Arvet till framtiden - Rikare Liv

Metanskorstenar i Sibirien
Sensommaren är nuförtiden en skrämmande tid eftersom det då
kommer rapporter om Arktis tillstånd. Trots att 2008 förmodli-
gen inte kommer att gå till historien som något av de allra var-
maste åren blev det första året på hundratusentals år då det blev
möjligt att segla runt Arktis; såväl Nordost- som Nordvästpassa-
gen var segelbara i september, och den arktiska isen en ö.
Några som passade på att fara längs Rysslands nordkust var den svensk-
ryska expeditionen ISSS08 (International Siberian Shelf Study 2008) som tog
prover för att bland annat undersöka upptiningen av metanhydrater. Längs
Sibiriens kust finns enorma mängder av den mycket potenta växthusgasen
metan nedfrusen. När temperaturen stiger smälter metanhydraterna och ga-
sen frigörs och bidrar då till ytterligare uppvärmning.
Tidigare har bland annat FN:s klimatpanel IPCC bedömt att metan i per-
mafrosten visserligen är en stor risk men att avsmältning i större skala först
kommer att inträffa när jordens genomsnittstemperatur har ökat med 2-3
grader.
Den framstående ryske forskaren Igor Semiletov menar dock att det kan
komma att ske tidigare än så. Han ledde expeditionen ISSS08 och efter fem
veckors provtagningar i de sibiriska haven gjorde forskarna en häpnadsväck-
ande upptäckt, som det går att läsa om på deras blogg:
I går morse skulle så provtagningen äntligen avslutas. När vi vaknat upp
och klev upp på bryggan mötte vi Igor med tydliga spår av nattens arbete
men något nytt lyste i hans ögon. Han visade oss att en timme tidigare hade
några märkliga reflektioner snappats upp på ekolodet och av ett seismiskt in-
strument. Nu var det som ett helt moln av reflektioner i hela vattenkolonnen
på ekolodets skärm. Detta var inte ett sillstim. Samtidigt visade seismiken att
i havsbotten var det en massa uppåtsträvande deformationer. En riktig metan
hotspot. Reflektionerna i havsvattnet var från hela metanbubblor som steg
mot ytan.
Även om vi tidigare hittat starkt förhöjda halter av metan upplöst i havsvat-
tnet så var detta något helt annat. Här var alltså metanutflödet så starkt att
metanet inte ens hann lösas upp i vattnet utan steg från havsbotten som me-
tanbubblor upp till ytan. Naturligtvis användes ekolod och seismikdatan till att
optimera platserna dit vi for för att ta detaljerade sediment och vattenprover.
Många villiga händer assisterade metanprovtagningarna denna sista dag.
Proverna analyserades direkt ombord och mycket höga metanhalter (> 100
83