Ladda ner VTI aktuellt nr 2-2013 (pdf)
09.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Ladda ner VTI aktuellt nr 2-2013 (pdf)

Ladda ner VTI aktuellt nr 2-2013 (pdf)

Ladda ner VTI aktuellt nr 2-2013 (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
vti.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>aktuellt</strong><br />

2<br />

<strong>2013</strong><br />

Tema Turism<br />

Bristfällig skyltning<br />

gömmer turistmål<br />

Semesterresa med<br />

kollektivtrafik?<br />

Cykelturister<br />

skapar lönsamhet<br />

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Vi reser allt mer<br />

– på gott och ont<br />

”Jag är dock säker på att många med mig njuter av att gå upp i<br />

turistrollen till 100 procent, inte minst under sommarsemestern.”<br />

Svenska Akademiens ordlista har<br />

ett drygt femtiotal ord med ”turist”<br />

som förstavelse. Turistinvasion,<br />

turistfälla eller turistmagnet, för att<br />

nämna några. Turism brukar definieras<br />

som människors aktiviteter när de reser<br />

till och vistas på platser utanför sin<br />

vanliga omgivning för kortare tid än ett<br />

år. Det kan vara för fritid, affärer eller<br />

andra syften. Även tjänsteresor innefattas<br />

i denna definition och kopplingen<br />

till resandet och därmed transporter är<br />

uppenbar. Skyltning av vägar, betalning<br />

av trängselskatt för utländska fordon<br />

eller att i<strong>nr</strong>ätta särskilt attraktiva<br />

turiststråk är exempel.<br />

Tillväxtverket uppger att turismens<br />

totala omsättning i Sverige år 2011 var<br />

264 miljarder kronor. Av den siffran<br />

står svenska fritidsresenärer för cirka 45<br />

<strong>VTI</strong> <strong>aktuellt</strong> kommer ut fyra<br />

gånger per år. Varje nummer<br />

har ett tema som berör forskning<br />

inom transportsektorn.<br />

<strong>VTI</strong> är en statlig myndighet som<br />

lyder under regeringen och<br />

hör till Näringsdepartementets<br />

verksamhets-/ansvarsområde.<br />

Institutet har som huvuduppgift<br />

att bedriva forskning och<br />

utveckling kring infrastruktur,<br />

trafik och transporter.<br />

2 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Helena Sederström<br />

REDAKTÖR<br />

Karin Andersson<br />

I REDAKTIONEN<br />

Marika Lund<br />

Katarina Nestor<br />

Andreas Schander<br />

Eva Åström<br />

LAYOUT/ORIGINAL<br />

Forma Viva, Linköping<br />

procent, svenska affärsresenärer för drygt<br />

17 procent och resenärer från utlandet<br />

för drygt 37 procent. Tillväxtverket säger<br />

vidare att turismens exportvärde – om<br />

man mäter det som utländska besökares<br />

konsumtion i Sverige – var 98,8 miljarder<br />

kronor under 2011, vilket skulle vara<br />

dubbelt så mycket som den svenska<br />

personbilsexporten.<br />

Oavsett exaktheten i sådana siffror kan<br />

man konstatera att människors resande i<br />

arbete och på fritid ökar. Möjligheter och<br />

friheten att se främmande delar av världen<br />

delas av allt fler. Vad som tidigare var förbehållet<br />

ett fåtal är nu tillgängligt för långt<br />

fler. Även om oerhört mycket positivt är<br />

förknippat med turism och turister finns<br />

det också avigsidor. Sambandet mellan<br />

ökat resande och miljöpåverkan, tuffa<br />

ekonomiska villkor för turistföretagare,<br />

UPPLAGA<br />

6 500 ex<br />

ISSN 0347-9382<br />

TRYCK<br />

AB Danagårds Grafiska<br />

E-POST<br />

vti<strong>aktuellt</strong>@vti.se<br />

OMSLAGSBILDEN<br />

Hejdlösa Bilder<br />

PRENUMERATION<br />

www.vti.se/prenumerera<br />

order@vti.se<br />

Jonas Bjelfvenstam<br />

Ge<strong>ner</strong>aldirektör<br />

underbetalda säsongsarbeten osv har<br />

knappast passerat obemärkt.<br />

Turistfrågorna är också ett exempel på<br />

hur gärna vi kategoriserar företeelser och<br />

individer för att underlätta förståelsen<br />

av mer komplexa sammanhang. På gott<br />

och ont. Turister, bilister, fotgängare eller<br />

kanske affärsresenärer är säkert väl<br />

fungerande begrepp för statistiska underlag<br />

och kunskapssammanställningar.<br />

Men låt för all del inte kategoriseringen<br />

skymma helheten, att vi kan vara både<br />

fotgängare och bilister, ena dagen tågluffare,<br />

nästa dag affärsresenärer. Jag är<br />

dock säker på att många med mig njuter<br />

av att gå upp i turistrollen till 100 procent,<br />

inte minst under sommarsemestern.<br />

Så trevlig sommar – med eller utan<br />

turistresor!<br />

<strong>VTI</strong>, Statens väg- och<br />

transportforskningsinstitut<br />

Huvudkontor Linköping<br />

Telefon 013–20 40 00<br />

www.vti.se<br />

<strong>VTI</strong> finns även i Stockholm,<br />

Göteborg, Borlänge och Lund.

innehåll<br />

Transportsystemet används för många olika sorters resor, i arbetet såväl som på<br />

fritiden. Detta nummer har fokus på turism i Sverige. Hur pla<strong>ner</strong>as transportsystemet<br />

utefter våra turistresor och hur väljer folk att resa? Resultat från några av <strong>VTI</strong>:s senaste<br />

forskningsprojekt på detta område presenteras i detta nummer.<br />

6<br />

8<br />

18<br />

Alltid i <strong>VTI</strong> <strong>aktuellt</strong><br />

2 Ledare<br />

4 I korthet – notiser<br />

14 Rapporter i korthet<br />

23 <strong>VTI</strong>-publikatio<strong>ner</strong><br />

24 I huvudet på Hans Antonson<br />

6 Hitta stenen – lycka till...<br />

– Dåligt skyltat till svenska sevärdheter<br />

Nr 2 <strong>2013</strong><br />

Tema Turism<br />

8 Nytt koncept för svenska turistvägar<br />

önskas – med Norge som förebild<br />

10 Turista med kollektivtrafik?<br />

Forskare har undersökt hinder och möjligheter<br />

12 Svårt att förena semester<br />

med miljövänligt resande<br />

13 Så mycket är cykelturismen värd<br />

20<br />

<strong>VTI</strong>:s värld<br />

17 Regeringen vänder sig till <strong>VTI</strong><br />

för kunskap om trafikens kostnader<br />

18 Ny krockdocka minskar risken<br />

för nackskador hos kvinnor<br />

20 Landets flygplatser är i bra kondition<br />

21 Bedömning av körförmågan vid<br />

synfältsbortfall<br />

21 Ny bok: jämställdhet i transportpla<strong>ner</strong>ing<br />

22 <strong>VTI</strong> välkomnar nya medarbetare<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 3

Foto:Eva Åström<br />

Barn, Liv och<br />

Trafik <strong>2013</strong><br />

Mer än 200 perso<strong>ner</strong> från hela<br />

Sverige samt våra grannländer Norge och<br />

Danmark slöt upp den 5 mars när NTF<br />

Väst för andra året i rad arrangerade heldagskonferensen<br />

Barn, Liv och Trafik.<br />

Konferensen riktar sig till alla som på olika<br />

sätt jobbar med frågor som rör trafikmiljö,<br />

stadsbyggnad och folkhälsoarbete.<br />

Tre av talarna på årets konferens var<br />

från <strong>VTI</strong>. Anna Niska pratade om orsaker<br />

till singelolyckor på cykel och konstaterade<br />

att väghållaren har ett stort ansvar för<br />

cyklisters säkerhet. Christina Stave höll<br />

en föreläsning om resultaten från sin<br />

kvalitativa utvärdering av utbildningen<br />

för mopedkörkort som infördes 2009.<br />

Hennes rekommendatio<strong>ner</strong> är att trafikskolorna<br />

inför en mer elevorienterad<br />

undervisning och lägger lite mindre fokus<br />

på teoriprovet. Nils­Peter Gregersen<br />

pratade också om barn och trafikutbildning<br />

i sitt föredrag ”Skola, liv och trafik<br />

– åt vilket håll ska vi gå?”<br />

LÄS MER:<br />

Alla presentatio<strong>ner</strong> går att finna på<br />

NTF:s hemsida http://bit.ly/10Zhlri<br />

4 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

Arbetet är igång<br />

med framtidens<br />

kollektivtrafik<br />

Det nya forskningscentrumet K2,<br />

som är ett samarbete mellan Lunds<br />

universitet, Malmö högskola och <strong>VTI</strong>,<br />

har startat sin verksamhet på kontoret<br />

i Lund. Målet med denna nationella<br />

forskningssatsning är att göra Sverige<br />

till ett internationellt föredöme när det<br />

gäller kollektivtrafik som medel för<br />

utveckling av hållbara och attraktiva<br />

storstadsområden. I april hölls en inledande<br />

workshop där 18 konkreta förslag<br />

för framtidens kollektivtrafik arbetades<br />

fram med hjälp av aktörer och forskare<br />

som är aktiva inom områdena kollektivtrafik<br />

och hållbar samhällsutveckling.<br />

– Det var underbart att så många från<br />

olika bakgrunder kom till vår workshop<br />

för att tillsammans definiera de forskningsfrågor<br />

och forskningsaktiviteter som<br />

de tror är viktigt för oss att jobba vidare<br />

med, för att förbättra kollektivtrafiken i<br />

Sverige, säger Tom Rye, professor i trafikpla<strong>ner</strong>ing<br />

och trafikpolicy på LTH samt<br />

K2:s föreståndare.<br />

LÄS MER:<br />

Anmäl dig till nyhetsbrevet och hitta mer<br />

information på: www.k2centrum.se<br />

Håll dig à jour<br />

Adresserna till våra kanaler:<br />

I KORTHET<br />

KUNSKAP OCH KOMPETENS<br />

FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK<br />

Foto: Lindholmen Science Park<br />

<strong>VTI</strong> samverkar<br />

kring fordons-IT<br />

<strong>VTI</strong> har nyligen gått med som part<strong>ner</strong><br />

i en nationell satsning på samverkan<br />

för att vässa svensk fordonsindustri inom<br />

området fordons­IT. Satsningen heter<br />

Vehicle ICT Arena och det handlar om<br />

en bred samverkan mellan näringsliv,<br />

akademi och samhälle.<br />

Kraven på kompetens, snabb produktutveckling<br />

och hög innovationstakt driver<br />

branschen att söka bred samverkan och<br />

skapa nya allianser för att nå framgångar<br />

i en allt hårdare global konkurrens.<br />

Lindholmen Science Park, där <strong>VTI</strong>:s<br />

kontor i Göteborg ligger, agerar värd för<br />

samarbetet och erbjuder även ett labb för<br />

tidig modellering och test av nya innovatio<strong>ner</strong>.<br />

Genom att skapa en öppen innovationsmiljö<br />

för fordons­IT är det meningen<br />

att satsningen ska bidra till säker och<br />

hållbar mobilitet. Genom mer samverkan<br />

vill man öka innovationstakten och föra<br />

forskningsresultat hela vägen fram till<br />

industrialiseringsprojekt.<br />

LÄS MER:<br />

www.lindholmen.se/vehicle<br />

Youtube: www.youtube.com/vtisweden<br />

Twitter: www.twitter.com/vtisweden<br />

Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vti

Foto: Karin Andersson<br />

Road Safety on<br />

Four Continents<br />

Den 15­17 maj hölls den internationella<br />

konferensen Road Safety on Four<br />

Continents i Peking, Kina. Ett hundratal<br />

forskare och intressenter inom området<br />

var på plats för att dela med sig av erfarenheter<br />

och forskningsresultat inom<br />

trafiksäkerhet. Konferensen anordnades<br />

av <strong>VTI</strong> i samarbete med den kinesiska<br />

motsvarigheten Research Institute of<br />

Highway (RIOH) samt Beijing University<br />

of Technology.<br />

– Det här var den 16:e konferensen<br />

i denna trafiksäkerhetsserie som <strong>VTI</strong><br />

arrangerat sedan 1987 och intresset var<br />

ännu en gång mycket stort från internationella<br />

trafiksäkerhetsorganisatio<strong>ner</strong><br />

och forskare inom området. Det var sär ­<br />

skilt glädjande att vi denna gång kunde<br />

organisera konferensen i Kina, ett land<br />

som intagit förstaplatsen när det gäller<br />

produktion såväl som försäljning av bilar.<br />

Samtidigt har trafiksäkerhetsutvecklingen<br />

blivit ett stort problem i Kina och kunskapsunderlag<br />

behövs för att klara framtida<br />

utmaningar, säger Kent Gustafson<br />

som är och projektledare för RS4C på<br />

<strong>VTI</strong>.<br />

LÄS MER:<br />

www.vti.se/rs4c<br />

Foto: Kent Gustafson<br />

I KORTHET<br />

Nya samarbeten<br />

har tecknats<br />

för <strong>VTI</strong> i Asien<br />

Efter trafiksäkerhetskonferensen<br />

Road Safety on Four Continents som<br />

hölls i Peking 15­17 maj tecknade<br />

<strong>VTI</strong> ett MoU (Memorandum of Understan<br />

ding) med organisatio<strong>ner</strong> i Kina<br />

och Sydkorea. I Kina är det Research<br />

Institute of Highway, Ministry of<br />

Transport och <strong>VTI</strong> som har tecknat ett<br />

avtal om framtida samarbeten. I Sydkorea<br />

är det Korea Transportation Safety<br />

Authority och Korea Transport Institute<br />

som <strong>VTI</strong> nu har skrivit MoU med.<br />

– Om vi vill vara med som ett framstående<br />

forskningsinstitut även i ett<br />

globalt sammanhang, måste vi också ha<br />

samarbeten utanför Europa, säger Jonas<br />

Bjelfvenstam, ge<strong>ner</strong>aldirektör på <strong>VTI</strong>.<br />

Intresse för<br />

väg- och baninfrastruktur?<br />

Nu kan du prenumerera på<br />

nyhetsbrev per e­post från BVFF,<br />

branschprogrammet inom väg­ och<br />

baninfrastruktur, som koordi<strong>ner</strong>as<br />

av <strong>VTI</strong>. Registrera din prenumeration<br />

och håll dig uppdaterad om våra<br />

evenemang och vad som händer på<br />

området!<br />

LÄS MER:<br />

www.bvff.se<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 5

6 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

TEMA TURISM<br />

Skylt vid en av de många hällristningarna i Bohuslän.<br />

Hällristningen ligger i Åbrott någon mil från de mer<br />

berömda ristningarna i världsarvsristningarna i Tanum.

Hitta stenen – lycka till...<br />

Dåligt skyltat till svenska sevärdheter<br />

– <strong>VTI</strong>-projekt kan leda till förbättrad tillgänglighet<br />

Utmed Sveriges större vägar och<br />

turiststråk finns ett stort antal fornlämningar,<br />

utsiktsplatser, kulturhistoriskt<br />

intressanta byggnader,<br />

naturområden och naturnära rastplatser.<br />

Dessa vägplatser förvaltas<br />

av Trafikverket, kommu<strong>ner</strong>, länsstyrelser<br />

eller av andra ansvariga<br />

för att besökare skall kunna njuta<br />

av dem. Men alla sevärdheter är<br />

inte är alltid så enkla att hitta eller<br />

ta sig fram till.<br />

I ett projekt som leds av Anders<br />

Genell på <strong>VTI</strong> kommer några utvalda<br />

platser längs dessa vägar undersökas för<br />

att se hur tillgängliga olika sevärdheter<br />

och rastplatser är. Projektet utförs i samarbete<br />

med Annika Jägerbrand, <strong>VTI</strong> och<br />

Mikael Jägerbrand, arkeolog och resereporter<br />

(bror till Annika).<br />

– Tillgänglighet används här i en vid<br />

bemärkelse och innefattar bland annat<br />

säkerhet, synlighet och upplevelse. Exempel<br />

på tillgänglighet kan vara hur säkert<br />

det är att stanna och parkera intill platsen,<br />

hur omgivningen ser ut och ifall upplevelsen<br />

störs t.ex. av buller från närliggande<br />

väg. Vårt huvudfokus är att se om det<br />

finns möjligheter att förbättra skyltningen<br />

och tillgängligheten. Besök till sevärdheter<br />

är inte alltid pla<strong>ner</strong>ade i förväg och därför<br />

behöver man skylta tydligt och i god tid.<br />

Synligheten måste också vägas mot att en<br />

trafikerad väg kan störa upplevelsen av<br />

platsen, menar Anders Genell.<br />

Fältbesök<br />

Urvalskriterier för vägplatserna baseras<br />

på kultur­, natur­ och historiska värden.<br />

Målet är att ta fram kriterier som kan<br />

användas för att beskriva kvaliteten på<br />

intressanta platser längs svenska vägar, för<br />

att i förlängningen kunna göra det svenska<br />

kulturlandskapet tillgängligt för en större<br />

allmänhet.<br />

– Under uppstartsfasen i projektet gjorde<br />

vi fältbesök längs sevärda platser på kust­<br />

TEMA TURISM<br />

vägen i Bohuslän under en dag. Vid fältbesöken<br />

testade vi protokollet med kriterier<br />

för att bedöma sevärdheternas tillgänglighet<br />

och kvalitet. Vi inventerade ett<br />

trettiotal olika vägplatser så som historiska<br />

platser, naturreservat och turistplatser,<br />

fortsätter Anders Genell.<br />

Brist på eftersyn<br />

Resultaten från inventeringen är uppseendeväckande<br />

ur flera aspekter och tyder<br />

på att eftersyn och tanke bakom skyltningen<br />

ofta brister. Till de flesta platserna<br />

är skyltar placerade endast ett par meter<br />

innan man måste svänga in och syns ibland<br />

inte alls bakom buskage som skymmer sikten.<br />

Detta är förstås en trafiksäkerhetsrisk<br />

och minskar möjligheten att spontant<br />

besöka platsen.<br />

Vi inventerade ett<br />

trettiotal olika vägplatser<br />

så som historiska platser,<br />

naturreservat och turistplatser.”<br />

– Parkeringsplatserna saknar ofta en tydlig<br />

skylt med platsens namn och det är därför<br />

svårt att veta att man kommit till rätt<br />

plats. Många gånger saknas dessutom skyltar<br />

med regler för parkeringen. Det blir då<br />

oklart ifall man kan stanna en längre<br />

stund, exempelvis för att besöka vandringslederna,<br />

menar Mikael Jägerbrand.<br />

Språkförbistring<br />

I förstudien visade det sig också att det är<br />

stor skillnad när det gäller vilka språk som<br />

används på informationstavlor. Vid naturreservat<br />

finns enbart texter på svenska<br />

trots ett stort antal engelska och tyska<br />

besökare. Man fann dessutom att det<br />

saknas hänvisning till ny teknik.<br />

– QR­koder, som besökare kan scanna<br />

in med mobiltelefon för att öppna en<br />

webbsida med mer information, har vi<br />

bara hittat på en plats och den länkades<br />

till kommunens hemsida och inte till en<br />

sida som specifikt handlade om sevärdheten.<br />

Vi ska därför i kartläggningen<br />

också undersöka var det finns information<br />

om och vägbeskrivningar till sevärdheterna,<br />

som exempelvis på Facebook och i<br />

geotag­system såsom Foursquare, berättar<br />

Annika Jägerbrand.<br />

Besök och enkät<br />

Under <strong>2013</strong> kommer man i projektet att<br />

besöka ett tiotal platser av varje typ av<br />

sevärdhet: naturområden, fornlämningar,<br />

kulturplatser, badplatser, utsiktsplatser,<br />

mindre museum och hembygdsgårdar och<br />

även populära platser med stora mängder<br />

besökare där information och skyltning<br />

fungerar bra. Därefter görs en kartläggning<br />

som visar vilka platser som sticker ut,<br />

vad de har gemensamt och vilka vägplatser<br />

som är bra respektive dåliga i tillgänglighet.<br />

Slutsatserna av kartläggningen<br />

kommer att presenteras i en rapport där<br />

man tar fram en lista med förbättringsförslag<br />

som kommer att kunna användas av<br />

kommu<strong>ner</strong>, organisatio<strong>ner</strong> och privata<br />

intressenter.<br />

– Vi kommer att komplettera med en<br />

enkätundersökning bland ansvariga för<br />

tillgängligheten av sevärda vägplatser, t.ex.<br />

hos länsstyrelser, utvalda kommu<strong>ner</strong> och<br />

hembygdsföreningar. Värmdö kommun<br />

har under 2012 visat intresse för att bli<br />

p ilotkommun som testar några av de förbättringsförslag<br />

vi tar fram. Ett konkret<br />

exempel på förslag om förnyelse i enlighet<br />

med tidens anda är att kommunen kan<br />

lägga ut ljudfiler med fakta om platsen så<br />

att besökare har möjlighet att få muntlig<br />

information inför eller under besöket via<br />

dator eller mobiltelefon, förklarar Annika<br />

Jägerbrand.<br />

Projektet som startade 2012 och avslutas<br />

under 2014 är finansierat av Stiftelsen<br />

Fredrik Bachmans Minnesfond.<br />

KONTAKT:<br />

Anders Genell, anders.genell@vti.se<br />

Text: Eva Åström<br />

Foto: Mikael Jägerbrand<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 7

Vy vid Åkerby vägskäl längs med turistvägen i Glasriket.<br />

Nytt koncept för svenska turistvägar<br />

önskas – med Norge som förebild<br />

Turismen har blivit en allt viktigare inkomstkälla för Sverige. Många turister<br />

färdas på de svenska vägarna året runt. För snart 20 år sedan i<strong>nr</strong>ättades<br />

konceptet med officiella turistvägar. I dag finns det 18 stycken. I Norge<br />

har man lika många. För första gången har forskare nu i ett omfattande<br />

projekt analyserat hur processen för etablering och förvaltning av turistvägarna<br />

fungerar i praktiken i de båda länderna. Med analysen i bagaget<br />

är det meningen att ett nytt koncept för de svenska turistvägarna ska tas<br />

fram.<br />

– Vår analys visar på ganska nedslående<br />

resultat för Sverige. Norge får anses<br />

vara ett föregångsland som vi i det här<br />

sammanhanget kan lära mycket av, säger<br />

Hans Antonson, forskare på <strong>VTI</strong> som lett<br />

projektet på uppdrag av Trafikverket.<br />

– Framförallt kan vi konstater att<br />

Sverige saknar en tydlig strategi och idé,<br />

både om vad man vill visa upp längs<br />

turistvägarna och hur det ska gå till,<br />

till exempel vad gäller resurser.<br />

8 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

TEMA TURISM<br />

Det görs i dag inte heller några kontinuerliga<br />

uppföljningar av turistvägarna<br />

och hur satsningarna faller ut. Något som<br />

Hans Antonson menar är en av de delar<br />

som måste förändras.<br />

Nationell styrning i Norge<br />

– regional i Sverige<br />

Sverige och Norge har överlag mycket lika<br />

pla<strong>ner</strong>ingsstrategier inom offentlig förvaltning.<br />

Men när det kommer till pla<strong>ner</strong>ing<br />

av turistvägar visar forskarnas analys att<br />

det är mycket som skiljer sig åt. I Norge<br />

tog man tidigt ett helhetsgrepp om pla<strong>ner</strong>ingen.<br />

Tydliga kriterier för vad som skulle<br />

utmärka en turistväg togs fram. Man kan<br />

säga att det handlar om toppstyrning från<br />

en och samma huvudman. I Sverige har<br />

pla<strong>ner</strong>ingen istället ett underifrånperspektiv<br />

och är regionalt styrd med många<br />

aktörer involverade. Det innebär bland<br />

annat att vem som helst kan ansöka om<br />

att i<strong>nr</strong>ätta en turistväg. Samtidigt menar<br />

forskarna att pla<strong>ner</strong>ingsprocessen i Sverige<br />

till viss del kan anses toppstyrd då den<br />

innehåller få inslag av samråd med såväl<br />

berörd allmänhet som näringsidkare.<br />

En annan väsentlig skillnad de båda<br />

länderna emellan är budgetering och<br />

finansiering. I Norge finns en särskild post<br />

i statsbudgeten för pla<strong>ner</strong>ing, skötsel och<br />

uppföljning av turistvägarna. I Sverige

kan man inte se vad turistvägarna kostar<br />

då de ingår i samma budget som den för<br />

byggande, drift och underhåll av alla vanliga<br />

vägar.<br />

– Norge verkar helt enkelt ha hittat en<br />

lyckosam organisation och ett bra koncept<br />

för etablering, förvaltning och uppföljning,<br />

säger Hans Antonson.<br />

Han hoppas nu att Trafikverket, som<br />

enligt analysen anses vara den bäst lämpade<br />

huvudmannen för arbetet med turistvägar<br />

i Sverige, med Norge som förebild<br />

tar fram ett nytt turistvägskoncept.<br />

Brister i marknadsföring<br />

Förutom att analysera processen för etablering<br />

och förvaltning av turistvägarna<br />

studerade forskarna också hur Sverige<br />

marknadsför turistvägarna.<br />

– Vi ser stora brister när det handlar om<br />

marknadsföringen, säger Hans Antonson.<br />

I Norge verkar man ha en medveten strategi<br />

om att marknadsföring är viktigt.<br />

Man kan inte konkret visa på att turistvägssatsningarna<br />

kan räknas hem men det<br />

är så man tänker och reso<strong>ner</strong>ar. Näringsidkare<br />

längs de norska turistvägarna verkar<br />

uppleva det som väldigt positivt att<br />

finnas just där.<br />

I projektet studerade man hur de två<br />

turistvägarna Höga kusten respektive<br />

Glasriket förekom och framställdes i<br />

ett tjugotal utländska guideböcker om<br />

Sverige. Studien visar på att vägarna är<br />

relativt okända. Bara några av böckerna<br />

tar upp värdet av en avstickare för till<br />

exempel shopping eller goda förutsättningar<br />

för cykelturism.<br />

Likadant såg det ut när forskarna undersökte<br />

broschyrer och kartor som svenska<br />

turistbyråer ger ut till besökande och turister.<br />

Turistvägarna var utmärkta på karta<br />

men inte omnämnda i broschyrer. Någon<br />

webbplats eller officiell förteckning på<br />

internet över de svenska turistvägarna<br />

finns inte heller i dagsläget.<br />

Turisterna i Norge<br />

mer medvetna och nöjda<br />

Genom en enkätstudie riktad till turister<br />

längs turistvägarna Glasriket respektive<br />

Höga kusten har forskarna också jämfört<br />

Sverige med Norge när det gäller turisters<br />

upplevelser och åsikter. De norska resultaten<br />

kommer från turister som rest längs<br />

Sognefjellsvägen. I Sverige visade det sig<br />

att turistvägarna framförallt användes av<br />

svenska turister. I Norge var andelen<br />

utländska besökare högre. I Glasriket visste<br />

mindre än hälften av de intervjuade att<br />

TEMA TURISM<br />

Fiskeläget Bönhamn, som hittas längs med turistvägen vid Höga Kusten.<br />

de reste på en turistväg. Andelen perso<strong>ner</strong><br />

som skulle övernatta längs den aktuella<br />

vägen var dubbelt så hög i Sognefjell<br />

som i Glasriket. Turisterna på de båda<br />

svenska vägarna gav också ett sämre<br />

betyg avseende faciliteter som till exempel<br />

toaletter och parkering än de i<br />

Norge.<br />

Forskningsprojektet beställdes av<br />

Trafikverket och leddes av <strong>VTI</strong> i samarbete<br />

med norska Transportøkonomisk<br />

institutt (TØI), Sveriges lantbruksuniversitet<br />

(SLU) och Luleå tekniska universitet.<br />

Fem olika studier genomfördes inom<br />

projektet:<br />

1. Intervjustudie med turistvägspla<strong>ner</strong>are<br />

i Sverige och Norge om hur de går<br />

tillväga<br />

2. Studie om hur svenska turistvägar<br />

omnämns i ett tjugotal utländska<br />

guideböcker<br />

3. Studie om hur två svenska turistvägar<br />

omnämns i broschyrer och<br />

kartor som svenska turistbyråer<br />

ger ut<br />

4. Studie av grunderna till att en specifik<br />

svensk valdes ut som turistväg<br />

5. Enkätstudie riktad till turister längs<br />

två svenska turistvägar.<br />

Text: Katarina Nestor<br />

Foto: AB Glasriket, Höga Kusten Turism AB<br />

KONTAKT:<br />

Hans Antonson, hans.antonson@vti.se<br />

Sveriges 18 officiella<br />

turistvägar<br />

Humleslingan, Skåne län<br />

Stenvägen, Skåne län<br />

Linnéleden, Kronoberg län<br />

Mönsterås, Kalmar län<br />

Påskallavik, Kalmar län<br />

Norra udden Öland, Kalmar län<br />

Glasriket, Kalmar län.<br />

Hallands kustväg, Hallands län.<br />

Kustvägen Bohuslän, Västra Götalands län<br />

Gränna­Omberg/Tåkern, Jönköpings län<br />

Tre sjöars väg, Örebro län<br />

Tidövägen, Västmanlands län<br />

Tällberg, Dalarnas län<br />

Södra Höga kusten, Västernorrlands län<br />

Grönsöö turistväg, Uppsala län<br />

Hälsingårdsvägen, Gävelborgs län<br />

Taxinge­Gripsholm, Södermanlands län<br />

Klarälvsbanan, Värmlands län.<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 9

Turista med kollektivtrafik?<br />

Forskare har undersökt hinder och möjligheter för buss och tåg<br />

För att få ett mer miljömässigt hållbart<br />

transportsystem behöver man<br />

få kollektivtrafiken att bli ett mer<br />

tilltalande färdsätt för turister i<br />

Sverige. Vad turisterna och turistnäringen<br />

anser om förutsättningarna<br />

för turistresor med kollektivtrafik<br />

skiljer sig dock åt.<br />

– Man behöver fånga upp vad man<br />

ska erbjuda för att kunna locka fler<br />

att åka tåg eller buss, säger Kerstin<br />

Robertson, forskare på <strong>VTI</strong>.<br />

En ny studie från <strong>VTI</strong> har undersökt<br />

vilka hinder och möjligheter som finns<br />

med tåg och buss vid turistresor.<br />

– Vi ville ge<strong>ner</strong>ellt titta på hur man ska<br />

minska resandet med egen bil och istället<br />

styra över det till tåg och buss, säger<br />

Kerstin Robertson som forskar inom området<br />

miljö­ och trafikanalys.<br />

Tre slags turister valdes ut<br />

För att lättare kunna undersöka olika<br />

behov hos resenärer vid turistresor valdes<br />

tre vanligt förekommande grupper av resenärer<br />

ut med hjälp från turistnäringen.<br />

Dessa grupper var barnfamiljer (två vuxna<br />

och två barn), ett par över 45 år som reser<br />

utan barn samt ett kompisgäng (fyra kompisar<br />

i åldern 20­30 år). Åre Fem Byar och<br />

Funäsdalen fick representera populära resmål<br />

vintertid i fallstudien och Glasriket,<br />

Öland samt Astrid Lindgens värld valdes<br />

som sommarresmål. Olika avreseorter<br />

användes för att göra ekonomiska prisjämförelser<br />

gällande biljett­ och bränslekostnader<br />

samt transporttid för de olika<br />

turistgrupperna. Resmöjligheter, restider<br />

och reskostnader räknades ut med hjälp<br />

av information via internet, på samma vis<br />

som resenärerna själva har möjlighet att<br />

söka fram information. Resenärer på resmålen<br />

intervjuades, fokusgrupper genomfördes<br />

och intervjuer gjordes även med<br />

perso<strong>ner</strong> som specifikt hade rest med tåg<br />

och buss till de utvalda resmålen.<br />

– Turisterna hade en hel del synpunkter<br />

och den samlade synen är att det är krång­<br />

10 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

TEMA TURISM<br />

ligt att boka, i syn<strong>ner</strong>het när man ska<br />

boka både resa och boende och samordna<br />

dessa två och samtidigt. Framförallt är det<br />

svårt att få en bra överblick när man vill<br />

minimera priset på båda.<br />

Olika behov beroende på årstid<br />

Det framkom också att behoven på vinterresmål<br />

och sommarresmål var väldigt olika.<br />

Vid resor på sommaren ville resenärer<br />

kunna vara mer flexibla och stanna på<br />

spontanbesök längs vägen. Man hade<br />

mycket packning med sig och många<br />

ansåg att det ge<strong>ner</strong>ellt var mer lättillgängligt<br />

att färdas med bil. Intresset för att<br />

färdas med allmänna kommunikatio<strong>ner</strong><br />

sommartid var mycket litet bland de intervjuade.<br />

Möjligheterna till kollektivtrafikresor<br />

på sommarresmålen var också<br />

begränsade. På Öland trafikerades till<br />

exempel bussarna glest och gick inte till<br />

alla utflyktsmål som barnfamiljer och<br />

äldre kan ha intresse för.<br />

Det är bra att ha ett<br />

”hela resan”-perspektiv,<br />

för som resenär ska<br />

man ta sig från dörren<br />

hemma till dörren på<br />

resmålet.”<br />

Många av de intervjuade på vinterresmålen<br />

åkte bil dit, men resenärerna i Åre<br />

hade en mer positiv inställning till att åka<br />

kollektivt. Tågförbindelserna till Åre är<br />

bra och det är enkelt att transportera sig<br />

inom orten. Behovet att röra sig inom<br />

orten kan handla om att ta sig till skidliften,<br />

mataffären, utflykter, afterski eller<br />

till någon restaurang. Att resa kollektivt<br />

till Funäsdalen innebär en kombination av<br />

faktorer som krånglar till resan, bland<br />

annat flera byten, väntetider och flera<br />

olika transportslag längs vägen.<br />

Även om det är möjligt att åka kollektivt<br />

till de populära resmål som valts ut<br />

i studien, skiljer sig förutsättningarna<br />

mycket åt mellan orterna. Restider med<br />

tåg och buss behöver inte vara mycket<br />

längre än resa med bil. Om avreseorten är<br />

en mindre ort och resans mål inte ligger i<br />

närheten av en tåglinje kan en kollektiv<br />

resa dock kräva många byten och ta lång<br />

tid, vilket kan göra bilen till ett mer attraktivt<br />

val. Att välja tåg och buss ligger allt<br />

som oftast kostnadsmässigt i nivå med<br />

kostnaden för resa med bil, men det kan<br />

också ligga på en betydligt högre summa.<br />

Möjligheter till åtgärder finns<br />

Studien har resulterat i olika förbättringsförslag<br />

för att öka det kollektiva resandet.<br />

Åtgärder för att öka resandet till själva<br />

resmålet kan vara att tillhandahålla paketresor<br />

och att ha ett gemensamt biljettsystem.<br />

På plats på resmålet kan man förbättra<br />

genom lånecykelsystem, skyttelservice<br />

mellan olika platser på orten samt bussprioriterade<br />

sträckor och filer. Dörr­tilldörr­service<br />

för bagage, matservice och<br />

gratis kollektivtrafikkort vid hotellvistelse<br />

är andra förslag på åtgärder som stödjer<br />

kollektivtrafiken på själva resmålet.<br />

Resenärerna uttryckte i intervjuerna att<br />

man gärna ville ha bekvämlighet och ett<br />

mervärde från den kollektiva resan.<br />

– Det är bra att ha ett ”hela resan”­<br />

perspektiv, för som resenär ska man ta sig<br />

från dörren hemma till dörren på resmålet.<br />

Det är inte bara den långa transporten som<br />

är viktig, utan anslutningsresorna också,<br />

säger Kerstin Robertson.<br />

Bredare perspektiv behövs<br />

Företag inom turistnäringen har deltagit<br />

i intervjuer och deras syn på hur man ska<br />

öka resandet med tåg och buss handlar<br />

mycket om att öka turtätheten, minska<br />

restiden samt utöka infrastrukturen och<br />

se till att den håller god kvalitet. Men det<br />

finns även viss insikt om att mer samordning<br />

behövs. Turistföretagen konstaterar<br />

bland annat att avstånden är längre i<br />

norra Sverige och att det behövs en mer<br />

utbyggd kollektivtrafik för att tillgodose<br />

resenärers behov. På detta vis skulle man<br />

även kunna locka nya målgrupper.<br />

– När vi har pratat med företag så ville

de gärna öka den totala volymen resenärer.<br />

Att bara förändra de befintliga resenärernas<br />

transportval är inte så stor drivkraft<br />

för just dem. Där tänker forskare och företag<br />

lite olika, berättar Kerstin Robertson.<br />

För att vidareutveckla hållbara turistresor<br />

behövs ett bredare perspektiv och<br />

tydliga pla<strong>ner</strong>ingsstrategier. En fördel kan<br />

TEMA TURISM<br />

vara att samordna olika aktörer genom en<br />

gemensam målbild.<br />

– Det är inte helt lätt att åstadkomma<br />

det här eftersom många olika företag,<br />

aktörer och myndigheter måste vara inblandade,<br />

konstaterar Kerstin Robertson.<br />

Text: Karin Andersson<br />

Foto: Photos.com<br />

KONTAKT:<br />

Kerstin Robertson, kerstin.robertson@vti.se<br />

MER INFORMATION:<br />

Hållbara turistresor inom Sverige. R782<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 11

12 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

TEMA TURISM<br />

Svårt att förena semester<br />

med miljövänligt resande<br />

Att resa och samtidigt göra det på ett<br />

miljövänligt och hållbart sätt är en<br />

ekvation som är svår att få ihop för<br />

många. Med hjälp av under laget i<br />

Emmy Dahls pågående avhandling<br />

vill hon synliggöra och belysa de<br />

konflikter och hinder som finns när<br />

det gäller val av miljömässigt hållbara<br />

transporter.<br />

Tolv fokusgrupper, bestående av<br />

deltagare med olika livssituation och olika<br />

gemensamma nämnare, har fått diskutera<br />

resande i relation till miljön. Deltagarna har<br />

utgått från sina och andras i<strong>nr</strong>ikes­ och ut ­<br />

rikesresor samt reflekterat över olika miljöfrågor<br />

och vilka associatio<strong>ner</strong> de väcker.<br />

Många diskuterade bilresor och dess<br />

påverkan på miljön, troligen för att det är<br />

lätt att relatera till och nära i vardagen.<br />

När utlandsresor kom på tal pekades<br />

flygresor ut som en stor miljöbelastning<br />

och uppfattades av deltagarna som svårare<br />

att påverka än bilkörning. Trots detta var<br />

det många som reste eller ville resa på<br />

semester utomlands. Semester resor i utlandet<br />

värderades högt och ansågs vara<br />

värdefulla upplevelser som man bar med<br />

sig länge efteråt. Att ha rest och sett många<br />

platser uppfattades som en del av ens identitet<br />

eftersom det gav status och man blev<br />

inkluderad i ett socialt sammanhang.<br />

– Frågan kring utlandsresor blir laddad<br />

för många och det är mycket som står på<br />

spel när flygresorna utomlands blir ifrågasatta<br />

ur miljösynpunkt. Per spek tiven är<br />

ganska svåra att förena vilket skapar en<br />

väldigt stor konflikt mellan dem, berättar<br />

Emmy Dahl.<br />

Hierarisk indelning<br />

I försök att förena de två synsätten reso<strong>ner</strong>ade<br />

några perso<strong>ner</strong> genom att skilja på<br />

berättigade och oberättigade resor. De skapade<br />

en hierarki mellan olika sorters resor,<br />

vilket gav vissa rätten att belasta miljön<br />

med flygresor medan andra inte hade den<br />

rätten. Berättigade resor kunde innebära att<br />

man lärde sig något eller utvecklades under<br />

resan, inte bara att resan var till för sol<br />

Frågan kring<br />

utlandsresor blir<br />

laddad för många.”<br />

och bad. Det fanns också de som valde<br />

bort resande med flyg helt och antingen<br />

semestrade i Sverige eller åkte tåg vid<br />

längre resor. Dessa perso<strong>ner</strong> lyfte gärna<br />

fram att man upplever mer av resan om<br />

man gör den med exempelvis tåg, samtidigt<br />

som man inte påverkar miljön i lika stor<br />

utsträckning.<br />

– För perso<strong>ner</strong> som värdesätter miljön<br />

mycket kunde långa utlandsresor upp levas<br />

som väldigt socialt problematiska. De kunde<br />

uppleva att man inte blev förstådd av andra<br />

när man avstod från utlands resor, för att<br />

det är så pass normaliserat och värdefullt<br />

för många, säger Emmy Dahl.<br />

Misstro till myndigheter<br />

Emmy Dahl fann det intressant att oberoende<br />

av hur stort engagemang perso<strong>ner</strong>na<br />

i fokusgrupper hade för miljö frågorna<br />

vid transportval så kände många att de i<br />

viss utsträckning borde dra sitt strå till<br />

stacken. Från underlaget går det att skönja<br />

att det finns en ganska stor misstro till politiker<br />

och förvaltningar att de ”inte gör det<br />

de ska”, vilket bidrar till att individerna<br />

själva inte heller kände att de behövde göra<br />

de miljömässigt bästa valen.<br />

– Individernas perspektiv på det här<br />

visar på att det finns ett problem i rela ­<br />

tio nen mellan den politiska, statliga och<br />

kommunala nivån och individers upplevelse<br />

av att hur det är att försöka hantera detta<br />

i sin vardag.<br />

Kanske behövs det bättre incitament och<br />

mer stöd från samhället för att hjälpa folk<br />

på traven, men ännu är inte alla slutsatser<br />

i avhandlingen färdiga. Dispu tationen är<br />

beräknad att hållas i januari 2014 och en<br />

hel del arbete återstår, konstaterar Emmy.<br />

Text: Karin Andersson<br />

Foto: Photos.com<br />

KONTAKT:<br />

Emmy Dahl, emmy.dahl@vti.se

Så mycket är cykelturismen värd<br />

<strong>VTI</strong> samlar kunskap om cyklingens betydelse för samhällsekonomin<br />

Två större satsningar för att locka<br />

cykelturister i Sverige just nu är<br />

Kattegattleden och Sydostleden,<br />

där båda beräknas vara färdigställda<br />

2015 och kommer att<br />

erbjuda många mil med bilfri<br />

cykling. Att utveckla och investera<br />

i just cykelleder ses av många<br />

länder som en viktig strategi för<br />

att främja sin turistindustri.<br />

I ett nyligen avslutat projekt från<br />

<strong>VTI</strong> har man undersökt en metod för att<br />

uppskatta en cykelturistisk effekt i relation<br />

till en samhällsekonomisk analys och även<br />

exemplifierat detta i en studie med datainsamling<br />

i två populära turistområden,<br />

Varberg och Gotland. Med hjälp av ett<br />

”stated preference”­scenario har cykelturister<br />

även bidragit till informationsinsamling<br />

gällande viktiga faktorer vid<br />

val av sin destination på cykelsemestern.<br />

Nettovinst för samhället<br />

Ökade satsningar på cykelleder kan ge till<br />

följd att ett ökat antal svenskar väljer att<br />

cykelturista inom landets gränser samt att<br />

antalet utländska turister kan bli fler. Tillsammans<br />

skapar de en nettovinst för samhället<br />

tack vare sin konsumtion under sin<br />

vistelse. Men hur mycket konsumerar<br />

egentligen en cykelturist?<br />

TEMA TURISM<br />

Resultatet av enkätundersökningar på<br />

plats i Varberg och Gotland visar att varje<br />

gästnatt ge<strong>ner</strong>erar per person och dygn<br />

mellan 466 kr och 1233 kr. De spenderade<br />

pengarna kan härledas till olika konsumtionskategorier,<br />

exempelvis boende, cykel<br />

och resor. Av denna segmenterade information<br />

framgår det till exempel att de cykelturister<br />

som bor på hotell samt bed and<br />

breakfast är de som spenderar mest pengar<br />

på sitt boende men även i övrig konsumtion.<br />

Kartläggning av konsumtionsmönster<br />

Att ha kunskap om vilken typ av cykelturist<br />

och deras konsumtionsmönster<br />

som besöker området – inte bara antalet<br />

besökare – kan därför vara av stor vikt.<br />

För att få en totalbild över den cykelturistiska<br />

effekten måste man multiplicera<br />

genomsnittsbeloppet för konsumtionen<br />

med genomsnittlig vistelselängd och det<br />

totala antalet cykelturister inom varje<br />

turistsegment. En svår nöt att knäcka,<br />

konstaterar Tobias Heldt, som utfört<br />

studien tillsammans med Gunnar Isacsson<br />

och Viktoria Liss på <strong>VTI</strong>.<br />

– För en mer precis uppskattning av den<br />

regionalekonomiska effekten behöver man<br />

också ta hänsyn till att cykelturisten kan<br />

spendera sina pengar i geografin i takt<br />

med att denne förflyttar sig till nya platser<br />

under sin cykling, förklarar han.<br />

I ”stated preference”­scenariot ställdes<br />

respondenterna inför två olika val gällande<br />

en veckas cykelsemester och skulle välja<br />

vilket alternativ de föredrog. Variatio<strong>ner</strong>na<br />

i de olika alternativen bestod exempelvis<br />

av längre eller kortare sträcka på cykelled,<br />

fler eller färre aktiviteter längs vägen samt<br />

skillnader i pris för de olika alternativen.<br />

Utifrån detta skapades modeller för att<br />

beräkna cykelturisternas betalningsvilja<br />

för de förändrade förutsättningarna.<br />

Resulta tet av detta visar att turisterna<br />

föredrar längre cykelleder framför korta<br />

samt har betalningsvilja på cirka 50 öre<br />

per person och kilometer för ökad längd<br />

på cykelleden. Att ha ett utbud av aktiviteter<br />

att göra i samband med cykelturen<br />

värderades högre än att ha tillgång till ett<br />

mer varierat utbud av restauranger. Det<br />

fanns dock betalningsvilja hos respondenterna<br />

för att utöka eller förbättra även<br />

denna omständighet. Med andra ord är<br />

det ett flertal faktorer värda att uppmärksamma<br />

som gör en cykelled till ett attraktivt<br />

val för turisterna.<br />

– Systematisk kunskapsuppbyggnad<br />

kring cykelfrågor är viktigt i sig. Det ska<br />

bli särskilt spännande att om några år<br />

följa upp och se vilka effekter de två<br />

nationella satsningarna på cykelleder har<br />

gett, säger Tobias Heldt.<br />

Text: Karin Andersson<br />

Foto: Photos.com<br />

KONTAKT:<br />

Gunnar Isacsson, gunnar.isacsson@vti.se<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 13

Möjlighet till förändrat<br />

beteende med Smadit<br />

rapport 773 Smadit, samverkan<br />

mot alkohol och droger<br />

i trafiken, är en metod med syfte<br />

att minska antalet återfall i<br />

rattfylleribrott. I studien har 14<br />

misstänkta alkoholrattfyllerister<br />

djupintervjuats om sin uppfattning<br />

och er fa ren het av Smadit.<br />

Sam mantaget tycker informanterna<br />

att detta är en bra metod<br />

i arbetet att förhindra onykter<br />

körning.<br />

Smadit-metoden innebär att<br />

polisen erbjuder misstänkta<br />

rattfyllerister att så snabbt som<br />

möjligt komma i kontakt med<br />

socialtjänst och/eller beroendevård<br />

om de vill ha hjälp med<br />

att komma till rätta med sitt<br />

missbruk. En enkätundersökning<br />

till samtliga 21 polismyndigheter<br />

visar att mindre än<br />

hälften av alla misstänkta rattfyllerister<br />

erbjuds hjälp genom<br />

Smadit. Av de som erbjuds<br />

Jämställdhet och genus<br />

i infrastrukturpla<strong>ner</strong>ing<br />

rapport 768 I rapporten<br />

redovisas resultatet av ett<br />

forskningsprojekt angående<br />

jämställdhet och genus i järnvägspla<strong>ner</strong>ingen.<br />

I rapporten<br />

ges också ett förslag på hur<br />

olika transportmyndigheter<br />

systematiskt skulle kunna<br />

arbeta med att integrera jämställdhet<br />

i infrastrukturpla<strong>ner</strong>ingen.<br />

Utmärkande för mycket av<br />

den tidigare svenska forskningen<br />

om genus och transporter<br />

är att kvinnor och män framställs<br />

som relativt homogena<br />

grupper. Det får till konsekvens<br />

att skillnader i mäns och kvinnors<br />

resmönster överbetonas<br />

och likheter underbetonas, något<br />

som exempelvis leder till<br />

problem när mäns respektive<br />

14 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

hjälp tackar ungefär en fjärdedel<br />

ja till ett samtal med socialtjänst<br />

eller beroendevård.<br />

Informanternas berättelser<br />

visar att polisens bemötande<br />

är mycket viktigt eftersom de<br />

flesta upplevde att de befann<br />

sig i en skambelagd situation.<br />

Därför var polisens vänlighet<br />

och förståelse betydelsefull och<br />

kan möjligen ha bidragit till<br />

att man tackade ja till polisens<br />

erbjudande om samtal med<br />

socialtjänst/beroendevård. Det<br />

finns även andra faktorer som<br />

kan ha påverkat detta beslut.<br />

Det gäller framför allt informantens<br />

alkoholvanor, där<br />

det i flertalet fall handlar om<br />

ett mer eller mindre långvarigt<br />

alkoholmissbruk, och där<br />

man upplever att man genom<br />

Smadit får en chans att göra en<br />

vändpunkt i livet och ta tag i<br />

sina problem.<br />

kvinnors transportbehov ska<br />

formuleras. En annan konsekvens<br />

är att utsatta grupper<br />

av kvinnor och män med<br />

avseende på tillgång till transporter<br />

riskerar att osynliggöras.<br />

Män och kvinnor utgör inte<br />

homogena befolkningsgrupper<br />

utan skiljer sig åt avseende<br />

ålder, yrke, inkomst, livsfas<br />

och hushållssammansättning<br />

– något som reflekteras i deras<br />

transportvillkor och aktivitetsmönster.<br />

Föreliggande rapport<br />

knyter an till Sveriges nationella<br />

jämställdhetsmål och till den<br />

internationella forskning som<br />

hanterar sociala konsekvensbedömningar.<br />

En slutsats i<br />

rapporten är att även om<br />

Trafik verket har initierat ett<br />

RAPPORTER I KORTHET<br />

Foto: Hejdlösa Bilder<br />

Foto: Hejdlösa Bilder<br />

I studien framkommer några<br />

förslag som skulle kunna innebära<br />

en förbättring av Smadit­<br />

metoden. Det handlar bland<br />

annat om att polisen alltid ska<br />

ge tillräcklig och korrekt<br />

muntlig information samt<br />

överlämna den skriftliga informationsfoldern<br />

med kontaktuppgifter<br />

till lokal socialtjänst/<br />

beroendevård. Foldern kan ge<br />

den misstänkte rattfylleristen<br />

en chans att eventuellt själv ta<br />

kontakt med socialtjänst/beroendevård<br />

och bör därför ges<br />

även till de perso<strong>ner</strong> som vid<br />

arbete med jämställdhetsmål<br />

i transportpla<strong>ner</strong>ingen, behöver<br />

man arbeta mer med att utveckla<br />

både policy och pla<strong>ner</strong>ingsverktyg.<br />

De båda nivåerna<br />

policy och pla<strong>ner</strong>ing behöver<br />

tydligt knytas samman så att<br />

det framgår hur det som står<br />

i policy också genomförs i<br />

praktiken.<br />

bevisprovtagningen frias från<br />

misstanke om rattfylleri. Det<br />

framkommer även att det är<br />

viktigt att en person som har<br />

svarat nej till Smadit blir tillfrågad<br />

ytterligare en gång vid<br />

ett annat tillfälle.<br />

TITEL:<br />

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens<br />

perspektiv. En intervjustudie<br />

R773.<br />

FÖRFATTARE:<br />

Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg,<br />

Inger Forsberg<br />

TITEL:<br />

Jämställdhet och genus i<br />

infrastrukturpla<strong>ner</strong>ing – en studie<br />

av tillämpningen inom järnvägspla<strong>ner</strong>ingen.<br />

R768<br />

FÖRFATTARE:<br />

Charlotta Faith­Ell, Lena Levin

Drift och underhåll<br />

för tillgänglighet året om<br />

rapport 776 Det som är tillgängligt<br />

för alla under barmarksförhållanden<br />

är inte tillgängligt<br />

för alla under vintern.<br />

Det finns därför anledning att<br />

se över detaljutformningen av<br />

framförallt övergångsställen<br />

för att kunna sköta drift­ och<br />

underhåll på ett tillfredsställande<br />

sätt under hela året. Utform ­<br />

ning som kräver manuell skötsel<br />

bör undvikas.<br />

Syftet med projektet som<br />

redovisas i denna rapport har<br />

varit att identifiera svårigheterna<br />

med att sköta drift och<br />

underhåll av trafiksäkerhets­<br />

och tillgänglighetsåtgärder och<br />

att hitta möjliga lösningar på<br />

problemen. Fokus har varit på<br />

utformning i tätort samt med<br />

tyngdpunkt på tillgänglighetsåtgärder<br />

för oskyddade trafikanter,<br />

framförallt de med<br />

funktionshinder.<br />

För att kunna upprätthålla<br />

tillgänglighet och trafiksäkerhet<br />

vid alla förhållanden,<br />

behöver driftfrågorna beaktas<br />

i pla<strong>ner</strong>ings­ och projekteringsskedet<br />

och driftruti<strong>ner</strong><br />

och metoder behöver anpassas<br />

för de nya utformningsdetaljerna.<br />

Det behövs mer<br />

detaljerade beskrivningar vid<br />

upphandling och en bättre<br />

uppföljning. Det finns också<br />

ett behov av mer utbildning<br />

av utförare och väghållare.<br />

Projektet har omfattat litteraturstudier,<br />

intervjuer och<br />

medföljandestudier med<br />

kommunal drifts­ och pla<strong>ner</strong>ingspersonal,expertseminarier<br />

samt en enkätundersökning<br />

bland landets alla kommu<strong>ner</strong>.<br />

Utifrån dessa studier<br />

kan konstateras att det finns<br />

all anledning att ur ett drift­<br />

och underhållsperspektiv se<br />

över detaljutformningen av<br />

främst övergångsställen.<br />

Slitage av och partikelemissio<strong>ner</strong><br />

från<br />

betongbeläggning<br />

rapport 780 Vägbelägg ningar<br />

av betong har vissa fördelar<br />

gentemot vanlig asfalt. Slitage,<br />

buller och bränsleförbrukning<br />

liksom underhållskostnader är<br />

mindre. Dock är betong dyrare<br />

att anlägga. Då slitaget ge<strong>ner</strong>ellt<br />

är lägre på betong skulle<br />

man kunna förvänta sig att<br />

även bildningen av inandningsbara<br />

slitagepartiklar (PM 10 ) är<br />

lägre. En pilotstudie på befintlig<br />

beläggning på E4 utanför<br />

Uppsala indikerade att denna<br />

hypotes kunde stämma.<br />

För att undersöka detta vidare<br />

har <strong>VTI</strong> studerat såväl slitage<br />

som bildning av inandningsbara<br />

partiklar från en betong­<br />

beläggning och en betongbeläggning<br />

med inblandad<br />

titandioxid (TiOmix) samt<br />

från en referensasfalt under<br />

kontrollerade förhållanden i<br />

<strong>VTI</strong>:s provvägsmaskin.<br />

Resultaten visar att partikelbildningen<br />

var högre från<br />

betongen än från asfalten,<br />

trots lägre slitage. Grundämnes<br />

analys visar att inandningsbara<br />

slitagepartiklar från<br />

betong innehåller betydligt<br />

mer kalcium än de från asfalt,<br />

vilket tyder på att cementen i<br />

betongen är en viktig partikelkälla.<br />

Denna hypotes styrks<br />

även av att slitagepartiklar från<br />

TiOmix innehåller betydligt<br />

RAPPORTER I KORTHET<br />

Foto:Hejdlösa Bilder<br />

Foto: Mats Gustafson<br />

Svårigheten ligger i att hitta<br />

en balans mellan olika mål och<br />

intressen som trafiksäkerhet,<br />

tillgänglighet och estetik samt<br />

praktiskt utförande och kostnader.<br />

mer titan än från betong och<br />

asfalt. Ultra fina partiklar emitteras<br />

i mindre omfattning från<br />

betong och TiOmix än från<br />

asfalt. Dessa partiklars bildningssätt<br />

är oklart, men är<br />

kopplade till förekomsten av<br />

dubbar i däcken. En hypotes<br />

är att partiklarna bildas i<br />

kontakten mellan bitumen<br />

och dubbar, men denna har<br />

inte kunnat styrkas i försöken.<br />

Det finns fortsatt oklarheter<br />

kring exempelvis skillnaderna<br />

TITEL:<br />

Drift och underhåll av tillgänglighetsåtgärder<br />

i tätort. För ökad tillgänglighet<br />

och bibehållen säkerhet<br />

året om. R776.<br />

FÖRFATTARE:<br />

Anna Niska, Charlotta Johansson,<br />

Karin Caesar<br />

mellan resultat från fält­ och<br />

laboratoriestudier och effekterna<br />

på emissio<strong>ner</strong> av ultrafina<br />

partiklar, som bör utredas<br />

vidare.<br />

TITEL:<br />

Slitage av och partikelemissio<strong>ner</strong><br />

från betongbeläggning. R780.<br />

FÖRFATTARE:<br />

Mats Gustafsson, Göran Blomqvist,<br />

Bengt­Åke Hultqvist<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 15

Anläggning, drift<br />

samt underhåll<br />

av gång- och cykellösningar<br />

rapport 777 Syftet med studien<br />

i denna rapport är att redovisa<br />

några aspekter rörande<br />

anläggning, drift och underhåll<br />

samt kostnader för gång­ och<br />

cykellösningar (GC­lösningar)<br />

längs större vägar, med eller<br />

utan mitträcke, där gällande<br />

hastighet för biltrafiken ligger<br />

i intervallet 70–90 km/tim.<br />

Ombyggnad av befintliga<br />

vägar till vägar med mitträcke<br />

görs i första hand för att förbättra<br />

trafiksäkerheten för<br />

bilisterna. En annan effekt av<br />

dessa ombyggnader är att<br />

situationen ofta förändras för<br />

gående och cyklister, både när<br />

det gäller att färdas längs<br />

vägen och att korsa vägen.<br />

Det finns inga tydliga riktlinjer<br />

för hur oskyddade trafikanters<br />

situation skall hanteras i samband<br />

med ombyggnad av befintliga<br />

vägar till 2+1­vägar. I<br />

den inledande pla<strong>ner</strong>ingsfasen<br />

Svårt att rättfärdiga<br />

bra tillstånd för<br />

lågtrafikerade vägar<br />

rapport 775 Rapportens<br />

litteraturstudie ämnar ligga till<br />

grund för ett projektförslag<br />

med syfte att ta fram förutsättningar<br />

för nya verktyg för att<br />

skapa ett modernt lågtrafikerat<br />

vägnät, anpassat efter morgondagens<br />

krav. Med lågtrafikerade<br />

vägar avses vägar med en<br />

trafikmängd upp till 1 000<br />

fordon per dygn.<br />

Lågtrafikerade vägar har för<br />

visso låga trafikflöden men det<br />

är ofta samma människor som<br />

använder vägen och drar på<br />

sig ökade driftkostnader och<br />

16 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

beaktas inte gång­ och cykeltrafikanternas<br />

situation i den<br />

utsträckning som vore önskvärt<br />

vilket ofta leder till mindre bra<br />

lösningar i efterhand. Kostnaderna<br />

för att anlägga GClösningar<br />

längs större vägar<br />

beror av de förutsättningar<br />

som gäller för det aktuella<br />

objektet och kan diskuteras i<br />

termer av geografiska förhållanden<br />

och standarden på den<br />

GC­lösning som väljs.<br />

En annan aspekt när det<br />

gäller kostnaderna för anläggning,<br />

drift och underhåll av<br />

GC­lösningar, längs och tvärs<br />

större vägar, är att dessa ofta<br />

inte särredovisas utan istället<br />

inkluderas i det totala vägprojektet.<br />

För att öka möjligheten<br />

att skapa attraktiva och kostnadseffektiva<br />

GC­lösningar<br />

bör fortsatt kunskapsuppbyggnad<br />

bland annat fokusera på<br />

hur gång­ och cykelobjekt skall<br />

sämre komfort. Ofta är dessa<br />

användare helt beroende av<br />

vägen. På de belagda lågtrafikerade<br />

vägarna besväras<br />

användarna mest av slaghål,<br />

ojämnheter och dåliga lagningar.<br />

På grus vägar är motsvarande<br />

skadet yper potthål, tjälskador<br />

och korrugeringar.<br />

Nedbrytning av lågtrafikerade<br />

vägar är mer komplex än på<br />

det högtrafikerade vägnätet<br />

där trafiken utgör den väsentligaste<br />

parametern. På det lågtrafikerade<br />

vägnätet är tidsperspektivet<br />

längre liksom det<br />

RAPPORTER I KORTHET<br />

Foto: Katja Kircher<br />

Foto: Hejdlösa Bilder<br />

hanteras i den inledande pla<strong>ner</strong>ingsprocessen.<br />

Det är även viktigt att göra<br />

systematiska uppföljningar av<br />

genomförda GC­objekt längs<br />

större vägar bland annat för<br />

att få en bättre uppfattning om<br />

kostnaderna för anläggning,<br />

drift och underhåll.<br />

faktum att flera parametrar,<br />

såsom åldring, beständighet<br />

och klimat i större grad påverkar.<br />

Genom att se hur vägarna<br />

skadas i dagens klimat och vid<br />

dagens extremväder kan man<br />

förutspå hur de kommer att<br />

reagera på de framtida klimatförändringarna.<br />

När det handlar om lågtrafikerade<br />

vägar är det mycket svårt<br />

att finna samhällsekonomiska<br />

motiv för att rättfärdiga bra<br />

tillstånd på vägarna. Komplette<br />

rande metoder och modeller<br />

behövs för att rättfärdiga en<br />

TITEL:<br />

Cykling och gående vid större vägar.<br />

Några aspekter på anläggning, drift<br />

och underhåll samt kostnader för<br />

GC­lösningar vid större vägar. R777.<br />

FÖRFATTARE:<br />

Ragnar Hedström<br />

bra standard också på lågtrafikerade<br />

vägar. De måste ha<br />

en lägsta acceptabel standard,<br />

en s.k. ”skamgräns”, som åtminstone<br />

möjliggör att folk tar<br />

sig till och från hemmet på ett<br />

säkert sätt.<br />

TITEL:<br />

Lågtrafikerade vägar –<br />

en litteraturstudie utifrån nytta,<br />

standard, tillstånd, drift och<br />

underhåll. R775.<br />

FÖRFATTARE:<br />

Karin Edvardsson

Foto: Katja Kircher<br />

Regeringen vänder sig till <strong>VTI</strong><br />

för kunskap om trafikens kostnader<br />

Vad kostar trafiken samhället?<br />

Vilka fordonstyper sliter mest på<br />

infrastrukturen och vem bär kostnadsansvaret?<br />

Det är några av<br />

frågeställningarna som regeringen<br />

behöver få svar på för att kunna<br />

bygga ett starkt och hållbart transportsystem<br />

med en rättvis och<br />

effektiv prissättning. Uppdraget<br />

har gått till <strong>VTI</strong> som nu arbetar för<br />

att räta ut frågetecknen.<br />

Det var i december 2012 som <strong>VTI</strong><br />

fick hedersuppdraget från regeringen att<br />

samla kunskap om trafikens samhällsekonomiska<br />

kostnader. Uppdraget omfattar<br />

alla trafikslag och innefattar även att<br />

beskriva om kostnaderna skiljer sig åt<br />

mellan olika delar av landet.<br />

– <strong>VTI</strong> har kompetensen, är väletablerade<br />

och oberoende och har forskare som<br />

den politiska ledningen har stort förtroende<br />

för. Därför föll det sig naturligt att<br />

vända oss dit. Arbetet är även viktigt ur<br />

ett europeiskt perspektiv och <strong>VTI</strong> kan ge<br />

oss de kvalitetssäkrade underlag som<br />

kommissionen kräver, säger Marina<br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

Fransson på Näringsdepartementets transportenhet.<br />

Först handlar det om att samla kunskap<br />

Under våren samlades ett 30­tal representanter<br />

från myndigheter och andra organisatio<strong>ner</strong><br />

på <strong>VTI</strong>:s Stockholmkontor för att<br />

höra om det preliminära upplägget för<br />

arbetet.<br />

– I det första skedet är insamlingen av<br />

kunskap det viktiga. Vi kommer i nuläget<br />

inte att komma med eller analysera några<br />

förslag på åtgärder, säger Jan­Eric Nilsson,<br />

professor i transportekonomi på <strong>VTI</strong>.<br />

Många faktorer att ta hänsyn till<br />

Uppdraget handlar bland annat om att<br />

samla kunskap om hur slitaget på vägar<br />

och järnvägar ser ut för olika fordons typer.<br />

I ett delprojekt, som <strong>VTI</strong> har föreslagit,<br />

spelar institutets simulator för tung trafik<br />

en viktig roll. Här kan man mäta hur<br />

vägar påverkas av tung fordonstrafik. Ett<br />

annat delprojekt som föreslagits handlar<br />

om att analysera slitagekostnader för järnväg.<br />

– Men det finns fler faktorer som är<br />

viktiga att ta hänsyn till för att åstadkomma<br />

en mer rättvis kostnadsfördelning.<br />

Till exempel buller, olyckskostnader, övergödning<br />

och luftföroreningar kopplade till<br />

hälsa, fortsätter Jan­Eric.<br />

När man sedan kommer till delen som<br />

handlar om själva prissättningen ingår<br />

även i uppdraget som <strong>VTI</strong> fått att sammanställa<br />

relevant forskning som pågår i<br />

andra länder, samt att ta fram information<br />

om Sveriges geografiska förutsättningar<br />

– till exempel om hur näringslivets kostnader<br />

påverkar prissättningen.<br />

– Vårt uppdrag handlar om att ge en<br />

samlad bild av hur den totala samhällskostnaden<br />

ser ut för olika typer av fordon,<br />

både vad gäller slitage, kostnader för<br />

olyckor och miljöpåverkan. Med detta<br />

som grund är det möjligt att överväga hur<br />

en samhällsekonomiskt effektiv och rättvis<br />

prissättning kan utformas.<br />

Förhoppningsvis kan en sådan i förlängningen<br />

ge incitament för fordonsägare/<br />

operatörer att byta till bättre fordon. Men<br />

där är vi inte ännu, avslutar Jan­Eric.<br />

<strong>VTI</strong> ska redovisa uppdraget till Regerings<br />

kansliet senast den 1 november 2014.<br />

Text: Marika Lund<br />

KONTAKT:<br />

Anna Johansson, anna.johansson@vti.se<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 17

Ill: Humanetics<br />

Ny krockdocka minskar risken<br />

för nackskador hos kvinnor<br />

Kvinnor är överrepresenterade i<br />

statistiken över whiplashskador och<br />

de flesta anti­whiplash­system som<br />

finns i personbilar i dag utgör större<br />

nytta för män än för kvinnor. Därför<br />

föddes idén med att skapa världens<br />

första kvinnliga krockdocka.<br />

– Alla sammanställningar från<br />

1960­talet och framåt visar att kvinnor<br />

drabbas hårdast av whiplashskador, säger<br />

Astrid Linder, forskare på <strong>VTI</strong>.<br />

Det rapporteras 30 000 fall av whiplashskador<br />

varje år, bara i Sverige. Mellan<br />

55 och 60 procent av dessa är kvinnor.<br />

Kostnaderna beräknas ligga på fyra miljarder<br />

kronor årligen. I EU uppskattas<br />

kostnaderna till tio miljarder euro varje år,<br />

motsvarande 83,5 miljarder kronor.<br />

Bara manliga krockdockor<br />

I dagsläget finns det bara krockdockor<br />

som är skapade efter mäns anatomi.<br />

Astrid Linder födde idén med att skapa<br />

18 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

Datormodellerna BioRID<br />

(blå, representerar en<br />

genomsnittlig man) och<br />

EvaRID (röd, representerar<br />

en genomsnittlig kvinna,<br />

utvecklad i Adseat).<br />

Modellerna används för att<br />

virtuellt utföra krockprov.<br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

en krockdocka som kan skapa ett bättre<br />

skydd även för kvinnor. Men branschen<br />

är tungrodd och det tog tio år att få den<br />

finansiering till projektet som behövdes<br />

för att ta fram en modell av en genomsnittslig<br />

kvinna.<br />

Det finns många olika whiplashskydd i<br />

dagens bilar, dessa skyddar dock män och<br />

kvinnor olika. Som exempel kan krockskydd<br />

minska risken för permanenta pisksnärtskador<br />

med 60 procent för män, men<br />

endast med 45 procent för kvinnor. För att<br />

förbättra säkerheten och minska antalet<br />

pisksnärtskador för både manliga och<br />

kvinnliga bilförare och passagerare i<br />

personbil startades EU­projektet Adseat<br />

(Adaptive seat to reduce neck injuries for<br />

female and male occupants). Ett projekt<br />

som startades i oktober 2009 och som<br />

nyligen avslutades.<br />

Tolv olika organisatio<strong>ner</strong> inom EU har<br />

varit delaktiga i projektet Adseat. Astrid<br />

Linder på <strong>VTI</strong> har koordi<strong>ner</strong>at projektet<br />

som hade en budget på 3,45 miljo<strong>ner</strong><br />

euro, motsvarande 28,6 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />

Den virituella prototypen<br />

EvaRID.<br />

– Antalet skadade och därmed kostnaderna<br />

uppskattas kunna halveras om de<br />

bäst fungerade stolarna och skyddssystem<br />

fanns i alla bilar i dag. Ett steg i den riktningen<br />

är att i provning visa vilka stolar<br />

som ger det bästa skyddet för både män<br />

och kvinnor och tydligt driva utvecklingen<br />

ditåt, säger Astrid Linder.<br />

Gynnar även män<br />

Huvudsyftet med projektet har varit att<br />

ta fram riktlinjer för hur säkerhetssystemen<br />

när det gäller bilsäten bör utvärderas i<br />

framtiden. Det finns flera skillnader mellan<br />

män och kvinnor så som massfördelning,<br />

geometri och muskelstyrka som kan på ­<br />

verka hur kroppen samverkar med stolen<br />

under en så kallad upphinnande kollision<br />

(påkörning bakifrån).<br />

En del i projektet var därför att ta fram<br />

en virituell krockdocka som motsvarar en<br />

genomsnittlig kvinna. Nu är den framtagen<br />

och är världens första i sitt slag. Med en<br />

sådan modell kan incitament skapas för<br />

att minska skador på kvinnor. Det gynnar

Foto: Älvstranden Utveckling<br />

även männen som får ett ännu bättre<br />

skydd på köpet.<br />

I projektet har även biologiska tester<br />

gjorts för att undersöka skillnader i rörelsemönster<br />

mellan män och kvinnor vid<br />

en upphinnandekollision. En testsläde för<br />

acceleration där man har möjlighet att<br />

röntgenfilma i hög hastighet har använts<br />

vid krocktester. Även tröskelvärden för<br />

kvinnor för de skadekriterier som används<br />

för att bedöma skyddet mot whiplashskador<br />

har formulerats.<br />

Kraftigare rekyl framåt<br />

En prototyp av en krockdocka representerande<br />

en genomsnittlig kvinna har konstruerats.<br />

Denna docka har använts tillsammans<br />

med dockan av den genomsnittliga<br />

mannen i krockprovning av fyra olika<br />

bilsäten. Proven visar stora skillnader beroende<br />

på om provet körs med en modell av<br />

en man eller en kvinna. I simuleringar har<br />

modellen av mannen och kvinnan använts,<br />

simuleringar som visar hur olika komponenter<br />

i stolen kan samspela på olika sätt<br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

– Antalet skadade och därmed kostnaderna uppskattas kunna halveras om de<br />

bäst fungerade stolarna och skyddssystem fanns i alla bilar i dag, säger Astrid<br />

Linder på <strong>VTI</strong> som har koordi<strong>ner</strong>at projektet.<br />

med modellen av den åkande beroende på<br />

om modellen representerar kvinnor eller<br />

män.<br />

Skador kan minskas med hälften<br />

Inom Adseat­projektet har även fältstudier<br />

gjorts, som visar att det finns stor variation<br />

i hur människor sitter i bilen, exempelvis<br />

hur huvudet är placerat mot nackskyddet.<br />

Detta kan påverka vad som händer med<br />

kroppen vid en krock. Pro jektet Adseat<br />

var en kraftsamling som har resulterar i en<br />

rad konkreta resultat som har flyttat fram<br />

kunskapsbasen inom provning för att<br />

utvärdera skydd mot whiplashskador.<br />

Men än återstår ett viktigt arbete.<br />

­– Än så länge finns bara en virituell<br />

modell av en genomsnittlig kvinna samt<br />

en prototyp och nästa steg är att använda<br />

den i provning och utvärdering samt tillverkningen<br />

av en fysisk docka. Nu finns<br />

kunskapen, säger Astrid Linder.<br />

Text: Andreas Schander<br />

Uppkommer vid<br />

låga hastigheter<br />

Whiplashskador är ett stort<br />

problem för både individer<br />

som drabbas och av samhället.<br />

Skadorna uppkommer<br />

vid låga hastigheter på mellan<br />

tio och 25 kilometer i timmen.<br />

Whiplashskador uppkommer<br />

vid alla krockriktningar men<br />

är vanligast vid påkörningar<br />

bakifrån. Av de 30 000 rapporterade<br />

fall i Sverige varje år<br />

klassificeras 1 500 av dem till en<br />

invalidiseringsgrad på mer än<br />

tio procent.<br />

Tolv parter<br />

medverkar<br />

Svenska parter har utöver<br />

<strong>VTI</strong> varit Volvo, Chalmers<br />

Universitet och Folksam.<br />

Från Europa har München<br />

Universitet i Tyskland, Graz<br />

Universitet i Österike, AGU i<br />

Schweiz, Strasbourg Universitet<br />

i Frankrike, Loughborough<br />

Universitet i England, docktillverkaren<br />

Humanetics i<br />

Tyskland, bilsätestillverkaren<br />

Faurecia i Frankrike och<br />

provningslaboratoriet Cidaut<br />

i Spanien. Dessutom har en<br />

referensgrupp med representanter<br />

från tysk och japansk<br />

bilindustri, forskningsinstitut i<br />

Japan, försäkringsbolag och<br />

transportansvarig myndighet i<br />

USA samt försäkringsbolag från<br />

Spanien varit en resurs under<br />

hela projektet.<br />

MER INFORMATION:<br />

www.adseat.eu<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 19

Foto: Hejdlösa Bilder<br />

20 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

Granskade flygplatser får gott betyg<br />

<strong>VTI</strong> har kontrollerat flygfältsbanorna på Arlanda och Bromma<br />

Start­ och landningsanorna på<br />

Arlanda och Bromma får gott betyg<br />

i de mätningar som <strong>VTI</strong> genomfört.<br />

Mätningarna görs kontinuerligt och<br />

anledningen är att följa upp bärigheten<br />

på flygfältsbanorna och för att<br />

se hur den påverkas av alla flygplan<br />

som trafikerar dem.<br />

– Syftet är att kontrollera bärigheten<br />

på bansystemen som en del av den<br />

uppföljnings­ och underhållsplan som<br />

finns på flygplatserna och att säkerställa<br />

att banorna har tillräcklig bärighet för de<br />

flygplan som trafikerar dem, säger Håkan<br />

Carlsson, laboratoriechef på <strong>VTI</strong>.<br />

<strong>VTI</strong>:s mätningar av den här typen görs<br />

på uppdrag av bland annat Swedavia som<br />

driver flertalet av Sveriges flygplatser.<br />

Det rör sig om så kallad provbelastning<br />

med fallviktsapparat. Den metod som<br />

används i klassificeringsberäkningarna är<br />

en standardmetod som har använts i<br />

Sverige under flertalet år för att bärighetsklassificera<br />

både civila och militära flygfältsbanor.<br />

För asfaltsbeläggning en är det dragtöjning<br />

i underkant på beläggningslagret som<br />

är den kritiska punkten när flygplanen be­<br />

lastar banorna och då främst där planen<br />

trafikerar i samma hjulspår. När det gäller<br />

Arlanda och Bromma flygplats, där <strong>VTI</strong><br />

har gjort de senaste mätningarna, så är det<br />

flygplatser med hög trafikintensitet.<br />

Vid bärighetsanalysen av flygfältsbanor<br />

tas hänsyn till ett flertal parametrar. Förutom<br />

resultaten från provbelastningen<br />

med fallviktsapparaten tas hänsyn till<br />

bland annat beläggningstemperatur vid<br />

mättillfället, banornas lageruppbyggnad<br />

och kondition samt fältets geografiska läge<br />

med hänsyn till klimatet.<br />

Mätningarna på Arlanda flygplats visar<br />

på en väldigt hög styvhet och <strong>VTI</strong> föreslår<br />

De flesta flygplatserna<br />

i Sverige har hög bärighet<br />

på sina bansystem.”<br />

att bärigheten ska klassas som hög. På de<br />

banavsnitt som mätningarna gjordes på<br />

Arlanda består uppbyggnaden av fyra<br />

lager, underst ett lager med grus och sand,<br />

sedan 150 till 180 millimeter förstärkningslagergrus.<br />

Det näst översta lagret<br />

består av 150 millimeter bärlagergrus och<br />

överst ligger en ny 220 millimeter tjock<br />

asfaltsbeläggning.<br />

På Bromma flygplats gjordes mätningar<br />

på ett liknande sätt med samma mätinstrument<br />

och med samma syfte, att<br />

klassificera bärigheten på bansystemet.<br />

Mätningarna visar att konditionen är<br />

god och att det inte kunde påvisas några<br />

strukturella skador så som sprickor i<br />

asfaltsbeläggningen.<br />

Bromma flygplats är också en flygplats<br />

som är högt trafikerad med många flygplansrörelser<br />

och bärighetsklassificeringen<br />

har gjorts med hänsyn till detta på samma<br />

sätt som andra högtrafikerade flygplatser,<br />

som ovan nämnda Arlanda men också på<br />

Landvetter i Göteborg. Vid mätningarna<br />

på Bromma finns det en viss osäkerhet<br />

kring exakta lagertjocklekar på uppbyggnaden<br />

och på vissa delar varierar också<br />

tjockleken på asfaltsbeläggningen längs<br />

rullbanan. Det beror bland annat på att<br />

beläggningsarbeten gjordes på rullbanan<br />

2011 med avsikt att ändra banans höjdprofil.<br />

Men osäkerheten kring tjockleken<br />

är enligt <strong>VTI</strong> ändå inte avgörande för slutsatsen<br />

för bärigheten på bansystemet.<br />

– Resultaten visar att Arlanda och<br />

Bromma ge<strong>ner</strong>ellt har en hög bärighet<br />

på sina bansystem, precis som de flesta<br />

flygplatser har i Sverige, säger Håkan<br />

Carlsson.<br />

Text: Andreas Schander

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

Metod behövs för att bedöma<br />

körförmågan hos bilförare<br />

med synfältsbortfall<br />

Cirka 7000 perso<strong>ner</strong> per år i Sverige<br />

får sitt körkort indraget på grund<br />

av medicinska skäl, en del av dessa<br />

är perso<strong>ner</strong> med synfältsbortfall<br />

orsakade av exempelvis diabetes<br />

eller stroke. Transportstyrelsen vill<br />

nu ta fram en tillförlitlig metod att<br />

bedöma körförmågan hos perso<strong>ner</strong><br />

med denna funktionsnedsättning<br />

och <strong>VTI</strong> är i färd med att utveckla en<br />

simulatorbaserad testmetod.<br />

För att ta del av kunskap från andra<br />

länder och diskutera vilken praxis Sverige<br />

ska ha när det gäller bedömningen av synfältsbortfall<br />

ordnade <strong>VTI</strong> i mars en seminariedag.<br />

Runt femtio deltagare bestående<br />

Ny bok om jämställdhet<br />

i transportpla<strong>ner</strong>ing<br />

ska inspirera och vägleda<br />

Lena Levin på <strong>VTI</strong> är medförfattare<br />

till en bok som ska vägleda och<br />

inspirera till arbete med jämställdhet<br />

i transportpla<strong>ner</strong>ingen.<br />

Boken ”Kön i trafiken – jämställdhet<br />

i kommunal transportpla<strong>ner</strong>ing” är<br />

en skrift om en vägledning och inspiration<br />

till arbete med jämställdhet i transportpla<strong>ner</strong>ingen<br />

på lokal och regional nivå. Den<br />

har tagits fram för att ge en vägledning<br />

till hur man systematiskt kan arbeta med<br />

att integrera jämställdhet i pla<strong>ner</strong>ingen.<br />

Skrif ten vänder sig framförallt till tjänstemän<br />

och politiker i kommu<strong>ner</strong> och regio<strong>ner</strong><br />

som arbetar med transportpla<strong>ner</strong>ing.<br />

Boken är finansierad av FoU­gruppen för<br />

transportsystemet som administreras av<br />

SKL och skriven av Lena Levin på <strong>VTI</strong><br />

samt Charlotta Faith­Ell på WSP.<br />

av experter inom området, läkare och fors<br />

kare såväl som privatperso<strong>ner</strong> och representanter<br />

från olika intresseorganisatio<strong>ner</strong><br />

samlades i Göteborg. Experter från Sverige,<br />

Holland, Belgien, USA och Kanada<br />

berättade om sina erfarenheter från länder<br />

med olika regler och skilda metoder.<br />

– Test i simulator kan vara en säker och<br />

tillförlitlig metod eftersom körtester på<br />

väg inte är ett alternativ i Sverige. <strong>VTI</strong><br />

har de resurser i form av avancerade<br />

simulatorer och mätutrustning som krävs<br />

och är beredda att jobba vidare med att<br />

utveckla en metod när finansieringen är<br />

löst, berättar initiativtagare Björn Peters,<br />

<strong>VTI</strong>, som är nöjd med dagen.<br />

Text: Eva Åström<br />

Jämställdhetsintegrering ska ofta ses<br />

som en strategi i det vardagliga arbetet<br />

inom kommu<strong>ner</strong>, landsting och regio<strong>ner</strong>.<br />

Men det finns få praktiskt tillämpbara<br />

metoder för systematisk analys och konsekvensbedömning<br />

av jämställdhet. Vid<br />

pla<strong>ner</strong>ing av ny kollektivtrafik och järnväg<br />

inom transportsektorn saknas det ofta<br />

effektiva metoder för att genomföra jämställdhetsintegrering.<br />

Detta trots att det<br />

under mer än ett decennium funnits ett<br />

jämställdhetsmål inskrivet i de transportpolitiska<br />

målen.<br />

Den här boken är ett försök att bringa<br />

större klarhet i hur man kan göra jämställdhetsintegreringen<br />

effektivare inom<br />

pla<strong>ner</strong>ingen. Härmed uppmuntras alla till<br />

att våga satsa på att arbeta med integrering<br />

av jämställdhet i pla<strong>ner</strong>ingen.<br />

Text: Andreas Schander<br />

Foto: Eva Åström<br />

Foto: Katarina Ljungdahl<br />

PhD Jamie Dow delar med sig av sina<br />

erfarenheter från Quebec.<br />

Lena Levin, <strong>VTI</strong>, är medförfattare till en<br />

ny skrift om jämställdhet i transportpla<strong>ner</strong>ingen<br />

på lokal och regional<br />

nivå.<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 21

ny kompetens<br />

<strong>VTI</strong> välkomnar nya medarbetare<br />

22 <strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong><br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

Med Tim Richardson förstärks <strong>VTI</strong>:s<br />

forskning om transporter och miljö<br />

Ny tjänst tillsatt med välmeriterad professor<br />

<strong>VTI</strong> har sedan några år tillbaka<br />

velat satsa ännu mer på forskning<br />

kring transporter och miljöpolicy.<br />

I april började Tim Richardson<br />

en ny professorstjänst med just<br />

denna i<strong>nr</strong>iktning.<br />

– Det är riktigt spännande att tillsammans<br />

med kollegorna på <strong>VTI</strong> arbeta<br />

för att utveckla ny tvärvetenskaplig forskning<br />

och på så sätt ta itu med våra mest<br />

akuta transport­ och miljömässiga utmaningar.<br />

Jag har också ambitionen att vara<br />

med och stärka effekterna av <strong>VTI</strong>:s forskning<br />

i den internationella vetenskapliga<br />

debatten, säger Tim Richardson.<br />

Innan Tim Richardson kom till <strong>VTI</strong> var<br />

han anställd som professor i ”Urban and<br />

mobility studies” vid Aalborgs universitet<br />

i Danmark. Han har ett långt och gediget<br />

Joen Dahlberg<br />

Joen Dahlberg har börjat som<br />

forskningsassistent på <strong>VTI</strong>.<br />

Han har tidigare dels studerat<br />

till civilingenjör vid KTH, dels<br />

läst till gymnasielärare vid<br />

Stockholms universitet och<br />

därefter läst lite mer matematik,<br />

även det vid Stockholms<br />

universitet. Joen Dahlberg<br />

är samtidigt doktorand inom<br />

ämnet citylogistik.<br />

cv och har, förutom i sitt hemland England,<br />

varit yrkesverksam i ett flertal länder<br />

och vid många olika universitet och institutio<strong>ner</strong>.<br />

Tim Richardson utbildade sig under<br />

1990­talet vid Sheffield Hallam University<br />

i England. Han tog sin doktorsexamen år<br />

2000.<br />

Tillsättningen av professorstjänsten<br />

inom transporter och miljöpolicy på <strong>VTI</strong><br />

har skett i samverkan med Linköpings<br />

universitet.<br />

<strong>VTI</strong> har sedan tidigare tre professorer<br />

anställda. Jan­Eric Nilsson är professor<br />

i nationalekonomi med i<strong>nr</strong>iktning mot<br />

transporter. Sigurdur Erlingsson är professor<br />

i väg­ och banteknik och Jane<br />

Sum merton är professor i teknik och<br />

social förändring med i<strong>nr</strong>iktning mot<br />

trafik säkerhet.<br />

Text: Katarina Nestor<br />

Foto: Karin Andersson<br />

Anna Johansson<br />

Anna Johansson är ny på<br />

tjänsten som utredare och<br />

kommer att samordna olika<br />

delprojekt inom det regeringsuppdrag<br />

som <strong>VTI</strong> har fått.<br />

Tidigare har hon arbetat som<br />

granskare av infrastrukturpolitiken<br />

på Riksrevisionen och<br />

utredare på Statens institut<br />

för kommunikationsanalys.<br />

I grunden har hon en examen<br />

från matematiklinjen med<br />

i<strong>nr</strong>iktning nationalekonomi på<br />

Karlstads universitet.

Senaste publikatio<strong>ner</strong>na från <strong>VTI</strong><br />

<strong>2013</strong>-01-23 till och med <strong>2013</strong>-04-08<br />

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars<br />

funktion år 2012 – sammanfattande<br />

resultat från Sverige<br />

N5-<strong>2013</strong><br />

Drift och underhåll av tillgänglighetsåtgärder<br />

i tätort. För ökad tillgänglighet<br />

och bibehållen säkerhet året om<br />

R776<br />

Cyklisters singelolyckor. Analys av<br />

olycks­ och skadedata samt djupintervjuer<br />

R779<br />

Differentierade marginalkostnader<br />

inom järnvägen<br />

N6-<strong>2013</strong><br />

Slitage av och partikelemissio<strong>ner</strong> från<br />

betongbeläggning<br />

R780<br />

Bältesanvändning i Sverige 2012<br />

N7-<strong>2013</strong><br />

Frivilliga klimatåtgärder på den<br />

svenska godstransportmarknaden<br />

– en intervjustudie<br />

R778<br />

Invånarnas syn på den framtida trafiken<br />

i Lidköpings stadskärna – resultat från<br />

en enkätundersökning<br />

N4-<strong>2013</strong><br />

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens<br />

perspektiv. En intervjustudie.<br />

R773<br />

Jämställdhet och genus i infrastrukturpla<strong>ner</strong>ing<br />

– en studie av tillämpningen<br />

inom järnvägspla<strong>ner</strong>ingen<br />

R768<br />

Godstransporter och samhällsekonomiska<br />

kalkyler<br />

Johan Nyström, Inge Vierth<br />

N3-<strong>2013</strong><br />

Cykling och gående vid större vägar.<br />

Några aspekter på anläggning, drift<br />

och underhåll samt kostnader för<br />

GC­lösningar vid större vägar<br />

R777<br />

Metod för beräkning av fördröjningar på<br />

vägavsnitt utan omkörningsmöjlighet<br />

N2-<strong>2013</strong><br />

Lågtrafikerade vägar – en litteraturstudie<br />

utifrån nytta, standard, tillstånd,<br />

drift och underhåll<br />

R775<br />

Marknadsöppning – och sen?<br />

Samhällsekonomisk analys av<br />

förutsättningarna för en stärkt<br />

kollektivtrafik<br />

R772<br />

Validering av hastighet och uppfattning<br />

om vägytor i <strong>VTI</strong> simulator III<br />

R745A<br />

Fungerar godstransportmarknaden<br />

effektivt? Ekonomisk analys av e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />

av godstransporter<br />

N39-2012<br />

BESTÄLL PUBLIKATIONER<br />

Publikatio<strong>ner</strong> beställs enklast via e­post eller <strong>VTI</strong>:s webbplats:<br />

order@vti.se<br />

www.vti.se/publikatio<strong>ner</strong><br />

Du kan även kontakta:<br />

Monica Lomark, 013­20 43 21<br />

Priserna på <strong>VTI</strong>:s publikatio<strong>ner</strong> är<br />

80–300 kronor exklusive moms.<br />

Publikatio<strong>ner</strong> på www.vti.se<br />

<strong>VTI</strong>­publikatio<strong>ner</strong> från 2001 och framåt är tillgängliga som<br />

<strong>pdf</strong>­filer på <strong>VTI</strong>:s webbplats www.vti.se/publikatio<strong>ner</strong>,<br />

de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre<br />

och efterfrågade rapporter.<br />

<strong>VTI</strong>:S VÄRLD<br />

?<br />

Finns det redan en lösning<br />

Finns det<br />

redan en lösning<br />

på problemet?<br />

Svaret på frågan kan avgöra<br />

om det behövs ny forskning<br />

eller om det fi nns resultat att<br />

dra nytta av. <strong>VTI</strong>:s Bibliotek<br />

och informationscenter (BIC)<br />

erbjuder professionell omvärldsbevakning<br />

som hjälper<br />

dig att styra resurserna till<br />

de områden där de verkligen<br />

behövs. Med strukturerad<br />

och skräddarsydd information<br />

kan du dessutom hålla dig uppdaterad<br />

inom ett visst ämnesområde<br />

eller fördjupa dig i<br />

en specifi k fråga. BIC hjälper<br />

dig också att hitta samarbetspart<strong>ner</strong>s,<br />

skaffa litteratur med<br />

mera.<br />

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade<br />

nätverk både nationellt och internationellt<br />

där ett stort antal perso<strong>ner</strong> och en stor mängd<br />

information ingår. Sökning och urval görs av<br />

specialister och resultatet levereras på det sätt<br />

du önskar: kanske via e-post eller varför inte<br />

som en presentation?<br />

BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och<br />

transportforskningens informationsförsörjning<br />

och resultatspridning, Bibliotekets samlingar<br />

är bland de största i världen inom området.<br />

LÄS MER<br />

www.vti.se/bic<br />

www.transguide.org<br />

KONTAKT<br />

bic@vti.se<br />

013–20 43 31<br />

<strong>VTI</strong> AKTUELLT NR 2 <strong>2013</strong> 23

Posttidning B<br />

<strong>VTI</strong><br />

581 95 LINKÖPING<br />

I HUVUDET PÅ<br />

Hans<br />

Antonson<br />

KONTAKT:<br />

Hans Antonson<br />

Hans.antonson@vti.se<br />

Ӏr det fel<br />

på själva<br />

landskapet?<br />

Ointressant,<br />

småtrist?<br />

Visar vi rent<br />

av upp fel<br />

landskap?”<br />

Svenska turistvägar<br />

behöver få ett uppsving<br />

Vi måste lära oss se på vårt unika landskap<br />

med turistens ögon och lotsa dem rätt<br />

Jag har en flakmoppe från 1963, en blå,<br />

Crescent, treväxlad. Jag turistar med den<br />

på landsvägarna i Småland. För mig är<br />

närheten till landskapet viktigt, att kunna<br />

stanna precis var som helst och avnjuta en<br />

termos rykande het java och bullar från ett<br />

lokalt konditori. Småland är fint. Öppna<br />

fläckar med röda små trähus i ett hav av skog.<br />

Sjöar överallt som vem som helst får bada i.<br />

Tystnad, inget trafikbuller, bara skogens sång.<br />

Jag tror att detta kan vara intressant för<br />

andra att uppleva.<br />

Men tänker andra som jag? Tillväxtverkets<br />

sammanställning från 2011 är entydig, turismindustrin<br />

växer så det knakar och är mycket<br />

viktig för Sverige. Men är land skapet viktigt för<br />

turisten och för turismindustrin?<br />

I turismens vagga var landskapet allt. Den<br />

första inhemska turismen inleddes vid 1870­<br />

talet i västra Jämtland. Välbärgade storstadsbor<br />

reste med tåg för att konsumera vackra vyer,<br />

andas stärkande fjälluft. Nu är det annorlunda.<br />

Vi åker helst i den egna bilen till kulinariska<br />

matupplevelser eller hyperbillig shopping.<br />

Idag finns särskilt utpekade vägar som är<br />

turistiskt intressanta. Turistvägar är ett internationellt<br />

koncept med många namn. Sverige har<br />

18 officiella. Vårt grannland Norge har också<br />

18 officiella turistvägar, som rönt betydligt<br />

större internationell uppmärksamhet. Man har<br />

satsat på modern arkitektur på rastplatser och<br />

konstverk spektakulärt placerade i landskapet.<br />

Norska turist vägar har fått tre TV­program i<br />

SVT. När svenska vägar kommer på tal handlar<br />

det mest om olyckor eller snökaos. Inte ens<br />

www.vti.se<br />

PORTO<br />

BETALT<br />

PORT PAYÈ<br />

de som kör på de svenska turistvägarna är<br />

alltid medvetna om att de färdas på en utvald<br />

sträckning. Turistvägarna utelämnas ofta i<br />

internationella guideböcker.<br />

Är det fel på själva landskapet? Ointressant,<br />

småtrist? Visar vi rent av upp fel landskap?<br />

Jag hör ofta att Sverige inte har samma fina<br />

värden som i exempelvis Norge. Det är riktigt<br />

att vi inte har samma dramatiska fjordlandskap,<br />

men vi har så mycket annat! I en intervju 2010<br />

nämnde norska turistvägspla<strong>ner</strong>are speciellt<br />

skärgårdar, slott och herresäten som givna<br />

markörer längs en turistväg. Just sådant som<br />

Sverige har ett överflöd av. Guideböckerna<br />

uppehåller sig särskilt vid rödmålade torp,<br />

fiskebyar, vidsträckta vyer, världsmästarkrogar<br />

med lokala råvaror. Allt nåbart med bil.<br />

Frågan är därför inte om vi har något intressant<br />

att visa upp utan hur vi väljer ut och paketerar<br />

det som finns rakt framför våra ögon. Jag tror<br />

att det krävs mer inlevelseförmåga. Vi måste bli<br />

bättre på att förstå vad turisterna vill se, att<br />

lotsa dem rätt och informera om de fantastiska<br />

landskap som finns utmed våra riksvägar.<br />

Men framförallt, vi måste lära oss att se på<br />

vårt unika landskap med turistens ögon. Det är<br />

inget som görs i en handvändning. Det krävs ny<br />

kunskap, olika aktörer med nya idéer, vare sig<br />

det handlar om att leda våra bilgäster till den<br />

svenska tystnaden eller till Melins konditori i<br />

Sävsjö. Bli inte förvånad om det står en flakmoppe<br />

utanför som knäpper lite i metallen när<br />

den långsamt svalnar.<br />

Nästa nummer<br />

kommer i september

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!