kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

4
FASTIGHETSMÄKLAREN
Priserna stiger på skogsfastighetsmarknaden?
Intresset för att investera i skogsfastigheter är stort och de
senaste åren har priserna stigit dramatiskt. Bara under 2006
steg priserna med drygt 15 procent och sedan 2003 har vi
sett en ökning på ca 50 procent. Vad beror detta på och vad
kan vi förvänta oss framöver? Vi bad Åsa Willén, som arbetar
med skogsekonomi på Areal, att beskriva läget.
Vad styr priset på skogsfastigheter?
Historiskt har priset
följt virkespriserna och grundat
sig på en förväntad inkomst, avkastning.
Detta samband bröts för ett
antal år sedan och marknadsvärdet
skiljer sig idag kraftigt från avkastningsvärdet.
Idag följer skogspriset det allmänna
konjunkturläget. Köparna värderar
i stor utsträckning de tilläggsvärden
som finns utöver virkesproduktionen.
Dessa värden kan till exempel
vara jakt och rekreation, men även
kapitalplacering.
Prisläget just nu
Priserna på skogsfastigheter har aldrig
varit högre än nu. Genomsnittpriset
för landet är ca 285 kr/m3sk, men
variationen är stor.
Längst uppe i Norrlands inland så
är genomsnittpriset drygt 190 kr/
m3sk. Norrlandskusten har haft en
prisökning på ca 20 procent, vilken
är den högsta i landet. Här ligger genomsnittpriset
på ca 220 kr/m3sk. I
mellersta Sverige ligger prisbilden
på ca 280 kr/m3sk. Dock har man i
Mälarregionen priser på över 320 kr/
KUBIKEN 1:07
m3sk i genomsnitt.
Götaland har de högsta priserna i
landet med genomsnittpriser på ca
370 kr/m3sk. Man har dock noterat
ett antal affärer med priser en god bit
över 400 kr/m3sk.
Man bör vara medveten om att
prisbilden varierar mycket både mellan,
men även inom, de geografiska,
områdena. Här spelar faktorer som
avstånd till större orter, sjöläge, möjlighet
till boende och andra faktorer
stor roll. Kom också ihåg att prisstatistik
för skogsfastigheter bygger på
förhållandevis få objekt jämfört med
t ex prisstatistik för villor. Därför kan
enskilda objekt med extrema priser
påverka statistiken. Ha därför en kritisk
hållning till prisstatistik.
Vad händer nu?
Många i branschen, både mäklare och
banker, har under en tid spått en viss
avmattning i marknaden. Man pratar
inte om några stora prissänkningar
utan istället om en utplaning. Som
stöd för detta har man nämnt det kontinuerligt
ökade utbudet av fastigheter
och förväntade räntehöjningar.
I en undersökning från LRF Kon-
Åsa Willén är jägmästare och fastighetsmäklare
och arbetar på Areal i
Uppsala. Hon har arbetat med skogsekonomi
sedan 1997.
sult har skogsägarna en något annorlunda
bild. De är mycket positiva till
den framtida utvecklingen och tror
både på högre virkespriser och högre
fastighetspriser. Framtiden får visa
vem som fick rätt; skogsägarna eller
branschfolket!
Areals affärsidé är att leverera tjänster till
jord- och skogsbruket med inriktning på
förmedling och rådgivning. Areal har mer
än 20 års verksamhet i branschen och
företaget ägs av aktiva delägare oberoende
av organisationer och banker.
TEXT: GUNILLA SCHÖNNING
FOTO: JAN DANIELSSON
Försäljningsrekord
på
skogsmark
Under 2006 sålde Sveaskog
totalt 53 100 hektar skogsmark
för 1,07 miljarder kronor.
Den största delen av försäljningen,
omkring 40 000 hektar,
omfattar mark som sålts
inom Sveaskogs särskilda
markförsäljningsprogram till
skogsägare och privatpersoner.
– Vi har inom markförsäljningsprogrammet
gjort totalt
235 fastighetsaffärer med enskilda
skogsägare och privatpersoner.
Försäljningens omfattning
är störst i Norrland.
Efter förra årets annonskampanjer
i norrländska tidningar
ökade antalet intresseanmälningar
kraftigt och vi räknar
därför med att kunna fortsätta
med liknande erbjudanden
i betydande omfattning, berättar
Sveaskogs fastighetschef
Hans Karlsson.
Ett flertal fastighetsaffärer
har gjorts med Naturvårdsverket
för reservatsbildning.
Totalt 86 nya naturreservat
om närmare 10 000 hektar
kan bildas runt om i landet.
– Det är väsentligt mer än vi
hade förutsett. Hittills har
flertalet reservatöverlåtelser
genomförts i Mellansverige.
Kommande år räknar vi med
fler affärer i norra Sverige vad
det gäller
markaffärer
för reservatsbildning,
säger
Hans Karlsson.
Hans Karlsson
TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON
SKOGSBRUKSPLAN
Lönsamt satsa på
skogsbruksplan
Erik Furmark, virkesköpare i Övertorneå, har ett gott råd till skogsägarna:
– Skaffa en skogsbruksplan. Det är en god investering.
I
dag är det långt ifrån en självklarhet
att det finns en upprättad
skogsbruksplan. Några lagliga
krav existerar inte, utan det
bottnar i viljan och intresset från
den som äger skogsfastigheten.
Särskilt stor är frånvaron av skogsbruksplaner
i den norra landsändan.
– Jovisst är det så. Det är faktiskt
vanligare med skogsbruksplaner i
södra Sverige jämfört med här i
Norrbotten och Västerbotten, konstaterar
Erik Furmark, som anar en
trolig orsak till detta förhållande i
att skogsägarna i söder jobbat längre
med skogsbruksplaner.
För skogsägarna är planerna ett
Erik Furmark vill övertyga skogsägarna
om värdet av en skogsbruksplan.
värdefullt redskap vid skötseln av
skogen. Planen ger en detaljerad
bild av tillståndet i skogen; bland
annat visar den åldersfördelning
samt framtida skogsvårdsbehov.
Den visar också den beräknade
tillväxten per hektar, lämpligt uttag
med mera.
– Med en skogsbruksplan i handen
blir det lättare att fatta rätt beslut
vid rätt tillfälle, anser Erik
Furmark. Planen är helt enkelt ett
bra hjälpmedel för att optimera
skötseln av skogen. Och planen är
naturligtvis också värdefull för både
säljare och köpare i samband med
diskussioner om ett eventuellt uppdrag.
Med modern teknik kan Sveaskog
skräddarsy kartor och annat material.
Dagsfärsk version
Sett i relation till det förväntade mervärde
som skogsbruksplanen genererar
är kostnaden för att upprätta en
plan förhållandevis blygsam och den
är dessutom avdragsgill i näringen.
Och eftersom det blir allt vanligare
med så kallade ”utbor”, skogsägare
som av skilda anledningar byter bostadsort
och därmed får en sämre
överblick, tjänar skogsbruksplanen
som en trygghet. Med planen kan
man följa hur skogen utvecklas, utan
en kontinuerlig närvaro för att ”på
ort och ställe” få en uppfattning om
tillståndet.
– Idag finns det dessutom fina dataprogram
som innebär att skogsägaren
på egen hand kan uppdatera skogsbruksplanen.
En avverkning kan läggas
in i programmet och ögonblickligen
levereras skogsägaren en dagsfärsk
version av skogsbruksplanen.
Det är mot bakgrund av förtjänsterna
som Sveaskog nu gör en extra
satsning för att hjälpa skogsägarna
med att upprätta en skogsbruksplan.
– Helt klart finns det ett uppdämt
behov, och det har vi nu för avsikt att
hjälpa till med, säger Erik Furmark
som aviserar en aktiv informativ insats
från Sveaskog för att övertyga
skogsägarna om värdet av en skogsbruksplan.
Ett värdefullt
verktyg
5
Med en skogsbruksplan får
du en långsiktig strategi för
hur skogen ska tas om hand
och när du ska göra insatser.
Förutsättningar kartläggs
Tänk igenom vilka mål du har,
så planen anpassas efter dina
förutsättningar och behov.
Inventering
Detaljerade data samlas in
med hjälp av flygbilder, kartor,
mätningar och bedömningar.
Åtgärdsförslag
Var med och påverka avverkningsmetoder,tidpunkter
för avverkningar och avverkningsmängder.
Planen
Uppgifter om avverkningar
och skogsvårdsbehov får du
i en mapp tillsammans med
kartor, tabeller och schematiska
bilder.
Använd planen
I en årsplanering tas återväxtvård
upp. I en plan över
de närmaste 3–4 åren kan du
konkret bestämma vad som
ska åtgärdas i skogen, vad
du ska göra själv och vad du
ska leja bort.
KUBIKEN 1:07