Fotboll mot droger - RFHL

More documents

Recommendations

Info

12 ARBETET MED PERSONER med psykiskt funktionshinder och samtidigt missbruk är dock tidskrävande. Oftast behövs lång tid, mellan fem till tio år, innan en mer stadigvarande förbättring uppnås. För att patienten/klienten ska få rätt hjälp behövs parallella insatser från psykiatrin och kommunens missbruksvård. En stor del av arbetet handlar om att motivera och få personen att våga tro på att en förändring är möjlig, berättar Ann och Mona. En behandlingsallians skapas, som bygger på patientens egna förutsättningar och situation. För att uppnå den arbetar man flexibelt och uppsökande. – Vi gör klart för patienten/klienten att det är vanligt att man är ambivalent till att ta tag i situationen från början, och att återfall kommer att uppstå under resans gång, men att det är OK, säger Ann Hercules, som arbetar vid kommunens missbruksenhet. ETT MININÄTVERK skapas som blir själva behandlingsnavet kring patienten. Nätverket består av personen själv, en representant från den öppna psykiatrin och en från kommunens missbruksenhet. Andra viktiga personer kan vara boendestödjare, anhöriga, arbetsledare, med flera. En individuell vårdplan upprättas och det finns en samordnare av nätverket. Vården sker i öppenvård. – Vi arbetar bland annat med stödsamtal och återfallsprevention, berättar Mona Söderbacka, som är arbetsterapeut inom psykiatrin. ARBETET ÄR MYCKET långsiktigt. Det är viktigt att jobba med tankarna kring missbruket och öva och träna vad man kan tänka och göra istället för att ta drogen. Och att skapa en medvetenhet kring olika samband mellan missbruket och den psykiska sjukdomen. Ett exempel på det är att olika former av drogmissbruk kan utlösa psykoser. ”Ett exempel kan vara en person som efter en tids missbruk har slutat och får svår ångest. Sjukvårdspersonalen kan se det som ett svårt ångesttillstånd i psykiatrisk bemärkelse, medan missbruksenheten skulle kalla det postabstinens.” Vidare arbetar man med personens ekonomi, boende och dagliga verksamhet, för att göra den sociala situationen så trygg som möjligt. Möjligheter till arbetsträning finns inom kommunen. Varje månad träffas också ett särskilt dubbeldiagnosteam med representanter från den kommunala missbruksenheten, kommunens stödboende för dubbeldiagnospatienter och psykiatrin. Syftet är att sammanföra kompetens samt att förhindra att patienter/klienter ”faller mellan stolarna” när de två huvudmännen är involverade. UTGÅNGSPUNKTEN är att psykiatrin och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för patienter/ klienter med dubbeldiagnosproblematik. Socialtjänsten ansvarar för den uppsökande verksamheten och den långsiktiga sociala rehabiliteringen. Hälso- och sjukvården ansvarar för avgiftning, psykiska och somatiska utredningar med mera. – Det kan vara svårare än man tror att mötas med två perspektiv, psykiatrins och kommunens, kring en patient, säger Mona och Ann. Man ser ofta på patienter på olika sätt. Ett exempel kan vara en person som efter en tids missbruk har slutat och får svår ångest. Sjukvårdspersonalen kan se det som ett svårt ångesttillstånd i psykiatrisk bemärkelse, medan missbruksenheten skulle kalla det postabstinens. INNAN SAMVERKANSARBETET startade 1997 uppgav psykiatrin och missbruksvården att det fanns tre gemensamma patienter/klienter i Tyresö. Sedan dess har man arbetat med mellan 30 och 35 patienter/klienter. – I arbetet med dubbeldiagnospersoner är det nödvändigt med specialkunskaper och med organisation, säger Ann Hercules. Men det viktiga är och förblir mötet och samtalet mellan enskilda inidivider. Arbetet handlar om människor och deras förhoppning om ett bättre liv. Besök RFHL på webben: www.rfhl.se oberoende 4/2005
Brukarföreningarna missnöjda med psykiatrisatsning För att förbättra psykiatrin tillsattes regeringens nationella psykiatrisamordnare hösten 2003. Uppdraget ska vara slutfört den 1 november 2006. Företrädare för brukar- och anhörigföreningarna är missnöjda med satsningen. De saknar en långsiktig strategi och anser att det satsats för lite pengar. PSYKIATRISAMORDNARE Anders Milton begärde ursprungligen 7 miljarder kronor som skulle användas under omkring 8 år. Av det blev det 700 riktade miljoner som i år och nästa år fördelas till verksamheter och projekt runt om i landet. Enligt Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordningens huvudsekreterare, kommer psykiatrisamordnaren att föreslå regeringen att ytterligare utvecklingsmedel ges till psykiatrin de närmaste tio åren. – Ett tioårsperspektiv behövs för att patienterna ska märka av en förändring, säger hon. Vilka summor vi kommer att föreslå är för tidigt att säga. Vi kommer också att göra vad vi kan för att se till att de satsningar som nu görs utvärderas systematiskt. Det är ett minimikrav att de personer som berörs av satsningarna tillfrågas om vad de tycker. VAD SOM BRISTER hittills på många håll är en fungerande samverkan mellan kommuner och landsting, så att patienter inte faller mellan stolarna. 2003 års uppmärksammade våldsbrott i Åkeshov och gamla stan i Stockholm då flera personer omkom, och mordet på utrikesminis- ter Anna Lindh, har satt fokus på frågan om sambanden mellan missbruk, psykisk störning och kriminalitet. Omkring 20 procent av de nu startade projekten runt om i landet anger dubbeldiagnospatienter som målgrupp. De flesta bygger på case management-metoden, där specialutbildade case managers följer en och samma patient under lång tid och samordnar och följer upp de insatser som behövs för en förbättrad livssituation. I ett särskilt pilotprojekt ska dessutom personal på akutmottagningar, inom öppenvården och på socialtjänstkontor få en checklista där de ska notera vad de gör i olika situationer när de möter personer i riskzonen för att skada sig själv och andra. FÖRETRÄDARE FÖR flera brukar- och anhörig-föreningar som Oberoende talat med, däribland Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, RFHL och Fountain house, är dock rejält missnöjda med psykiatrisatsningen. De ser den som tafatt och halvhjärtad beträffande de ekonomiska medel som tillsatts. De menar också att en långsiktig strategi skulle behövas för att förbättra situationen för personer med psykiska besvär, men att en sådan saknas. Text:: Johan Vikström oberoende 4/2005 internationalen 11/04 13
Page 1 and 2: oberoende Leder hårdare krav till
Page 3 and 4: 40 år med RFHL Vi beskrivs ibland
Page 5 and 6: PÅ TUB, STOCKHOLMS läns landsting
Page 7 and 8: Regeringen vaknar i kriminalvårdsf
Page 9 and 10: förändras på insidan. - Och då
Page 11: ”En förändring är möjlig” -
Page 15 and 16: eldiagnos ge personligt stöd och s
Page 17 and 18: et - ett - Sömnmedel är konstgjor
Page 19 and 20: Leder hårdare krav till fler jobb?
Page 21 and 22: eronica Ekström, som har utvärder
Page 23 and 24: ”Det var bara förvaring” I slu
Page 25 and 26: omma igen Stig Andersson tycker att
Page 27 and 28: oberoende 4/2005 internationalen 11
Page 29 and 30: Fotboll mot droger Runt om i värld
Page 31 and 32: FAKTA SOBER TANZANIA ❑ IOGT och d
Page 33 and 34: ch rätten till lycka mentala märg
Page 35 and 36: Var det bättre förr på våra fä
Page 37 and 38: litik går före liv cis som RNS, F
Page 39 and 40: FÖRBUNDSKANSLI Lagerlöfsgatan 8,

Fotboll mot droger - RFHL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?