Jungfrulig planet - Läs en bok
Jungfrulig planet - Läs en bok
Jungfrulig planet - Läs en bok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
varit utsänd på forskningsresor till olika världar för<br />
att studera icke-mänskliga humanoiders metabolism.<br />
Jon kände inte längre ig<strong>en</strong> sin före detta lärare.<br />
Åtminstone hälsade han inte. Sefrem uppfattade<br />
det som <strong>en</strong> direkt skymf. Och det trots att Jon i<br />
sin forskning använt flera ideer som han snappat<br />
upp under Sefrems fria diskussioner, då d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are<br />
haft för vana att kasta ut stimulerande uppslag för<br />
att peka på vissa idéers allmänna tillämpbarhet.<br />
Ekologin och biologin var av gammal hävd besläktade.<br />
Det här var kanske i själva verket <strong>en</strong> anledning<br />
till att han slutat hälsa på Sefrem. Kanske Jon inte<br />
ville erkänna idéernas eg<strong>en</strong>tliga ursprung. Eller också<br />
hade han blivit <strong>en</strong> så viktig person nu, att han inte<br />
längre lade märke till småfolket.<br />
Sefrem stötte också på Fridi Berman. Till hans<br />
stora förvåning sa hon ”hej” till honom, hon till och<br />
med log. Han hade planerat att gå förbi h<strong>en</strong>ne med<br />
låtsad likgiltighet – och han hade förväntat sig att<br />
hon skulle göra det samma. När hon log helt naturligt<br />
som om ing<strong>en</strong>ting hänt, var det för s<strong>en</strong>t för honom<br />
att ändra attityd. Han klev förbi h<strong>en</strong>ne med<br />
utse<strong>en</strong>det hos ett åskmoln.<br />
Några sekunder s<strong>en</strong>are insåg han att han bara<br />
gjort sig löjlig och hatade sig själv för det. I dag ver-<br />
40 41<br />
kade allt ha sammansvurit sig mot honom.<br />
Juniorerna hade sina rum i samma komplex som<br />
sovsalarna fanns. Det var hans övertag, det privata<br />
rummet. Inte för att det var stort. Det tycktes krympa<br />
ihop för varje termin. Det var fullt av papper, hans<br />
egna anteckningar, föreläsningsanteckningar, manuella<br />
register, med mera. Han hade givetvis inte råd<br />
att skaffa sig någon aldrig så lit<strong>en</strong> dator. Man hade<br />
ing<strong>en</strong> lön som junior. Bara uppehället och <strong>en</strong> viss<br />
fickp<strong>en</strong>g. Och det betalade hemstad<strong>en</strong>. Som s<strong>en</strong>ior<br />
knöts man däremot fast till akademin och fick hög<br />
lön av d<strong>en</strong>na samt uppehälle.<br />
I dag var inte <strong>en</strong> dag då han skulle kunna arbeta.<br />
Han mindes knappt var han slutat… Han tog <strong>en</strong><br />
musikpinne på måfå och stoppade in d<strong>en</strong> i hålet i sin<br />
gamla smithson.<br />
Apparat<strong>en</strong> avläste kristallstrukturerna på ytan,<br />
som lagrade <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong> god reproduktion av levande<br />
musik, i det här fallet Noromas syntetiserade landskapsbilder<br />
XII-XX. Sefrem slöt ögon<strong>en</strong>.<br />
Han vaknade. Rummet låg i mörker. Fönstervägg<strong>en</strong><br />
glimmade mattröd i solnedgång<strong>en</strong>s sista svaga nyanser.<br />
Hur mycket var klockan?<br />
Han hade tänkt besöka sin m<strong>en</strong>tor och det var<br />
hög tid nu. Han tog av sig skjortan och valde ut <strong>en</strong>
Change language