You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RÖJNING<br />
Röjning ökar<br />
skogens lönsamhet<br />
Det röjs för lite och för slarvigt.<br />
– Oftast lämnas för många<br />
stammar, hela 3 000–5 000<br />
per hektar, och man är dålig<br />
på att välja rätt träd som ska<br />
sparas.<br />
Det säger Folke Pettersson<br />
som arbetat med röjning i flera<br />
år, både som praktisk<br />
skogsägare och framför allt<br />
som forskare på Skogforsk.<br />
Ett par grundläggande<br />
tips är att vara<br />
påpasslig och räkna<br />
stammarna.<br />
Ungskogarna utvecklas snabbt,<br />
och kommer man in för sent innebär<br />
detta dels en högre tidsåtgång,<br />
dels ett sämre stamval,<br />
eftersom man då i hög grad<br />
tvingas ställa kvar de förväxande<br />
träden, vilka i allmänhet har<br />
dåliga kvistegenskaper.<br />
För de flesta bestånd blir det<br />
fråga om att röja två gånger.<br />
Maximalt 1 600–2 500 stammar<br />
per hektar bör lämnas<br />
kvar vid slutröjning, beroende<br />
på bonitet och avsättningsläge.<br />
Dåliga avsättningslägen, där<br />
man bör röja hårdare, är de<br />
områden där man i dag gör<br />
prisavdrag för vidaretransporten<br />
av virket.<br />
För bördiga granmarker i<br />
södra Sverige kan man tänka<br />
sig ett något högre stamantal<br />
per hektar än 2 500.<br />
Strävan bör vara att de kvarstående<br />
träden ska stå jämnt<br />
Folke Pettersson,<br />
Skogforsk, ger tips<br />
om röjning.<br />
I de här artiklarna ger han råd och tips, samt förklarar<br />
varför det är en viktig insats i skogen.<br />
– Ett välröjt bestånd får en betydligt högre vär-<br />
En fråga om timing<br />
fördelade, eftersom detta gynnar<br />
volym- och värdetillväxt<br />
samt minskar risken för snöskador.<br />
Vis av egen erfarenhet tror<br />
jag mig veta att en överdriven<br />
försiktighet kännetecknar den<br />
som är nybörjare med röjsågen,<br />
vilket resulterar i för<br />
höga kvarstående stamantal.<br />
Under arbetets gång är det<br />
viktigt att följa upp hur stort<br />
stamantal per hektar som lämnats.<br />
En god vana är att regelbundet<br />
räkna antalet kvarstående<br />
träd som står inom en cirkelyta<br />
med radien 5,64 m (=100 m 2 ).<br />
Knyt fast ett 5,64 m långt snöre<br />
i en pinne, som får utgöra<br />
centrum i cirkeln. Antal inräknade<br />
träd multiplicerat<br />
med 100 ger stamantalet per<br />
hektar.<br />
Räknas 30 träd in har 3 000<br />
stammar per hektar lämnats<br />
kvar, vilket är för mycket oavsett<br />
röjningsobjekt.<br />
Folke Pettersson<br />
NÄTTIPS:<br />
www.skogforsk.se. På hemsidan finns "Kunskap Direkt" som består av<br />
ett antal kunskapssystem för röjning och gallring.<br />
Skogforsk har också utarbetat en handledning som kan beställas på<br />
hemsidans "skogsshop".<br />
detillväxt än ett oröjt, och detta gäller för hela omloppstiden.<br />
Redan vid förstagallringen får man<br />
vanligen tillbaka hela röjningskostnaden med god<br />
ränta därtill.<br />
I skattesammanhang betraktas det som en<br />
driftskostnad. Kostnaden kan därmed dras av i sin<br />
helhet i deklarationen samma år som den uppstår.<br />
– Mina egna erfarenheter av röjning är att det är<br />
ett tungt arbete som ger välbehövlig motion, men<br />
att det samtidigt är ett mycket tacksamt arbete att<br />
utföra. Det är upplyftande att under röjningsarbetet<br />
kunna stå på en sten i beståndet och överblicka<br />
och jämföra röjda partier med oröjda, och då få<br />
den fulla övertygelsen om att detta är ett viktigt<br />
arbete för framtiden, säger Folke Pettersson.<br />
Fila klingan<br />
skarp för<br />
framtidsarbetet<br />
i<br />
skogen.<br />
Carl-Johan Nordström, skogsägare i Blekinge, tycker röjning kan vara<br />
riktigt trevligt. ”Det känns bra och man ser resultatet med en gång”.<br />
16 VI SKOGSÄGARE 4/03
Change language