UV Syd, Daff 2008:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Inledning
Under 2007 genomförde projektgruppen Mästerby 1361 två slagfältsarkeologiska undersökningar i
Mästerby socken, Gotlands kommun, dels en mindre undersökning den 27-30 april, dels en större
den 17-21 september. Projektgruppen består av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam, Mästerby
hembygdsförening och projektledare Maria Lingström. Mästerby 1361 inledde sina
undersökningar i september 2006 (Lingström et. al. 2007). Projektgruppen har för avsikt att
fortsätta fältarbetet under 2008.
Den danska invasionen 1361
I juli 1361 intog danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Efter en landstigning på öns västkust,
troligen påföljd av en mindre sammandrabbning, marscherade kungens här snabbt mot Ajmunds i
Mästerby socken. Det är inte känt hur många män kung Valdemar förfogade över eller hur stor
Gotlands befolkning var under denna tid. Jämförelser med ungefärligt samtida invasioner gör det
troligt att anta att den danska armén då den nådde Gotland bestod av mellan 1500 och 2000 man,
huvudsakligen inhyrda tyska professionella legoknektar (bl. a. Westholm 2007, s. 142 och däri
anförd litteratur). Gutarna kunde i sin tur möjligen uppbringa ca 500-600 man i detta område
(Hammarhjelm 1998, s. 74), och om södra Gotlands män hann upp i tid till bron så många som
1500-2000 man (Westholm 2007, s. 142).
Flera samtida källor talar om att tre strider stod på Gotland, men Visby är den enda slagplats som
namnges (Tortzen 1961, s. 69f). Denna information stödjer Strelow som år 1633 är den första som
skriftligen nämner Mästerby vid namn och hävdar att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter
varandra (Strelow 1633, s. 170).
Ajmunds bro har kallats Gotlands nyckel, detta beroende på den kanaliserande terrängen, med
dåvarande Sudertingsån som ett brett hinder och Fjäle myr i öster som flankskydd. Här löpte
huvudvägen mot Visby, och Ajmunds var tings- och samlingsplats för närområdet. Även om
händelseförloppet ännu inte är klarlagt vet vi att gutarna år 1361 förlorade vid Fjäle myr. Den 27
juli stod striden vid ringmuren, där omkring 1800 gutar stupade. Gotland kom att förbli danskt
fram till 1645.
De gutar (och danskar) som stupade i Visby blev begravda vid Korsbetningen strax öster om
muren. Massgravarna var föremål för arkeologiska undersökningar under åren 1905-1930
(Wennersten 1905, Thordeman 1939). Många döda blev begravda i sina rustningar och
Korsbetningen är därmed både nationellt och internationellt sett en av de främsta källorna till
kunskap om medeltida rustningar.
Undersökningens förutsättningar
Platsen för drabbningen är belägen i ett småbrutet, flackt jordbrukslandskap med inslag av
planterad skog och ängen. Den forna Fjäle myr, som löpte i sydväst-nordostlig riktning genom
Mästerby socken, dikades ut under slutet av 1800- och början av 1900-talet och odlades upp.
Väster om den forna myren löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning. I anslutning
till Ajmunds bro i söder finns en del villabebyggelse och vägar, i övriga delar av
undersökningsområdet förekommer endast enstaka gårdar och hus. Vattendraget vid bron, som
tidigare hette Sudertingsån, grävdes på 1800-talet om vid utdikning av myren och blev
Ajmundskanalen.
4 Mästerby 1361