kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

12
VIRKESBYTE: MÄLARDALEN
Effektivitet och jämn beläggning är ett måste när veden ska transporterar från skogen till kunderna på massafabriker och sågverk.
KUBIKEN 1:07
TEXT: LISBETH AXELSSON
FOTO: ROBERT JOHANSSON
Samarbeten
skonar miljön
Sveaskog levererar 14 miljoner kubikmeter
virke årligen till kunder inom
skogs-, trä- och energisektorn. För att
effektivisera logistiken byter företagen
timmer med varandra.
Det finns två sorters virkesbyten, lägesbyte
och sortimentsbyte. Ett exempel på ett lägesbyte
är följande: När Södra skogsägarna
ska leverera till en kund i Mälardalen kan de byta
till sig virke från Sveaskog på en plats närmare kunden.
Sveaskog kan dra fördel av Södras virke på
samma sätt.
Säljer företaget ett parti till en kund i södra Sverige
kan de byta till sig virke från konkurrenten
Lastbilschauffören Emil Hultins last består av 38
ton massaved som ska transporteras 85 kilometer
till skogsbolaget Korsnäs Frövi i Frövifors.
Södra, allt för att slippa de långa transporterna.
Sveaskogs logistiska nätverk för virkestransporter
löper i ett bälte över Mellansverige. Effektivitet
och jämn beläggning är ett måste när veden ska
transporteras från skogen till kunderna på massafabriker
och sågverk landet över.
– När sågverken koncentrerar sig på ett trädslag
och uppdelning av virkesdimensioner blir transporterna
fler och avstånden längre, säger Mathias
Carlsson, logistiker på Sveaskog i Örebro.
Därför samarbetar skogsägare med virkesbyte,
och åkerier växlar laster med varandra på sina respektive
avverkningsplatser för ett så smidigt flöde
som möjligt.
Olika flöden
Lägesbytena varierar i omfattning över tid och beror
på flöden och tillgång i ett område. Sortimentsbyte
kan innebära att Sveaskog byter massaved mot
timmer. Exempelvis byter Sveaskog till sig mycket
sågtimmer för kunden Setra Groups räkning.
Bytena sker med ett avtal som grund och läggs in
i leveransplaner och uppföljningssystem. Kontrollen
sker via virkesmätning och den transportorder,
med uppgift om virkesort, leverantör och leveransplats,
som varje bil checkar av vid mätstationen.
Utmaningen är att ständigt trimma flödet och ta
vara på returtransporterna maximalt.
– Vi kan bli bättre, säger Anders Dahlqvist, processägare
för Sveaskogs försäljning. Och det finns
bara ett sätt att bli det, genom att skaffa oss fullgod
information om varje produktionsplats, varje lagerplats
och leveransläge. Har vi en komplett överblick
minskar vi antalet tomma transporter.
Sveaskog har nu inlett ett logistikprojekt för att
förbättra flödena. Ett delmål bland andra är att all
information ska kunna gå via internet från försäljningskontor.
Så här effektivt byts
virket
13
Vi följde med åkaren Emil Hultin en arbetsdag.
04.35 Jakobshyttan i sydöstra Närke. Mikael
Gunnarsson på Gunnarssons åkeri, lastar tallmassaved
och förbereder dagskiftet för åkaren
Emil Hultin.
06.00 Brändåsen vid väg E20. Per telefon får
Emil Hultin hjälp av chauffören Kalle med vägbeskrivning
till avverkningsplatsen.
07.00 Invägt och klart vid mätstationen i Frövifors.
62,30 ton visade vågen och det smakar
gott med en varm korv medan virkeslasten
mäts.
Det är inte bara Gunnarssons som passerar
här. 100 timmerbilar, varav 50 bilar lastade med
ris och 50 med flis levererar varje dygn.
07.15 Dags att lossa spännbanden inför avlastningen.
07.20 Dimmig morgon på Frövis massavedslager.
Truckar med jättekäftar plockar lätt med
stora stockar som om de vore tändstickor. Emil
Hultin väntar på sin tur.
07.30 Utcheckning från Frövi.
08.00 Det gäller att åka rätt i vägskälen när
man ska leta upp en avverkningsplats mitt inne
i skogen.
08.30 Grantimmer lastas för Larssons åkeri vid
avverkningsplatsen i Nyby.
10.30 Emil Hultin får hjälp av Valter Lindahl på
mätstationens expedition i Hasselfors med att
anmäla timret.
11.45 Talltimret lastas i Porla för transport till
Hjortkvarn. När Emil Hultin når Hjortkvarn är
han klar för dagen och går av sitt pass.
KUBIKEN 1:07