kan ha varit en smedja. Utanför Aranäs har också en katsa hittats. Den är inte daterad men kan ha varit i bruk under samma tid som borgen användes. Det tillsammans med fynd av fiskben visar att fisket var viktigt för människorna i borgen. Från 1000talet och framåt finns mängder av fiskben funna från landsbygdsmiljöer, kloster och städer. Att fisk hade stor betydelse i den medeltida kosten beror bland annat på den katolska kyrkans förbud att äta kött från däggdjur under fastedagarna och de kristnas idealiserande av fisk som föda. Eftersom antalet fastedagar under ett år var någonstans runt 180 så gick det åt mycket fisk. I benmaterialen från klostren i Gudhem och Varnhem visas vilka fiskarter som vanligen konsumerades i dessa kyrkliga miljöer (se tabell 1 på sidan 138). Sötvattensarterna dominerade och merparten av fiskbenen kommer från abborre, gädda och olika karpfiskar. Eftersom klostren hade mängder med gårdar och rätt till fiskevatten både i Väst och Östsverige är det svårt att veta exakt vad som utgör lokalt fiske och vad som kommer längre bort ifrån. Både Gudhems och Varnhems kloster hade dock betydande fiskerätter i Vänern varför det är sannolikt att Vänerfisket hade betydelse för klostrens försörjning av fiskprodukter. 10 För människorna som levde i Skara på 1000talet var gädda och gös vanligast, kompletterat med abborre och olika karpfiskar, främst mört och braxen. 11 Fisken kom sannolikt från olika sjöar i stadens omland, men
Page 1: Att leva på vad vattnet ger Vatten
Page 5 and 6: Karta över Vänern. vänermuseet S

Kap 9 Arkeologin och fisket - Vänermuseet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?