Överenskommelsens nyckel - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...
Överenskommelsens nyckel - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...
Överenskommelsens nyckel - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I stället fokuserades intresset på något slags avgifter på biltrafiken.<br />
Den lösningen hade tidigare diskuterats i Stockholmsregionen. Förslaget<br />
om SL-kort på vindrutan var kanske det mest uppmärksammade.<br />
Syftet med avgiften var den gången att dels styra över resande till kollektivtrafiken,<br />
dels åstadkomma en delfinansiering av kollektivtrafiken<br />
via bilismen. Förslaget föll dock vid regeringens slutliga prövning.<br />
En utgångspunkt för Bengt Dennis blev att investeringarna i vägtrafiksystemet<br />
till stor del borde finansieras via avgifter på biltrafiken. En<br />
sidoeffekt blev också att dessa avgifter i viss mån skulle dämpa trafiken<br />
i innerstaden.<br />
De lokala parterna protesterade mot den totala finansieringslösningen<br />
av Dennisuppgörelsen genom att i slutdokumentet 1992 markera att<br />
den statliga insatsen i den slutliga överenskommelsen borde uppgå till<br />
10 miljarder kronor. Vidare noterade man att parterna i kommande<br />
överläggningar med staten 1996 (kontrollstationen) avsåg att skapa<br />
klarhet i frågan om statens bidrag till finansiering av regionens investeringar<br />
i trafiksystemet under avtalsperiodens senare hälft.<br />
Med detta sagt gick man in i diskussionen om avgifter på biltrafiken.<br />
Det fanns naturligtvis en insikt om att de stora investeringarna i vägsystemet<br />
förutsatte finansiering utanför statsbudgeten. Något genomförbart<br />
alternativ till avgifter kunde ingen part presentera.<br />
Finansiera <strong>och</strong>/eller styra?<br />
I maj 1992 redovisade Vägverket sin rapport om konsekvenserna av olika<br />
alternativa utformningar av ett avgiftssystem. Utgångspunkt i rapporten<br />
var att de olika modellerna skulle uppfylla finansieringsmålet<br />
<strong>och</strong> minska biltrafiken i Stockholms innerstad. Finansieringsmålet var<br />
ovillkorligt – ett valt intäktssystem skulle förränta <strong>och</strong> amortera de lån<br />
som togs upp under en period av maximalt 20 år samt täcka systemets<br />
drift-, underhålls- <strong>och</strong> administrationskostnader.<br />
Avgiftssystemet skulle dessutom styra innerstadstrafiken till kringlederna.<br />
Några mål eller restriktioner när det gällde volymen på det totala<br />
trafikarbetet i regionen sattes inte upp. I den då gällande trafikplanen<br />
fanns däremot målet om 35 procents minskning av trafiken i Stockholms<br />
innerstad under högtrafik 2005 jämfört med 1990.<br />
I de sju huvudalternativ med varianter som redovisades fanns flera<br />
som uppfyllde kraven. Vägverket förordade fortsatt utredning av två alternativ.<br />
I det första (benämnt A2) skulle ledavgifter tas ut i tre punkter<br />
118
Change language