Jakten på superarbetskraften - TCO

More documents

Recommendations

Info

säkringen. I sjukförsäkringen gäller hårdare regler och snävare tidsgränser, vilket på goda grunder kan antas betyda att fler med ohälsa kommer att hänvisas att söka jobb på den öppna arbetsmarknaden. Detta är bakgrunden till att flera forskare nu varnar för de sociala konsekvenserna av krisen. Professor Olle Lundberg sade nyligen i Läkartidningen att systemförändringarna inom våra trygghetsförsäkringar ”…kan leda till att fler människor snabbt råkar illa ut … många av regeringens reformer är uttänkta för en situation där det råder högkonjunktur.” 24 Bo Burström, professor i socialmedicin vid KI, lyfter i samma tidskrift fram en analys liknande den som TCO gjort i de tidigare ”superarbetskraftsrapporterna”: ”Samtidigt som samhällets stödsystem stramats åt har det skett stora förändringar i arbetslivet. Tidigare kunde du jobba kvar och omplaceras till en mindre kvalificerad arbetsuppgift om du var lite knackig. Med dagens slimmade organisationer är du snabbt illa ute om du inte motsvarar kraven.” 25 Allt fler initierade forskare börjar ifrågasätta de stora systemförändringarna i våra trygghetsförsäkringar. Risken är stor för att krisen i kombination med den ökande selekteringen på arbetsmarknaden kommer att leda till ett ökat antal personer i ”verkligt utanförskap”. Men även utifrån regeringens egna prognoser ser bilden bekymmersam ut (se diagram 7). Diagram 7. Helårsekvivalenter, 20–64 år, i vissa ersättningssystem. 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 9. Helårsekvivalenter, 20-64 år, i vissa ersättningssystem 19901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012 Källa: Regeringens vårproposition 2009, SCB och KI Kommentar: Åren 2009-2012 är regeringens prognos Sjukpenning Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsprogram Ekonomiskt bistånd "Förtidspension" 24 Läkartidningen nr. 4/2009 25 Läkartidningen nr. 4/2009 32 Jakten på superarbetskraften III 2009
Den grupp som står längst från arbetsmarknaden kommer av allt att döma under 2010 att bli lika stor eller större än den var 2006. Detta även om man använder regeringens egna siffror och prognoser (se diagram 7). Den lilla vågdalen i diagrammet, mellan 2005-2008, sammanfaller med den starka internationella konjunkturen och berodde framför allt på sjunkande arbetslöshets- och sjuktal i kombination mer att färre personer då fanns i olika typer av arbetsmarknadsprogram. Det finns anledning att anta att det ”verkliga utanförskapet” kommer att öka betydligt mer än vad som framgår av ovanstående diagram. En indikator på detta är att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) verkar öka mer än vad regeringen räknat med. Socialstyrelsen offentliggjorde i början av juni 2009 siffror som visade att utbetalningar av ”socialbidrag” under årets första kvartal, till dem som inte är flyktingar, utgjorde 2,103 miljarder kronor. Detta är en ökning med 17 procent jämfört med första kvartalet 2008. 26 Detta är det högsta beloppet under den senaste femårsperioden. Vi ser alltså just nu ett tydligt trendbrott när det gäller utvecklingen av socialbidragen. Det finns dock stora variationer mellan landets olika kommuner. Om man tittar på vilka kommuner som har fått störst ökning av antalet biståndsmottagare i procent – exklusive flyktingar – har Dals-Ed ökat mest med 148 procent. I Sotenäs har antalet biståndstagare ökat med 117 procent, på tredje plats kommer Orsa i Dalarna med en 114 procentig ökning. Bland de kommuner som har fått en minskning av antalet biståndsmottagare i procent – ej flyktingar – märks exempelvis Danderyd och Nacka i Stockholms län samt Simrishamn och Båstad i Skånes län, och Trosa i Södermanlands län. Vi ser alltså bilden av ett land som håller på att delas upp i fattiga och rika delar. Regeringen har också själv i vårpropositionen för 2009 räknat med att socialbidragen, uttryckt som helårsekvivalenter, kommer att öka med ungefär 50 procent mellan åren 2008 och 2012 (se diagram 8). Det finns tyvärr idag mycket som tyder på att även denna negativa prognos är allt för optimistisk. I skrivande stund rapporteras fortlöpande om oväntat stora kommunala kostnadsökningar beroende på skenande socialbidragskostnader. Det tar i regel några år innan de som exempelvis förlorat sin sjukersättning eller sin a-kassa ”fattiggjort” sig (exempelvis sålt bil och stuga, flyttat till ett billigare boende, tömt banktillgodohavanden och lånat från släkt och vänner) så att de kvalificerats till ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Jakten på superarbetskraften III 2009 26 Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd kvartal 1, 2009 33
Page 1 and 2: TCO GRANSKAR: JAKTEN PÅ SUPER- ARB
Page 3 and 4: INNEhÅll Förord 4 Sammanfattning
Page 5 and 6: mer av utbildning och produktivitet
Page 7 and 8: I rapporten ges tydliga belägg fö
Page 9 and 10: många kommuner. Ett sätt att lös
Page 11 and 12: som ”reträttplatser” i företa
Page 13 and 14: INlEdNING TCO har i olika rapporter
Page 15 and 16: framtida karriär som nyanställnin
Page 17 and 18: Prognosen innebär en ökning av ar
Page 19 and 20: plats skall nyanställa vilken är
Page 21 and 22: När vi studerar svaren i såväl 2
Page 23 and 24: och 2007, kan attityderna att nyans
Page 25 and 26: Att skillnaden i konjunkturläge ka
Page 27 and 28: att ske med dem som har sjuk- och a
Page 29 and 30: Särskilt de sjukskrivnas läge på
Page 31: Några entydiga slutsatser av de se
Page 35 and 36: • lerna för a-kassan: - Det vi k
Page 37 and 38: 9. Sysselsättningsgrad för olika
Page 39 and 40: Vi kan i stort sett se två stora e
Page 41 and 42: med den försämring av kvinnornas
Page 43 and 44: BIlAGA 1. TEKNISK RAPPORT FRÅN SCB
Page 45 and 46: Designvikten är den del av vikten
Page 47 and 48: Tabell 1 Population och urval förd
Page 49 and 50: summering sker av de svarande (r) K
Page 51 and 52: Jakten på superarbetskraften III 2

Jakten på superarbetskraften - TCO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?