You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SKOGSHISTORIA<br />
Den flitigt skrivande professorn Lars Kardell har gjort<br />
en djupdykning i skogens historia. I två böcker knyter<br />
han samman 13 000 år och kommer med en del<br />
överraskande slutsatser.<br />
AV PÄR FORNLING<br />
Då jägmästarna<br />
fick dåligt rykte<br />
Istort sett varje svensk jägmästare –<br />
och många andra därtill – har plockat<br />
lärospån från Lars Kardells fascinerande<br />
och personligt färgade föreläsningar.<br />
Det historiska intresset lyser igenom,<br />
ger sambanden och de där spännande<br />
anekdoterna som fastnar i minnet.<br />
Efter fyra årtionden med undervisning<br />
och forskning är han numera pensionär,<br />
men fortsätter oförtrutet med samma hårt<br />
disciplinerade arbetsdagar som börjar i<br />
gryningen. Han håller reda på 500<br />
försöksytor över landet och har skrivit ett<br />
par hundra publikationer, den senaste och<br />
mest omfattande är precis klar, skogens<br />
historia fångad på drygt 600 sidor.<br />
Första bandet, som sträcker sig till år<br />
1850, kommer ut i dagarna på Skogsstyrelsens<br />
förlag. I nästa del får vi följa historien<br />
fram till våra dagar, där alltså Lars<br />
Kardell själv är en kugge som den första<br />
professorn i miljöanpassat skogsbruk. Det<br />
borde ligga helt rätt i tiden, men kunskap<br />
är inte alltid det som efterfrågas av de som<br />
bestämmer, men det är nutid. Först vandrar<br />
vi bakåt i tiden.<br />
Hur började historieintresset?<br />
– Det har funnits länge. Till att börja<br />
med var det väl fascinationen inför någon<br />
Vasaborg, så börjar man fundera vad som<br />
ligger bakom, vad den betytt för människorna<br />
runt omkring och så växer det till<br />
historiska samband. Dessutom har historien<br />
ständigt kommit in i mitt arbete.<br />
På vilket sätt har allmänhistoria med<br />
skogsbruk att göra?<br />
– Det finns alltid en koppling mellan natur<br />
och kultur. I min undervisning på Skogis<br />
tyckte jag det var naturligt att berätta<br />
om landskapet utifrån historiska signaler.<br />
Om du är i är i Småland är det minsta du<br />
kan göra att koppla det till den historien<br />
med Nils Dacke, holländarna på Huseby,<br />
eller vad det nu kan vara. På så sätt började<br />
jag fördjupa mig i historien kring Åse-<br />
le 1962. Därefter har det blivit många<br />
platser.<br />
Vad driver dig att göra en sådan här<br />
djupdykning?<br />
– Egentligen är det egoistiska motiv. Jag<br />
är helt enkelt nyfiken och när du väl börjat<br />
skriva vet du inte riktigt var det ska sluta,<br />
saker och ting klarläggs med hjälp av<br />
språket.<br />
Har du klarlagt några nya samband,<br />
eller är det ungefär som förväntat?<br />
– En sak som förvånat mig är jaktens<br />
enorma betydelse.<br />
På vilket sätt då?<br />
– Från medeltiden och in på 1600-talet<br />
fanns det en statusjakt som saknade all<br />
sans. De enväldiga kungarna och höga<br />
herrarna hade inhägnade djurgårdar och<br />
jaktparker över hela landskapet, frånsett<br />
Norrland. Kungen hade personliga djurgårdar<br />
på Öland, Omberg, Billingen,<br />
Åland och andra ställen. Det fanns jaktliga<br />
hovstater med allt från falkenerare till<br />
jägmästare. Ur detta spirade en skogsvård<br />
som syftade till att sköta skogen för viltets<br />
bästa.<br />
Så här har vi grunden till dagens<br />
jägmästare?<br />
– Ja, det handlade som framgår av namnet<br />
att värna om jakten och inte minst se<br />
till så att inte allmogen tjuvjagade på<br />
kungens marker. Det här var något för<br />
samhällets elit.<br />
Det låter som Robin Hood…<br />
– Ja, Sverige var mycket mer feodalt än<br />
vad vi tror. Den fria bonden är delvis en<br />
nationalromatisk myt från 1800-talet.<br />
Var det på så sätt jägmästarna<br />
grundlade sitt dåliga rykte bland bönderna?<br />
– Delvis, men framför allt skedde det<br />
nog under stormaktstiden, på 1600-talet,<br />
när vi byggde upp flottan. Då blev eken<br />
till skeppsbygge ett skyddat träd och det<br />
skapades en administration med riksjägmästare<br />
som skulle bevaka ekarna. De hade<br />
dålig lön, men fick provision på böterna<br />
från folk som jägmästarna drog inför<br />
rätta. Det bidrog till att de blev korrumperade<br />
och illa omtyckta. Tänk dig själv om<br />
du för livets nödtorft gjorde en hjulaxel av<br />
en nedblåst ek, så viskar grannen i örat på<br />
jägmästaren och du ställs inför tinget och<br />
får böta. Kan du inte betala blir det gatlopp<br />
med spöstraff. Sånt glöms inte bort,<br />
utan lever vidare.<br />
Vad kan vi lära av skogshistorien,<br />
som vi kan ha glädje av i dag?<br />
– Allt är enormt efterfrågestyrt, det<br />
måste finnas en produkt som någon tjänar<br />
pengar på. Ur detta sipprar pengar till<br />
skogsvård och annat. Dessutom behöver<br />
vi entreprenörer, med en girighet jag<br />
egentligen inte tycker om. Men i historien<br />
stöter jag på flera sådana personer som<br />
drivit på utvecklingen samtidigt som de<br />
berikat sig själva.<br />
<strong>Med</strong> ett perspektiv på över 10 000 år<br />
bakåt i tiden, är du framtidsoptimist?<br />
– Ja absolut, men vilka former skoganvändningen<br />
tar är svårt att säga. I det korta<br />
34 VI SKOGSÄGARE 4/03
Change language