Ladda ner rapporten här! - Regionbibliotek Stockholm

More documents

Recommendations

Info

6 inledning Inledning tankarna krIng ett mer ”begripligt” bibliotek är inte nya i Sverige. Många tidigare försök har gjorts runt om i landet på 80- och 90-talen. Men hur användarvänliga är biblioteken egentligen nu en bit in på 2000-talet? Märks användarnas perspektiv i biblioteket? Om inte – är tiden mer mogen nu för nya försök? hösten 2005 bevIljades Länsbibliotek Uppsala ett bidrag från Stiftelsen framtidens kultur för en förstudie om hur man kan skapa ett verkligt användarvänligt bibliotek. Initiativet kom från Uppsala stadsbibliotek som planerade ett nytt bibliotek i stadsdelen Stenhagen. Det skulle stå klart hösten 2008. Nu fanns chansen att gestalta ett perspektivbyte. Förstudien I förstudIen, (se www.lul.se/lb under Projekt) kom man fram till att det fanns anledning att bygga vidare på vunna erfarenheter och ta ytterligare steg mot att skapa bibliotek som svarar mot besökarnas behov och önskemål. Studien av tidigare projekt visade att utlåningen hade ökat vid alla försök där man infört nya sätt att ställa upp samlingarna. De Det frågeorienteraDe biblioteket | en rapport studiebesök som gjordes i samband med förstudien bekräftade också att biblioteksrummet och föremål som kan associeras till medierna har stor betydelse för ett ökat intresse för läsning. Men trots de lyckade satsningarna i de tidigare projekten visade studien att dessa bibliotek fått förvånansvärt få efterföljare. Förutom till förstudien, som gjordes av tre personer från olika bibliotek i länet, räckte pengarna också till en studieresa till biblioteken i Fredrikshavn och Hjørring (se www.lul.se/lb under Projekt). Tillsammans är vi bättre hösten 2006 knöts kontakter mellan Länsbibliotek Uppsala och Regionbibliotek Stockholm och vi beslöt att gemensamt starta projektet Det frågeorienterade biblioteket (FrågeO). Projektnamnet täcker egentligen inte det vi har ägnat oss åt, men vi kom inte på något bättre. I februari 2007 var sammanlagt elva kommuner i de två länen beredda att pröva att till delar eller i sin helhet skapa bibliotek som utgår från användarna, inte från klassifikationssystemet, datasystemet eller personalen. Projektet har omfattat seminarier med föreläsningar och
”För att kunna inta ett användarperspektiv som också uppfattas av besökarna måste vi sätta oss in i användarnas behov” workshops, egna undersökningar på biblioteken, förnyelsearbete utifrån resultaten och medverkan av experter som valts utifrån bibliotekens egna behov. FrågeO har finansierats med länsbibliotekens och de deltagande bibliotekens egna medel. Användarperspektivet skIftet från att se på verksamheten utifrån ett organisations-/biblioteksperspektiv till att anlägga ett individ-/användarperspektiv är att likna vid teknikskiftet på 1990-talet, men det här skiftet är inte tydliggjort, diskuterat och genomfört på samma sätt som teknikskiftet. Barnbiblioteksverksamheten med projekten som vilat på Barnkonventionen, På barns och ungdomars villkor, Hissa segel och bygga vindskydd och DOFF har gått före med sin inriktning på barns behov och på att få barnen att påverka och medverka. Men resultaten är inte så synliga i biblioteken. För att kunna inta ett användarperspektiv som också uppfattas av besökarna måste vi sätta oss in i användarnas behov. Men vad vet vi egentligen om användarens behov? Hur tar vi reda på dem? Många bibliotek genomför återkommande undersökningar, men vi var inte över- tygade om att man i handling tar konsekvenserna av den information man får fram. Vi kunde se att biblioteken många gånger grundar sin verksamhet på gissningar. Till den första projektträffen bjöd vi därför in Åse Hedemark, doktorand vid Institutionen för ABM vid Uppsala universitet. Åse Hedemark beskrev metoderna för användarstudier med hjälp av tre metaforer. Den första metaforen var människor i en park. Parken är en metafor för ordnade samhällsstrukturer, människor styrs av dem och ses som delar av mönstret. Man studerar vanor hos grupper av användare. Metoderna är kvantitativa, de ger en grund och ytlig ögonblicksbild och de speglar en traditionell bild av biblioteket. De har strukturorienterade ansatser, man tittar på hur olika system används och syftet är att förklara. båten på havet var den andra metaforen för användarstudier. Metaforen är en bild för hur samhället är ett resultat av enskilda individers val. Den enskilde blir viktig att studera och förstå och studierna är alltså individorienterade. Den här typen av användarstudier använder kvalitativa metoder, man studerar olikheter och syftet är att förstå. En inledning Det frågeorienteraDe biblioteket | en rapport 7
Page 1 and 2: en RappoRt fRån pRojektet Det frå
Page 3 and 4: Innehållsförteckning förorD 55 i
Page 5: Det blir bättre när man samarbeta
Page 9 and 10: hur en butik ska se ut för att kun
Page 11 and 12: Första observationstillfället: 20
Page 13 and 14: tärnsjös bIblIotek fokuserade sit
Page 15 and 16: ” Jag tror att en av bibliotekens
Page 17 and 18: utforma rummet så att det stödjer
Page 19 and 20: för utformnIngen av rummet har man
Page 21 and 22: ”Att väcka nyfikenhet kring litt
Page 23 and 24: från bokbestånd till medier och r
Page 25 and 26: ”Det finns en likriktning bland d
Page 27 and 28: Det snurrar och svänger i Alby bib
Page 29 and 30: med arkitekterna från Sandellsandb
Page 31 and 32: Karta över bibliotekslokalen Männ
Page 33 and 34: ”Jag tänker att vi måste låta
Page 35 and 36: ordnat föreläsningar och seminari
Page 37 and 38: hugo catolino kultursekreterare och
Page 39 and 40: ningen till ett ställe dit man vil
Page 41 and 42: ett mer användarvänligt sätt. De
Page 43 and 44: lokalerna som kommer att genomföra
Page 45 and 46: heter för projektdeltagarna att se
Page 47 and 48: Experter involverade i projektet br
Page 49 and 50: senhösten 2007 Halvtidsutvärderin
Page 52: Från Uppsala län: Enköping, Håb

Ladda ner rapporten här! - Regionbibliotek Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?