Teknik Med Drag - ATL

Nr 4 

2003 

Pris 55 kronor inkl moms 

Ut och röj 

i snårskogen 

I lilla 

Sjögetorp 

är 

skogen 

en 

turistmagnet 

Teknik med drag 

Friare jakt gav fler stortjurar 

Sveriges största skogsmagasin

STYRKA MED PERSONLIGHET 

Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment 

för arbete i skog, park och trädgård. Oavsett om du väljer en motorsåg, en 

åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll 

som ger körglädje och perfekt resultat. 

I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka 

produkter som passar dina behov och din personlighet bäst. 

Din återförsäljare hittar du lättast på jonsered.se eller i Gula sidorna. 

561 82 Huskvarna.Telefon 036-14 65 00. jonsered.se 

JONSERED CS 2159 

59,0 cc, 3,0 kW, 5,6 kg. 

Pris inkl. moms 6.990:- 


51,7 cc, 2,4 kW, 5,0 kg. 



49,4 cc, 2,3 kW, 4,9 kg. 


JONSEREDS LÄTTA 

SKYDDSPAKET 

Komplett hjälm, Light stövel 

och skyddsbyxa. 

Pris inkl. moms 2.715:–

INNEHÅLL Nummer 4 2003 Nästa nummer utkommer 22 oktober 2003 • TEMA: Teknik och fordon 

ingår som en medlemsförmån i landets 

fem skogsägarföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www.norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

ww.norraskogsagarna.se 

090-15 67 00 

Skogsägarna Norrbotten 

www.nls.se 

0921-554 60 

REDAKTION: 

Chefredaktör och ansvarig utgivare 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon och fax: 040-92 25 55 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig 

Lena Persson 

Box 6044, 20011 Malmö 

Tel 040-601 64 69, 

fax: 040-601 64 99 

E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se 

Redigering 

Eva Hjertstrand 

ANNONS: 

Birgit Emilsson, tel: 040-601 64 55 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ann-Kristin Sahlin, tel: 040-601 64 10 

E-post: ann-kristin.sahlin@lrfmedia.lrf.se 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Fax: 040-601 64 49 

PRENUMERATION: 

Tel: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår (6 nummer): 

295 kr inkl moms. 

Lösnummer 55 kr inkl moms. 

REDAKTIONSRÅD: 

Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf 

Edström, Jan Holmberg, Gunilla 

Kjellsson, Ola Persson och Hillevi 

Wiss-Kullebjörk. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete 

med tidningen ATL. 

För ej beställt material 

ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av 

LRF Media AB på uppdrag av 

skogsägarföreningarna. 

TS-upplaga 2002: 99 600 

Tryck och repro: Sörmlands Grafiska 

Quebecor AB, Katrineholm 

Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat 

enligt ISO 9001 

VI SKOGSÄGARE 4/03 

5 

6 

9 

11 

12 

13 

16 

22 

24 

26 

28 

30 

32 

34 

37 

46 

LEDARE: Det är inte fel att byta åsikt, tvärtom måste vi vara öppna för omprövningarnas 

tid. 

PROFILEN: Alpha Wikner bytte storstaden mot en skogsgård på landet, där både hon 

och resten av familjen stortrivs. 

SKOGSÄGARTING: Årets möte med Skogsägarföreningarna hölls i fjällen, vilket 

präglade frågorna. 

NY VD I NORR: Ingemar Nilsson återvänder till sågverksbranschen för att bli VD för 

Norrbottens läns skogsägareförening. 

GÄSTKRÖNIKÖR: Pelle Gemmel tar itu med alla goda föresatser som bara blir till 

dåliga samveten, han har lösningen på hur det ska bli bättre. 

PRAKTIKAN: Här får du tipsen till var 

det finns kunskap att hämta på internet. 

RÖJNING: Folke Pettersson, Skogforsk, 

ger en grundlig genomgång om varför och 

hur vi bör röja. Det är ett arbete med 

många positiva effekter på skogen inför 

framtiden, kommande avverkningar ger 

både mer kvalitetsskog och blir billigare 

att genomföra. 

INTERNATIONELLT: En hel del skiljer 

skogsägarens vardag i USA från den 

svenska, men det finns ändå betydligt mer 

som förenar med kollegorna i Sverige. 

LASTAR MER: Genom att bygga en lättare lastbil klarar Torbjörn Ebbesson större lass 

timmer, han är engagerad i teknikutvecklingen och är en av dem som gått i spetsen för 

systemet som klara timmertransporter på dåliga vägar. 

MARKNAD: Tillsammans med Sveaskog bildar Mellanskog landets största sågverksoch 

träföretag. De direkta vinsterna av sammanslagningen beräknas på lite sikt bli 100 

miljoner kronor om året. 

TURISM: För att kunna försörja sig på skogsgården beslöt Håkan Strotz och Ulrika 

Krynitz att i första hand satsa på upplevelseturism. 

FISKE: Följ med på ett spännande gäddfiske med både praktiska tips och fascinerande 

fiskehistorier. 

JAKT: Genom en friare jaktmetod kan älgjakten få en extra 

krydda, samtidigt som det finns möjlighet att ta hänsyn till 

skogsskadorna. 

SKOGSHISTORIA: Lars Kardell har skrivit en spännande 

och omfattande skogshistoria som tar sin början mer än 10 000 

år bakåt i tiden. Örjan Hill har författat en handledning om hur 

du hittar din egen skogshistoria. 

TEKNIK: Det lanseras en hel del tekniska nyheter, både då 

det gäller maskiner och tillbehör. 

KRÖNIKA: Christer Segerstéen tar upp några angelägna 

skogspolitiska frågor. 

www.atl.nu/skog 

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA 

Alpha Wikner bröt upp 

från storstan. 

3

Måttband 

15m. 

260:– 

Måttband 

15m. Aluminiumkåpa. 

400:– 

Timber 

Skogsstövel 

med sågskydd 

klass 2, stålhätta,stövelpådrag. 

Storlek 

39–47. 

492:– 

Trädfällriktare 

Mod I+ 1980:– 

Mod II 2440:– 

Mod III 3180:– 

KVF 360 

Stort sortiment – 

gratis information 

Dragsaxar 

Greppvidd: 

21cm 360:– 

26cm 432:– 

Besprutningsutrustning 

Verkstadspressar 

KMG-30A 30ton 5980:– 

KCK-30A 30ton 7480:– 

KPD-50A 50ton 12650:– 

Ryggsprutor 

Modell 18 – 18 lit 

batteridrift 

2880:– 

Långtidsdrift 

5–7h. 

Ställbart 

tryck, 

sprutintervall 

www.nimamaskinteknik.se 

Massavedssax 

Max 20cm. 

144:– 

Timmersax 

Max 27cm. 

296:– 

Skogsbyxa 

Med sågskydd 

på sidorna och 

framtill. Två sidfickor 

och en 

bakficka. Förhöjd 

rygg. 

784:– 

Rågångsstolpar 

KEBA 

150cm. UVbeständig 

plast. 

20-pack. 

17:60/st 

100st 16:–/st 

Spets 2:–/st 

100st 1:80/st 

Handtag i 

termoplast. 

Vedvagn Skogsboggie 

Elvinsch Warn Works 1700 

2384:– 

Elvinschar. Vinschfästen. 

Radiostyrning m.m. 

Se katalogen. 

Byggsåg 2,8kW 400V 

4699:– 

Hårdmetallklinga. 

Såghöjd 85mm. 

Förlängningsbord ingår. 

Vassklippare 

Typ Bredd Pris 

Midi 100 cm 9900:– 

Maxi 150 cm 13940:– 

Huggarhjälm 328:– 

Skogsblus 

70% polyester, 

30% bomull. 

Förlängd 

rygg. Två 

bröstfickor 

och en 

armficka. 

496:– 

Röjklingor 

Maxi EIA XRT 

10-pack 78:–/st 

Sågkedjor 

10-pack 

13" 76:–/st 15" 84:–/st 

Sågsvärd 

13"140:–/st 15" 148:–/st 

Axeltappar och hjul med fälg 

Vedsäckar 

40 liter, 100-pack 2:40/st 

SJ/Europall, 10-pack 20:–/st 

Säckstativ, kombi 2080:– 

50l/min 70l/min 

Cube 50 

2640:– 

Cube 70 

3240:– 

Dieselpumpar – 230V 

Vedmaskin: kap, klyv och transportör 

Ring för information! 

•Traktordrift 

•El–/traktordrift 

•Traktordrift med egen hydraulik 

Crosskart 

terränggående 

Gratis katalog 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019- 30 43 25 

156 sidor! 

Välkommen till Nimas butik. 

Gryts ind.område, Örebro 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 

701 15 Örebro 

Släntklippare Farmer 

Cobra 180 

Får köras 

på allmän 

väg med 

mc-kort. 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-30 43 25 

KATALOGEN 

2 0 0 3 

nr 1 

Nima – ett begrepp sedan decennier 

lantbruk • industri • trädgårdsnäring • jakt - slakt 

ordertelefon 019–304320 

växel – kundtjänst 019–304300 

fraktfritt 

över 2000:– 

(exkl moms) 

Öppet vardagar 

8 00 –16 30 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Fax 019-36 16 97 

pris exkl. moms fraktfritt över 2000:– 

www.nimamaskinteknik.se

Omprövningens tid 

Om fyra år är resultaten från ett spännande forskningsprojekt 

på lantbruksuniversitetet klara. Det 

handlar om vilken naturvård som är bäst för att slå 

För dem som cementerat fast sig i det gamla är det inte 

så lätt. 

Då radions Naturbruk i början av april hade ett kritiskt 

vakt om mångfalden i skogslandskapet. 

inslag om artdatabanken ledde det till ett ramaskri och an- 

Är det genom en massa små öar av reservat eller genom mälan till radionämnden. Poängen var att inventeringarna 

att koncentrera insatserna på några få jättestora områden? har brister, arter på listan är i själva verket inte så sällsyn- 

Ungefär samtidigt som resultaten är klara närmar sig ta. 

målgången för dagens enorma satsningar på öar i skogs- Det där känns igen från Skogsstyrelsens rekordstora inlandskapet.ventering 

av nyckelbiotoper, som visade sig vara betydligt 

Antag att det visar sig vara fel väg. Då har vi cemente- fler än vad som antagits. Å andra sidan hittas sällsynta inrat 

fast oss i något som är svårt att komma ifrån. Praktiskt sekter i områden helt utan nyckelbiotoper, vilket kan 

går väl saker att ändra, om än det kostar på. Men värre är väcka en del frågetecken för systemet med så kallade sig- 

att vi cementerar fast oss i tanken. 

nalarter, som är grundbulten i inventeringen. 

Det är inte lätt att ompröva och erkänna att man hade Att justera saker i efterhand är svårt både av praktiska 

fel. Att byta åsikt är ju inte något glorifierat steg, fast skäl, men framför allt på grund av cementerade åsikter. 

egentligen en rätt god egenskap. 

I stället för att ompröva gamla sanningar är det enklare 

att addera de gamla till de nya. 

❚❚❚ 

Och ompröva lär vi få göra, speciellt inom miljöområdet 

där vi drivna av tro och känslor först rusat iväg och fattat 

en massa beslut, för att sedan låta forskarna börja ta fram 

beslutsunderlag. 

Dessutom är den kunskap som finns dåligt utnyttjad. 

Lite längre fram i tidningen kan ni läsa om Lars Kardell, 

landets första professor i miljöanpassat skogsbruk, 

vilket borde ligga helt rätt i tiden, men det är inte någon 

direkt efterfrågad kunskap. Gediget arbete med försök 

och provytor är så långsiktigt och osexigt att det inte hinns 

med när politiken svänger. 

Det finns förvisso en del att säga om forskarvärlden 

också. Om hur beroendet av anslag styr inriktningen och 

om hur dålig den är på att nå ut med kunskapen. 

❚❚❚ 

Nu börjar det ändå komma en del resultat. 

Ett av de mest påfallande är att mångfalden inte kommer 

av sig själv utan kräver aktiv skötsel. 

En del behöver röjas och annat betas. 

Träd behöver stå solbelysta för att insekterna ska trivas 

och det görs försök med att lägga ut trädstammar för att 

bli naturliga lågor. 

För att återskapa ett någorlunda ursprungligt skogslandskap 

behöver hänsyn tas till att elden förr regelbundet 

drog genom skogarna. 

Frågan är om pengar ska omfördelas från fler reservat 

till skötsel. 

Hittills är insatserna uniforma med en viss typ av åtgärder 

oavsett vilken plats det gäller. 

Ett forskningsprojekt från Skogforsk (som faktiskt ligger 

ganska nära i tiden) delar upp Sverige i olika naturvårdsregioner. 

Lite förenklat handlar det om att en viss 

typ av natur är speciellt viktig att slå vakt om på västkusten, 

en annan på östkusten och en tredje någon annanstans. 

Sådär är det på område 

efter område. Ny kunskap 

kommer till och gamla sanningar 

måste omprövas. 

Pär Fornling, chefredaktör 

❚❚❚ 

På sätt och vis kan man säga att historien upprepar sig. 

Förblindad av ny teknik och storskalighet sprang skogsbruket 

iväg utan att stanna upp och tänka efter. Det blev en 

smärtsam reträtt för många som stod upp till knäna i cement. 

Så har vi sprungit iväg åt miljöhållet, förblindade av en 

allmän välvilja, som kanske var nödvändig. Men det bäddar 

som sagt för omprövning. 

Nu anar vi ett nytt område i form av rekreation och turism. 

Det finns många entusiastiska idéer om hur allmänhetens 

naturintresse ska betala skötsel av naturreservaten 

och en ny form av skogsinkomster strömma till. 

Turism och friluftsliv kan, vilket framgår av artiklar i 

den här tidningen, vara en betydande verksamhet i enskilda 

fall och naturen blir säkert en del i friskvården. 

Men innan vi åter förblindade springer iväg finns anledning 

att stanna upp och fundera. 

En del forskningsresultat visar att vi idag rör oss mindre 

i naturen är för tiotalet år sedan och det där med svamp 

och bärplockning tycks inte riktigt hänga med till nya generationer. 

För de här frågorna 

finns både kunskap och 

engagerade forskare att 

lyssna på. 

Att ompröva och byta 

åsikt är stort, men 

det finns likväl 

anledning 

att tänka 

efter 

före. 

VI SKOGSÄGARE 4/03 5 

LEDAREN

Alpha Wikner gjorde det många fantiserar om. 

Hon bytte liv. Bröt upp från storstan, köpte en 

skogsgård i Norrland och förverkligade en gammal 

dröm om att skaffa sig en skoglig utbildning. AV PÄR FORNLING 

Alpha trivs 

med sitt nya 

liv i Norrland 

Som tolk träffade hon många invandrare 

som kommit hit under mer eller mindre 

dramatiska former. 

– De hade lämnat precis allt de och kommit 

till ett nytt land för att börja om från noll. Då 

framstår det inte så märkligt att flytta inom Sverige, 

detta lilla trygga land, säger Alpha Wikner. 

Familjen bodde i en stor trevlig villa i Rönninge, 

som är en av Stockholms äldre förorter. 

Eftersom föräldrarna är från Finland hade hon 

finskan med sig sedan barnsben och började arbeta 

som tolk, vilket ledde vidare till chefsstolen 

för Södertälje/Botkyrka tolkförmedling. 

Allt hade med andra ord gått som på räls. 

– Där satt jag, 39 år gammal, och tyckte jag 

kunde det mesta inom mitt område. Utsikterna 

att fortsätta med samma sak i ytterligare 25 år 

lockade inte… 

Typiskt norrländsk gård 

Nu, några år senare, träffar vi familjen: maken 

Anders, Ellen 14 år, Nichlas 12 år, och Vera 10 

år, på en typisk norrländsk gård strax utanför 

Sollefteå. Äldsta dottern Emma från första äktenskapet, 

bor i Stockholm tillsammans med 

sin pappa och har börjat på naturbruksgymnasiet. 

Anders arbetar på bensinstationen. 

Från gårdsplanen är det utsikt mot Sollefteå 

och en bit bort i dalgången kan man ana Ångermanälven. 

Nichlas är sysselsatt med att mata hönorna, 

som är hans speciella skötebarn. Han trivs påtagligt 

väl i den lantliga miljön och funderar redan 

på att fortsätta skolan på naturbruksgymnasiet. 

Bostadshuset från början av seklet ramar in 

bebyggelsen tillsammans med ladugården, undantagshuset, 

härbret och den ”obligatoriska” 

vedeldade bastun. 

– Det måste man bara ha. På varje ställe jag 

bott har en vedeldad bastu varit något av det 

första jag skaffat, säger Alpha. 

En bit bort ligger grönsakslandet, som är ett 

annat obligatorium, med potatis, rödbetor, ärtor, 

grönkål och jordgubbar. 

Till gården hör 9 hektar skog och 3 hektar 

åker. 

Semesterresa gav mersmak 

Hit rullade flyttlasset år 2000. Det speciella är 

att familjen inte har någon direkt koppling till 

Norrland. 

– Några semesterresor hit hade gett mersmak. 

Barnen var jätteförtjusta och det var faktiskt de 

som pressade på. Vi tittade på någon gård nere i 

Småland också, men det är inget för oss. Här 

njuter vi av långa ljusa somrar och riktiga vintrar, 

då man inte behöver tvätta barnens overaller 

så fort de varit ute i snön. 

Gården kostade runt 500 000 kronor. För det 

får man inte ens en enrumslägenhet i centrala 

Stockholm, så när villan sålts hade familjen en 

ganska stabil ekonomisk grund och handlingsutrymme 

att prova något nytt. Och det var precis 

vad man gjorde. 

– Farfar var jägmästare och det gjorde ett 

djupt intryck på mig. Jag började faktiskt på naturvetenskaplig 

linje på gymnasiet med tanke 

på skogen, men så kom tolkarbetet emellan. 

Jag tog tag i den gamla drömmen och började 

på Bispgårdens skogskola, berättar Alpha. 

Nu flyttar skolan till Östersund och utbildningen 

kallas skogsvetenskapligt program. 

Fortsättning på sid 8 

7 

PROFILEN

PROFILEN 

Fortsättning: 

Alpha trivs… 

– Då jag började var det en inriktning på 

ekologisk produktion, vilket kändes extra 

lockande. Jag tycker det är bra med mångfald 

och olika inriktning på utbildningarna. 

Det blir mer dynamik om inte alla lär 

sig precis samma saker. 

Skogsingenjör 

Hon kan ta ut sin examen som högskoleingenjör 

med skoglig inriktning, men 

fortsätter med en fil kand i skogshushållning 

och eventuellt en magisterexamen på 

Skogshögskolan i Umeå. Därefter hägrar 

något skogligt arbete. 

Parallellt med utbildningen 

arbetar 

Alpha med en ny 

kundservice åt AMS 

(Arbetsmarknadsstyrelsen) 

i Sollefteå. 

– Jag kunde bara 

inte låta bli när jag 

såg hur de annonserade 

efter nybyggare. 

Tanken är att ge 

en snabb service åt 

de arbetslösa som 

har relativt lätt att få arbete, vilket ger mer 

tid över till de långtidsarbetslösa. Vi har 

generösa öppettider, vilket gör att arbetstiden 

kan anpassas så jag hinner med studierna 

också, säger Alpha, som gärna tar 

initiativ och engagerar sig i olika saker. 

Medlem i Norrskog 

Därför föll det sig naturligt att gå med i 

Norrskog. 

– Jag sympatiserar med den kooperativa 

tanken, att man blir starkare tillsammans, 

dessutom blir arbetet i föreningen långsiktigare 

än i verksamheter som bara arbetar 

för ekonomisk vinst, säger Alpha och 

påpekar att det var hon själv som fick 

ringa upp föreningen och be om få att bli 

medlem. 

– Som ny skogsägare hade jag nog förväntat 

mig att bli uppvaktad med en förfrågan 

om medlemskap. 

Hon var med och startade handbollsföreningen 

i Sollefteå och är aktiv i både nätverket 

skogsägarkvinnorna och Spillkråkorna. 

– Det är naturligt att engagera sig i något 

man tror på, samtidigt tycker jag inte 

man ska sitta för länge på olika förtroendeuppdrag. 

Man går in ett tag och tillför 

det man har, så är det dags att släppa fram 

nya krafter, vilket inte hindrar att man kan 

komma tillbaks senare. Här är det för 

stelbent i dag. Det är bättre att få fler 

personer engagerade. 

”Visst fick 

barnen lite 

gliringar i 

början om 

att vara 08:or 

men det gick 

ändå lätt att 

komma in i 

samhället” 

Hon tycker det är bra att föreningen satsar 

på utboverksamheten. Dels för att den 

behövs med tanke på att så många skogsägare 

inte bor på sin fastighet, dels för att 

det kan inspirera en del att flytta till 

skogsgården. 

Alpha tror på en ny grön våg. 

– Vi får många nyfikna frågor från vänner 

och bekanta, som skulle vilja göra 

samma sak. Fast helt lätt är det inte. Dels 

kräver det förstås att hela familjen har 

samma dröm, dels ska det fungera praktiskt. 

– Alla kanske inte flyttar så vansinnigt 

långt, titta bara på hur många barnfamiljer 

som flyttar ut från Stockholm i takt med 

att man bygger Svealandsbanan för järnväg. 

40-talister till Sollefteå 

En sak är i alla fall klar, landsbygden skulle 

må bra av mer folk. 

– En lite vild idé jag har är att Sollefteå 

ska satsa på 40-talisterna som går i pension. 

De har gott om pengar, är friska och 

vill ha ett aktivt liv. Här skulle vi kunna 

bygga bostäder med utsikt över älven, erbjuda 

bra service med närhet till flygplats 

och storartade naturupplevelser. Det gäller 

nog att få flera att nappa på en sådan 

idé, så det blir en gemenskap och samhörighet 

i gruppen. 

Bästa stunden i skogen är när hon hittar 

ett riktigt bra lingonställe och solen står 

lågt, med ett varmt ljus som faller in mellan 

trädstammarna. 

Snöskotern på vintern är en annan, ny 

och rolig erfarenhet. En del praktiskt 

arbete i skogen blir det också. 

– Jag kan köra motorsåg, men är lite 

försiktig. Först vill jag gå en ordentlig 

kurs med tanke på olycksriskerna. 

– Vi har ju en relativt liten skogsgård så 

här tycker jag någon form av blädningsbruk 

passar bäst, att successivt hugga 

lämpliga träd. Det känns rätt att arbeta 

med olika ståndorter, ett varierat skogsbruk 

med rätt träd på rätt plats. 

En solskenshistoria 

Hon beskriver själv flytten till Norrland 

som en solskenshistoria. 

– Visst fick barnen lite gliringar i början 

om att vara 08:or, men det gick ändå lätt 

att skaffa kompisar och komma in i samhället. 

– Enda tveksamheten var egentligen då 

vi första året gick in i november månad, 

när det regnade och var mörkt som i en 

säck. Då funderade jag på vad vi gett oss 

in på, men det varande inte mer än någon 

vecka. Nu har jag lärt mig att under den tiden 

är det bäst att ligga på soffan och läsa 

en bok. Här har vi hittat en rytm i året som 

inte finns i Stockholm. 

8 VI SKOGSÄGARE 4/03

Dialog som bygger broar 

Mitt bland alla utredningar 

och rättskonflikter 

löser skogsägare 

och renägare flera 

problem på egen hand 

genom att lära känna 

varandra. 

Årets skogsägarting hölls i 

Åre, vilket också präglade 

mötet, med deltagare från landets 

skogsägarföreningar. 

De speciella problemen – 

och möjligheterna – med 

skogsbruket i Norrlands inland 

stod i fokus och på konferensen 

medverkade Samernas 

riksförbund. 

Det blev en lite annorlunda 

bild än den som annars tonar 

fram från långa rättsprocesser 

och ett stort utredningsmaskineri. 

– Visst finns det ett antal frågeställningar 

där vi har olika 

åsikter, vilket vi får leva med. 

Det är inget konstigt i det, säger 

Per Gustav Idivuoma, som 

sysslat med renskötsel sedan 

tonåren och nu är ordförande i 

Samernas riksförbund. 

Han lägger i stället tyngdpunkten 

på det som förenar: 

– Det behövs en utveckling i 

det här området av både rennäringen 

och skogsbruket. 

Den ska vi få tack vare varandra, 

inte på bekostnad av varandra. 

Gemensamma problem 

Skogsägarna och rennäringen 

träffas i organiserade möten 

genom projektet ”Fördjupad 

samverkan”. 

Representanter från SBO 

(Skogsbruksområden) och 

samebyarna träffas och lär 

känna varandra, utbyter erfarenheter 

och skapar ett nätverk 

för fortlöpande kontakter om 

gemensamma angelägenheter. 

Hittills har runt 200 personer 

träffats på det här sättet. 

– Det har varit möten från 

Åsele till Pajala som överlag 

har varit positiva, säger Staf- 


Ett glatt samtal mellan inlandsrådets ordförande Staffan Jonsson, Norrskog, 

och Per-Gustaf Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund. 

fan Jonsson från Norrskog, 

som är ordförande i skogsägarnas 

inlandsråd. 

–Vi har ju väldigt många 

gemensamma frågor att kämpa 

för, betonar han. 

– Det handlar inte minst om 

infrastrukturen, som är en 

nyckelfråga för inlandet, det 

gäller allt från dåliga vägar till 

att mobiltelefonerna som måste 

fungera även om det gamla 

NMT-systemet som planerat 

stängs ner om några år. 

I vardagslivet kan det handla 

om saker som att informera 

varandra så att flytten av renar 

ner till vinterbete inte kolliderar 

med älgjakten och en 

mängd liknande saker som annars 

riskerar att byggas upp till 

större konflikter. 

Samtidigt finns det, som Per 

Gustav Idivuoma, grundläggande 

åsiktsskillnader. Störningarna 

uppstår när renarna 

tas ner från fjällen till vinterbete 

i skogen. En grundläggande 

fråga är i vilken grad 

skogsbruket ska anpassas till 

renbetet, en annan är frågan 

om vilka områden som renarna 

har rätt att beta i. För att få 

reda på det krävs en djupdykning 

i historien och en tolkning 

av sedvanerätten. 

En långdragen process pågår 

i Härjedalsfjällen där 570 

fastighetsägare stämde samebyn. 

De vann förra året i Hovrätten 

och nu är frågan om Hög- 

sta domstolen tar upp ärendet. 

– Det är viktigt att reda ut 

sedvanerätten, men det har aldrig 

varit markägarnas mening 

att renbetet ska upphöra. Vi arbetar 

i stället för att kunna reglera 

det med avtal, säger Sven- 

Erik Hammar från Mellanskog, 

som också är engagerad 

olika samförståndslösningar. 

Samtidigt är en mängd statliga 

utredningar på gång: ILO 

167, Rennäringspolitska kom- 

mittén,Gränsdragningskommissionen, Jakt- och fiskeutredningen, 

svensk-norska renbetsekomissionen 

och sametingsutredningen. 

En del är i slutfasen andra 

har precis börjat. 

Otroligt positivt 

– Utredningarna är en sak för 

sig, vi fortsätter våra möten. 

Det här är otroligt positivt och 

samverkan är kanske enda 

möjligheten att komma framåt, 

säger Staffan Jonsson. 

– Hittills har våra möten bestått 

av samtal och lyssnande, 

förhoppningsvis präglar det en 

förändringsvilja i både sinnet 

och i handling. Det kan vara en 

lite knagglig resa, men vi tänker 

inte hoppa av, säger Per- 

Gustav Idivuoma som lite filosofiskt 

konstaterar att då han 

far längs inlandsvägarna 

ibland börjar känna sig som en 

handelsresande i tro, hopp och 

kärlek. 

9 

NYHETER

NYHETER 

Vägen öppen för miljöavgift 

En vanlig avverkning kan 

klassas miljöfarlig verksamhet. 

Kommunen får 

ta ut en tillsynsavgift 

och införs restriktioner 

är rättsläget osäkert. 

Domen i det så kallade ”Norafallet” 

kastade sin skugga över 

Skogstinget. 

– Det är orimligt och skapar 

stor osäkerhet, säger Christer 

Segerstéen, ordförande för 

LRF Skogsägarna. 

Historien började hösten 

1996 då Kommunförbundet 

presenterade olika förslag på 

avgifter som kommunerna kan 

kräva för att granska miljöfarlig 

verksamhet. 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

i Nora nappade på 

idén och gjorde förslagen till 

sina egna. De hade antagits i 

tysthet om inte skogsägare 

Lars Johansson uppmärksammat 

vad som var på gång. 

Med stöd av LRF har han 

och några andra skogsägare 

Svensk 

världsnyhet! 

drivit rättsprocessen hela vägen. 

Länsrätten stödde kommunen 

– kammarrätten i Jönköping 

gick på skogsägarnas 

linje och nygligen gav regeringsrätten 

kommunen rätt. 

En del kväve och fosfor kan 

läcka ut vid avverkningar, men 

i förhandlingarna har LRF 

framhållit att det inte är mer än 

naturliga variationer vid 

stormfällningar, bränder och 

insektsskador. 

Dessutom menar man att 

Skogsvårdslagen räcker, om 

kommunen kan ingripa efter 

det att Skogsvårdsstyrelsen 

gett klartecken blir det ett knepigt 

dubbelkommando. 

I stormens centrum finns ett 

par paragrafer under rubriken 

"Revidering av taxa för 

miljö- och hälsoskyddsnämndens 

verksamhet enligt miljöskyddslagen." 

På några få rader sägs två saker: 

1. Om det finns och risk för 

näringsläckage till vattenområde 

eller grundvatten får 

HÄR ÄR HUNDEN! 

NY kompakt hund-GPS/GSM! 

Followit Hunter GPS/GSM-PDA 

Utnyttja den fulla funktionaliteten med kartvisning 

direkt till din handdator. Paket med halsband och 

handdator. ca pris: 12 900:- 

kommunen ta ut en avgift för 

tillsyn av dikning, markberedning 

och avverkning. 

2. Upp till tio hektar kostar 

tillsynen 100 kronor per hektar, 

därutöver är taxan 600 kronor 

i timmen. 

En välvillig tolkning, som 

kommunens företrädare framfört 

i debatten, är att det gäller 

begränsade områden intill 

dricksvattentäkter, men det 

återstår att se. 

Normalt sköts frågor kring 

avverkningar av Skogsvårdsstyrelsen. 

För att frågan ska 

hamna på kommunens bord 

krävs att skogsbruket klassas 

som miljöfarlig verksamhet. 

Därmed glider skogen in under 

miljöbalkens femte kapitel, 

vilket är en ny och osäker 

lagstiftning. 

Avgiften i sig är en sak, men 

fortsättningen kan bli ännu 

mer kännbar. Om inspektionen 

leder till att en avverkning 

stoppas, eller begränsas, är det 

inte säkert att skogsägaren får 

någon ersättning. 

Followit Hunter GPS/GSM-mobile 

Ett enklare system där din egen mobiltelefon 

är din sambandsenhet till Followit Hunter. 

ca pris: 8 900:- 

I ”normala fall” är skogsägaren 

berättigad till intrångsersättning 

enligt grundlagen, 

gränsen på hur stort intrång 

skogsägaren nödgas tåla är 

ganska tydlig. 

– Då det gäller miljölagstiftningen 

är läget osäkrare. Man 

gör en så kallad skälighetsbedömning. 

Är det skäligt att staten 

stoppar dig blir det ingen 

ersättning. Vad som sedan är 

skäligt är yttersto osäkert, säger 

Jan Sandström, näringspolitisk 

chef vid LRF Skogsägarna. 

– Nu ska vi göra en juridisk 

detaljanalys av frågan, här 

måste riksdagen ingripa på något 

sätt. 

– Det finns en stor risk för 

kommunalt godtycke, säger 

Jan Sandström. 

Eftersom Nora samverkar 

med andra kommuner dröjer 

det ett tag innan förslagen kan 

genomföras, sedan återstår det 

att se om andra följer efter. 

Pär Fornling 

För mer information gå in på www.followithunter.com. Elanders Fritid AB, Servicegatan 1, 931 76 Skellefteå, tel 0910-184 80. 

10 VI SKOGSÄGARE 4/03 

g e m

Ingemar Nilsson ny VD för NLS 

Norrbottens Skogsägarförening, NLS, byter VD. 

Thomas Bergdahl beger sig till Ryssland för att leda 

ett stort skogsprojekt åt Ikea. Han ersätts av 

Ingemar Nilsson, som på sätt och vis återvänder 

till rötterna. 

Ingemar Nilsson, 53 år, växte 

upp på en lantgård i Vännäsberget 

i närheten av Överkalix. 

Både pappa men framför allt 

farfar var aktiva i bondekooperationen. 

Numera är det yngste 

brodern som brukar gården, 

men ungdomsåren gav Ingemar 

en handfast inblick i bondeskogsbruket. 

I samband med att han flyttade 

hemifrån 1969, för att 

studera till civilingenjör i maskinteknik, 

lades mjölkproduktionen 

ner. 

Inga mjölkbönder kvar 

Då fanns ett 25-tal mjölkbönder 

i byn, nu är ingen kvar, vilket 

säger en del om utvecklingen 

på landsbygden. 

– Jag inser att skogsbruksmetoderna 

också ändrats se- 

dan dess, men jag tror mig förstå 

familjeskogsbrukarens förutsättningar 

och grund. 

VD för sågverk 

Efter examen vid högskolan i 

Luleå började Ingemar inom 

gruvindustrin innan han bytte 

basindustri för att bli driftsingenjör 

och senare VD för 

Lövholmens sågverk. Därefter 

väntade pappersbruket i Karlsborg 

och linerbruket i Piteå, 

bägge inom dåvarande Assidomän. 

– Vi lyckades vända utvecklingen 

i Karlsborg efter ett 

ganska tufft åtgärdsprogram, 

men då jag försökte samma 

sak i Piteå blev det tumultartat 

med inblandning på ministernivå. 

Följden blev att jag slutade 

ganska snart för att gå vida- 

re och bli VD 

för Renholmensmekaniska 

och 

Forslunds 

maskin, som 

bägge säljer 

utrustning till 

sågverksin- 

Ingemar Nilsson. dustrin,berättar Ingemar Nilsson. 

Någon gång under hösten 

eller vintern, börjar han som 

VD för NLS. Förutom virkeshandeln 

kretsar föreningens 

verksamhet kring Bodensågen. 

– Att jobba med sågverk 

igen ser jag fram emot. Det är 

fascinerande att följa stockens 

väg till planka och vidare till 

kunden i Nordafrika eller var 

det nu kan vara. Här får jag 

dessutom nöjet att arbeta med 

råvaran ute i skogen, säger 

han, och beskriver sig själv 

som en hängiven sågverksman. 

– På samma sätt som en del 

gillar att diskutera olika viner 

och vindistrikt talar jag gärna 

om kvalitén på furan från olika 

distrikt… 

Han oroar sig inte över att 

Bodensågen är för liten, med 

tanke på de strukturförändringar 

som är på gång. 

– Saken hade varit annorlunda 

om der varit ett bulksågverk. 

Nu gäller det att specialisera 

sig, hitta egna nischer och 

satsa på kundanpassning. 

Som den civilingenjör han 

är ligger förstås teknikutvecklingen 

nära. 

– Det är ett spännande område, 

där det hänt väldigt 

mycket. Av det jag har sett är 

Bodensågen ganska modern, 

men här finns alltid saker att 

göra. 

Eventuellt går flyttlasset 

från Piteå till Luleå. 

Där arbetar hustrun, Anna- 

Stina Nordmark Nilsson och 

det blir bekvämare pendlingsavstånd 

till huvudkontoret i 

Boden. 

NYHETER

GÄSTKRÖNIKÖR 

Du låg väl inte i hängmattan… 

Jag hör varje höst älgjägare 

klaga på att de inte hinner 

jaga så mycket att de kan 

skjuta fullt samtidigt som de 

har problem att hinna med att 

vara med familjen, att sköta 

hemmet, bilen, kåken och alla 

reparationer på sommarstugan. 

Tiden räcker inte till. 

Ännu värre är det förstås om 

det finns att antal hektar skog 

som ska skötas och man har 

sin huvudsakliga inkomst från 

någon helt annan yrkesverksamhet. 

Vi hinner inte med men ska 

självfallet komma ikapp under 

semestern. 

Hur många hektar goda föresatser 

och i tanken utförda 

röjningar finns inte i begravda 

i det svenska röjningsberget. 

Hur många oplanterade plantor 

har inte satts vid planeringen 

av avverkningen och med 

beskedet till inspektorn att 

planterar gör vi själva och 

markberedare behövs inte för 

de få hektaren vi ska plantera. 

Skogstidningarnas artiklar 

om hur kul, nyttigt och enkelt 

Stark & mångsidig 

www.yamaha-motor-scandinavia.com 

0200-21 21 21 

det är att röja är lika förföriska 

och korkade som kvällstidningarnas 

bantningsrecept, 

sommartorpet eller Bosse 

Bildoktorn på TV. De skapar 

goda föresatser och någon 

konstig inställning om att röjer 

gör självfallet skogsägaren 

bäst själv. Inte ska man leja ut 

sådant till proffs. 

Skogsägaren har också sina 

hårt arbetande förfäder och någon 

präktig granne som sitter 

på axeln och viskar om hur dålig 

skogsägare man är om man 

inte klarar av att röja själv. 

Röjning är ett nöje, ger motion 

och är rekreation. Detta 

kan man göra samtidigt som 

man renoverar huset och bilen, 

odlar egen potatis, jordgubbar, 

har kryddträdgård 

och lagar alla Tinas läckra 

sommarrecept. 

Usel är den skogsägare som 

ägnar sig åt sådant lättsinne 

som att slappa på stranden, läsa 

onyttig litteratur och åka 

till Grekland eller bara koppla 

av på semestern. 

YFM450 Kodiak 4x4 

Köp en YFM450 Kodiak 4x4 så får du en 

Warn 2,5ci winsch och kombifäste utan 

extra kostnad, 

Efter några somrars goda föresatser 

utan att man inte riktigt 

kommit till skott blir röjningsberget 

lite för stort att bestiga. 

Dimensionerna har ökat 

i ungskogen, det som tidigare 

kunnat lejas bort för 2 500 

hektaret kostar nu 6 000 kronor 

och nya bestånd har vuxit 

in i röjningsåldern. De goda 

föresatserna förbyts till dåligt 

samvete och efter ett tag goda 

mänskliga bortförklaringar: 

Det finns ingen röjningsskyldighet 

i lagen så det blir 

nog bra skog ändå, eller hur? 

Förresten så försämrar bara 

röjningarna trädens kvalitet. 

Fina årsringar ger hög kvalitet. 

För att inte tala om den 

nyttan fri utveckling gör för 

biodiversiteten. 

Vi vet emellertid att röjning 

är en av de lönsammaste 

skogsvårdsåtgärderna och att 

det är ett mycket effektivt sätt 

att skapa stora problem vid 

fortsatt skötsel att inte röja. 

När det gäller att lämna be- 

● Vätskekyld 4-taktsmotor 

med högt vridmoment 

● Automatisk transmission 

● Hög/lågväxel 

● Diffspärr 

● In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift 

● Digital instrumentpanel 

● Avgassystem i rostfritt stål 

Förmånlig 

finansiering via 

Handelsbanken Finans 

● Hydrauliska skivbromsar 

● 15 liters bränsletank 

● Heltäckande fotplattor 

● Främre drivaxelskydd i 

plåt ingår 

● Förstärkt drag ingår 

● Pris 74.320:- exkl moms, 

(Pris 92.900:- inkl moms). 

värde ca 8.000:- 

stånd för fri utveckling och 

biodiversitet är röjningsbestånd 

de absolut sämsta att 

lämna. 

Varför inte utnyttja skogsfastigheten 

som en ekonomisk 

resurs som ger ledighet? 

Använd avverkningsintäkterna 

för att leja bort skogsvården 

och hålla resten av fastigheten 

i topptrim. Då kan du utnyttja 

semestern till att med 

gott samvete och högburet huvud 

promenera över fastigheten, 

planera för fortsatta 

skogsskötselinsatser och höstens 

älgjakt. Dessutom är det 

himla kul att spela golf och en 

båtluffning i Grekland är en 

härlig 

upplevelse 

även 

efter 40årsåldern. 

Pelle Gemmel, professor i skogsskötsel 

vid Lantbruksuniversitetet 

(Gäller till 15 oktober 2003, eller så långt lagret räcker) 


Skog på webben – vägen 

till massor av kunskap 

För dem som vill använda sig av Internet för 

information om skog finns en uppsjö webbplatser 

att välja mellan. Som med så mycket annat på internet 

gäller det att välja det viktigaste och värdefullaste. 

Vi Skogsägare har följande förslag på skogliga 

smultronställen. Men tipsa oss gärna om fler! 

Hedersplatsen bland våra 

favoriter får SkogsSverige 

(www.skogssverige.se). Detta 

är själva inkörsplatsen till skogen 

på internet och rätt använd 

kan man här få en grundlig orientering 

inom områdena skog, 

trä, massa/papper och leverantörer. 

Här finns också en allt 

bättre redovisning av dagliga 

nyheter om skog. Frågelådan 

om skog växer dagligen och 

har blivit en imponerande kunskapsbank. 

Nyheter på hemsidor 

För dem som vill följa med i 

den dagliga nyhetsströmmen 

om skog finns SkogsLands 

hemsida www.skogsland.com 

och ATL (www.atl.nu/skog). 

Hos ATL finns också artiklar 

ur vår egen tidning Vi 

Skogsägare. Det allmänna nyhetsflödet 

redovisas på ett föredömligt 

överskådligt sätt av 

Dagens Eko (www.sr.se/Ekot). 

Läs om skogsvårdslagen 

Skogsvårdsorganisationen har 

en mycket innehållsrik sajt 

(www.svo.se) som täcker hela 

skogsmyndighetens verksamhet. 

Här finns t ex skogsvårdslagen 

lättillgänglig med alla 

författningar . ”Min Skog” ger 

varje skogsägare möjlighet till 

information från och kontakt 

med sin skogsvårdsstyrelse. 

”Skogens pärlor” kan till exempel 

ge svar på frågan hur 

många nyckelbiotoper grannen 

– eller man själv – har. 

Vad gäller statistiska uppgifter 

om skog är denna plats oöverträffad. 

Här finns också skogsmyndighetens 

egen tidning 

”SkogsEko” i webbupplaga. 

Den ger en bra bild av vad 

som är aktuellt i skogspolitiken 

och framför allt mängder 

av artiklar med praktisk nytta 

för att bedriva ett uthålligt 

skogsbruk. 


På tal om nyttiga platser på 

webben så måste vi framhäva 

SkogForsks hemsida (www. 

skogforsk.se). Förutom information 

om aktuell forskning 

kring familjeskogsbruket finns 

här ”Kunskap direkt” som ger 

möjligheter att interaktivt lära 

sig grunderna – och den ekonomiska 

nyttan – om röjning, 

gallring, lövskogsskötsel och 

val av skogsodlingsmaterial. 

Farligt arbete 

Arbete i skog – särskilt i den 

egna! – är en hälsosam och 

välgörande verksamhet. Men 

den är också farlig, vilket 

olycksfalls- och dödsfallsstatistikens 

skrämmande höga 

siffror visar. Därför rekommenderar 

vi projektet ”Säker 

Skogs” (www.sakerskog.se) 

hemsida, där man får tänka efter 

före innan man ger sig ut i 

skogen med motor- eller röjsåg. 

Ta det varligt i skogen! 

Stor nytta 

Som medlem i en skogsägarförening 

har du givetvis 

stor nytta av informationen på 

föreningarnas hemsidor – aktuellt 

i föreningen, möten, virkespriser, 

leveransvillkor, rådgivning 

med mera. 

Här är mailadresserna till 

föreningarna: 

Södra (www.sodra.se), Mellanskog 

(www.mellanskog.se), 

Norrskog (www.norrskog.se), 

Norra Skogsägarna 

(www.norraskogsagarna.se) 

och Norrbottens Läns Skogsägare 

(www. nls.se). 

På LRF Skogsägarnas 

(www.skogsagarna.se) internetplats 

kan man för övrigt 

länka sig vidare till föreningarna. 

Här hittar man också 

mycket om familjeskogsbrukets 

näringspolitiska frågor 

och här kan man beställa 

förlagsprodukter. Är du utbo 

så finns det goda skäl att besöka 

”Skogsägare i staden” 

(www. utbo.lrf.se). 

Fakta om skogsindustrin hittar 

man enklast via Skogsindustrierna(www.skogsindustrierna.org) 

där man kan länka 

sig vidare till de enskilda 

skogsbolagen. På Skogsindustriernas 

hemsida finns ett stort 

antal OH-bilder om skog och 

skogsnäring som man kan ladda 

hem för egen användning. 

Startpunkt på webben 

Till sist vill vi rekommendera 

en plats som inte direkt har 

med skog att göra men som 

ändå är till stor nytta för den 

som snabbt vill nå olika myndigheter. 

Det är Sverige Direkt 

(www.sverigedirekt.se) som är 

startpunkten för sökningar på 

alla webbplatser inom Moder 

Sveas domäner: riksdag, regering, 

myndigheter, länsstyrelser 

och kommuner. 

Säkerställ återväxten med plantor från 

Ramlösa Plantskola 

Kraftig och grov 

toppknopp 

Samlat, kraftigt och 

fibröst rotsystem 

Det gäller att hänga med! De 

webbplaster som vi rekommenderat: 

SkogsSverige – 

www.skogssverige.se 

SkogsLand - www.skogsland.com 

ATL – www.atl.nu/skog 

Dagens Eko – www.sr.se/Ekot 

Skogsvårdsorganisationen – 

www.svo.se 

SkogForsk – www.skogforsk.se 

Säker Skogs – www.sakerskog.se 

Södra – www.sodra.com 

Mellanskog – www.mellanskog.se 

Norrskog – www.mellanskog.se 

Norra Skogsägarna – 

www.norraskogsagarna.se 

LRF Skogsägarna – 

www.skogsagarna.se 

Skogsägare i staden – 

www.utbo.lrf.se 

Skogsindustrierna – 

www.skogsindustrierna.org 

Sverige Direkt – 

www.sverigedirekt.se 

Frisk och kraftig 

barrmassa 

Grov 

rothalsdiameter 

tel: 042 - 15 09 00 • fax: 042 - 15 88 77 • mail@ramlosaplant.se • www.ramlosaplant.se 

13 

SKOGSPRAKTIKAN

”På väg till andra 

delen av objektet, 

maila nästa traktkarta!”

TimberNavi är den professionella GIS-applikationen 

för ett rationellare skogsarbete. Till exempel: GPSnavigeringen 

gör förplaneringen enklare och medverkar 

till perfekt precision i avverkningsarbetet. 

Efter avslutat uppdrag kan föraren maila kartan, 

samt alla andra objektsdata, till kontoret eller den 

PC-utrustade skotaren. Tänk så enkelt skogsarbetet 

kan vara! 

TimberNavi är en del av TimberOffice – Timberjacks 

kompletta utbud av specialanpassade programvaror för 

maskinägare och uppdragsgivare. Kraftfulla verktyg 

som ger dig möjligheterna andra drömmer om! 

www.timberjack.se

RÖJNING 

Röjning ökar 

skogens lönsamhet 

Det röjs för lite och för slarvigt. 

– Oftast lämnas för många 

stammar, hela 3 000–5 000 

per hektar, och man är dålig 

på att välja rätt träd som ska 

sparas. 

Det säger Folke Pettersson 

som arbetat med röjning i flera 

år, både som praktisk 

skogsägare och framför allt 

som forskare på Skogforsk. 

Ett par grundläggande 

tips är att vara 

påpasslig och räkna 

stammarna. 

Ungskogarna utvecklas snabbt, 

och kommer man in för sent innebär 

detta dels en högre tidsåtgång, 

dels ett sämre stamval, 

eftersom man då i hög grad 

tvingas ställa kvar de förväxande 

träden, vilka i allmänhet har 

dåliga kvistegenskaper. 

För de flesta bestånd blir det 

fråga om att röja två gånger. 

Maximalt 1 600–2 500 stammar 

per hektar bör lämnas 

kvar vid slutröjning, beroende 

på bonitet och avsättningsläge. 

Dåliga avsättningslägen, där 

man bör röja hårdare, är de 

områden där man i dag gör 

prisavdrag för vidaretransporten 

av virket. 

För bördiga granmarker i 

södra Sverige kan man tänka 

sig ett något högre stamantal 

per hektar än 2 500. 

Strävan bör vara att de kvarstående 

träden ska stå jämnt 

Folke Pettersson, 

Skogforsk, ger tips 

om röjning. 

I de här artiklarna ger han råd och tips, samt förklarar 

varför det är en viktig insats i skogen. 

– Ett välröjt bestånd får en betydligt högre vär- 

En fråga om timing 

fördelade, eftersom detta gynnar 

volym- och värdetillväxt 

samt minskar risken för snöskador. 

Vis av egen erfarenhet tror 

jag mig veta att en överdriven 

försiktighet kännetecknar den 

som är nybörjare med röjsågen, 

vilket resulterar i för 

höga kvarstående stamantal. 

Under arbetets gång är det 

viktigt att följa upp hur stort 

stamantal per hektar som lämnats. 

En god vana är att regelbundet 

räkna antalet kvarstående 

träd som står inom en cirkelyta 

med radien 5,64 m (=100 m 2 ). 

Knyt fast ett 5,64 m långt snöre 

i en pinne, som får utgöra 

centrum i cirkeln. Antal inräknade 

träd multiplicerat 

med 100 ger stamantalet per 

hektar. 

Räknas 30 träd in har 3 000 

stammar per hektar lämnats 

kvar, vilket är för mycket oavsett 

röjningsobjekt. 

Folke Pettersson 

NÄTTIPS: 

www.skogforsk.se. På hemsidan finns "Kunskap Direkt" som består av 

ett antal kunskapssystem för röjning och gallring. 

Skogforsk har också utarbetat en handledning som kan beställas på 

hemsidans "skogsshop". 

detillväxt än ett oröjt, och detta gäller för hela omloppstiden. 

Redan vid förstagallringen får man 

vanligen tillbaka hela röjningskostnaden med god 

ränta därtill. 

I skattesammanhang betraktas det som en 

driftskostnad. Kostnaden kan därmed dras av i sin 

helhet i deklarationen samma år som den uppstår. 

– Mina egna erfarenheter av röjning är att det är 

ett tungt arbete som ger välbehövlig motion, men 

att det samtidigt är ett mycket tacksamt arbete att 

utföra. Det är upplyftande att under röjningsarbetet 

kunna stå på en sten i beståndet och överblicka 

och jämföra röjda partier med oröjda, och då få 

den fulla övertygelsen om att detta är ett viktigt 

arbete för framtiden, säger Folke Pettersson. 

Fila klingan 

skarp för 

framtidsarbetet 

i 

skogen. 

Carl-Johan Nordström, skogsägare i Blekinge, tycker röjning kan vara 

riktigt trevligt. ”Det känns bra och man ser resultatet med en gång”. 


I valet och kvalet 

Den som tittar närmare 

i ungskogen hittar massor 

av träd med fel, det 

kräver uppmärksamhet 

för att välja rätt. 

Den röjningsform som ställer 

högst krav på utföraren är röjning 

av barrträd. I första hand 

handlar det om naturliga föryngringar 

eller sådder med 

tall. 

I ungskogar med tall och 

gran har åtminstone vartannat 

träd någon form av kvalitetsnedsättande 

fel. För svårt älgskadade 

bestånd kan man 

dessvärre räkna med att de 

flesta träden har något fel. Det 

är således viktigt och lönsamt 

på sikt att ha god uppmärksamhet 

på trädkvaliteten vid 

stamvalet. För den ovane är 

nog träd med sprötkvist (starkt 

uppåtriktad kvist som ger en 

sämre hållfasthet i virket) svårast 

att identifiera, medan krökar, 

stamskador och liknande 

borde vara lättare att upptäcka. 

Träd kvar efter röjning 

Oavsett hur bra man lyckas 

med stamvalet får man räkna 

med att det kommer att finnas 

kvar en hel del träd med fel efter 

slutröjning. Det beror på 

den stora andelen träd med fel 

före röjning, men också på att 

röjaren måste göra tvingande 

stamval. 

Det beror dels på att de kvalitetsmässigt 

sett bra träden inte 

är jämnt fördelade i beståndet, 

dels på att de grövre träden 

ofta måste ställas kvar på 

bekostnad av klenare och mer 

instabila trädgrannar. 


Det faktum att det finns 

kvar en hel del träd med fel 

efter röjning är inget hinder för 

att bedriva en skötsel med inriktning 

på produktion av högkvalitativt 

virke. För att kunna 

bedriva en sådan skötsel är det 

tillräckligt om det efter röjning 

finns 800–1 000 utvecklingsbara 

tallar med god kvalitet 

per hektar. Kravet är då att träden 

är någorlunda jämnt fördelade 

över arealen samt att de 

kan identifieras och lämnas 

kvar av maskinföraren vid 

gallring. 

Det här med att spara två bra 

träd som växer nära varandra 

är ett mindre bra val som den 

oerfarne gärna gör. 

Plantröjning vid en meter 

En inledande plantröjning bör 

utföras när beståndet är en meter 

högt, då görs enkelställning 

av plantor samt röjning av förväxande 

träd. För den intresserade 

skogsägaren kan en förnyad 

röjningsinsats vid 2–3 

meters höjd vara ett intressant 

alternativ innan slutröjning till 

produktionsförband utförs. 

Slutröjningen bör ske senast 

vid 5 meters medelhöjd, då 

kvistkvaliteten i den blivande 

rotstocken är danad. Väntar 

man för länge blir kvaliteten 

lidande, eftersom man då till 

mycket stor omfattning tvingas 

att bygga framtidsbeståndet 

på de förväxande och grövsta 

träden, vilka i allmänhet har en 

sämre kvistkvalitet än de lite 

klenare träden. 

Dessutom blir tidsåtgången, 

eller kostnaden om arbetet lejs 

ut, onödigt hög. 

En sent utförd slutröjning i 

Barkskador som klassar ner kvalitén på stocken. 

De uppåtriktade 

sprötkvistarna försämrar 

hållbarheten. 

tallbestånd vid 4–5 meters medelhöjd 

är gynnsam för kvistkvaliteten 

men är också nöd- 

Den här stammen 

leder inte till glädjescener 

på sågverket… 

Därför röjer man 

Röjning ger en ökad diametertillväxt hos kvarvarande träd och en 

högre produktion av kvalitetsvirke. 

Det blir mindre värdeförluster på grund av självgallring, stambrott och 

vindfällning. Dessutom leder röjning till stor valfrihet i den fortsatta 

skötseln av bestånden. 

Struntar man i att röja finns det risk för omfattande skador i ungskogen. 

Dessutom behöver den första gallringen göras tidigare, oftast 

redan vid 10–12 meters höjd. Förutom att man blir låst tidsmässigt 

ges ingen frihet att välja gallringsmetod. 

Låggallring, att ta bort de minsta träden, är den enda vettiga metoden 

i stamtäta bestånd om man vill undvika omfattande skador och fortsatt 

svag värdeutveckling. 

Ett välröjt bestånd ger större valfrihet både då det gäller metod och 

tidpunkt. Ofta är det lämplig att gallra då träden är 13–14 meter, men 

behovet uppstår inte lika akut, utan skogsägaren har en bra möjlighet 

att invänta högkonjunktur med goda massavedspriser. 

Har du en bank av 

det rätta virket? 

www.oeb.se 

Ring Per Nilsson, Lantbruksansvarig i Norrköping på 011-28 68 34 eller gå in på 

www.provinsbanken.se/skogekonomi och läs vårt nyhetsbrev. 

De här stamkrokarna 

brukar det vara gott 

om. 

vändig i områden med stor 

älgstam. 


17

RÖJNING 

Lönsamheten hänger 

på några centimeter 

Kostnaderna för gallring ökar 

lavinartat om träden är klena. 

Några centimeter gör en skillnad 

på 150 kronor per kubikmeter! 

Eftersatta röjningar straffar sig då det är 

dags för den första gallringen. Att avverka 

och forsla fram ett stort antal klena stammar 

blir dyrt. 

Som framgår av diagrammet här bredvid 

är kostnaden för drivning närmare 400 

kronor per kubikmeter om medelstammarna 

har en diameter av 8 centimeter, sedan 

sjunker kostnaderna snabbt för varje 

centimeter. 

Då träden nått 15 centimeter har kurvan 

planat ut ordentligt, kostnaden är då runt 

150 kronor per kubikmeter. 

För förstagallringsbestånd med 3 000 

tallar per hektar i mellersta Sverige blir 

nettokostnaden cirka 125 kronor per av- 

I dåligt 

sällskap 

Mixen av tall och björk 

är ingen lyckad kombination. 

Björken har en ännu snabbare 

ungdomstillväxt än tallen. Tall 

som är överskärmad av björk 

tar stor skada. Struntar man i 

att röja sådana bestånd får man 

räkna med ganska stora avgångar 

av de planterade tallarna. 

Lövröjningen bör därför sättas 

in tidigt innan tallen tar 

skada. Man måste dessutom 

räkna med att upprepa lövröjningen 

eftersom stubbskotten 

växer mycket snabbt och oftast 

förbi tallen. Om man har 

ett stort lövuppslag kan en tidig 

total röjning av lövet medföra 

en så riklig stubbskottsbildning 

att lövproblemet till 

och med förvärras. I tallbestånd 

med mycket rikligt lövuppslag 

bör man därför utföra 

den första röjningen som en 

punktröjning. 

Detta innebär att man friställer 

tallplantorna men låter 

350 

300 

250 

200 

150 

verkad kubikmeter, med dagens drivningskostnader 

och massavedspriser, utan 

något prisavdrag för vidaretransport. 

Förmodligen tillkommer också kostnader 

för manuell underväxtröjning i samband 

med den maskinella gallringen. 

För att det ska gå jämnt ut, så virkesintäkterna 

betalar gallringskostnaden, måste 

stamantalet ner till 2 500. 

Om massavedspriserna fortsätter att 

sjunka i reala termer i framtiden så flyttas 

sådant löv vara kvar som inte 

bedöms hindra tallarnas utveckling. 

Utnyttja fuktiga partier som 

lövområden. 

Skogscertifieringen ställer 

krav på en viss lövinblandning 

i bestånden. 

För tallbestånd bör man från 

beståndsutvecklingssynpunkt 

koncentrera lövträden till vissa 

partier. 

I jämna tallplanteringar med 

små betesskador av älg finns 

det goda förutsättningar att 

bedriva ett kvalitetsinriktat 

skogsbruk om röjningarna utförs 

på ett ändamålsenligt sätt. 

Drivningskostnad 

kronor per kubikmeter 

100 

Kubikmeter 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 

Diameter 8 11 13 14 15 17 

Björken passar inte bra i tallskogen. 

På frostlänta områden 

utgör lövträden 

ett viktigt 

skydd mot frostskador 

på granarna. 

Här bör så 

kallad skärmröjning 

tillämpas. 

En första röjning 

till lövskärm 

görs då lövuppslaget 

är 3–4 meter 

högt. Avvecklingen 

av skärmen 

kan göras i 

ett eller två steg, 

senast då granen 

är 3 meter. 

På marker som 

inte är frostlänta 

handlar det om 

samma strategi 

som för tall. Den 

första lövröjningen 

bör utföras ganska tidigt, 

och som punktröjning om lövuppslaget 

är stort. Granen har 

nämligen en långsam ungdomstillväxt, 

och blir därför 

snabbt överskärmad av björ- 

En trave med massaved från en förstagallring. 

Mätt per kubikmeter är det stora kostnadsskillnader 

att ta ut de klena stammarna jämfört med 

de grova. 

den här stamantalsgränsen nedåt i riktning 

mot 2 000. 

Det här verkliga exemplet visar hur viktigt 

det är att utföra ordentliga röjningar. 

Trivs tillsammans 

Lövuppslag i granplanteringar är en bra 

kombination. 

Två ungdomar som trivs tillsammans. 


ken, vilket hämmar tillväxten 

på granen. Slutröjning till produktionsförband 

bör göras när 

granen är 2–3 meter hög, lövträd 

kan lämnas kvar i luckor 

och på fuktigare partier. 


Klingan ljuder 

för röjningen 

Innan Kjell Eriksson börjar fila klingan på röjsågen slår 

han till den med ett metallföremål. 

En ren fin klockklang sprider sig i skogen och han ser 

nöjd ut. 

– Det där handlar i första hand inte om musik, utan är 

en ren säkerhetskontroll. Klingan roterar med 13 000 

varv i minuten och det har hänt en del otäcka olyckor med 

spruckna klingor. En hel klinga ska ge ifrån sig en hög fin 

ton. 

Sedan är det bara att ge sig i kast med filen, som är ett 

oumbärligt hjälpmedel. 

– Du bör fila och kontrollera klingan varje gång du tankar. 

Om den är illa skadad kan det vara lika bra att byta 

klinga. Den är inte så dyr och det betalar sig på flera sätt 

att arbeta med skarp utrusning. För att undvika stensågning 

kan det vara klokt att ta lite högre stubbar, säger 

Kjell Eriksson, som arbetar på Södra i Söderköping. 

…filhandtaget har en nedsänkning 

där klingspetsarna ska ligga mot. 

De första av Vimeks röjningsmaskiner börjar gå i skogarna 

under hösten. Hittills har det handlat om prototyper, men nu är 

produktionen igång på allvar. 

I år räknar företaget med att leverera nio maskiner till entreprenörer 

som arbetar med skogsvård. I stort sett arbetar maskinen 

dubbelt så fort som vid manuell röjning, men det beror förstås 

på förutsättningarna. De största fördelarna har maskinen i 

eftersatt, relativt grov röjningsskog. 

Priset för röjaren är runt 625 000 kronor, nu planerar Vimek att 

gå vidare och göra en variant med ett litet skördeaggregat. 


Kjell Eriksson lägger an filen mot 

klingan för att kontrollera så 

skränkningen på klingan är bra… 

I änden på filen finns skränkvetyget 

för två tjocklekar av klingor i princip 

är det bara att bryta tills det tar 

emot. 

Från miniskotare 

till liten röjmaskin 

Basmaskinen är en utveckling av företagets lilla 

skotare, som försetts med utrusning som 

klipper av träden. 

På filen finns tydliga markeringar 

om i vilken vinkel filen ska hållas. 

För att underlätta arbetet är det 

lämpligt att göra ett sådant här 

filstöd. 

19

Från torv till våtmark 

■ Den vanligaste efterbehandlingen 

av avslutade torvtäkter 

är skogsplantering. 

Nu finns ett alternativ som 

är bättre för naturvården. 

SLU-forskare visar att man 

kan återskapa våtmarker på 

gamla torvtäkter. Redan efter 

ett par år kan vegetation ha 

etablerats och den nya livsmiljön 

befolkas av fåglar och bottendjur. 

Bäst resultat får man i områden 

med naturgivna förutsätt- 


ningar för våtmark och där 

torvåterstoden är väl förmultnad 

kärrtorv. 

En negativ effekt kan vara 

att bäckar nedströms våtmarken 

sinar under den torra delen 

av året. 

Torvbruk bedrivs på totalt 

12 000 hektar i Sverige. Sammanlagt 

är det 3 000 hektar 

torvtäkter som kommer att avslutas 

de närmaste fem åren 

och vara aktuella för liknande 

åtgärder. 

Hög produktion i blandskog 

■ Volymtillväxten är lika hög 

i en blandskog av gran och tall 

som i rena granbestånd. 

För att öka den totala tillväxtvolymen 

i beståndet bör 

man gradvis öka andelen gran 

ju äldre beståndet blir. 

Blandskogen är dessutom 

betydligt mer motståndskraftig 

mot rotröta än en ren granskog. 

Det visar Magnus Lindén i 

en avhandling från SLU, där 

han samtidigt påpekar att re- 

Knapp ökning av varg 

■ Den svensk-norska vargstammen 

ökade obetydligt under 

förra året. Få valpar föddes 

och överlevnaden bland de nyfödda 

var dålig. Det visar resultat 

från det skandinaviska 

vargforskningsprojektet 

Skandulv, där forskare från 

SLU deltar. Prognosen för 

kommande år är en ökning 

eftersom det finns många nybildade 

vargpar. 

Det största hotet mot vargen 

Paraplyarter visar vägen 

■ Det finns kritiska tröskelvärden 

som innebär att en art 

kan vara dömd att försvinna på 

sikt, trots att livsmiljön finns i 

landskapet. 

Forskarna Per Angelstam 

och Grzegorz Mikusinski vid 

SLU arbetar med att förenkla 

artbevarandet. En viktig del i 

deras metod är kunskap om 

paraplyarter, det vill säga indikatorarter 

vars förekomst innebär 

att också andra arter finns i 

en viss skogsmiljö. För att 

täcka in alla olika skogstypers 

egenskaper, menar forskarna 

att det behövs en svit av para- 

sultaten gäller medelgod mark 

i södra Sverige. 

Magnus Lindén undersökte 

också effekten av "evighetsträd", 

träd som lämnas kvar 

vid avverkning för att bli gamla 

och självdö. Studien visar 

att dessa har en negativ inverkan 

på tillväxten hos det omgivande 

beståndet och att det är 

bättre att lämna dem i grupper 

istället för jämnt utspridda i 

beståndet. 

Lars.Lundin@sml.slu.se, 018-67 10 70 

är en ökande illegal jakt. Under 

förra året rev vargen drygt 

200 tamdjur. Det är en kraftig 

ökning mot året innan. Antalet 

svensk-norska vargar är i dag 

mellan 100 och 120. Vargarna 

finns i ett område från södra 

Jämtlands län i norr till Örebro 

län i söder, men utanför detta 

område finns ungvargar som 

vandrar runt för att leta revir 

och partner. 

Olof.Liberg@nvb.slu.se 

plyarter i olika skalor. På beståndsnivå 

är lavar, vedsvampar 

och mossor viktiga, medan 

vissa fågelarter kan användas 

som indikatorer i landskapskalan. 

På så sätt kan man skapa 

kartor som visar hur bra ett 

landskap är för en viss art. Metoderna 

har tillämpats i Dalarnas 

och Gävleborgs län i samband 

med bildande av naturreservat. 

Per.Angelstam@nvb.slu.se 

Kontaktperson på SLU är 

Lotta Möller 

tel 018-67 21 34 

lotta.moller@info.slu.se 

21 

NYTT FRÅN SLU

SKOGSBRUK I USA 

Det är brett mellan årsringarna. Douglasgranen har rejäl 

timmerdimension redan efter 50 år. 

Annorlunda 

villkor – samma 

tankar om 

skogsägande 

Pumor, indianska pilspetsar och jätteträd låter exotiskt, men det är ändå lätt 

att känna igen sig i vardagen för en amerikansk skogsägare. 

AV PÄR FORNLING 

Marwin finputsar de blivande julgranarna med en egen uppfinning. 

Bästa shoppingen i USA 

görs bortom alla likriktade 

köptempel. När 

den lagom dammiga amerikanska 

pickupen svänger in 

framför Timber Supply Company 

i Philomat Ore känns det 

plötsligt spännande. Rutiga 

skjortor i flanell, presenningstjocka 

och vaxdoftande bomullsjackor, 

motorsågar och 

oljiga reservdelar andas levande 

skogskultur. 

Vi är i skogsrika Oregon på 

västkusten tillsammans med 

Marwin Rowlly. 

Han har ett förflutet som ansvarig 

för universitetets egna 

skogar i Corvallis, ett nyckelarbete 

som drar in 30 miljoner 

kronor om året till forskning 

och utbildning! Efter pensioneringen 

ägnas all tid åt den 

egna skogen. 

Marwin får sina maskindelar 

och vi stuvar in dem, tillsammans 

med kläderna, i den 

skogsluktande bilen. 

Indianland 

För dagen skiner en varm sol 

över det gamla beteslandskapet 

som på någon generation 

förvandlats till ett typiskt familjeskogsbruk. 

Det är lätt att känna igen sig 

i Marwins filosofi och tankar 

när han går runt, visar och berättar. 

– Gårdens moderna historia 

börjar 1853 då de 50 hektaren 

registrerades. Innan dess var 

det indianernas land, jag har 

hittat några pilspetsar som 

minner om den tiden, säger 

han och sparkar lite i jorden. 

Men 90 procent av indianerna 

dog i sjukdomar som den 

vite mannen förde med sig. 

Stora landområden var därför 

övergivna i mitten på 1800talet. 

– Indianerna brände för att 

hålla marken öppen till odling 

och bete. Där skogen nu breder 

ut sig fanns bara enstaka 

träd och buskiga dungar. 

– Mina föräldrar köpte gården 

och jag hoppas att den ska 

skötas vidare av våra barn och 

barnbarn. Att äga en egendom 

är att ta ansvar för jorden. Vi 

försöker ta vårt ansvar genom 

att värna miljön och hålla en 

hög skogsproduktion till oss 

själva och till samhället. 

Gud placerade oss här för att 

vårda och ta hand om hans 

skapelse. 

Blivande jätteträd 

Vi går uppför sluttningen mot 

ett bestånd kastanjeträd som 

Marwin planterat både för 

frukterna och virkets skull. 

Som så många engagerade 

skogsägare tycker han om att 

testa nya idéer och möjligheter. 

I sluttningarna ned mot havet 

visar han några spröda, 

men livskraftiga, plantor av 

Redwood. 

– Det här kan bli jätteträd. 

Men vi får se upp för det här 

ogräset, som är något av det 

värsta vi har, säger han och 

böjer sig för att rycka upp en 

av de gröna spretiga ginstplantorna, 

som utan bekämpning 


sprider sig till en kvävande 

matta i landskapet. 

De största exemplaren av 

Redwood är 112 meter höga 

och fem meter i diameter, men 

dit är det långt. De träden är 

mer än 2 000 år gamla. 

Satsar på sågtimmer 

Kärnan i skogsbruket är ändå 

en ganska konventionell 

satsning på sågtimmer av 

hög kvalité. 

Då han tog över gården 

1956 bestod den fortfarande 

av betesland och dåligt utvecklade 

skogar, i dag står här 42 

hektar timmerskog och andelen 

ökar ytterligare. 

I första hand satsar Marwin 

på Douglasgran och naturlig 

föryngring i bestånd av skiftande 

åldrar. 

De finaste träden huggs successivt, 

efter en sorts blädningsfilosofi. 

På en del områden väljer han 

att avverka hela bestånd, med 

efterföljande plantering som 

följd. 

Marwin värnar självständigheten. 

En medveten filosofi är 

att motstå frestelsen att söka 

stöd och bidrag från samhället. 


– Vi försöker klara oss själva 

och hålla fingrarna från deras 

fickor, då ska de hålla sina 

fingrar borta från oss. Vi betalar 

skatt så att staten kan hållas 

En nummerplåt från Oregon säger 

det mesta om stora skogar och ansvaret 

att sköta dem i flera generationer. 

igång, men vi vill inte ha dem 

som en partner i företaget. 

Den mesta skogen i USA 

ägs av staten och bolagen, 

men här i Oregon finns ändå 

50 000 familjeskogsägare. Någon 

riktig motsvarighet till våra 

skogsägarföreningar finns 

inte. 

– Vi samarbetar i olika organisationer, 

i första hand handlar 

det om kunskapsutbyte. 

Själv är jag med i Oregon 

smallwood organisation med 

3 000 medlemmar, det borde 

egentligen vara betydligt fler 

med tanke på våra gemen- 

samma intressen. 

Eftersom vi är i ”julgransstaten 

Oregon” har Marwyn 

också en odling ädelgranar 

vid husknuten. 

De sköts omsorgsfullt med 

både gödsling och beskärning. 

Han demonstrerar en beskärare, 

med elmotor på ryggen, 

som han själv konstruerat 

i verkstaden, där han får 

utlopp för sitt teknikintresse. 

Björnar åt äpplen 

En bit från huset står en 

grupp gamla fruktträd och 

dignar av äpplen. De kommer 

från tidigare bosättare. 

–Förra året försvann nästan 

all frukten. Jag begrep inte 

hur det kunde gå till, men 

så kom jag på att björnarna 

skakade ner den, berättar 

Marwin. 

För något år sedan såg han 

hur en puma slog ett rådjur 

inte så långt därifrån. 

Vi tar ett bett i ett äpple. 

Tanken glider iväg till Mobergs 

böcker om utvandrarna 

och Kristinas astrakan 

och historien känns nästan 

fysiskt närvarande. 

I de fuktiga slutningarna mot havet 

räknar Marwin med att Redwooden 

ska trivas. 

23

TEKNIK 

Bygger lätt 

lastar tungt 

I brist på lämpliga fordon byggde han sin egen bil 

för virkestransporter. Dessutom var Torbjörn 

Ebbesson först med systemet som klarar tunga 

transporter på dåliga vägar, en teknik som nu står 

inför ett genombrott. 

Bättre teknik för vägtransporter 

sparar pengar åt både transportföretag 

och skogsägare. 

En åkare som visar vägen är 

Torbjörn Ebbesson i Strömsund. 

I dagarna har hans senaste 

skapelse rullat ut på vägarna, 

en rekordlätt 60-tonnare. 

– Den finns mycket att vinna 

på att få ner fordonsvikten, 

konstaterar han. 

Förklaringen är enkel. Den 

högsta tillåtna vikten på ekipaget 

med last är 60 ton. För 

varje kilo som bilen blir lättare 

går det alltså att öka lasten 

i motsvarande grad. 

Med det för ögonen började 

Torbjörn Ebbesson spana efter 

konstruktioner i aluminium 

och andra lätta material. 

I början av augusti var det 

dags att registrera och väga 

den nya bilen: 

Vågen stannade på 10 200 

kilo för dragbilen och 5 700 

kilo för släpet. Det ska jämföras 

med ungefär 12 000 respektive 

7 000 kilo i standardutförande. 

Viktbesparingen är 

alltså drygt tre ton, vilket gör 

att det går att lasta tre ton mer 

virke per runda. 

– Med våra transportavstånd 

räknar jag med att varje extra 

ton ger 50 000 kronor netto per 

år, vilket betyder mycket i vår 

Bilen kan reglera lufttrycket och klarar därmed stora lass på dåliga vägar. 

pressade bransch. Dessutom 

har jag valt en mindre och 

bränslesnålare motor som spar 

runt 20 000 liter per år jämfört 

med konventionella alternativ, 

säger Torbjörn Ebbesson. 

Han tycker som regel att det 

är för stora motorer i bilarna. 

–Du kanske förlorar en 

kvart på att köra med lite 

mindre kraft, men det är en 

liten uppoffring jämfört med 

de ekonomiska vinsterna. 

Lätta val 

Vad är då hemligheten bakom 

konstruktionen? 

– Allt är standardkomponenter 

där jag hela tiden valt 

det lättaste alternativet. Chassiet 

i aluminium kommer från 

Scania och släpet har Bodensläp 

byggt. I övrigt är det lättmetallfälgar,aluminiumbankar, 

lättare axlar, kompositfjädrar, 

en mindre bränsletank 

och liknande saker. I sig är det 

inga märkvärdigheter, konsten 

är att samordna det till ett ekipage, 

säger Torbjörn Ebbeson. 

Det är inte första gången han 

driver på utvecklingen. I samarbete 

med Skogforsk har Torbjörn 

Ebbesson kört landets 

enda bil med CTI-teknik. 

Anpassa trycket 

I korthet går den ut på att anpassa 

trycket i däcken efter 

vägunderlaget. 

På dåliga vägar släpps luft 

ut, däcken får då en större anläggningsyta 

och skadorna 

minskas. 

Lite förenklat går det att köra 

dubbelt så tunga laster. 

Vägar som i tjällossningstider 

klassas ner av Vägverket 

till maximala laster kring 30 

ton klarar alltså 60 ton. 

– Jag har kört i sju år och 

systemet är oslagbart. Tack vare 

ett bra samarbete med Vägverket 

är det inga problem att 

få dispenser när vi kommer 

med den här bilen. Däremot 

har det varit en del krångel 

med tekniken, som egentligen 

är avsedd för militärfordon. 

Den nya versionen verkar betydligt 

bättre, konstaterar Torbjörn 

Ebbesson. 

Efterföljaren heter TTC (Tyre 

Pressure Control-system) 

och är mer anpassad till transportfordon. 

Den kommer i 

höst att finnas på 10 bilar som 

kör åt skogsbolagen samt 

Södra, Mellanskog och Norrskog. 

Att installera systemet kostar 

runt 150 000 kronor. 

Ny transportgrupp 

Den första bilen har redan gått 

några månader utan problem. 

– Det här tror jag är ett genombrott. 

Eftersom vi uppenbarligen 

inte förmår att bygga 

om och förbättra alla vägar, får 

vi klara transporterna med 

bättre teknik, säger Paul Granlund. 

Han arbetar med frågan på 

Skogforsk, som nu satsar mer 

på vägtransporterna. 

– Under några år har det 

handlat väldigt mycket om logistik 

och IT, men det finns 

mer att göra med tekniken. 

Därför har vi bildat en 

transportteknisk grupp tillsammans 

med branschen, berättar 

Claes Löfroth som leder 

det arbetet. 

Pär Fornling 


Framtiden kan inte reserveras – 

den kräver ett aktivt brukande 

Solveig Larsson tycker 

det finns en övertro på 

staten som markägare 

för att säkra naturvärden. 

I debatt och politiska beslut 

hävdas behov av att skogsmark 

i stor omfattning tas ur 

aktivt brukande och avsätts för 

naturvård. För att uppnå miljömål 

ska till 2010 ytterligare 

900 000 ha skog avsättas och 

därav 400 000 övertas av staten 

som reservat. För västerbotten 

innebär det att mer än 

40 000 hektar. 

Motiven är att ekosystem 

och biologisk mångfald ska 

värnas. Samtidigt vet vi att 

kunskapen inom naturvårdsområdet 

behöver öka. Risken 

finns i dag att vi till hög kostnad 

och stort intrång i äganderätt 

inte väljer det som vi med 

ökad kunskap skulle vilja värna. 

Ett exempel är att forskningsresultat 

visar att före- 

Beställ den nya boken 

2003/2004 

medAnläggning 

Vi har det produktprogram du förväntar dig från en av världens ledande anläggningsmaskinstillverkare. Varje 

produkt är ändamålsenligt byggd för hög prestanda, produktivitet och god driftsekonomi. Från hjullastare, 

kompaktmaskiner, grävmaskiner, dumprar och väghyvlar. Volvo har maskinerna och Swecon finansieringen, 

försäkringen och servicetjänsterna för att hjälpa dig klara av alla utmaningar din verksamhet ställs inför. 

Allt under ett tak hos Swecon. 

Rikstäckande återföräljare av Volvo anläggningsmaskiner 

Huvudkontor: Box 55, 631 02 Eskilstuna. Tel: 016-42 95 00 

www.swecon.com 

DET FINNS 

HOS VOLVO 

SÄLJARE SWECONANLÄGGNINGAR: Bollnäs: Sten-Inge Nordholm, 0278-27160. Borlänge: Lars-Erik Jonsson, 0243-221741. Eskilstuna: Lennart Liljeblad, 070-5183366. Gävle: Peter Thalén, 070-6994914. Göteborg: 

Lars Wiberg, 031-7465242, Göran Hultgren, 031-7465243. Halmstad: Nils-Göran Nyström, 035-162570. Jönköping: Hans-Erik Haraldsson, 036-305140. Kalmar: Per-Erik Höglund, 070-3975065. Karlstad: Hans Andersson, 

054-671970, Kent Ördell, 054-671971. Linköping: Kjell-Åke Asterling, 013-375860. Luleå: Sten Andersson, 0920-237445, Mårten Sjöström, 0920-237446. Nyköping: Christer Ekström, 0155-294455. Skellefteå: Kurt Nilsson, 

0910-702630. Skövde: Lennart Fransson, 0500-476969. Staffanstorp: Johnny Troedsson, 046-234844, Sven-Åke Appelin, 046-234848. Stockholm: Göran Hultgren, 08-6203469, Anders Rosengren, 08-6203472. Sundsvall: 

Göran Moberg, 060-524960. Södertälje: Franz-Henric Wacha, 08-55387089. Umeå: Sven-Åke Johansson, 090-712361, Tommy Granberg, 090-712362. Uppsala: Per Mattsson, 018-661841. Visby: Christer Silfvergren, 

0498-404133. Västerås: Lennart Liljeblad, 021-105438. Växjö: Lennart Carlsson, 0470-726589. Örebro: Anders Ågren, 019-325361. Örnsköldsvik: Crister Åström, 0660-375801. Östersund: Erling Dolenius, 063-551470. 


lastare 

kompakt 

grävlastare 

dumprar 

grävmaskiner 

väghyvlar 

finans 

kundstöd 

återförsäljare 

komst av rödlistade arter är betydligt 

vanligare i produktionsskog 

än man tidigare antagit. 

Ett annat exempel är att 

vissa rödlistade arter i skog 

har mycket låg koppling till 

skogsbruk. 

Tron på att staten som markägare 

är bättre skickad än 

många privata skogsbrukare 

att säkerställa höga naturvärden 

är hög i de politiska besluten 

omkring naturvård, men 

kan ifrågasättas. 

Staten har under lång tid 

haft mycket stora skogsinnehav 

i Sverige och där borde 

statens förmåga att framsynt 

sköta mark synas. Tyvärr verkar 

det peka åt motsatt håll 

med överavverkning och befintliga 

reservat som saknar 

ekonomiska resurser för skötsel. 

Att då tvinga av markägare 

den mark, som ofta i strid 

med statens syn på skogsskötsel, 

brukats på sådant sätt att 

höga naturvärden finns, är inte 

rätt. Här behövs en mer positiv 

syn på de privata markägarnas 

förmåga att med mångfald i 

brukande upprätthålla höga 

naturvärden. 

Grunden behöver vara att 

ekonomiskt stötta markägare 

som sköter skog via naturvårdsavtal 

i första hand, istället 

för att avtvinga förfogandet 

genom reservatsbildning. Genom 

avtal tas ett gemensamt 

ansvar för naturvård och därtill 

kan beslut omprövas enklare 

vid ändrat kunskapsläge. 

Grundläggande är att den 

markägare som så förtjänstfullt 

brukat skog med höga naturvärden 

även tillåts förvalta 

den i framtiden. För en hållbar 

samhällsutveckling i Sverige 

måste våra förnyelsebara resurser 

nyttjas klokt. Att låsa in 

skog i naturreservat är inte lösningen 

på framtidens utmaningar. 

Istället är många brukare 

med varierande mål med 

sitt skogsägande en större 

✁ 

Frankeras ej. 

Mottagaren 

betalar 

portot 

Alla fyra böckerna 

har samma 

innehåll. 

När du beställer 

boken för din 

bransch får du 

uppgifter om alla 

branscher 

samtidigt! 

JA TACK! Jag vill gärna beställa 

.......... ex av branschboken 2003/2004 

Version: 

❑ Anläggning ❑ inkl. CD-rom 

❑ Skog ❑ inkl. CD-rom 

❑ Återvinning ❑ inkl. CD-rom 

❑ Transport ❑ inkl. CD-rom 

❑ Endast CD-rom 

Bok inkl. CD-rom 350:- 

Endast bok 300:- 

Endast CD-rom 100:- Moms och fraktkostnader tillkommer. 

mångfald som säkrare leder 

till en skog med möjlighet att 

uppfylla framtidens krav. 

Här har LRF och skogsägarrörelsen 

en viktig roll att tydligare 

visa vikten av att många 

ägare av skog är en bättre 

framtid än enfaldigt reglerad 

ägarstruktur! 

Cobra Förlag AB 

Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

SVARSPOST 

520 453 500 

533 20 Götene 

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Solveig Larsson 

Styrelseledamot 

Norra skogsägarna 

Underskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Vi Skogsägare 

Postnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

E-post . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Orgnr/Personnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

25 

DEBATT

MARKNADEN 

Vinstlyft 

Trots en ganska dålig konjunktur 

lyckade Södra öka halvårsresultatet 

från 230 till 702 miljoner 

kronor. 

Avkastningen på sysselsatt 

kapital var 15 procent och soliditeten 

uppgick till 59 procent. 

Södra Cell stod som vanligt 

för huvuddelen av vinsten 

(655 miljoner kronor), men 

notabelt är att resultatet från 

omstruktureringen av sågverks- 

och trävarurörelsen nu 

syns. Södra Wood omsatte 1,5 

miljarder kronor och gjorde en 

vinst på 55 miljoner kronor. 

Under perioden köptes företaget 

Treprofil, vilket innebär 

att Södra blir marknadsledande 

i Norge på lister och snickeridetaljer. 

– Det här ger oss 100 nya 

kunder i bygghandeln som 

också är potentiella köpare av 

vårt övriga sortiment, säger 

Peter Geijer som är VD för 

Gapro AB som ingår i Södra 

Wood Products. 

Treprofil omsätter 72 miljoner 

kronor och tillverkar trälister 

till den norska byggvaruhandeln. 

Koncernens omsättning första 

halvåret var 6,7 miljarder 

kronor. 

Jättesåg 

Enligt nyhetsbrevet LBM Daily 

planerar Canfor Corp i Kanada 

att bygga ut sin anläggning 

i Huston, British Columbia, 

till världens största sågverk. 

Det ska få en kapacitet på 

drygt två miljoner kubikmeter 

om året. Det största sågverket 

i dag är Klausner i Tyskland 

med en kapacitet på 1,9 miljoner 

kubikmeter. 

Bra år 

Norra Skogsägarna har ett 

verksamhetsår som sträcker 

sig till den 31 augusti. 

Efter åtta månader redovisades 

ett rörelseresultat på 26,8 

miljoner kronor (6,5) och ett 

resultat efter finansnetto på 

23,6 miljoner kronor, att jämföra 

med 1 miljon kronor för 

samma period förra året. 

Finsk import 

Finland importerade förra året 

rekordmycket virke, Totalt 

16,2 miljoner kubikmeter virke 

från utlandet, varav 80 procent 

från Ryssland. 

Ny träjätte 

växer fram 

Arbetet är i full gång med att bilda 

landets största träföretag. Trion 

bakom satsningen är Mellanskog, LRF 

och Sveaskog. 

I all hemlighet gjordes en utredning 

om att bilda företaget 

redan för två år sedan. Av olika 

skäl bedömdes tidpunkten 

som fel, men när frågan åter 

väcktes i början av året fanns 

det redan ett grundarbete att 

utgå ifrån. Därför gick det både 

snabbt och smidigt att sy 

ihop Royal Star, som företaget 

heter tills vidare. Om det också 

blir det slutliga namnet blir 

en senare fråga. 

I skrivande stund återstår en 

del formella beslut, inte minst 

beskedet från konkurrensmyndigheten, 

men allting tyder på 

att affären fullföljs. 

Ganska likartade företag 

Det är två påfallande likartade 

företag som slås samman. 

Då Mellanskog och Mälarskog 

gick samman samlades 

sågverken och träindustrin i 

Mindab (Mellanskogs Industriaktiebolag). 

Därefter följde 

några problemfyllda år som 

ledde till att LRF gick in som 

delägare. Efter flera åtgärder 

kom vändningen för något år 

sedan. 

Assidomän Timber, tillhörde 

halvstatliga Assidomän. 

Skogstillgångarna flyttades 

över till helstatliga Sveaskog, 

som för ett par år sedan också 

köpte sågverksrörelsen. 

I siffror är som sagt företagen 

jämbördiga: 

Mindab Assidomän 

Omsättnining 

miljarder kr 2,5 2,7 

Resultat 65 73 

miljoner kr 

Anställda 700 750 

Sågverk 5 8 

Men det finns också sådant 

som skiljer, vilket gör att företagen 

kompletterar varandra. 

Assidomän sågar 

betydligt mer, å 

andra sidan har 

Mindab bra kanaler 

ut i bygghandeln 

genom ”Star 

Byggprodukter” 

som köptes för några 

år sedan. 

Just distribution 

och vägar till konsumenterna 

är en 

nyckelfråga inför 

framtiden. 

Assidomän förädlar 

framför allt 

till paneler och lister, 

medan Mindab 

hyvlar och gör limträ. 

Fem miljarder 

Av detta bildas Sveriges största 

träindustriföretag som omsätter 

5 miljarder kronor och 

sågar 2,3 miljoner kubikmeter. 

Eftersom det sågas ungefär 

16 miljoner kubikmeter om 

året i Sverige blir marknadsandelen 

15 procent – vilket är 

ganska blygsamt jämfört med 

marknadsledarna i andra 

branscher. 

I storleksordning följer SCA 

9, Södra 8, Stora Enso 6 och 

Finnforest/Moelven med 5 

procent av den svenska produktionen. 

På Europamarknaden seglar 

Royal Star in på en fjärdeplats. 

Stora Enso är klart störst med 

över 5 miljoner kubikmeter, 

Finnforest 4 och UPM/Kymmene 

2,5 miljoner kubikmeter. 

Av omsättningen kommer 

3,2 miljarder kronor från sågverken, 

0,8 från vidareförädling 

och 1 miljard från distribution. 

Effektivare 

Det finns flera uppenbara fördelar 

av att vara stor. Produk- 

Sågverk 

Förädling 

Distribution 

I storleksordning 

ingår 

följande sågverk 

i Royal 

Star: Hasselfors,Lövholmen, 

Malå, Heby, 

Skinnskatteberg, 

Färila, 

Hemmingson, 

Seskarö, 

Nyby, 

Kastet, 

Skogstorp, 

Horndal och 

Katrineholm. 

tionen kan drivas rationellare, 

men ännu viktigare är kunderna 

som kan förlita sig på en enda 

stor leverantör som klarar 

det mesta. 

Plus 100 miljoner 

De samlade resurserna till 

forskning, utveckling och 

marknadsföring blir större. 

Exempelvis har bägge företagen 

kontor i Japan vilka nu 

kan slås ihop till ett större 

slagkraftigare kontor och ändå 

bli en billigare organisation. 

Sådär är det på flera områden 

och marknader. 

Om två år, när sammanslagningen 

är fullt genomförd, 

räknar man med att de så kallade 

synergieffekterna är 100 

miljoner kronor om året. 

– Då har vi inte räknat med 

att slå ihop några sågverk och 

liknande saker. Här finns förstås 

en del besparingar men 

det mesta handlar om samordning 

och större slagkraft, säger 

Kent Torwald, ordförande i 

Mindab. 


Ett strukturgrepp i tiden 

Det nya företaget ska 

arbeta som ett självständigt 

bolag, vilket 

markeras av att styrelsens 

ordförande kommer 

”utifrån”. 

Någon maktkamp tycks inte 

ha föregått affären. 

Aktierna i bolaget fördelas 

jämnt, men eftersom ägandet i 

Mindab är splittrat får Sveaskog 

ett avgörande inflytande 

med 50 procent. 

Mellanskog får 21 procent, 

LRF 25 procent och de små 

aktieägarna i Mindab 4 procent 

av aktierna. Till saken hör 

att Mellanskog i höst går ut 

med ett erbjudande om att köpa 

de små aktieägarnas andelar. 

– Det är inte för att öka vår 

makt, utan för att leva upp till 

ett gammalt löfte om handel 

med aktierna, säger Mellanskogs 

ordförande Thomas 

Björklund. 

Dessutom har Mellanskog 

en option att köpa aktier från 

LRF senast i juni 2004. 

Alla ägarna betonar att det 

är ett långsiktigt ägande – några 

direkta planer på börsintroduktion, 

eller liknande, finns 

därför inte. 

– Men företaget ska skötas 

med samma standard som ett 

börsbolag och vi är beredda på 

Den svaga konjukturen 

avspeglar sig på massaoch 

pappersmarknaden. 

– Jag är försiktigt optimistisk. 

Så summerar marknadsdirektör 

Ulf Edman läget för 

Södra. 

Priset på långfibrig massa 

har fallit från 560 dollar i 

maj månad till 520 dollar 

(augusti-noteringen). 

– Nu har det nog bottnat. 

Priserna i Asien är på väg upp 

och vi ser att pappersbruken 

sedan i våras har minskat sina 

lager så mycket att de nu kan 

förväntas öka inköpen. 

Södra gör dessutom flera 

driftsstopp vilka lyfter bort 

Kent Torwald. 

Thomas 

Björklund. 

ett breddat ägande framöver, 

säger Thomas Björklund. 

VD i företaget blir Anders 

Nilsson, som nu är VD i Assidomän 

Timber. Han säger sig 

vara ”född i sågspån” och växte 

upp på familjesågen i Rosvik, 

mellan Luleå och Piteå. 

Därefter arbetade han på en 

rad norrländska sågverk innan 

han började på Assidomän 

1995. 

Den nuvarande VDn för 

Mindab, Per Fredriksson, lämnar 

på egen begäran företaget. 

Däremot blir Mindabs ordförande 

Kent Torwald vice VD. 

Han har arbetat sida vid sida 

med LRFs nyss avgångne VD 

Leif Zetterberg och har en rad 

tunga styrelseuppdrag inom 

LRF-sfären. 

– Det ska bli roligt att arbeta 

operativt, vilket kommer att ta 

nästan all tid. Därutöver kan 

jag kanske ha några få externa 

styrelseuppdrag, säger han. 

Styrelsens ordförande kommer 

från Stenbäckssfären. Det 

är Stig Nordin som varit VD 

i Kinnevik och inte minst i 

En av Storas pappersmaskiner. 

60 000 ton från marknaden. 

Men det handlar alltså om 

lagerförändringar. För bestående 

ökning behöver konjunkturen 

vända uppåt. Tillväxten i 

världsekonomin avspeglar sig 

direkt hos massaoch pappers- 

Anders 

Nilsson. 

skogsföretaget 

Korsnäs. 

Styrelsen i övrigt 

består av Thomas 

Björklund, Reinhold 

Lennebo (VD LRF), 

Lars Sköld (VD 

Sveaskog), Tommy 

Nilsson och Anna- 

Stina Nordmark-Nilsson. 

En praktisk fråga som kan få 

stort symbolvärde är var huvudkontoret 

ska ligga. 

– Det får vi se. Vi ska hitta 

en effektiv plats, men det 

handlar inte om att bygga upp 

någon stor organisation. 

Mycket av funktionerna ska 

ligga ute i landet på de olika 

driftsplatserna, säger Anders 

Nilsson. 

Han betonar att det handlar 

om ett nytt fristående bolag 

med en egen profil. Både Mellanskog 

och Sveaskog har försörjningsavtal 

om råvara, men 

den operativa verksamheten är 

en sak för sig. 

Svårbedömt 

Anders Nilsson konstaterar att 

det går hyfsat för de svenska 

sågverken just nu, vilket gör 

att sammanslagningen kan ske 

under ordnade former. Fast någon 

stark draghjälp av konjunkturen 

förväntar han sig inte 

den närmaste tiden. 

– Det allmänna läget är svårbedömt. 

På gran märker vi en 

Massa och papper i väntan på uppgången 

industrin. Och nu har 

det varit trögt i ett par 

år. 

Delårsrapporterna 

från skogsbolagen andas 

viss optimism för 

USA, men fortsatt 

trögt läge i Europa. 

Stora Enso, som 

sänkte sitt halvårsresultat 

från 4,7 till 

2,9 miljarder kronor, 

flaggar för besparingar. 

– I Europa fortsätter papperspriserna 

gradvis att gå 

ned, däremot finns tecken på 

en bättre annonskonjunktur i 

USA, säger koncernchef Jukka 

Härmälä. 

prispress medan furan behåller 

priset under tredje kvartalet. 

Några prishöjningar i år är inte 

i sikte. 

Lovord 

Flera analyser av sågverksnäringens 

problem har kommit 

fram till att det behövs strukturella 

grepp så att det bildas något 

eller några stora företag 

som kan ge draghjälp åt hela 

branschen. Följaktligen omges 

affären av flera positiva kommentarer. 

En del kritiska röster 

har inte minst hörts från Norra 

Skogsägarna, men de grundar 

sig mer på konkurrensen med 

Sveaskog när det gäller råvaran 

till sågverken. 

– Ur ett marknadsperspektiv 

är det helt riktigt, sågverken 

måste ha en stor volym för 

att bygga upp de sälj- och distributionsorganisationer 

som 

krävs, kommenterar Södras 

VD Anders Wahrolén, samtidigt 

som han konstaterar att 

konkurrensen med det egna 

företager Gapro skärps. 

Det finns flera kommentarer 

på samma tema. 

– I princip är reaktionerna 

odelat positiva både från omvärlden 

och de egna medlemmarna. 

Det är viktigt att skogsägarrörelsen 

deltar i den strukturella 

förändring som behövs, 

säger Mellanskogs ordförande 

Thomas Björklund. 

Då det gäller pappersmassa 

brukar det så kallade Nordscanlagret 

vara en markering 

av åt vilket håll marknaden 

går. 

Med 1,5 miljoner i lager är 

det en stark marknad, men då 

det närmar sig 2 miljoner ton 

är det tungt. 

Noteringen för juni månad 

var 1,7 miljoner ton, vilket 

speglar det osäkra läget. 

Bland de som gör långsiktiga 

prognoser för hela den 

europeiska skogssektorn finns 

Credit Suisse First Boston som 

i somras sänkte vinstprognoserna 

med 13 procent för i år 

och med 37 procent för år 

2004. 

VI SKOGSÄGARE 4/03 27

TURISM I SKOGEN 

Bygg bastu eller kasta 

spjut på Sjögetorp 

På gården i Sjögetorp är 

skogsbruket underordnat 

turismen, vilket är ett 

livsvillkor. Här träffar vi 

jägmästaren som inte ville 

hamna bakom ett skrivbord. 


Om jag pressar ut maximal avkastning 

från jordbruket och skogsbruket 

på traditionellt sätt skulle 

vi nog kunna omsätta runt 100 000 kronor. 

Från det ska dras omkostnader och 

skatt, säger Håkan Strotz och konstaterar 

retoriskt att ingen som vill ha någorlunda 

standard kan leva på så låga inkomster 

Men likväl lever uppenbarligen gården. 

Vi sitter runt köksbordet på det varsamt 

renoverade huset. Utanför fönstret betar 

fåren innanför en traditionell gärdsgård 

och alla gårdshusen har rustats upp. 

Det är en klassisk gårdsmiljö strax utanför 

Ödeshög, som vuxit fram sedan slutet 

av 1700-talet. 

Den som tittar närmare upptäcker snart 

att de klassiska dragen fått en spännande 

modern anknytning, som lila fönster och 

ett nybygge med ryskt formspråk. 

Här har hustrun Ulrika Krynitz sin ateljé 

där hon designar tyger med naturen 

som inspiration. 

Flintteknologi 

Håkan Strotz driver turistföretaget ”Urnatur” 

som förra året omsatte runt 800 000 

kronor. Allt kommer inte från den 40 hektar 

stora gården, men den är navet i verksamheten 

som gör det möjligt att försörja 

sig i lilla Sjögetorp. 

På närbelägna Omberg arrangerar han 

gästabud på uppdrag åt Sveaskog. De börjar 

med att deltagarna får göra upp eld 

med pinnar för att tillaga middagen i kokgropar 

eller över öppen eld. 

Det där är ett tema som ofta återkommer 

i en hel palett med aktiviteter. 

Han håller kurser i knivhantering, visar 

hur man skjuter pilbåge, kastar spjut, bygger 

en enkel bastu och olika aktiviteter 

kring jakt med beredning av mat och hudar. 

Ofta handlar det är skräddarsydda 

program för olika företag. 

Den gemensamma nämnaren för upplevelseturismen, 

som det handlar om, är att 

Håkan Strotz i full färd med att borra för dymlingar i timmerhuset. 

allt kretsar kring kulturhistoria på olika 

sätt. 

– Vi börjar en miljon år bakåt i tiden och 

går vidare till framställning av kol och tjära, 

samt kan berätta om det moderna 

skogsbruket. Människan står alltid i centrum 

utifrån ett positivt nyttjandeperspektiv, 

säger Håkan Strotz och betonar skill- 

Hålet i stammen 

vittnar om att den 

tappats på björksav, 

en av de gamla traditionerna 

som är en 

del i upplevelseturismen. 

Genom att skåra 

björken bildas extra 

starkt trä där 

barken håller på att 

valla över. Förr 

användes detta trä 

till hammarskaft och 

liknande. Håkan 

testar om det 

fungerar. 

NÄTTIPS: 

Läs mera på 

ww ekoturism.org 

naturensbasta.com 

naden mellan att nyttja och utnyttja naturen. 

Det går inte att missta sig på hans personliga 

engagemang, vilket säkert är en 

del av förklaringen till varför han lyckas. 

Ett lite speciellt arrangemang är hantverkslägret 

”Ragnarök” som lockar ett 

100-tal deltagare under en vecka. Det är 


Nybygget på gården med klart rysk tradition. Taket är tjärat, men väggarna förblir omålade och får en 

en silvergrå ton. Färg har i första hand en estetisk funktion. 

hektiska dagar i Sjögetorp, som förvandlas 

till ett stort tältläger. 

Allt kretsar kring ett 20-tal kurser i allt 

från bronsgjutning till svampplockning. 

– Vi tycker det är roligt och lär oss själva 

mycket, men några pengar tjänar vi 

egentligen inte på Ragnarök. Det känns 

viktigt att barnfamiljer har råd att delta, 

därför håller vi medvetet ett relativt lågt 

pris. 

Det är alltså ett arrangemang med ideella 

förtecken, annars har Håkan Strotz fått 

lära sig att ta betalt. 

–I början var det svårt och jag ser 

många kollegor som har svårt att få ekonomi 

i verksamheten för att de inte har 

vett att ta betalt. Det är ett väldigt vanligt 

fel. 

Evigt hyddbygge 

Han gick ut som jägmästare 1994 men hade 

egentligen aldrig några planer på söka 

sig till något kontor. 

– Jag ville arbeta med händerna, det har 

alltid varit roligt. Som alla pojkar byggde 

jag hyddor, men sedan har jag fortsatt och 

får numera betalt för det… 

– Men jägmästarutbildning var bra och 

jag har absolut nytta av skogskunskaperna. 

Möjligen tycker jag att utbildningen 

skulle kompletteras med en kurs i entreprenörsskrap. 

Till sommarens projekt har hört att timra 

ett samlingshus till en lite speciell stugby. 

En något förvånad stadsarkitekt fick 

bygglovshandlingar på nio stycken hus, 

varav en del uppe i träden… 

– Tanken är att bygga upp mer verksam- 


het här på gården. Husen ska erbjuda ett 

spännande boende där man själv måste 

klyva sin ved för att kunna koka sitt kaffe 

och få naturnära upplevelser. 

Vad har han då för tips till andra som 

vill göra liknande satsningar? 

– Börja att snegla mot kvalitetsmärkningen 

”naturturism”, vilket ger många 

praktiska tips och vägledning. Så bör du 

brinna för det du gör och satsa helhjärtat. 

– Om det ska bli någon omfattning på 

verksamheten bör du i första hand se dig 

som turistentreprenör. Det finns plats för 

fler. Ju fler som arbetar med det här, ju 

mer stiger efterfrågan. 

Ulrika Krynitz och Håkan Strotz fann sin idealgård 

i Sjögestorp. 

Förädlar 

naturupplevelser 

Tillsammans med traditionell 

skogsverksamhet är ”jakt, fiske 

och naturupplevelser” ett 

eget affärsområde inom Sveaskog 

med tydliga resultatkrav. 

Dagens omsättning är 100 miljoner kronor 

och målet är att växa med 7 procent 

om året, samt ha en avkastning på minst 

5 procent under en konjunkturcykel. 

– Det här är ett sätt att öka värdet på 

skogskapitalet, konstaterar Bo-Göran 

Karlsson, som leder verksamheten med 

25 personer anställda. Men betydligt fler 

är involverade i arbetet. Sveaskog samarbetar 

med lokala entreprenörer över hela 

landat, varav Håkan Strotz i artikeln här 

intill är en. 

Lokalt samarbete 

– Gamla Domänverket på sin tid hade något 

som hette domänturist, där de byggde 

egna anläggningar. Det gick inte så bra, 

utan lades ner. Vi tror mer på samarbete 

med lokala aktörer, där vi genom vår 

storlek kan nå ut till marknaden och vara 

garanter för att det fungerar. Så köper vi 

tjänster lokalt. 

– Jag tror över huvud taget på det finns 

mycket att vinna på samarbete, där Bo på 

Lantgård är ett annat bra exempel. 

Fiske med gemensamma fiskekort är 

ett område som kan utvecklas mycket, 

tänk bara på att det finns tre miljoner fiskare 

i det här landet. 

För Sveaskog är fisket redan betydande, 

med Kronolaxfisket i Mörrum som juvelen 

i kronan. En annan produkt man satsar 

på är ett Sverigefiskekort för 1 000 

sjöar över hela landet. 

Dessutom är självklart jakten stor, med 

allt från traditionella jaktarrenden till erbjudanden 

att komma med som tillfällig 

gästjägare i ett jaktlag. 

”Naturligt Kraftpaket” 

Bland de nya satsningarna finns olika 

konferenser kopplade till naturupplevelser 

och friskvård med något som kallas 

det ”Naturliga Kraftpaketet.” 

– Friskvårdsmarknaden är intressant. 

Den behöver ett nytänkande som handlar 

om att förmedla en hälsosam livsstil där 

olika naturupplevelser har stor betydelse. 

– Vi samlar allt under begreppet ”naturnära 

lärande upplevelser”. Det traditionella 

och enkla sättet för skogsföretagen 

är att helt enkelt arrendera ut jakten 

och strunta i resten. Vi vill förädla affären 

genom att öka servicegraden och få 

det till ett växande affärsområde. 

29

FISKE 

Bland bomber 

och krongäddor 

Ibland krävs något alldeles extra för att få fart på gäddan. En 

wobbler med inbyggt ljud kan vara lösningen för att få lite 

action. Sedan är det bara att kasta eller släpro, men pass upp 

för eventuella krongäddor! Av PELLE KLIPPINGE 

Det klart man blir förbannad 

när den tredje 

gäddan på raken sliter 

sig! Jag svär till lite grand. 

Blänket kommer insinglande 

tomt och livlöst med krokarna 

dekorerade med sjögräs. Tänk 

att de kan vara så försiktiga. 

Bara ta lite halvhjärtat och 

undgå de knivskarpa krokspetsarna 

och hullingarna. Det hela 

är obegripligt eftersom huggen 

varit ganska rejäla. 

Vi bryter fisket och ror in till 

ön för att ta paus och få lite 

skaffning. Snart kokar kaffepettern 

över öppen eld och solen 

värmer ordentligt mellan 

molntussarna. Ön känns som 

ett paradis och i stället för gädda 

luktar det sommar. 

Frestar med Bombern 

Allt medan vi fikar så rotar jag 

runt i dragaskens innehåll. 

Krokar, lekanden och allehanda 

beten ligger huller om buller. 

Konstigt eftersom jag alltid 

håller så god ordning! 

I det nedre facket hittar jag 

den ilsket gröna Bombern, 

som är naggad av sylvassa 

krokodiltänder. Den har en liten 

blykula inkapslad och rasslar 

ordentligt då den wobblar 

fram genom vattnet. Kanske 

skulle man göra ett frest med 

den som under årens lopp varit 

med om en hel del spännande 

fångster både bland havsöring 

och gädda i såväl skärgård som 

insjö. 

Vi styr kosan bort mot grundet 

”Kyllemyssan”. Bombern 

sitter på tafsen och nu eller aldrig 

ska väl gäddan få bita i 

gräset. Det första som nappar 

efter en stunds kastande är en 

trehektos abborre. Hur den 

kan hugga efter ett så pass 

stort bete är en sån där grej 

som man aldrig förstår riktigt. 

Det går liksom varken att förklara 

eller läsa sig till. Inte ens 

i Lindhés eller Färnströms 

böcker. Kanske någon form av 

superoptimal retning? Eller är 

det kanske wobblerns rasslande 

ljud som attraherar eller irriterar 

till den milda grad att 

det bara inte går att motstå? 

Spöspetsen böjer sig härligt 

då vi driftat ut mot stupet. Sedan 

ruskar det till några gånger 

Lättlagad gäddpaté 

1/5 kilo gäddkött 

2 tsk salt 

1 krm vitpeppar 

1 msk potatismjöl 

2 ägg 

1 burk ansjovis 

3 dl mellangrädde 

Gör fileérna skinnfria och 

kör ner i matberedaren. Tillsätt 

salt, peppar, mjöl, ägg 

samt en burk med ansjovisfiléer. 

Sätt igång beredaren 

på nytt och späd med rumstempererad 

grädde. Lägg 

färsen i en form och täck 

med aluminiumfolie. Grädda 

ca 1 timme i 175 grader. 

Låt formen stå 15 minuter 

och ät patén antingen varm 

eller kall. 

Ronald med nackgrepp 

på sin tvåkilosgädda. 

Gäddor 

upp till fem kilo 

går fint att greppa 

så men större exemplar 

kan vara 

svåra att nå runt 

med nypan. 

innan rullens backspärr tickar. 

Först lite försynt och långsamt 

innan den snabbt accelererar. 

Att det är en kraftig gädda råder 

det inga tvivel om eftersom 

det inte finns några andra 

större rovfiskar i sjön. Sedan 

följer de typiska tremetersrusningarna 

i riktning mot djupare 

vatten. Jag tjuvhåller och 

sätter hårt mot hårt. Gäddan 

plöjer vidare innan den följer 

med snällt som ett lamm in 

mot båtens nötta skrov. Sedan 

far den iväg som ett skott med 

Bombern så intrasslad runt 

garnityret att den för en stund 

hänger ovanpå gäddkäften. 

Väl intill båtkanten blir den 

fast i det klassiska nackgreppet. 

Jag klämmer till så hårt 

strax bakom gälarna att den 

blir stel som en pinne och 

spärrar ut varenda fena. Den 

här gäddan vill jag verkligen 

ha och den ska stoppas i grytan 

så fort som möjligt. 

När jag i fångstiverns glädje 

berättar för fiskekamraten Ronald 

att jag ska göra en av 

sommarens stora delikatesser, 

nämligen gäddpaté smaksatt 

med ansjovis, ber han mig 

vänligt att hålla käft eller åtminstone 

byta samtalsämne. 

Hungern gör sig påmind på 

nytt och att börja snacka slika 

delikatesser då matsäcken re- 

dan är förbrukad och vägen 

hem lång, är ju att riskera hela 

kvällsfisket! 

Fiskgjuse i fara 

Vi ror vidare över sjön som bara 

krusar sig lite för den varma 

sunnanvinden. Fingrarna luktar 

gädda. En blågul fana vajar 

lite slött vid en rödmålad sommarstuga 

då plötsligt fiskgjusen 

kommer inseglande på lätt 

bågböjda vingar. Ibland stoppar 

den upp i luften en liten 

stund som en jättestor kolibri. 

Där ryttlar den sedan intensivt 

och spanar ner i sjöns klara 

vatten. Så fortsätter den och 

seglar undan ner mot vassviken 

till. Där stoppar den på 

nytt och börjar ryttla. Vi ror ef- 


ter och Bomberns wobblande 

rörelser får spöspetsen att vibrera 

intill relingen. 

Fiskgjusen störtdyker lika 

plötsligt som överraskande 

och nästan samtidigt får Ronald 

hugg på sitt spö. Den här 

gäddan verkar aningen lättare 

än min men gjusen tycks ha 

fått ett ordentligt napp denna 

gång. Fågelstackaren flaxar 

och försöker lyfta men blir i 

stället liggande i ytan med utbredda 

vingar. Sedan åker fågeln 

sakta framåt och det ser ut 

som om den plötsligt har fått 

en liten motor till hjälp. Farten 

ökar nämligen. Säkert är det 

en stor solgädda den slagit 

klorna i och försöker trötta ut. 

Ronald bordar under tiden 


en vackert tecknad tvåkilosgädda 

på ett långsmalt pilkliknande 

skeddrag. 

Fågeln fortsätter sin kamp 

och ser allt ynkligare och tunnare 

ut i sin dyblöta fjäderskrud. 

Vid ett tillfälle sticker 

bara huvud och vingspetsar 

upp lite grand och det hela ser 

faktiskt oroväckande ut. Kanske 

är det Hummelns ökända 

gammelgädda som den av 

misstag naglat fast och att vi i 

så fall på plats och ställe får 

bevittna hur en så kallad 

”krongädda” uppstår. Ett begrepp 

som man annars bara 

har hört talas om i storvulna 

berättelser och gamla sägner. 

Krongäddan lär då vara en stor 

gädda som gått segrande ur 

Spara träden vid vattnet 

Bombern, som nämns i artikeln, populariserades av “gäddprofessorn” 

Leif Engström för åtskilliga år sedan. Han har fångat många gäddor och 

några av hans tips är säkert värdefulla att hålla i minnet då det är dags 

att ge sig ut på sjön eller i skärgården. Speciellt om man är ute efter 

riktigt stora bestar. De ska fiskas enligt följande: 

• Fiska i vikar som ligger i sydväst och väst. 

• Fiska på 3–6 meters djup. 

• Gäddan trivs och hugger som bäst då vattnet håller 14–15 grader. 

Kontrollera med termometer och fiska i detta vattenskikt. 

• Gör långa kast. Låt en långsamt sjunkande wobbler sjunka till botten. 

Veva hem så långsamt som möjligt efter botten. Håll spö och lina i 

rak linje mot betet. Gör ett blixtsnabbt och hårt mothugg vid minsta 

puff på wobblern eller slack i linan. Håll krokarna sylvassa! 

• Fiska på solsidan eller i brytning mellan sol och skugga i viken. 

• Fiska där vattnet är oroligt och där vinden ligger på. 

• Anteckna alla platser där grov gädda fångas. Där finns snart fler. 

• Stanna motorn före fiskeplatsen. Ankra tyst och uppträd alltid försiktigt. 

• Var rädd om sjöns strandzon. Röj aldrig bort träd eller annan vegetation 

som skuggar vattenmiljön utan lämna en ridå. 

Den gröna ”rasslande” Bombern är 

ett vasst bete. 

kampen med just en fiskgjuse. 

Vi följer fiskgjusens kamp 

under allt större spänning. 

Visst försöker den lyfta emellanåt 

men vingarna orkar inte 

bära upp fångsten tycks det. 

Gjusen fortsätter sitt kämpande 

och lyckas slutligen lyfta ur 

vattnet med en riktigt stor och 

klotrund braxenpanka i klorna. 

Vi andas ut. Säkert väger den 

ett par kilo! Den sprattlar vilt 

och gjusen får rätta till den lite 

så braxhuvudet kommer i flygriktningen, 

innan den tar sikte 

mot boet. 

Begreppet krongädda är intressant 

och sätter fantasin på 

spel. I Gunnar Brusewitz lilla 

fina bok ”Silverlöjan och den 

fattiges tröst”, från 1977, har 

jag hittat fler uppgifter runt 

detta begrepp. Brusewitz hänvisar 

till prosten C U Ekström 

som skrev och översatte en del 

avhandlingar till Kungliga Vetenskaps 

Akademin i början av 

1800-talet. I boken kan man 

läsa följande som Ekström bevittnat 

personligen: 

”…en gädda som inte vägde 

över ett lispund (cirka 8,5 kilo), 

vilken på ryggen bar skelettdelar 

av en fiskgjuse som 

gäddan tydligen dragit ner under 

vattnet och dränkt”. 

Brusewitz berättar vidare i 

sammanhanget om den be- 

Den första wobblern var av märket 

Heddon och såg dagens ljus i slutet 

av 1800-talet. 

römde engelske björnjägaren 

och storfiskaren Llewellyn 

Lloyds upplevelser runt 1800talets 

mitt i en liten värmländsk 

insjö i Fryksdalen. Man 

upptäckte då en märklig farkost 

ute på sjön som man helt 

sonika sköt med bössan! Det 

visade sig vara en stor gammelgädda 

med ett rovfågelskelett 

i ryggen. Att skelettet suttit 

fast en tid bevisades av att benresterna 

var algbeväxta. 

Misstagets uppfinning 

Också wobblern har sin historia. 

Det sägs att den kom till av 

ett rent misstag. Det var amerikanen 

James Heddon som i en 

sjö kastade ut en träbit vilken 

omedelbart slukades av en 

hungrig fisk. Detta gav naturligtvis 

idén till fortsatta experiment 

vilket redan samma år, 

1898, renderade i att den första 

Heddonwobblern landade på 

försäljningsdiskarna. 

En annan kändis som den 

finländska Rapalan är betydligt 

färskare i sammanhanget. 

Originalet kom 1936 och var 

av kork. Senare ändrades tillverkningen 

och den skars för 

hand ut i bark. I dag görs de, 

precis som min ilsket gröna 

Bomber, av plast. Ett starkt 

och bra material som tål 

många härliga gäddhugg. 

31

JAKT 

Tycker du också att det 

är trist att det finns så 

få riktigt stora älgtjurar 

i markerna? Med en ny, 

friare jaktmetod fick 

jägarna kring Skellefteå 

tillbaka stortjurarna. 

Förr var det alltid häftiga diskussioner 

i Skellefteåtrakten 

om hur många älgar som skulle 

få skjutas varje höst. Fördelningen 

av avskjutningskvoterna 

sköttes centralt av länsstyrelsen; 

få verkade vara till 

freds med resultatet. 

För några år sedan gick jägarna 

i Skellefteå jaktvårdskrets 

samman och fick tillstånd 

av Naturvårdsverket att 

införa en helt ny metod; ett 

mera decentraliserat system 

som de kallar oreglerat eftersom 

jaktlagen får skjuta hur 

många älgar de vill. 

Enkla regler 

Kurt Lundström, markägare 

och jägare från Degerbyn, är 

en av initiativtagarna till metoden. 

Han säger: 

–Våra regler är enkla. Om 

marken är större än 1 000 hektar 

får jägarna skjuta hur 

många älgar de vill. Men hälften 

av de vuxna djuren ska 

vara kor och hälften tjurar. 

Och mer än hälften av alla djur 

som fälls ska vara kalvar. 

– Det fina är att man med det 

här systemet får fler tjurar per 

automatik eftersom vi skjuter 

en högre andel kor än man 

brukar i jaktlagen. Därmed 

överlever fler tjurar och kan 

växa sig större. 

– Resultatet visade sig 

snabbt. När vi började 1994 

sköts bara en älgtjur med över 

15 taggar i kretsen. Fyra år 

senare var siffran 21. 

– Målsättningen är att 25-30 

procent av tjurarna i stammen 

ska vara vettiga, alltså att de 

ska ha nio taggar eller fler. 

Tvåtusen jägare 

Skellefteåkretsen är fem gånger 

fem mil stor och består nästan 

helt och hållet av privatägd 

skogsmark. Här jagar drygt 

2 000 jägare varav hälften är 

markägare. Mellan 1 100 och 

1 200 älgar skjuts årligen. 

Kurt Lundström igen: 

–Med vårt system blir huvuddelen 

av avskjutningen inriktad 

på fjolingar och kalvar. 

Kor mellan 5 och 15 år försöker 

vi spara eftersom de är i sin 

mest produktiva ålder. Resultatet 

blir färre älgar men av 

högre kvalitet. 

– Samtidigt blir förlusten av 

kött inte så stor. En tjur växer 

med 50 kilo varje år. Sparar 

du en tjur blir alltså köttmängden 

i stora drag densamma 

som om du sparar en yngre 

ko som får en kalv varje år. 

För att det nya systemet ska 

–I vår jaktvårdskrets 

prioriterar 

vi kvaliteten på 

älgarna, säger 

Kurt Lundström 

och Stig Marklund. 

Här visar 

de en 18-taggare 

i guldklass som 

skjutits av Kurt 

bara ett par 

kilometer in i 

skogen bakom 

dem. 

FOTO: THOMAS B 

ANDERSSON 

Förbättrad jakt och 

färre betesskador 

kunna fungera måste man föra 

en snabb och noggrann statistik. 

Jägarna möts två gånger 

under hösten: först en gång 

mellan septemberjakten och 

oktoberjakten då man diskuterar 

resultatet av älgobsen 

(en sammanställning över hur 

många och vilken typ av älgar 

som setts på passen) samt vad 

som hittills skjutits. Detta följs 

av ett sammanfattande möte 

efter jakten i oktober. 

–Vi ser bara fördelar med 

systemet, säger Stig Marklund, 

jagande markägare från 

Gummark, som tillsammans 

med Kurt Lundström håller i 

sammanställningen av statistiken. 

– Jakten har blivit bra mycket 

trevligare i och med att 

chansen att få se stora tjurar 

har ökat. Samtidigt har trafikolyckorna 

minskat och skadorna 

på skogen borde också 

bli mindre. 

Mindre tjafs 

Allt tröttande tjafs kring tilldelningen 

har upphört och det 

upplevs förstås som en stor befrielse 

för jägarna. Beslutsprocessen 

har tryckts ned till jaktlagen 

där lokalkännedomen 

om älgstammen finns. Istället 

för att klaga hos länsstyrelsen 

går man nu till grannen och 

knackar på. 

– Om en markägare tycker 

att älgarna gör för stor skada 

Har du hört den förut 

I älgjaktstider flödar naturligtvis 

jakthistorierna runt om i kojorna. 

Vi vill inte undanhålla läsarna 

två som Stig Marklund berättade 

för Vi Skogsägares 

reporter: 

”Det var gubben som skulle ut 

på älgpass och rodde över en 

sjö. Han fick syn på en stor 

älgtjur som också simmade 

över sjön. Gubben rodde 

snabbt ikapp tjuren och slog 

ett rep runt hornkronan. 

Han tänkte att när tjuren kommer 

närmare land så skjuter 

jag. Han ställde sig beredd med 

bössan. Men när de kom till 

stranden gjorde älgen ett ryck 

så att gubben föll ur båten. 

Det blev inget skjutet men nästa 

år sköt han tjuren. 

En kamrat undrade hur han 

kunde veta att det var samma 

älg. 

– Jo, svarade gubben. Jag kände 

igen båten.” 

Stortjurarna blir fler 

Den statistik som förs inom 

Skellefteå-kretsen talar sitt eget 

språk. Tabellen visar hur stor 

procent av alla skjutna tjurar 

som hade nio taggar eller 

fler. 

Som synes uppnådde man 

snabbt målsättningen att 

25-30 procent av tjurstammen 

ska hålla bra hornkvalitet. 

År Tjurar > 9 taggar 

1996 15 procent 




på skogen får han lösa det på 

lokal nivå med kompisarna i 

jaktlaget, säger Stig Marklund. 

Det verkar som om det 

fungerar riktigt bra. 

Thomas B Andersson 


••• 

”En jägare sköt en snygg älgtjur 

och la sitt gevär över hornet. 

Han skulle ta ett kort och gick 

efter kameran. Då han kommit 

ett stycke bort reste sig älgen 

och sprang i väg. 

Den överrumplade jägaren anropade 

kamraten på radion: 

– Pass upp, det kommer en tjur 

bort mot dig! 

Kamraten ropade tillbaka: 

– Jag står och pinkar och har 

inget gevär. 

Svaret kom snabbt: 

– Det behövs inte. Han har 

bössan med sig.”

Tidigare körde Lars-Olof Lundgren moderna skogsmaskiner, men han tycker det är betydligt trevligare med hästarna. 

Hos Lars-Olof Lundgren har skogsarbetet blivit en del av turismen – med de 

trygga hästarna som självklart centrum. AV PÄR FORNLING 

Hästarna drar timmer och turister 

Skogsarbetarna kommer 

ända från Tyskland till 

Lars-Olof Lundgren och 

betalar för att få fälla träd! 

Nu handlar det förstås inte 

om några vanliga huggare 

utan en del av den snabbt växande 

upplevelseturismen i vårt 

land. 

–I Tyskland finns ett stort 

intresse för kultur och här får 

de en inblick i hur Sveriges 

välstånd byggdes upp, berättar 

Lars-Olof. 

För honom har turismen blivit 

en lika viktig inkomstkälla 

som skogsbruket och en möjlighet 

att hålla sitt stora hästintresse 

levande. 

Han hugger på hösten och 

kör turister under vintersäsongen. 

Fyra nordsvenskar 

Släktgården från 1700-talet är 

på 240 hektar. Lars-Olof gör 

allt arbete själv med hjälp av 


med sina fyra nordsvenska 

hästar. 

– Det är smidigt och skonsamt 

i gallringarna, med ett 

snyggt resultat. I slutavverkningarna 

däremot skulle det 

nog vara mer ekonomiskt att 

hyra in en maskin, men å andra 

sidan behöver hästarna 

hållas igång. 

Lars-Olof har själv arbetat 

som entreprenör, men tycker 

arbetet med hästarna är betydligt 

trivsammare. 

Gemensam satsning 

Gården ligger i närheten av 

Pite havsbad och inte så långt 

från Nordkalotthotellet i Luleå, 

två anläggningar som satsar 

mycket på turism och konferenser. 

Det var i samarbete 

med dessa som Lars-Olof kom 

in på sin nya näringsgren. 

Den som besöker hotell 

Nordkalotten kan beställa 

”exotisk hästtransfer” från 

Kallax flygplats. Det innebär 

att Lars-Olof hämtar med sina 

hästar och besökaren får krypa 

ner under renskinn för färden 

mot hotellet. 

Besöken ute i skogen är heldag 

för gäster på Pite havsbad. 

– Senast var vi ett 15-tal personer 

som fällde träd med 

svans, vilket är ett tufft arbete. 

Den som provar på det blir imponerad 

av det arbete som 

gjordes förr i skogen. Det är i 

stort sett lika stort steg från 

svans till motorsåg, som från 

motorsåg till skördare. 

– Efter slitet med sågen var 

det en stor upplevelse för 

många att se trädet falla, sedan 

var var det dags att kvista med 

yxa och köra fram med hästarna. 

Arbetsdagen rundades av 

med att äta pitepalt i en skogskoja. 

– Alla verkade mycket nöjda 

med dagen och jag räknar 

med fler liknande arrange- 

mang framöver. En annan 

satsning är att byta ut de traditionella 

julborden mot en hästfärd 

ut i skogen med glögg och 

mat ute i det fria, inte minst är 

skogsföretagen intresserade av 

sådana aktiviteter, berättar 

Lars-Olof Lundgren. 

Levande landsbygd 

För att lyckas krävs en hel del 

satsningar. 

Lars-Olof hade turen att komma 

över ett antal oanvända 

timmersvansar från försvaret 

och har studerat hur de ska 

användas, han planerar att 

timra en stuga i skogen 

och diskuterar fördjupat samarbete 

med andra i turistbranschen. 

– För att överleva på landsbygden 

behövs det flera ben 

att stå på, dessutom ger det 

mig möjlighet att arbeta 

mycket med hästarna som alltid 

intresserat mig. 

33

SKOGSHISTORIA 

Den flitigt skrivande professorn Lars Kardell har gjort 

en djupdykning i skogens historia. I två böcker knyter 

han samman 13 000 år och kommer med en del 

överraskande slutsatser. 


Då jägmästarna 

fick dåligt rykte 

Istort sett varje svensk jägmästare – 

och många andra därtill – har plockat 

lärospån från Lars Kardells fascinerande 

och personligt färgade föreläsningar. 

Det historiska intresset lyser igenom, 

ger sambanden och de där spännande 

anekdoterna som fastnar i minnet. 

Efter fyra årtionden med undervisning 

och forskning är han numera pensionär, 

men fortsätter oförtrutet med samma hårt 

disciplinerade arbetsdagar som börjar i 

gryningen. Han håller reda på 500 

försöksytor över landet och har skrivit ett 

par hundra publikationer, den senaste och 

mest omfattande är precis klar, skogens 

historia fångad på drygt 600 sidor. 

Första bandet, som sträcker sig till år 

1850, kommer ut i dagarna på Skogsstyrelsens 

förlag. I nästa del får vi följa historien 

fram till våra dagar, där alltså Lars 

Kardell själv är en kugge som den första 

professorn i miljöanpassat skogsbruk. Det 

borde ligga helt rätt i tiden, men kunskap 

är inte alltid det som efterfrågas av de som 

bestämmer, men det är nutid. Först vandrar 

vi bakåt i tiden. 

Hur började historieintresset? 

– Det har funnits länge. Till att börja 

med var det väl fascinationen inför någon 

Vasaborg, så börjar man fundera vad som 

ligger bakom, vad den betytt för människorna 

runt omkring och så växer det till 

historiska samband. Dessutom har historien 

ständigt kommit in i mitt arbete. 

På vilket sätt har allmänhistoria med 

skogsbruk att göra? 

– Det finns alltid en koppling mellan natur 

och kultur. I min undervisning på Skogis 

tyckte jag det var naturligt att berätta 

om landskapet utifrån historiska signaler. 

Om du är i är i Småland är det minsta du 

kan göra att koppla det till den historien 

med Nils Dacke, holländarna på Huseby, 

eller vad det nu kan vara. På så sätt började 

jag fördjupa mig i historien kring Åse- 

le 1962. Därefter har det blivit många 

platser. 

Vad driver dig att göra en sådan här 

djupdykning? 

– Egentligen är det egoistiska motiv. Jag 

är helt enkelt nyfiken och när du väl börjat 

skriva vet du inte riktigt var det ska sluta, 

saker och ting klarläggs med hjälp av 

språket. 

Har du klarlagt några nya samband, 

eller är det ungefär som förväntat? 

– En sak som förvånat mig är jaktens 

enorma betydelse. 

På vilket sätt då? 

– Från medeltiden och in på 1600-talet 

fanns det en statusjakt som saknade all 

sans. De enväldiga kungarna och höga 

herrarna hade inhägnade djurgårdar och 

jaktparker över hela landskapet, frånsett 

Norrland. Kungen hade personliga djurgårdar 

på Öland, Omberg, Billingen, 

Åland och andra ställen. Det fanns jaktliga 

hovstater med allt från falkenerare till 

jägmästare. Ur detta spirade en skogsvård 

som syftade till att sköta skogen för viltets 

bästa. 

Så här har vi grunden till dagens 

jägmästare? 

– Ja, det handlade som framgår av namnet 

att värna om jakten och inte minst se 

till så att inte allmogen tjuvjagade på 

kungens marker. Det här var något för 

samhällets elit. 

Det låter som Robin Hood… 

– Ja, Sverige var mycket mer feodalt än 

vad vi tror. Den fria bonden är delvis en 

nationalromatisk myt från 1800-talet. 

Var det på så sätt jägmästarna 

grundlade sitt dåliga rykte bland bönderna? 

– Delvis, men framför allt skedde det 

nog under stormaktstiden, på 1600-talet, 

när vi byggde upp flottan. Då blev eken 

till skeppsbygge ett skyddat träd och det 

skapades en administration med riksjägmästare 

som skulle bevaka ekarna. De hade 

dålig lön, men fick provision på böterna 

från folk som jägmästarna drog inför 

rätta. Det bidrog till att de blev korrumperade 

och illa omtyckta. Tänk dig själv om 

du för livets nödtorft gjorde en hjulaxel av 

en nedblåst ek, så viskar grannen i örat på 

jägmästaren och du ställs inför tinget och 

får böta. Kan du inte betala blir det gatlopp 

med spöstraff. Sånt glöms inte bort, 

utan lever vidare. 

Vad kan vi lära av skogshistorien, 

som vi kan ha glädje av i dag? 

– Allt är enormt efterfrågestyrt, det 

måste finnas en produkt som någon tjänar 

pengar på. Ur detta sipprar pengar till 

skogsvård och annat. Dessutom behöver 

vi entreprenörer, med en girighet jag 

egentligen inte tycker om. Men i historien 

stöter jag på flera sådana personer som 

drivit på utvecklingen samtidigt som de 

berikat sig själva. 

Med ett perspektiv på över 10 000 år 

bakåt i tiden, är du framtidsoptimist? 

– Ja absolut, men vilka former skoganvändningen 

tar är svårt att säga. I det korta 


Lars Kardell berättar fängslande om historien. Det har hunnit hända mycket på över 10 000 år med 

många tekniksprång i skogsbruket. En av de fascinerande saker han lyfter fram är holländarnas betydelse 

för att utveckla det moderna svenska skogsbruket. De behövde virke för att utveckla sin stora 

flotta och importerade råvara från Värmland, vilket i sin tur krävde metoder för att mäta och transportera 

virket. 

perspektivet är det tråkigt att det vi som 

varit med ett tag lärde oss med ryggmärgen 

släpps. I stället uppstår myter kring 

självföryngring och blandbestånd, samtidigt 

som man tror röjningarna ska klaras 

av sig själv. Samma sak är det med den 

nya miljöinriktningen, där den kunskap 

som jag och flera med mig besitter efter 

40 års träget arbete inte efterfrågas. 


Delar av den är mer politiskt styrd än 

marknadsstyrd och det är svårt att säga 

var det landar. Det är möjligt att 

människor i framtiden är villiga att avstå 

välfärd för detta område, men det 

återstår att se. Skogen blir en effekt av 

tidsandan, fast med 50 års eftersläpning. 

Felen vi gör i dag kommer att visa sig i 

framtiden. 

Offensiv från Kanada 

Kanada gör en nationell satsning för träexporten. 

De närmaste fem åren satsas 70 

miljoner dollar på ett exportprogram, varav 

regeringen satsar häften och företagen 

den andra halvan. 

Det handlar om olika marknadsinsatser, 

inte minst på den japanska marknaden. 

Samlingsnamnet är ”Canada Wood” med 

kontor i Japan, Kina, Indien, Belgien, 

Storbritannien och Korea. 

Etanolvision 

”Det här kan bli en ny industriepok lika 

banbrytande som sågverksepoken i början 

av seklet.” 

Med den storslagna visionen berättade 

processledare Per Carstedt att ”Bio Fuel 

Region” bildats. Tanken är att göra Västernorrland 

och Västerbotten till en ledande 

region inom EU för produktion av etanol 

till drivmedel. 

Projektet presenterades vid Nolia-mässan 

i början av augusti. De bägge landshövdingarna 

Lorentz och Gerhard Larsson 

driver på projektet, 

En idé som Per Carstedt har är att erbjuda 

gratis röjning mot att man får ta hand 

om slyet för tillverkning av etanol. 

Blandade vägambitioner 

– Vi ska i alla fall hålla vägarna över 

skamnivån, sade Vägverkets generaldirektör 

Ingemar Skogö när den nya vägplanen 

presenterades. 

Då handlar det i princip om att hemtjänsten 

ska kunna ta sig fram på landsbygdsvägarna. 

Då det gäller skogstransporter 

åtar man sig bara att klara de vägar som 

Skogsindustrin pekar ut som särskilt viktiga. 

Hindrande brandregler 

En rapport från Trätek visar att det är stora 

skillnader på reglerna för brandskydd 

mellan olika länder. En tydlig skillnad är i 

vilken grad hus med mer än fem våningar 

är tillåtna, men det handlar också om i vilken 

grad synligt trä är tillåtet. 

FARMI fl ishugg - allätaren 

Farmi fl ishugg CH260 är den största i serien. 

Kapacitét från 10-40 m 3 och den klarar 

fl islängder från 7-26 mm. CH260 fi nns med 

manuell, hydraulisk eller kranmatning. Den 

kan även utrustas med varvtalsvakt, vilket 

gör att Du kan använda en motorsvag traktor 

samt alltid få rätt kvalité på fl isen. 

Farmi CH260 har extremt hög kapacitét. 

Det gör den lämplig för professionella inom 

lantbruk, kommun, entreprenad med mera. 

Ring idag för info och prospekt! 

Exportg. 12, 602 28 Norrköping 

Tel: 011-19 70 40 | 011-26 58 80 

E-post: info@nordfarm.se 

Internet: www.nordfarm.se 

35

SKOGSHISTORIA 

På upptäcktsfärd 

i historiskt landskap 

Det som började med en husgrund ledde 

vidare till kungen. Att gräva i skogens historia 

kan vara både överraskande och spännande. 


Den som spanar med 

tränade ögon hittar hela 

tiden spår av människan 

i skogen. 

– En slutsats man kan dra är 

att vi inte ska vara så rädda att 

påverka skogarna, förändringar 

har skett hela tiden och i 

större omfattning än vad de 

flesta kanske tänker på. 

Det säger Örjan Hill, författare 

till ”Kunskap om skogens 

historia” som ges ut av Skogshistoriska 

sällskapet med stöd 

av Skogssällskapet. Boken är 

en vägledning för den som 

söker sin egen skogshistoria. 

Inspirera skogsägare 

Efter ett antal år på Skogsvårdsstyrelsen 

med kulturmiljö 

och historia arbetar Örjan 

Hill vidare med olika fristående 

projekt på samma tema. 

– Boken började vi diskutera 

för drygt ett år sedan, tanken är 

att inspirera skogsägare och 

andra att spana bakåt i tiden. 

En viktig och inspirerande del 

i boken är bilderna av Jan Töve, 

säger han. 

Själv bor Örjan Hill i ett 

1700-talstorp i Ods skog utanför 

Borås. Och det är i de trakterna 

boken tar sitt avstamp. 

– En bekant till mig visade 

en lite märklig gränsmarkering 

med fem stenar, dessutom 

hade han en karta från 1600talet. 

Det fanns naturligtvis ett 

samband och nyfikenheten 

väcktes att gå vidare. 

Läsaren får sedan följa en 

forskargrupp i Ods Kronoallmänning 

genom sex kapitel: 

Hur de strövar i landskapet 

och hittar spår av människor, 

söker kunskap i litteraturen, 

gräver vidare i arkiven, studerar 

kartor, söker muntlig information 

från folk i trakten och 

slutligen spanar efter föremål 

och fotografier. 

– Det verkligt intressanta 

blir när man flätar samman alla 

de här källorna till en bild. 

Jag tycker annars det kan vara 

lite ensidigt, man tittar antingen 

på fornlämningar eller söker 

i arkiven, säger Örjan Hill. 

Historien en viktig del 

Men finns det någon anledning 

att ägna sig åt skogshistoria, 

utöver att det kan vara allmänt 

intressant? 

– En människa, precis som 

landskapet bär på minnen om 

varför det ser ut som det gör. 

Att sudda ut det minnet är lika 

allvarligt som att sudda ut en 

människas minne. Det är viktigt 

att veta varför skogarna ser 

ut som de gör för att veta hur 

de påverkas inför framtiden. 

Den som bläddrar i minnesarkivet 

ser alltså att påverkan 

är mycket större än vad många 

tror. I själva verket är det en 

dynamisk förändring som böljat 

fram över landskapet. Det 

är allt från skogsbeten och lövängar 

till jordbruk och svedjebruk, 

som i sin tur gjort att lingon, 

ljung, smultron samt djur 

som harar och orrar blev 

mycket vanligare. 

Nya teorier 

I anslutning till svedjebruket 

förs fram en del nya teorier 

kring odlingsrösen, som är 

omdiskuterade. En huvudlinje 

är att de ofta har förhistoriskt 

ursprung och alltså är skyddade 

fornlämningar, medan ett 

Författare Örjan Hill som skrivit en 

handledning till skogshistorien. 

praktiskt problem för en hel 

del skogsägare är att de på sina 

ställen finns i en väldig 

mängd. 

– Generellt kan vi inte säga 

att de är så gamla, en del är 

från början av 1900-talet och 

lades upp i samband med 

svedjebruket. Personligen anser 

jag följaktligen att vi inte 

behöver vara så kategoriska i 

skyddet, men framför allt är 

det ett historiskt område där 

det finns mer att lära. 

Kung benådade tjuv 

Så var det dem där kungliga 

kopplingen. 

– Det tillhör det där spännande 

överraskningarna som 

dyker upp när man håller på 

med sånt här, säger Örjan Hill. 

– Resterna av en gård, mitt 

ute i granskogen, ledde vidare 

till arkiven och domböckerna. 

Där stötte vi på ett tjuvgäng 

som 1699 dömts till döden. En 

av dessa hette Anders Bengtsson. 

Han rymde men kom tillbaka 

och blev tillsammans 

med de andra benådade av 

kungen. Där satt vi plötsligt 

med ett brev om benådning 

som Karl XII skrivit, strax innan 

han lämnade Sverige för 

att inte komma tillbaka. En av 

de sista saker han gjorde innan 

han drog ut i fält var att benåda 

en tjuv som senare slog sig ner 

på Olofstorp och svedjade 

marken. I sådana stunder 

känns historien både spännande 

och levande. 

LÄSVÄRT 

Gamla 

ekar 

■ Åke Carlsson 

och Tore 

Hagman har gjort ett praktverk 

om gamla ekar, vars titel 

rätteligen borde haft tillägget 

"i västra Götaland", eftersom 

det är där flertalet av deras 

över 200 avbildade trän växer. 

Carlsson tecknar elegant (delar 

av) ekarnas politiska och 

individuella historia, deras roll 

som katalysatorer av konflikter, 

deras behov och luft och 

ljus och eventuella framtid i 

ett igenväxande landskap. Tore 

Hagman, en av vår tids mest 

begåvade natur- och landsbygdsfotografer, 

har återigen 

skapat bilder ”bigger than life”. 

Aldrig har majskymningen 

varit grönare, aldrig fjolårslöven 

frasigare än i dessa bilder. 

Man känner lukten av 

vedbacke, gödsel och fläderblom. 

Att ekarna är värda bevarande 

skriver många under på, liksom 

att ekar är kulturhistoriskt 

intressanta . Ändå saknar man 

en infallsvinkel som hade 

gjort boken mer angelägen 

och skarp. En förlagsredaktör 

hade kunnat göra en hel del för 

Gamla ekar. Men den är ett 

verk att bläddra i. 

Ebba Lisberg Jensen 

Titel: Gamla ekar 

Författare: Åke Carlsson 

Fotografi: Tore Hagman 

Sidor: 239 

Förlag: Eget förlag 

Historiska 

inblickar 

■ Den tolfte 

årsskriften från 

Skogshistoriska 

sällskapet 

spänner som vanligt över ett 

brett område. 

Leif Nordström, chefredaktör 

på SIA, berättar om det 

fackliga arbetet för skogarbetarna 

och Karl-Göran Enander 

gör en gedigen genomgång av 

hur dagens skogspolitik växt 

fram. Där emellan träder flera 

skogliga profiler fram, liksom 

utfärder i det skogshistoriska 

landskapet. 

Boken är sammanställd av 

klubbens sekreterare Anders 

Paulsson, 0451–91150. 

Information finns också på 

www. skogshistoria. nu 


En finess med den lilla traktorprocessorn är att matarhjulen viks ner mot trädet i stället för 

att klämma från sidan, med den här konstruktionen blir det bra kontakt mot mätarhjulet i 

botten. 

Tillbaka till rötterna 

■ Hypro började sin verksamhet 

med en traktorprocessor, 

som i princip är första tekniksteget 

på vägen från motorsåg 

till skördare. Träden vinschas 

fram, samt kvistas och kapas i 

maskinen. 

Nästa steg är en kranmatad 

processor som styrs från traktorhytten. 


Träden måste då likväl fällas 

med en motorsåg innan de bearbetas. 

Nu har Hypro tagit fram en 

”fällgrip”, som helt enkelt är 

en kombinerad grip och såg 

som monteras på kranen. 

Efter fällningen kvistas och 

apteras trädet i en processor. 

Alternativet hade varit att ta 

Ett hjul på gräsmattan 

För att 

leva upp 

till beteckningenpickup 

har 

maskinen 

flera lastutrymmen. 

■ Polaris satsar på laståsnor. 

Den nya terränghjulingen har 

beteckningen 330 ATP (All 

Terrain Pickup) vilket i praktiken 

innebär att den har flak, 

”handskfack” och en del andra 

förvaringsutrymmen. 

Ett nytt läge är turf 

för skonsam körning. 

Driften har tre olika lägen, 

på två eller fyra hjul och något 

som kallas ”turf” vilket innebär 

att bara ett av bakhjulen 

driver. Finessen är att inte riva 

upp gräsmattan eller andra 

känsliga underlag. 

Fällgripen med sågklingan under griparmarna, här monterad 

på Hypros redskapsbärare. 

steget över till ett skördarhuvud, 

men Hypro ville ha 

ner vikten och kunna arbeta 

med en relativt lätt basmaskin. 

Företagets redskapsbärare, 

som väger 5,5 ton, klarar 

en kran med 10 meters räckvidd. 

Fällgripen väger 115 kilo 

och kan monteras på alla 

Arbeta med rak rygg 

■ En listig dragsax har konstruerats 

av Håkan Håkansson. 

Den är avsedd för massavedsmensioner, 

konstruktionen gör 

att man kan arbeta med rak 

rygg. 

Priset är runt 400 kronor, 

beroende på storlek. 

Nya terränghjulingar 

■ Honda kommer med ett par 

nya modeller av terränghjulingar 

som i USA heter 

”Rincon”. 

Det är dels modell 650 med 

individuell fjädring på bakhjulen 

och Honda 400 med stel 

bakaxel. 

Den större maskinen beskrivs 

som ett mellanting av 

kranar med rotator. 

Parallellt med mer avancerade 

maskiner har Hypro återvänt 

till sitt ursprung och tagit 

fram en enklare traktorprocessor 

med vinsch och rullmatning. 

Den så kallade ”budgetmaskinen” 

kostar runt 140 000 

kronor. 

Länksystemet 

påverkar 

de båda 

käftarna 

helt likformigt. 

sportig körning och arbetsfordon. 

Motorn är i princip en automatlåda 

från bilvärlden med 

tre lägen, fram back och neutral. 

Den har vare sig drivremmar 

och smörjnipplar utan ska, 

precis som en bil, servas regelbundet. 

37 

TEKNIK

TEKNIK 

Drar två vagnar efter maskinen 

■ Jan Eriksson, mer känd 

som ”Skogsjan”, har börjat 

om i mindre skala. Han är 

mannen bakom de stora 

skördarna, som bar hans eget 

namn innan Skogsjan köptes 

av Caterpillar. 

Nu har han tagit över 

bandfordonet Terri, som genomgår 

flera förändringar. 

Det mest synbara är en trehjulsboggi 

på traktorn, som 

dessutom har en ny 60 hästars 

motor. 

Då maskinen används som 

skotare är det tänkt att den 

ska kunna dra två vagnar efter 

varandra som vardera lastar 

fyra ton. 

Midjan, kopplingen till 

vagnarna, är numera stel och 

rör sig bara i sidled, precis 

som på större maskiner. 

En del utvecklingsarbete 

kvarstår och något pris är 

ännu inte klart. 

Minimaster 

620 

efter 

uppgraderingen. 

Tills vidare finns 

den nya maskinen 

bara som prototyp. 

Tuffare design 

■ En riktig klassiker, Vimeks 

minimaster, har fått nytt utseende. 

I princip är det en liten 

traktor som framför allt används 

som skotare. 

Sedan premiären 1989 har 

företaget sålt 750 maskiner. 

Frånsett ansiktslyftningen har 

den fått hydraulisk styrning 

och bättre ergonomi. 

Grundmaskinen kostar runt 

150 000 kronor och ett komplett 

ekipage, med driven vagn 

och hydraulkran, 240 000 kronor. 

Storebror har fått beteckningen 

606 och får numera, 

precis som minimastern, köras 

på allmän väg. 

Under senare år har exporten 

tagit fart och Vimeks största 

marknad är nu Tjeckien. 

Telefonnummer: 

Hypro 0479-220 46 

Biotech 0978-710 71 

Terri 0224-600 70 

Polaris 0321-830 47 

Vimek 0933-710 56 

Dragsax 0550-280 02 

Honda 0300-513 00 

Olja från gatuköket 

används i skogen 

Senast du kom i kontakt med den här oljan var 

kanske tillsammans med en portion pommes 

frites. 

■ Bland Pajalas företag 

finns ett relativt 

nytt oljebolag som 

gör miljövänlig, vegetabilisk,motorsågsolja. 

Grunden är frityrolja 

från gatuköken 

som samlas in i Finland 

och trakterna 

kring Pajala! 

Oljan renas i Pajala 

av bolaget Biotech 

och får en del tillsatser. 

En dunk åretruntolja 

på 10 liter kostar 

runt 14 kronor litern. 


FORUM FASTIGHETSEKONOMI 

är bland annat specialister inom området 

skogs- och lantbruksvärderingar, 

marknadsanalyser samt 

markåtkomst- och skadeståndsfrågor. 

Välkommen att kontakta oss på något av våra kontor! 


Framtiden är här... 

Biologiska smörjoljeprodukter 

till Sveriges absolut lägsta priser! 

Ex/Sågkedjeolja fr 10.90 per liter, fraktfritt 

Se fullständig prislista på www.eko100.com eller 

ring Skandinavisk BioTech AB, Tel 0978-710 71 

Stockholm 08-696 95 50 

Göteborg 031-13 56 70 

Malmö 040-12 87 60 

Norrköping 011-12 61 21 

Nyköping 0155-21 12 72 

www.fforum.se 

MINISÅGVERK 

Levererad till nöjda kunder sedan 1990 

TIMMERSÅGEN 

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning 

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm 

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning 

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur 

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid 

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM 

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se 

www.egendomsmaklarna.se 

Sven H Arnell Bo Bo Pettersson PetterssonAnders 

Anders Nilsson Nilsson Arne Bengtsson Arne Bengtsson Anders Jonsson Anders Jonsson Tor Sigfridsson Tor Sigfridsson Gunnar LindénGunnar 

Gunnar Lindén GrenholmGunnar 

Anders Grenholm Nyhlén 

Borås Uppsala Uppsala Hässleholm Hässleholm Varberg Varberg Lidköping Lidköping Falköping Falköping Falköping Falköping Hudiksvall Hudiksvall Göteborg 

033-12 033-12 30 30 

018-374 375 

0650-74 33 430650-74 

0300-56 33 32 43 65 

018-374 3750451-824 

0451-824 00 00 0340-371 0340-371 00 0510-604 00 0510-604 10 0515-170 10 25 0515-170 0515-170 25 250515-170 

25 

Vi har ca 50–100 gårdar/egendomar till försäljning. 

Rådgivning *** Förmedling *** Värdering 

www.egendomsmaklarna.se 

Medle - Röjaren MR 1200 

TROLLE-Lunnare 

MÄKLARSAMFUNDET 

Årets Skogskonferens vid 

Skogsvetenskapliga fakulteten, SLU 

Dagens skogsbruk 

Vi har 40 000 besökare per 

vecka på vår hemsida. 

Dagens – ett hot mot skogsbruk 

mark och vatten? 

Uppsala, Ulltuna 2-3 december 2-3 december 2003 2003 

– ett hot mot mark och vatten? 

EU´s ramdirektiv för vatten kommer troligen att påverka vårt sätt att bruka skogen. 

Under årets skogskonferens vill vi därför lyfta fram hur brukandet av skogen och skogmarknaden 

kan påverka vattenkvalitén. 2-3 december Här belyser vi 2003 bl a terrängtransporter och kvicksilverläckage, 

behovet av kalkning, samt målvärden för vattenkvalité utifrån vattendirektivet. 

Därtill redogörs www-skogskonferensen.sfak.slu.se 

för skogens behov av askåterföring efter skogsbränsleuttag 

och för naturens egen förmåga att kompensera uttaget. Att detta är områden 

med många olika uppfattningar skogskonferens@slu.se 

bäddar för intressanta diskussioner och debatt. 

Ytterligare fax 018-67 information 35 kommer 30 på adressen: 

http:/www-skogskonferensen.sfak.slu.se/ 

Kontakta oss 

eller våra återförsäljare 

för mera 

information. 

Agne Eriksson AB 

Medle 248 

931 98 Skellefteå 

Tel 0910-77 01 05 

Fax 0910-77 03 11 

www.agneeriksson.se 

39

Matarbord för timmer och ved 

Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. 

Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelare 

efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, 

snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levereras 

fullt utrustad med stål i kutter och spånstos. 

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66 

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se 

VRIDHUS 

OBS! 

BÄSTA 

PRISET 

PRIS 9 900:- 

HYDR VINSCH 

med skyddshuv 

inkl radiostyrning 11 995:- 

Plan - & Rikthyvlar Direkt från 

KDR 310 

Vikt 265 kg 

Hyvlingsbredd 310 mm 

Planhyvling höjd 180 mm 

Kutterns varvtal 4100 v/min 

4 st hyvelstål, dim 35x3x310 mm 

motor 3 fas 3 hk 

Pris exkl moms 

12 400:- 

Nu ännu bättre ! 

Till lägre pris ! 

Även lämplig 

för sågytor 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

Enkel konstruktion utan kedjor 

Robust konstruktion – Flera storlekar 

www.hortinorr.se 

info@hortinorr.se 

Mikros 

Vapen & Jakt AB 

Aspvägen 14, 472 32 SVANESUND 

Tel 0304-449 87, Fax 0304-455 45 

www.mikros.se, info@mikros.se 

Kul- och hagelgevär, pistoler och revolvrar! 

Tysk jakt- och vapenkatalog i färg 550 sidor, 150 kr inkl frakt. 

Brotschar, gravyrverktyg, tolkar, kalibreringsverktyg! 

Katalog från TRIEBEL med specialverktyg för vapentekniker. 

Logcon Hortinorr ab 

Original 

Patentsökt 

EPC 98923263.2 

FI 992432 

DE 19882391.6 

Ärsta 301, 872 98 Noraström 

0613-33010, 070-652 38 18 

KDR 410 

Vikt 380 kg 

Hyvlingsbredd 410 mm 

Planhyvling höjd 200 mm 

Kutterns varvtal 4100 v/min 

4 st hyvelstål, dim 35x3x410 mm 

motor 3 fas 4 hk 

Pris exkl moms 

19 000:- 

1 m 3 /min 

Fraktfritt 

kund 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 

Vedprocessor 

huvudimportör 

Helautomatisk Vedhantering ! 

NYHET! 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

PRIS 

manuell 

7 975:- 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

Nytt tel 054-53 33 70. Fax 054-53 39 70 

www.petersskogsmaskiner.se 

Maskiner köpes för demontering 

➛ 

ROTATOR 

7 olika modeller 

PRIS fr 2 190:- 

PRIS 

fr 2 995:- 

TIMMERGRIP 

6 olika modeller 

SKARA, Tel 0511-187 39 

Även kvällar och helger 

Fax 0511-145 20 

FLAKKÅPOR 

Jämför design, 

kvalitet och pris. 

KÅPEX 

0523-300 40 


II 

OBS! 

BÄSTA 

PRISET 

Fraktfritt 

+ moms 

• för pellets, flis, torv, sågspån, 

stycketorv m.m. 

• inga krånglande detaljer 

• miljögodkända 

• även Tulimax stokerpannor 

Nymans Försäljning 

Box 62, 971 03 LULEÅ 

Tel/Fax 0920-260 403, 

Mobil 070-661 72 24 

Våla Bioenergi 

Disbo, 730 46 Östervåla 

Tel. 0292-400 23, 070-671 1633 

WO-tornet 

Godkänt, monteringsbart 

jakttorn i två höjder. 

Tidamaskin, Tidaholm 

Tel: 0502-108 50 

BAMSESÅGEN 

Såglängd 5.6, 6.6, 8.6, 12.4 meter 

Enkel att frakta på bilsläp. 

4 kW / 6kW elmotor / 16 amp. 

Sågar 8 och 16 kant virke. 

Elektrisk framdrivning till sågen. 

Torsby marknad 

12-14/9 

www.tidaenergi.se 

Sågen kan nu kompletteras med 

BAMSEFRÄSEN 

Överlägset hjälpmedel vid timring. 

Fräser både drag och rundning. 

Patentsökt. 

FINNS PÅ FÖLJANDE MÄSSOR 

Rättviks mässa 

3-5/10 

Skicka gratis information till: 

Skicka gratis information till: 

Namn ..................................................... 

Namn………………………………………………… 

Adress ....................Postnr......................... 

Adress………… Postnr……………………………. 

Ort Ort……………………………Tel…………………… 

.........................Tel............................. 

Kryssa för inf. om såg Kryssa för inf. om fräs 

Conpro AB Truckg 1, 931 36 Skellefteå 

Tel 0910-880 19, fax 0910-711 015 

www.lantbruksnet.se/conpro

MILITÄR 

UTRUSTNING 

MIKE AND NIKE´ 

internetbutik 

www.bbfab.se 

Postorder eller produktblad 

Ring 0589-178 50 

kikare & sikten 

Sveriges lägsta pris 

Sikte Kansas 1,5-6x42 

belyst rp 1.295,besök 

vår nätbutik ... 

www.oxo-optik.se 

Tel. 0411 - 399 50 

SKOGSMASKINER 

Rottne 5000 

EGS 600 -97 

Rottne G 

styrbar vagn -95 

Valmet 840/8 

långkran -96 

trejon.com 

maskiner ab 

INDUSTRIGATAN 18 

KRISTIANSTAD • 044-20 76 00 

Jörgen Jeppsson 

0705-57 76 08 

Huvudkontor: 

Företagsvägen 9, 

911 35 Vännäsby 

Tfn: 0935-399 00 

Fax: 0935-399 19 

E-post: 

info@trejon.com 


PROFFS PÅ VEDMASKINER 

KÖLEFORS MASKIN AB 0494-129 90 

www.kisaved.com 

Behov av hydraulik? 

Hydraulvinschar 

Radiostyrningar 

Tidsautomatik till 

markberedare 

PTO hydraulsystem 

pris ex 70L/540 PTO 

4 905:- kompl 

Hydraulik ab 

Tel 0381-710 10 

www.weimer.se Beställ hydraulkatalog 

Vildsvinsjakt? 

Foderspridare Compu 

Feed och Accu Feed 

timer styrd för 6 V 

batteridrift. 

Till änder, klövvilt, fasan och 

fisk. Sprider majs, spannmål 

och småpellets 1 300:- resp. 

700:- + moms 

0411-438 92 Rickard 

THORSJÖ AGRAR AB 

Pilke 1X/2X 

– avgjort bästa investeringen 

PILKE 2X är utrustad med dubbla klyvcylindrar. Det innebär att maskinen 

matar den kapade och kluvna veden utan fördröjning. Kapning sker 

med sågsvärd som effektivt klarar stammar upp till 32 cm i diameter. 

PILKE 1X är en vidareutveckling av storsäljaren 2X. Kraftig klyvenhet på 

7 ton klarar ved upp till 37 cm diameter. Två hastigheter på klyvfunktionen 

garanterar hög produktionstakt. Kan även erhållas med hydraulisk 

styrning från manöverbord av kap- och klyvfunktionen. 

Kontakta oss för närmaste försäljningsställe 

MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGA 

TERRÄNGTRANSPORT 

• Marknadens största dragkraft. 

• Låg tyngdpunkt 

• Bred och stabil variatordrift 

• Hög- och lågväxel + back 

• Maskinen för skogsbruk, jakt, 

bygg och anläggning 

• Endast fantasin stoppar 

användningsområden. 

• Produktion och försäljning av tillbehör 

till servicenäringen 

Be om broschyr eller demonstration 

Produsent: Combi Track Norge A/S 

2435 Braskereidfoss, Norge 

Int.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21 

www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.no 

www.lakssagen.com 

Bäst i test! 

Högsta kapacitet enl. 

Statens Maskinprovningar. 

WoodMax® 

Se även andra produkter 

för vedproduktion 

och WoodMax 

vedmaskiner på 

www.trejon.com. 

Artic Vision Ved-306 

41

Traktordelar 

Fordonsel 

Hydraulik 

Tillbehör 

Stabilitet 

Olssons i Ellös 

har… 

…marknadens bredaste 

program av ersättningsdelar 

till bl.a: 

◆ MF 

◆ Volvo BM 

◆ Ford/NH 

◆ IH-Case ◆ DB 

◆ Valmet ◆ JD 

◆ Zetor ◆ Deutz 

…ett snabbt växande 

utbud av fordonsel 

till allt från traktorer till 

entreprenadmaskiner. 

Produkter från bl.a: 

◆ Iskra 

◆ Dixie 

◆ Cobo 

…satsat stort på hydraulik. 

Vårt program av 

ledningskomponenter 

gör oss väldigt 

kompletta. 

Produkter från bl.a: 

◆ Alfagomma 

◆ Nimco 

◆ Galtech 

…ett vettigt program 

av seriösa tillbehör från 

tillverkare som: 

◆ Bacho 

◆ Ancra 

◆ Esbjerg Färg 

◆ Ferve 

◆ Peltor 

◆ Procurator 

Olssons i Ellös har överlevt 

många stora aktörer 

i denna bransch och är 

fortfarande ett stabilt 

familjeföretag. Startat 1957 

av Carl Hugo Olsson och 

idag med Henrik Olsson 

som framgångsrik VD. 

Olssons i Ellös AB 

Slätthult · 474 93 Ellös 

Tel 0304 -75 1010 · Fax 0304-751011 

order@olssonsiellos.se 

www.olssonsiellos.se 

TRÄSPIK 

Till skoter/vandringsleder, 

motionsspår, älgpassnr, 

fågelholkar, träpaneler, 

snickerier m m 

Eldträ 

0624-106 33 

Utrustning för flis och spåneldning 

Ett komplett system från 

skog till värme 

Flis och spåneldning med 

förugn är den effektivaste 

och enklaste metoden att 

förbränna träbränslen med 

varierande kvalité 

Jakt- Fiske- & Friluftskläder 

Jägarjacka 890:- 

Storlek: S–XXXXXL 

(Art.nr. 5-970-D) 

Jaktbyxa i mollskinn 

730:- 

Storlek: C46–C60, D96–D120 

(Art.nr. 4-996) 

Jägarjacka 

till ungdomar 

390:- 

Storlek: 120cl–170cl 

(Art.nr. 5-972-D) 

TYFON SWEDEN 

Västerås 101, 916 93 Bjurholm 

0932-210 45 

www.tyfon-sweden.com 

Jaktbyxa i mollskinn 

till ungdomar 

410:- 


450:- 


(Art.nr. 4-969) 

20 kWh - 1000 kWh 

Begär broschyr 

AB JOHN ÖHRÉN 

Hånåknivägen 12 

792 36 MORA 

Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46 

Vednätsäckar 

till EUR/SJ pall, 

40, 60 L, UV 

Startpaket, packlådor 

40+60 och stativ 

till SJ pall, även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

22.000:inkl 

moms 

ES Trading, Böle 6170 A, 

821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.nu 

HUNDGÅRD 

Nätfyllda sektioner 

1800x1200 vfz. 

Alt 1200x1800. 

Dörrsektion med förhöjd 

tröskel för bra funktion 

även vintertid. 

Begär information! 

STABIL SYSTEM AB 

Tel 0696-400 20, 

Fax 0696-400 22 

www.stabilsystem.com 

KNIVAR 

Jakt-, fäll- och kockknivar, 

brynen, multitänger 

m m 

KNIVBLAD 

Läder, skaftämnen, 

tråd m m. Allt för 

knivbyggnad 

FISKENÄT, 

sjöfärdiga 

Nätslingor, telnar 

m m. Allt för nätfiske 

och nätmontering. 

Begär kataloger. 

Jakt & fritid 

Revsundsvägen 24, 

840 50 GÄLLÖ 

Tel 0693-66 20 50 

Fax 0693-66 20 51 

e-mail: 

aksjakt.fritid@telia.com 

www.aksjaktfritid.nu 

www.lantbruksnet.se/aksjakt 


Sportsman 

600/700 twin 

Prestanda 

Nytänkande 

Centralgatan 31 

570 33 Mariannelund 

Tel 0496-101 90, 070-634 62 42 

Honda TRX 500 

Hydrostatic 2 

Fourtrax 

Rancher 

350 ES 

Nyhet! 

Marknadens smidigaste! 

Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00 

www.wbm-fleninge.com 

Bosjökloster 1, 243 95 Höör 

Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00 

www.atvcenter.nu 

NR 5 2003 

TEMA 

Bilar och Fordon 

Utgivning 22/10 

Sista bokningsdag 25/9 

Sista materialdag 2/10 

Extra utskick 

till Skogsentreprenörer 

Kontakta 

Birgit Emilsson 

Tel 040-601 64 55 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ann-Kristin Sahlin 

Tel 040-601 64 10 

ann-kristin.sahlin@lrfmedia.lrf.se 

Fax 040-601 64 49 


E-Kedjesmörjning 

F-Färgmärkning 

Tillförlitlighet – ekonomi – miljö 

Nu över 2 500 levererade system 

R-Stubbehandling 

Nu också R-Mix, för lättare vattenhantering vid stubbehandling 

Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare 

Vike Nolgården 9, 681 93 Kristinehamn • Tel 0550-157 80 

Fax 0550-157 70 droppen@snskogstjanst.se 

www.snskogstjanst.se 

Griplastarboggi till ATV 

RMT-280 kran Flexodrive 4WD till ATV 

0525-430 19, 070-514 30 19 

www.kranman.com KRANMAN AB 

OXEN 

Myreback MASKIN OXEN 

Tel 054-87 23 10 

Box 12, 667 21 Forshaga. 

www.myreback.com 

BANDSÅGVERK FÖR TIMMERSÅGNING 

OCH MORETENS HYVLINGSMASKINER 

MEKWOOD AB Tel 0290-515 65 Fax 0290-511 60 

Hammarbyvägen 247, 812 41 Gästrike-Hammarby 

e-mail: kjell.larsson@mekwood.se www.mekwood.se 

MINILUNNARE 

43

Ta ut dina gränser 

Markera 

gränserna med 

KEBA 

Rågångsstolpe 

Skogmahuset 

830 70 Hammerdal 

Telefon 0644-721 00 

Telefax 0644-710 87 

Skogmabutiken i Falun 

Telefon 023-100 58 

www.skogma.se 

med hjälp av 

LaserMaster 

– Kompass med laserstråle 

Skogma 

Rågångsfärg 

för varaktig markering 

Naturbruksgymnasiet 

Östergötland erbjuder: 

Skogsbruksutbildning 40 veckor 

Utbildningen ger skoglig grundutbildning för 

yrkesverksamhet, självverksamhet eller för vidare 

studier, t ex Skogsingenjörsprogrammet. 

Behörig att söka är Du som har gymnasieutbildning 

eller motsvarande kunskaper. Ansökan 

senast 15/10 2003. Kursstart 12/1 2004. 

Fortbildning – kortkurser 2003 - 2004 

ADR, Heta arbeten, pc-SKOG 

SYN-kurser: Naturhänsyn, Kulturmiljövård, 

Beståndsanläggning, Röjning, Gallring m fl 

Övriga kurser: Motorsåg, Röjning, Aptering, 

Småskalig sågning m fl 

Kurserna ges under förutsättning att erforderligt 

antal anmälningar erhålles. 

Information och ansökningshandlingar: 

Vreta-Västerbyskolan, 

Box 9, 590 79 VRETA KLOSTER 

Telefon: 013-22 79 10 

SYO: 011-28 33 36, 013-22 79 12 

E-post: vretaskolan@lio.se 

Skördaraggregat BJM 350 

Skogsskördaraggregat BJM 350 

bygger på stegmatarprincipen. 

Detta tillsammans med uppbyggnad 

på enkla och driftsäkra komponenter, 

gör att aggregatet lämpar 

sig att monteras på flera olika 

typer av basmaskiner, som t ex 

jordbrukstraktorer, skotare, grävmaskiner 

och traktorgrävare. Med 

sin uppbyggnad går den snabbt 

och enkelt att kombinera med 

andra verktyg på kranen. Tack vare 

sin låga vikt kan den monteras på 

relativt små basmaskiner. 

Enkelt • Driftsäkert • Billigt • Låg vikt 

Tel 0528-700 00 

www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 

Jaktradio 

Vi har Albecom, Genzo, 

Hunter, Icom, Lafayette, 

Zodiac m.fl. Prisex: 

Jaktradiopaket 

Yrkesfolkets favorit!!! 

Stark, tålig. Nu ännu bättre! 

Genzo 

155 + 31 NU 

En riktig storsäljare ! 

Enkel robust radio, full med tekniska 

finesser. 

31:a. 1.695:- 

155:a fr 1.995:- 

BRÄNN 

HEMMA 

FLISHUGGAR 

VARMLUFTS- 

PANNOR 

VED/STOKER- 

PANNOR 

ACC-TANKAR 

BRÄNNARE 

för flis, pellets, 

spån, briketter, 

säd, m.m. 

VÄRME- 

CENTRALER 

Måsgatan 15 

932 31 Skelleftehamn 

Tel. 0910-346 00 Fax:-337 45 

info@energiteknik.net 

Återförsäljare i hela landet, bla: 

F.S. Effektvärme AB, KALMAR 

Telefon: 0480-47 33 86 


PROFESSIONAL 

HUNTER 

3195:- 

Alla apparater kompl med acc, laddare, öronmussla 

mm. 1 års garanti. 2 st fraktfritt. 

Billiga batterier !!! Prisex: 

Maxon (1000 Mah) NiMh.....................295:- 

Hundpejl-Edenpejlen 

Liten - lättskött - rejäl 

Jaktradiospecialisten 

HYLTE LANTMÄN 

Tel 0345-172 00 

www.hylte-lantman.com 

Ditt bidrag är viktigt 

Postgiro 90 1974 - 6

Håller koll på 

14 miljoner kubik 

■ Virkesaffärerna i Sveaskog 

leds numera av Erik Olsson, 

som värvats från Norske 

Skog. 

Han ansvarar för stora virkesflöden, 

sammanlagt handlar 

det om nästan 14 miljoner 

kubikmeter rundvirke från egna 

skogar och uppdrag åt andra 

skogsägare. 

Företaget sysselsätter 400 

egna maskinförare och 550 

entreprenörer. 

Går ihop 

■ Snickerifabrikernas Riksförbund 

(SNIRI) och Sveriges 

Trähusfabrikers Riksförbund 

(STR) har under våren fattat 

beslut om samgående med 

TMF (Trä- och Möbelindustriförbundet). 

Samgåendet planeras ske 

den 1 januari 2004 och förutsätter 

ytterligare beslut vid 

förbundsstämmor under hösten. 

Inriktningen är att Leif G 

Gustafsson, VD för SNIRI, 

kommer att efterträda Jan 

Remröd som VD för det nya 

TMF. 

Trätek upphör 

■ Forskningsinstitutet Trätek, 

med sågverken som huvudägare, 

upphör som en egen 

verksamhet. 

I stället kommer rörelsen att 

ingå i SP (Statens provningsoch 

forskningsinstitut). 

I samband med omorganisationen 

försvinner ett 20-tal 

tjänster. 

Trätek har dragits med ekonomiska 

problem på grund av 

färre offentliga forskningsuppdrag. 

Vi har åter fått bekräftat att det finns både 

många och duktiga korsordslösare bland 

våra läsare. 

Efter en djupdykning bland posthögen 

med lösningar på korsordet i förra tidningen 

drog vi följande vinnare. 

För vuxenkrysset: Inge E Pettersson, 

Bräkne Hoby, Wivi-Anne Ögren Skellefteå 

och Guy Bäckström i Strängnäs. Dessa kan 

se fram emot att får varsitt vackert glasäpple 

från Johansfors glasbruk i Småland. 

Bland alla som löste juniorkrysset vann: 

Joanna Eriksson, Västerås, Simon Fahlgren, 

Skellefteå och Annelie och Micke 

Svensson i Orsa. 


Mattias 

vann guldhjälmen 

■ Den som vill ha hög klass på skotningen av 

virket ringer lämpligen Mattias Paulsson i Linneryd. 

Han är svensk mästare i skotning efter en 

spännande finalkamp med Per Johansson. Till 

vardags kör Mattias åt Södra genom företaget 

PL Skogsservice. 

I skol-SM för skotning vann Johan Sundvall, 

Ljusdal naturbruksgymnasium, följd av Daniel 

Eriksson, Älvdalen och Henrik Jönsson Osby naturbruksgymnasium. 

Örlander till Södra 

■ En av profilerna inom skogsforskningen förstärker Södra. Det 

är Göran Örlander, professor i skogsskötsel. 

Inte minst arbetade han under flera år med forskning om snytbaggar 

på lantbruksuniversitetet, därefter blev han skogschef på 

Skogsvårdsstyrelsen och började sedan en tjänst vid Växjö universitet. 

Göran Örlander är nu tjänstledig på halvtid från universitetet 

och arbetar halvtid på Södra med forsknings- och utvecklingsfrågor 

i skogsskötsel. 

Entreprenörer i fokus 

■ Året uppdragsgivare är en nytt hedersomnämnande. Det ges 

av Skogsmaskinföretagarna, SMF, Elmia och föreningen Skogen. 

Titeln i år innehas av Skogssällskapet och det som fällt avgörandet 

är faktorer som planering, förberedelsearbete, samarbete 

och utecklingsfrågor. 

Tanken bakom det hela är att lyfta entreprenörernas villkor. 

Guldyxa till Cecilia 

för gott arbete i skogen 

■ Cecilia Roth är en engagerad skogsägare, 

med ett speciellt intresse för ekskog. 

På gården Flakkulla i Blekinge fortsätter hon i 

pappa Erik Stååls fotspår och tar vara på ekarna 

som kommer spontant i den annars grandominerade 

skogen. 

För bland annat detta arbete, som lockar flera Cecilia Roth. 

studiegrupper till gården, fick hon årets guldyxa 

som delas ut av Elmia, Skogsland och LRF 

Skogsägarna. 

Hon är också en av initiativtagarna till Grenverket, ett nätverk 

för kvinnliga skogsägare. 

Vinnare i korsordstävlingen 

Lösning till juniorkrysset i Vi Skogsägare nr 3. 

Dessa får dubbel-CDn Absolute Music 

42. Ett stort grattis till er alla! 

Mattias Paulsson. 

Foto Mattias 

Paulsson 

Skifte i SLU-toppen 

■ Lantbruksuniversitetet har 

fått en ny ordförande. 

Det är Lars-Erik Edqvist 

som är veterinärmedicinsk 

doktor och generaldirektör för 

SVA. 

Han har tagit över efter Bo 

Dockered som avgått på egen 

begäran. 

Efter den stora omorganisationen 

tycker han verksamheten 

har fått en bra struktur för 

framtiden och det är dags för 

någon annan att ta över. 

Ek VD 

■ Tidningen Skogens chefredaktör 

Bengt Ek är nu också 

VD för föreningen Skogen. 

Föreningen, som förut hette 

Skogsvårdsförbundet, har tidigare 

ägnat sig åt en ganska 

bred skoglig verksamhet. 

Efter ekonomiska problem 

koncentreras arbetet på tidningen. 

USA nästa 

■ Nu filar Mats Gransell, 

Stockholm, som bäst på förberedelser 

till motorsågstävlingarna 

i USA den 18 

oktober. 

Han har kvalificerat sig dit 

efter den svenska segern i 

Game of logging, som är en 

tävling med motorsåg där säkerhet 

och teknik har stor betydelse 

(se Vi Skogsägare nr 2 

i år). 

Just filteknik är en av de saker 

som Mats satsar speciellt 

på inför tävlingarna. 

Han deltar i USA-tävlingarna 

tillsammans med Martin 

Broström som kom tvåa i finaltävlingarna 

i Siljansnäs. 

Lösning till vuxenkrysset i Vi Skogsägare 

nr 3. 

45 

NAMN OCH NYTT

KRÖNIKAN 

Orimligt domslut 

om ”miljöfarligt” skogsbruk 

Man slutar aldrig att förundras, 

ena dagen är skogsbruket 

en viktig del och resurs 

för att utveckla Sverige i riktning 

mot det uthålliga samhället, nästa dag 

betraktas samma verksamhet som 

miljöfarlig. 

Det är faktiskt resultatet efter domen 

i det så kallade Nora-fallet, där 

regeringsrätten ger kommunerna rätt 

att ta ut en avgift för miljötillsyn av 

skogsbruket. 

När naturen själv genom naturliga 

variationer orsakade av stormfällningar, 

skogsbränder, stor nederbörd 

eller insektshärjningar fäller ut naturliga 

ämnen, är det en del av det normala 

skeendet, men när det finns risk 

att mänsklig verksamhet kan fälla ut 

samma ämnen, då klassar regeringsrätten 

det för miljöfarlig verksamhet. 

Med mitt sunda bondförnuft, får 

jag inte ihop denna ekvation. Hur 

skall vanligt folk få en tilltro till myndighets- 

Sverige? 

◆◆◆ 

Vidare får regeringsrättens dom 

orimliga konsekvenser för skogsbruket 

både för den enskilde skogsägaren 

och för vår avverkningsorganisation. 

Från att i det vardagliga arbetet 

(då tänker jag inte på reservatsfrågan 

som länsstyrelserna har 

ansvaret för) lyda under skogsvårdslagen 

och skogsvårdsorganisationen, 

kommer vi dessutom att lyda under 

miljöbalken och enskilda kommuner. 

Detta dubbelkommando kommer 

att skapa en mycket stor osäkerhet 

och merarbete för alla inblandade 

parter. 

Återigen med mitt sunda bondförnuft 

och som skattebetalare, kan detta 

inte vara exempel på kostnadseffektiv 

myndighetsutövning. 

Positivt är att regeringen redan i ett 

svar på en fråga i riksdagen meddelat 

att man skall se över hur tillsynen av 

skogsbruket ska fördelas mellan olika 

myndigheter. 

Flis och annan bioenergi hotas av sneda förslag. 

Skogsministern poängterar att regeringens 

strävan under lång följd av 

år har varit att lägga miljöhänsynen 

av skogsbruket under Skogsstyrelsen 

och skogsvårdsstyrelserna. 

◆◆◆ 

Den osäkerhet som skapas genom 

domen skadar tilliten till rättssamhället. 

Vid eventuella inskränkningar i 

”pågående markanvändning” ges 

skogsägaren ersättning om det är 

skogsvårdslagen som gäller, däremot 

är det ingen självklarhet om det är 

miljöbalken som gäller. Skogsägarrörelsen 

självklara krav är att ”FÖR- 

ORENINGSSTÄMPELN” för ett naturvårdsanpassat 

skogsbruk enligt 

Skogsvårdslagen tas bort med det 

snaraste. 

◆◆◆ 

En annan viktig fråga för oss är 

Skattenedsättningskommitténs, 

SNED, förslag. Här finns en uppenbar 

risk att den positiva omställningen 

av energisystemet med hjälp av 

bioenergi riskerar att försvagas. 

Bioenergi, allt från skogsråvara till 

restprodukter, vid våra skogsindustrier 

är en viktig del i den framtida ener- 

giförsörjningen. Nu verkar det som 

utredningen gått på grund. Även från 

utredningsmajoriteten hörs olika invändningar. 

Jag är helt övertygad om att råvaran, 

som striden främst stått kring, 

räcker till alla. Genom att utveckla 

skogsskötseln och få fokus på produktionsfrågorna, 

kommer skogsbruket 

att kunna hantera dessa frågor till 

gagn för alla. 

46 


◆◆◆ 

Med ovan nämnda exempel på två 

viktiga frågor, kan jag konstatera att 

vi måste fortsätta att vara alerta i vår 

näringspolitiska bevakning. Skogsägarrörelsen 

med sina fem skogsägarföreningar 

– 90 000 fastigheter – 

drygt 125 000 medlemmar – lokala 

skogsbruksområden, har en kraft för 

detta. MEDLEMMAR – FÖRTRO- 

ENDEMÄN – TJÄNSTEMÄN i samverkan 

för ett fritt, lönsamt och uthålligt 

familjeskogsbruk har varit och 

kommer att vara ett framgångsrikt 

koncept. 

Christer Segerstéen 

ordförande LRF Skogsägarna

10 tons skogsvagn med 6,5 m kran för Dig med höga krav! 

med Nokia 500-hjul. 

AS FORS MW 

Fabrik: 

E-mail: info@forsmw.ee 

www.forsmw.com 

NIAB 

FARMA NORDEN AB 

Försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0586-449 90. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support och reservdelar: 011-28 89 39. 

8 modeller av kompletta 

skogsvagnar. Från den lilla 

6 tons vedvagnen till vår 12 

tons drivna och välutrustade 

skogsvagn med 6,5 meters 

kran. 

NIAB Traktorprocessor 5–15B 

Priser från 47.200:– på våra 

kompletta skogsvagnar. 

8 modeller av kranar från 

3,2 till 6,5 meters räckvidd. 

Pris från 27.600:–. 

Traktorprocessor 5-15B, 

Traktorprocessor 5-15C 

Helautomat med förval, 

längd- och diametermätning. 

Exkl. längdmätning 

(13.400:– för monterad 

längdmätning)

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

Världens första skogsröjare med handtagsvärme 

Termostatreglerad handtagsvärme är inte den enda egenskapen som gör våra nya skogsröjare unika. 

Med sin kompakta rigg, välbalanserade konstruktion, tumgas och accelerationssnabba motor är de 

förmodligen marknadens mest följsamma och lättarbetade skogsröjare. 

Vibrationerna, som på vissa modeller understiger 2 m/s 2 , är bland de lägsta som uppmätts på 

skogsröjare i den här klassen. Tillsammans med Trio-Balance, en ergonomisk röjsele som fördelar 

tyngden över axlar, rygg och höfter och minimerar behovet av tröttande ryggrörelser, kommer de 

att lätta din arbetsbörda rejält. Det är med värme vi bjuder in dig att prova. 

HUSQVARNA345 FX 

Husqvarna, 561 82 Huskvarna, tel 036-14 66 00, 

www.husqvarna.se För närmaste återförsäljare, 

se Gula Sidorna under Trädgårdsmaskiner. 

Hundra

Teknik Med Drag - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?