ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖER ... - Vårdalinstitutet

More documents

Recommendations

Info

Åttioåringarna klarade testet bäst, men i detta test klarade 95-åringarna igenkänningstestet något bättre än Alzheimer patienterna. Av detta kan man dra slutsatsen att möjligheten att utnyttja stöd för igenkänning är lägre vid Alzheimers sjukdom än vid normalt åldrande men att denna förmåga än dock finns kvar. Vidare tycks det som om färg kan fungera som uppmärksamhetsväckare men att enbart färgstödet inte tycks räcka som stöd för igenkänning över tid. Snarare var det så att formen (vad bilden föreställde) oftast gav upphov till mer kommentarer än när enbart färgen var det som skiljde de olika bilderna åt vilket kan ha bidragit till en förstärkt inkodning av bilden som sedan ökade stödet för igenkänning. Av studieresultatet drar vi slutsatsen att färguppfattning tycks vara välbevarad högt upp i åldrarna. Vidare tycks det som om Alzheimer sjukdomen hos de i medeltal 80 år gamla patienterna inte hade någon avgörande betydelse för diskriminering, färgnamngivning och färgpreferenser. Faktum är att deras resultat i mångt och mycket överensstämde med den representativa gruppen om 80-åringar, till skillnad från de cirka 15 år äldre 95-åringarna som klarade diskriminering och färgnamngivning på en lägre nivå trots avsaknad av demenssjukdom. Färg och form som stöd för igenkänning tycktes fungera på ett likartat sätt vid hög ålder, men där demenssjukdomens skadeverkningar på minnesfunktionen gjorde sig tydligt gällande. Resultatet visar på bevarade funktioner avseende olika aspekter av färguppfattning vid hög ålder både avseende färgpercept (uppfattning av färg och färgskillnader) färgkoncept (färgnamn) färgpreferenser och minnesstöd av färg och form. Anpassning av den fysiska miljön ur ett omvårdnadsperspektiv De flesta tycker att det är trevligt med färg. Färg stimulerar till hälsa. Färg på vårdavdelningen uppskattas av både patienter och anhöriga. Det vore inte dumt att få in mer av den varan i sjukvården, det kanske skulle göra att sjukhus blir mer av friskhus. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma är viktig i sjukvårdsmiljön. Tidigare studier har visat att vårdtiden kan förkortas i vårdsalar som vetter ut mot en vacker utsikt såsom en park, jämfört med salar som vetter mot motstående sjukhusvägg. Det har betydelse att man ser något som lockar till hälsa, för att stimuleras till att umgås med andra, delta i dagliga aktiviteter och komma ut. Tydligt genom kontrast Ålder, sämre syn och nedsatt minne kan medföra att man har svårigheter att varsebli saker och ting i sin omgivning på rätt sätt. En svart mugg mot en mörk bakgrund, kniv och gaffel mot ett brokigt underlag, filmjölk i en vit tallrik kan vara tillräckligt dåliga kontraster för att vara ett hinder i att äta självständigt. Enkla sätt att förtydliga ovanstående med hjälp av färg kan vara att använda en färgad bordstablett och färgat porslin, så att filmjölken syns i skålen! Det kan stimulera till att äta självständigt. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
Risken att falla i hemmet är stor, om den äldre människan har mörka möbler och mörka mattor. Ser man inte var bordet slutar, är det lätt hänt att man sätter kaffekoppen bredvid. Kontrast behövs för att se det man betraktar. Små färgskillnader ser man inte lika lätt. Skarpa färgkontraster vid trösklar och i golv bör undvikas, eftersom detta kan uppfattas som nivåskillnader eller hål. Färgat kakel bakom vita handfat och toalettstolar kan underlätta för äldre att orientera sig och bli mer oberoende i badrumsmiljöer. Viss kulörskillnad mellan rummets väggar samt något mörkare golvlister ger hjälp att uppfatta rummets gränser. Demenssjukdom kan medföra att man tappar bort en del av sitt språk, men våra vanligaste färgnamn på primärfärger verkar vara bevarade långt in i sjukdomen. Personerna som ingick i de ovan beskrivna studierna kunde trots sin höga ålder och svåra demenssjukdom med stor säkerhet fortfarande namnge blått, rött, grönt, gult, vitt och svart. Det innebär en möjlighet att använda oss av färgkoder i kommunikation med den som är drabbad av demenssjukdom för att förtydliga: Sätt dig i den blå stolen ! Man har en åsikt och värdering om färg även om man nått hög ålder, ser dåligt och är drabbad av demenssjukdom Patienterna i studien rangordnade färger väldigt enhetligt efter preferens och med stor likhet till det som tidigare studier har visat för yngre åldersgrupper där blått, rött och grönt har visat sig vara mycket uppskattade färger i preferenstester. Vidare visade studierna att färg utgjorde ett starkt stöd för igenkänning av olika bilder i enkla minnestest till skillnad från bilder som inte var färglagda. Den kliniska betydelsen av detta fynd kan vara en ökad användning av färger som koder och ledtrådar i miljön, liksom att med färg väcka uppmärksamhet kring formen på saker och ting i vår omgivning. Framtidsscenario Att utforma en bra fungerande miljö för personer med demenssjukdom måste alltså ske i samverkan mellan olika kompetenser. Det finns en rad olika applikationsmöjligheter för överföring av resultaten från den teoretiska forskningen till den praktiska vårdmiljön. Detta bygger på ett intimt samarbete över yrkesgränserna mellan arkitekter, belysningsexperter, måleribranschen, förvaltare, omvårdnadsforskaren och personalen på enheten vilket är det arbetssätt som jag förordar vid ny- och ombyggnationer. Förutom bättre anpassade lokaler ger ett sådant arbetssätt en ökad delaktighet och medvetenhet om miljöns betydelse för personalen vilket i sin tur kan få positiva återverkningar på trivsel och den omvårdnad man ger sina patienter. På många håll i landet har man visat stort intresse för att implementera nya rön kring skapandet av en stödjande fysisk vård- och boende miljö. Man har bland annat tillämpat dem vid renovering, inredning, ny- och ombyggnad av sjukhem och äldreboenden. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
Page 1 and 2: ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖ
Page 3 and 4: ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖ
Page 5 and 6: har vi samtidigt en mycket stor gru
Page 7 and 8: Färgsättningen formar miljön Fä
Page 9: I en intervju med de äldre persone
Page 13 and 14: Referenser Antonovsky A. Unraveling

ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖER ... - Vårdalinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?