kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

14
FSC SERTIFIERING
Gruppcertifikat
genom Sveaskog
I december externreviderades
Sveaskogs gruppcertifikat
för privata skogsägare.
Stickproven hos tre skogsägare
i Bergslagen fick klart
godkänt.
Sveaskog har varit FSC-certifierat
i tio år. Sedan sju år
tillbaka erbjuder de också
skogsägare att ansluta sig till Sveaskogs
eget system för gruppcertifiering
enligt FSC-standarden. Ett
20-tal skogsägare med totalt
26 000 hektar skog från Haparanda i
norr till Motala i söder är anslutna.
Anslutningen innebär ingen kostnad
för skogsägaren.
– Vi ser det här som en möjlighet
för skogsägarna. Det är enklare och
billigare att bli FSC-certifierad
genom Sveaskog. Efter godkänd
revision får skogsägarna ett intyg
från oss, ett slags kvitto på de sköter
skogen enligt FSC-kraven. Certifikaten
gäller i fem år, säger Helen
Carlsson.
Två revisioner per år
Två gånger om året görs revisioner.
Först görs en intern revision av utbildade
och erfarna planerare på Sveaskog
som gör stickprovskontroller
hos skogsägarna. Sedan görs en oberoende
extern revision där den revisorn
går igenom Sveaskogs system
KUBIKEN 1:07
Helen Carlsson
och sedan gör även de stickprovskontroller
ute hos skogsägarna.
– Vid revisionen i december hittade
de bara två mindre avvikelser. Det
är ett väldigt bra resultat, konstaterar
Helen Carlsson.
Gruppcertifieringen innebär att
skogsägaren i avtal med Sveaskog
förbinder sig att sköta skogen utifrån
Vad är FSC?
Forest Stewardship Council är en oberoende,
internationell medlemsorganisation.
FSC uppmuntrar till miljöanpassat,
samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt
bruk av världens skogar.
FSC certifierar ansvarfullt skogsbruk
och märker produkter som har sitt ursprung
i de certifierade skogarna.
FSC bildades i september 1993 i
Toronto på initiativ av företrädare för
miljö-organisationer, skogsbrukare,
urbefolkningsorganisationer och miljömärknings-
organisationer från 25 olika
länder.
Internationella FSC har idag 640 medlemmar
runt om i världen.
Svenska FSC är en ideell förening som
ansvarar för att reglerna för det FSCcertifierade
skogsbruket är anpassade
till svenska förutsättningar.
I Sverige finns det ca 10 miljoner hektar
skogsmark som är certifierad genom
FSC.
Gruppcertifikatet är ett kvitto på att skogsägarna bedriver
ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk.
FSC:s kriterier. Sveaskog går igenom
FSC-kraven och diskuterar med
skogsägaren vad som krävs.
– Dessutom brukar vi samla de anslutna
skogsägarna någon gång om
året. Då går vi igenom standarden,
har kanske någon utbildning och så
delar vi förstås ut de nya certifikaten,
berättar Helen Carlsson.
TEXT: GUNILLA SCHÖNNING
FOTO: JAN DANIELSSON
Höga betyg i
naturhänsyn
En oberoendegranskning
ger
höga betyg
för naturhänsynen
vid Sveaskogsavverkningar
på egen
mark i Norrbotten.
Av alla kontrollpunkter får
94% helt godkänt, 5% har vissa
brister och 1% får underkänt.
Granskningen är en del i
Sveaskogs förbättringsarbete.
Den har utförts av Foran
Sverige AB och Svensk
SkogsCertifiering.
– Vi har granskat 186 skogsområden
i Norrbotten med
planerade och utförda avverkningar.
Granskningen har
gjorts utifrån upp till tolv
kontrollpunkter vid respektive
område. Det ger en
totalbild av den generella
naturhänsynen i produktionsskogarna.
Granskningen visar att
Sveaskogs naturhänsyn sammantaget
är väl i nivå med
FSCs kriterier för ansvarsfullt
skogsbruk, säger
Andreas Lennartsson,
Foran Sverige AB, som har
lett granskningen.
– Att lämna generell hänsyn
såsom kantzoner, trädgrupper,
naturvärdesträd och
högstubbar vid avverkning är
viktigt eftersom den bidrar till
att skapa framtida unika
”nyckellandskap” för biologisk
mångfald, säger Stefan
Bleckert, naturvårdschef på
TEXT: HELENA VIITA
FOTO: HELENA VITTA OCH BROR OLOFSSON
NYBLIVEN SKOGSÄGARE
Helena blev med skog
Helena Viita är nybliven skogsägare. Hon har ärvt ett litet
skogsskifte skifte utanför av Haparanda. Läs hennes egen
kärleksfulla beskrivning av mötet med sin egen skog och
känslan av att vara just skogsägare.
Att bli med skog är ungefär
som att ha blivit med barn.
Det innebär att plötsligt börja
se nya sidor av världen. När jag
väntade barn såg jag med ens den ena
kvinnan efter den andra med stora
varma magar – eller mammor som
rullade barnvagnar.
Även en skog väcker en instinkt av
ansvar för att vårda – på samma sätt
som föräldrar känner för sina barn.
Min väg till skogsägare har varit en
stilla process – med toppar av glädje.
Den första vågen av lyckobrus kom
när jag för drygt ett år sedan fick lagfart
till det lilla skogsskifte min kära
mamma gett mig som gåva.
Jag började smaka på ordet skogsägare.
Kände att jag fick en annan
tyngd – och inte minst en annan
trygghet. Tryggheten att ingå i ett
större sammanhang, med egen tillhörighet
i
skog och natur.
Men lika
mycket till de
som levt före
mig och sett
samma träd
växa.
Den här
Bror Olofsson från
Sveaskog har hjälpt
Helena med sin första
avverkning.
skogen delar
jag inte bara
m e d m i n
mamma utan
även med hennes faster Hulda som
flyttade till Sverige från Finland och
gifte sig med svensken Anton. Stödet
av skogens tysta, välvilliga och vänliga
auktoritet och banden till dem
som levt före mig ger mig en rak och
trygg skogsägarrygg.
Min första avverkning
En dag i mars åkte jag äntligen till ett
första möte med mitt lilla skogsskifte i
byn Lappträsk i Haparanda.
Bror Olofsson från Sveaskog har lovat
att hjälpa mig att hitta skiftet –
och att visa mig mitt livs första
avverkning.
Så där är vi nu omgivna av höga
timmervältor: tall, gran, björk och en
doft av kåda. Somligt timmer är tjockt
och kraftfullt – efter att ha vuxit mer
än hundra år. Även om avverkningen
behövde göras så värker mitt hjärta
lite över att dessa gamla träd skiljts
från jorden.
Det är en varm vinterdag. När vi går
på hygget sjunker vi stundtals ner till
knäna i den våtmjuka snön. Jag börjar
så smått att erövra begrepp som används
av skogsägare – och som jag tidigare
bara läst om vid de kurser för
kvinnliga skogsägare som jag deltar i.
Jag lär mig vad en rågång är när vi
går i rågången mellan mitt och grannens
skifte. Jag lär mig vad en biotop
är. På skiftet finns en myr som är en
Helena Vitta besöker sin skog i byn Lappträsk i Haparanda för första gången.
Helena är journalist och har även skrivit krönikor och kåserier.
”Jag började smaka på
ordet skogsägare. Kände
att jag fick en annan tyngd
– och inte minst en annan
trygghet.”
biotop och som det tagits särskild
hänsyn till vid avverkningen. På den
sortens myrar trivs tjädern.
Längtar att återvända
Intill myren har en hög och värdig tall
lämnats kvar. Om något hundratal år
är den en vacker torrfura som insekterna
kommer att älska.
Vi går längs ett skoterspår – som en
gång i tiden användes som stig för
15
korna.
Här finns en bäck som är en biotop
och där det lämnats en kuliss av träd.
Här trivs tjäder, järpe och orre.
När jag får veta att det löper tre
bäckar på det här lilla skiftet – och att
en är en biotop - gör mina känslor
halsbrytande krumsprång av glädje.
Jag längtar redan efter få återvända
när snön smält undan för att få höra
porlandet när bäcken löper fritt.
Senare ser jag en karta som visar
hur bäcken löper och ringlar över flera
skogsskiften för att mycket längre
bort rinna ut i ett träsk. Just vid det
vatten där jag under många år arbetat
med att rusta ett vackert gammalt
timmerhus.
Då känner jag det än en gång – glädjebruset
och känslan av samman-
KUBIKEN 1:07