ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖER ... - Vårdalinstitutet

More documents

Recommendations

Info

HIGH COMPETENCE LOW Negative affect Maladaptive behavior Tolerable affect Marginally adaptive behavior Positive affect Adaptive behavior Adaption level (AL) Zone of maximum performance potential Tolerable affect Marginally adaptive behavior Negative affect Maladaptive behavior WEAK STRONG ENVIRONMENTAL PRESS Figur 1. Den ekologiska åldrande modellen enligt Lawton och Nahemow. Källa: Lawton MP, and Nahemow L. Ecology and the ageing process. In: C. Eisdorfer and MP. Lawton eds. The psychology of adult development and aging. Washington: American Psychological Association, 1973. Copyright © (1973) by the American Psychological Association. Reprinted by permission. Demenssjukdomen kan medföra speciella svårigheter för den drabbade Demenssjukdomen medför en rad specifika svårigheter som kan påverka hur vi uppfattar vår omgivning, hur vi kan klara vardagliga aktiviteter och vilket behov vi har av andras hjälp (Wallin et al. 1994). Det kan gälla att förstå hur miljön är arrangerad, att uppfatta rummet adekvat, att hitta rätt i både nya och välkända miljöer, att känna igen vardagliga föremål eller att tolka kontraster, mönster och symboler. Eftersom demenssjukdomen medför en rad förluster för de personer som drabbas, förlust av minnen, förlust av språk, förlust av sammanhang kan detta leda till en hög grad av osäkerhetskänsla och stress. En felaktigt utformad miljö kan ytterligare späda på dessa upplevelser likaväl som en rätt utformad miljö kan stödja bevarade funktioner och därmed bidra till trygghet och välbefinnande Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
Färgsättningen formar miljön Färg har stor betydelse för de flesta människor som förtydligande och förskönande faktor och som informationsbärare och uppmärksamhetsväckare. Inom den psykologiska delen av färgforskningen har man sedan lång tid tillbaka intresserat sig för hur vi människor uppfattar färg och vilken betydelse vi sätter till färg (Sivik 1997). Däremot har det tidigare varit brist på kunskap om hur vi uppfattar färg vid hög ålder och under inflytande av demenssjukdom, ett ämnesområde som nu är under utveckling (Cooper 1999, Wijk 2001). Genom färgforskningen kan vi lära oss att färg och framför allt färgskillnader mellan det vi betraktar och dess bakgrund, är avgörande för hur tydligt vi uppfattar vår omgivning och saker och ting omkring oss. Likaså vet vi att koder och ledtrådar kan förtydliga och leda rätt och att vi mer eller mindre omedvetet lägger saker och ting på minnet för att orientera oss. Men hur är det om vi drabbas av demenssjukdom? Kan vi utnyttja den typen av information då och har färgsättning någon betydelse? I likhet med många vårdare och anhöriga lade jag som sjuksköterska märke till hur stark betydelse utformningen av boendet har för personer drabbade av demenssjukdom. Jag blev särskilt intresserad av det faktum att personer med demenssjukdom ofta uppmärksammade kulörstarka färger i och med att de kommenterade dessa i olika situationer. Detta väckte mina funderingar kring färgens betydelse vid demenssjukdom. Kunde det vara så att färg är ett så starkt stimuli som vi omgivit oss av genom hela livet, som vi använt oss av i vårt dagliga språk och ofta har ett positivt förhållande till, att det även skulle kunna ha betydelse för oss trots att vi drabbas av demenssjukdom ? Om det skulle vara så kanske vi skulle kunna använda färgsättning på ett mer medvetet sätt i utformningen av boenden för personer med demenssjukdom för att stödja uppmärksamhet och för att förtydliga. Utan ljus ingen färg Hur vi förmår uppfatta miljön runt omkring oss beror båda på vår synförmåga och kognition men också på ljussättningen. En god ljusmiljö kan kompensera för nedsatt synförmåga och underlätta dagliga aktiviteter hos äldre. Med stigande ålder kan ögonfunktionen börja svikta avseende exempelvis minskad ackomodationsförmåga (att fokusera), eller grumling av linsen vilket ofta innebär att man kräver mer ljus för att se normalt men samtidigt att man blir mer känslig för bländning. Även näthinnan åldras där en sämre diskrimineringsförmåga kan bli följden. Vid all om- och nybyggnation av boende för äldre bör därför en ljusexpert ingå i arbetsgruppen så att inte en väl genomtänkt miljö avseende form och färg spolieras på grund av dåligt eller felaktigt ljus. Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
Page 1 and 2: ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖ
Page 3 and 4: ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖ
Page 5: har vi samtidigt en mycket stor gru
Page 9 and 10: I en intervju med de äldre persone
Page 11 and 12: Risken att falla i hemmet är stor,
Page 13 and 14: Referenser Antonovsky A. Unraveling

ATT ANPASSA VÅRD- OCH BOENDEMILJÖER ... - Vårdalinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?