ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny ... - Buf - Kristianstad

ITiS 8
Kristianstad kommun
Handledare: Jenny Comstedt
Fröknegård II
Åsa Andersson
Dan Härlin
Martin Jiwestam
Abdi Ali Mohamed
Pontus Nilsson
Karin Persson
Fredrik Sandberg
Per Schlyter
Karin Thiman

Innehållsförteckning
Sammanfattning av hela projektet s 3
Inledning s 4
Syfte och mål s 5
Genomförande
- Sammanfattning s 6
- Utförande i praktiken s 7
o Projekten s 7
o Lärarna s 7
o Eleverna s 8
o De båda elevenkäterna s 10
o Elevernas redovisningar s 16
Resultat och utvärdering s 17
Diskussion s 18
Litteraturförteckning s 19
Bilagor s 20
2

ITiS-rapport Fröknegård II
Visualisera mera!
eller…
PowerPoint – hjälp till en
god muntlig redovisning?
Sammanfattning av hela projektet
Under ett par månader hösten 2002 genomfördes i åk 9 ett ITiS-projekt på Fröknegårdskolan i
Kristianstad. Syftet var främst att lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig och
meningsfull del i elevarbeten i allmänhet och i det i åk 9 årligt återkommande projektet
”Självbiografin” i synnerhet.
På vägen mot att göra muntliga presentationer mer strukturerade och intressanta undrade vi
om programmet PowerPoint är lämpligt i detta syfte.
Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ItiS-projekt. Fröknegård I utgick
från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina
medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick
från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar
från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk 6+8) på Fröknegårdskolan. En klass ur
Gröna arbetslaget (åk 9) valdes ut.
Pedagogerna i Fröknegård II lärde sig programmet PowerPoint (nedan oftast kallat ”ppt”)
och en inledande elevenkät författades. Ett par illustrerande ppt-presentationer knåpades ihop
och visades för eleverna samt diskuterades.
Enkäten genomfördes. Sedan fick eleverna ”leka av sig” genom att köra programmet utan
direkta instruktioner. De fick parvis en pedagog som handledare. Parallellt fortskred elevernas
författande av Självbiografins skriftliga del.
Eleverna fick sedan Självbiografins kapitel ”Hembygden” som gemensam utgångspunkt för
sina respektive ppt-presentationer. Cirka hälften av eleverna hade vid ItiS-projektets
avslutning hunnit få sina hembygdspresentationer färdiga. Dessa utförde sina muntliga
redovisningar inför klassen. Resten redovisar före terminsslut.
Vi kom fram till att elevernas muntliga presentationer blev just mer strukturerade och
intressanta. Ett presentationsprogram typ ppt är lämpligt i syfte att höja den muntliga
presentationens status. Flertalet elever såg programmet som hjälp till en god muntlig
presentation och trygghet i själva redovisningssituationen. Fokuseringen förskjuts från person
till innehåll.
3

Inledning
I fjol startade alla klasser i åk 9 på Fröknegårdskolan ett projekt som tidigare genomförts i
enskilda klasser. Projektet har gått under namnet ”Självbiografin”. Projektet fick en nystart
under ht 2001 med uppbackning av skolledningen. Projektet planlades och vidareutvecklades
av svensklärare i samråd med rektor och mynnade ut i en arbetsplan som bl.a. omfattade
hemarbetsdagar då eleverna erbjöds arbeta hemma både med läsning av svenska
självbiografiska 1900-talsverk och materialinsamling. Texterna lästes för att skapa personligt
historiskt intresse samt allmän historisk förankring. Läsningen mynnade ut i skriftlig såväl
som muntlig redovisning. Grundtanken var att själva redovisningen skulle ske i olika forum
(helklass, grupp, aula etc.), något som inte uppnåddes under första (förra) projektåret.
Redovisningsformen alla använde detta första projektår blev enbart den skriftliga.
Vi vill utveckla redovisningsformen både för att hjälpa den redovisande och den åhörande
eleven. Den redovisande eleven kan känna rädsla och oro inför att muntligt redovisa. Man
ägnar för lite tid för planering och genomförande av den muntliga redovisningen och det blir
ofta svårt för eleven att skilja på skriftlig och muntlig redovisning. Redovisningformernas
olika språk ska få sitt naturliga utrymme – skriftlig text ska vara skriftspråklig, talat språk ska
vara talspråkligt med stöd i skrift och bild. Nervositet kan minskas – både jagfokus och
åhörarfokus förskjuts från person till innehåll.
Vi vill lyfta fram och vidareutveckla det från i fjol framgångsrika projektet och vi tror att
presentationsprogram som PowerPoint kan öka statusen för projektet och motivationen för
eleverna att genomföra det. Vår tes är att ett presentationsprogram typ PowerPoint hjälper alla
elever att göra redovisningarna lättare att genomföra för redovisaren och intressantare för
lyssnaren. Elever med styrka i det visuella och kanske med svagheter i vanligt skrivande ges
här en ordentlig chans. Även elever med skrivsvårigheter men med datorvana lyfts fram och
stimuleras språkligt.
De tekniska förutsättningarna är relativt goda. Skolans nätverk är kopplat till kommunens
BUF-online. Samtliga elever och all personal har First Class-konton.Vi har en stor datasal
som bokas via First Class. I övrigt finns i regel en dator per klass utplacerad i olika grupprum.
Samtliga datorer är utrustade med bl.a. programmet PowerPoint. På skolan finns två
bokningsbara digitalkameror samt en scanner.
IT-kompetensen bland personalen är relativt hög. Vi har tillgång till två kompetenta ITansvarig
pedagoger. Endast ett fåtal lärare behärskar och pedagogiskt använder
presentationsprogram typ PowerPoint. Alla elever går en datakurs i åk 6 eller 7. Programmet
Word behärskas i varierande grad av alla elever. Enstaka elever, som av egen drivkraft lärt sig
programmet, använder PowerPoint i andra projekt.
Vi vill lära oss PowerPoint och vara så pass förtrogna med programmet så att vi kan handleda
elever. Förutom en utvecklad text/bildpresentation vill vi låta eleverna ha i uppgift att göra en
lättsam muntlig PowerPoint-presentation med det skrivna arbetet som bas. Varje elev gör ett
urval av sådant hon/han kan tänka sig visa utanför privatsfären, i aula, mindre klassgrupp etc.
4

Syfte och mål
Vi ville gärna se projektet som en förstudie till ett större projekt – att införa PowerPoint (ppt)
och IT i allmänhet som en naturlig del i elevarbeten, arbeten som mynnar ut i skriftliga och
muntliga redovisningar. Vidare ville vi lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig,
tidskrävande och meningsfull del i projektarbeten i allmänhet.
Projektets mål var främst att undersöka:
- om muntliga presentationer med hjälp av ppt kan bli mer strukturerade och intressanta.
- om ppt som instrument kan hjälpa eleverna att öka motivationen och se mer positivt på
muntliga redovisningar, att se dem som lättare och trevligare att planera och genomföra.
- om elever med en styrka i det visuella, men kanske svagare i skrivandet, får bättre
förutsättningar att lyckas. Även elever med skrivsvårigheter, men med datorvana, lyfts fram
och stimuleras språkligt.
- om vi kan minska nervositet och oro inför muntliga redovisningar.
- om statusen på muntliga redovisningar höjs och därmed på projektet Självbiografin som
helhet.
- om programmet är enkelt att lära sig för såväl lärare som elever.
- om lärare och elever ser nytta med fortsatt användning av ppt i framtida projekt.
5

Genomförande
Sammanfattning
1. Lärarplanering. Det fanns två grupper med pedagoger som arbetade med projektet
Självbiografi. Båda var ItiS-grupper. I lärarplaneringen ingick samplanering mellan
grupperna. Ena gruppen vidareutvecklade den skriftliga produktionen, programmet
Word användes. Andra gruppen, vår grupp, utvecklade den muntliga presentationen,
programmet PowerPoint (ppt) användes. En klass i åk 9 valdes ut. Målet var att i
huvudsak arbeta i halvklass.
2. Vår ItiS-grupp av pedagoger lärde sig ppt medan Word-gruppen grundplanerade
informationssökning och skrivande. För att göra projektet mer överskådligt och
praktiskt genomförbart under själva ItiS-tiden valde vi tillsammans med den andra
ItiS-gruppen att plocka ut en av de obligatoriska rubrikerna i Självbiografin –
nämligen Hembygden.
3. En enkät utformades i syfte att kartlägga eleverna förkunskaper i PowerPoint.
4. Två olika ppt-presentationer producerades, den ena som ett gott exempel på en pptpresentation
och den andra som ett avskräckande exempel.
5. Båda ppt-presentationerna visades vid elevernas introduktionslektion i halvklass. En
kort diskussion pedagoger – elever följde. Enkäten genomfördes. Eleverna fick sedan
med handledning möjlighet att leka och bekanta sig med programmet, två elever per
handledare. Varje elev fick i uppgift att utforma en enkel ppt-presentation med tre
bilder över valfritt tema. Presentationen skickades via e-post till den personliga
handledaren.
6. Eleverna skrivande fortsatte kontinuerligt under handledning av den andra ItiSgruppen.
7. Efter avstämning med den andra ItiS-gruppen följde nästa fas, nämligen planering av
elevernas respektive ppt-presentation. Eleverna utformade ett utkast på papper, se
bilaga X. Tack vare planeringen blev eleverna varse vilka bilder som man ville ha med
i ppt-presentationen.
8. Elever använde vanliga foton som scannades in medan andra tog hjälp av
digitalkamera.
9. Eleverna producerade sin ppt-presentation med hjälp av sin planering.
10. Redovisningarna genomfördes.
11. En andra elevenkät gjordes, som utvärderade hur eleverna såg på att använda ppt som
stöd i muntliga presentationer. ItiS-gruppen samlades för att utvärdera projektet som
helhet.
6

Utförande i praktiken
Projekten
Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ITiS-projekt. Fröknegård I utgick
från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina
medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick
från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar
från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk 6+8) på Fröknegårdskolan.
Eftersom vårt projekt var en redovisning av vad eleverna hade kommit fram till under den
skriftliga delen, var vi beroende av hur det gick med arbetet i Fröknegård I. Vi ville att
eleverna skulle bli medvetna om på vilket sätt de skulle redovisa sitt skriftliga arbete på så
tidigt som möjligt. Efter vår introduktion fick eleverna fundera på hur de ville ha sina
redovisningar och börja tänka på vad de behövde ordna fram t.ex. bilder och ljud.
Lärarna
Lärarnas förkunskaper
Förkunskaperna hos lärarna var blandade. Cirka hälften hade goda förkunskaper och hälften
hade praktiskt taget inga sådana.
För att allas kunskaper skulle öka hade vi en ppt-genomgång med Jenny. Vi hade förväntat
oss fler genomgångar, och det har visat sig att vi nog skulle ha behövt det också. En mindre
inlämningsuppgift hade varit lämplig. Bland de som inte hade förkunskaper i programmet
finns osäkerheten i användningen delvis kvar.
Vi tycker programmet varit lätt att lära sig. Att sätta bilder till sin muntliga presentation känns
angeläget, medan ljudillustrationer kan avleda uppmärksamheten från innehållet. Budskapet i
sig behöver inte förändras, men kan förtydligas och lättas upp med hjälp av ppt.
PowerPoint-användning framöver
Skulle vi då tänka oss att själva använda ppt som ett redskap för att t.ex. presentera ett nytt
arbetsområde?
När vi har som mål att eleverna i slutet av ett arbetsområde ska använda sig av ppt vid en
muntlig presentation, ser vi det som lämpligt att vi pedagoger gör något liknande med hjälp av
PPT när vi introducerar arbetsområdet. Detta kan alla i ItiS-gruppen tänka sig.
7

Även vid presentation av arbetsområden av mer komplicerad/omfattande art, t.ex. Första
Världskriget, ser vi ppt som ett tänkbart framtida redskap.
Projektets status
Projektet har kommit att känas mer angeläget både för elever och lärare vid användning av
ppt. Elever med läs- och skrivsvårigheter verkar känna en möjlighet till att hävda sig bland
erkänt duktiga redovisare tack vare det visuella stödet. Huruvida projektets status ökat
generellt är svårt att säga, men det har visat sig att många elever är ivriga att visa uppt sina
arbeten – inte bara lämna in en ”färdig” text. Att få tydligt tillfälle att delge även kamraterna
sitt arbete verkar motivera eleverna till bättre resultat.
Eleverna
Under dessa månader som projektet har pågått har vi arbetat med våra elever på två sätt. Dels
har de fått arbeta vid datorn, men även planerat sin presentation på papper.
På ppt-språk kallas en sida som visas för ”bild”. För tydlighetens skull kallar vi den nedan
för ”bildsida”.
Vi började med att låta eleverna i halvklass få titta på två olika presentationer på ppt. Dessa
ppt-presentationer representerade en ”bra” och en mindre ”bra”. Under tiden diskuterade vi
med eleverna vad de tyckte var bra respektive dålig. För mycket ljud och rörelse kan bli
irriterande för åhöraren. Vilka färger som är lämpliga att använda tillsammans för att synas så
bra som möjligt för åskådaren diskuterades också. När man använder animering är det
lämpligt att låta text och bilder ligga framme på bildsidan. Därefter fick eleverna besvara en
enkät (se bilaga) om deras erfarenheter av ppt, detta för att vi skulle veta vad de kunde och för
att efter projektet se om det skett en utveckling. Eleverna var mycket frågande varför de
skulle göra en sådan här presentation då de tyckte att det skulle bli för mycket extra arbete.
Under tiden som de besvarade enkäten fick de parvis en pedagog som handledare. Tanken
med detta var att de under projektets gång skulle veta att de kunde vända sig till denna för att
få hjälp.
När eleverna hade fyllt i enkäten och sett de olika presentationerna fick de börja arbeta med
datorn. De började med att prova vad ppt kunde erbjuda. För att lära sig funktionerna i ppt
fick de gör en enkel ppt under övervakning av sin handledare. Kravet på uppgiften var att den
skulle innehålla minst tre bildsidor och att de skulle skicka provpresentationen till sin
handledare. Efter lektionstillfället skedde dialogen hur man skulle kunna förbättra
presentationen till viss del över BUF:en. Efter denna lektion så gick vi in i en period där
eleverna inte var på skolan. Dels var det höstlov och efter höstlovet så gick de på PRAO i två
veckor.
Samtidigt som vi introducerade ppt arbetade eleverna med att göra klart sitt skriftliga arbete
om sin hembygd. När de började bli klara med det, träffade vi dem igen för att börja göra
deras hembygdspresentation på ppt.
8

Vi började med att repetera programmet ppt och hur presentationen kunde se ut. Själva
presentationen skulle innehålla en rubrik och en avslutning. Eftersom hembygden är en del av
den större Självbiografin skall inte denna presentation bli för stor. Därför begränsade vi
bildsidorna till ungefär sex stycken. Det är att föredra att använda stödord istället för långa
meningar. Att lätta upp med musik och animationer gör presentationen intressantare men det
bör inte bli för mycket. Eleverna fick använda en mall på papper (se bilaga) för att underlätta
deras planeringen hur presentationen skulle se ut. Det som var svårt var att motivera dem att
göra en skiss/mall på papper. De tyckte att detta var onödigt och enbart dubbelarbete då de
skulle göra en på datorn. Vi motiverade detta med att om man har en skiss/mall så blir det
lättare när man väl sätter sig vid datorn. För har man ett underlag så kan man koncentrera sig
på små detaljer så att presentationen blir så bra som möjligt. Mallen användes för att
tillgången till datasalen är begränsad då den används flitigt av våra c:a 400 elever. Syftet var
även att eleverna skulle bli medvetna om vilka bilder, vilket ljud och övrigt de skulle använda
till sin presentation. Vi poängterade att mallen som de gjorde endast var ett underlag, och att
de inte behövde följa den till punkt och pricka när de väl satt sig framför datorn för att göra
den färdiga produkten.
Under arbetet med den skriftliga delen hämtade eleverna bilder och ljud på Internet och med
hjälp av scannern. Bilder togs också med hjälp av digitalkamera för att de skulle bli så
personliga som möjligt.
Vid nästa tillfälle var vi i datasalen och de arbetade med presentationerna. De som hade gjort
en bra planering på papper visste hur de ville ha sin presentation. För dessa elever gick det
fort att göra ett presentationsutkast som endast behövde lite finjusteringar. De kände även en
trygghet i att ha en planering att luta sig emot under arbetets gång. Det som eleverna sedan
behövde tid till var att välja färg på bakgrund, text och hur animationerna skulle vara.
Efterhand som eleverna fick arbeta med datorn och programmet började de bli mer positivt
inställda till att göra en presentation.
9

De båda elevenkäterna
Enkätresultat 1
18 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar.
Flickornas resultat:
Fråga 1 – Har du använt dig av ppt tidigare?
Svarsalternativ Antal
Ja 1
Nej 10
Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna 2-4. På frågan om hon ansåg sig vara kunnig
inom programmet svarade hon sådär. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort
animationer tidigare.
Fråga 5 – Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 1
Kanske 10
Nej -
Fråga 6 - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar?
Svarsalternativ Antal
Ja 4
Kanske 5
Nej 2
12
10
10
8
6
4
2
0
12
10
6
5
4
3
2
1
0
8
6
4
2
0
Fråga 1
Ja Nej
Fråga 5
Ja Kanske Nej
Fråga 6
Ja Kanske Nej

Pojkarnas resultat:
Fråga 1 – Har du använt dig av ppt tidigare?
Svarsalternativ Antal
Ja 1
Nej 6
Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna 2-4. På frågan om han ansåg sig vara kunnig
inom programmet svarade han ganska duktig. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt
gjort animationer tidigare.
Fråga 5 - Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 1
Kanske 5
Nej 1
Fråga 6 - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar?
Svarsalternativ Antal
Ja 2
Kanske 4
Nej 1
8
6
4
2
0
6
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0
11
Fråga 1
Ja Nej
Fråga 5
Ja Kanske Nej
Fråga 6
Ja Kanske Nej

Enkätresultat 2
18 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar.
Flickornas resultat:
Endast 2 flickor hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i
redovisningsituationen när de besvarade fråga 4 och 5.
Fråga 1 – Hur pass duktig är du på ppt? (1=inte alls, 3=medel, 5=mycket duktig)
Svarsalternativ Antal
1 0
2 0
3 5
4 6
5 0
Fråga 2 – Vet du hur man infogar en bild i ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 6
Kanske 2
Nej 3
Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 6
Kanske 0
Nej 5
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0
12
Fråga 1
1 2 3 4 5
Fråga 2
Ja Kanske Nej
Fråga 3
Ja Kanske Nej

Fråga 4 - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd?
Svarsalternativ Antal
Ja 6
Kanske 5
Nej 0
Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 5
Kanske 6
Nej 0
Fråga 6 - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar?
Svarsalternativ Antal
Ja 8
Kanske 3
Nej 0
Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt?
10 av flickorna ansåg att projektet hade blivit mer intressant med ppt. Den sista flickan var
mer negativ. De sa bl a: ”Ja det är mycket lättare, istället för att ha massa med papper
framför sig så med ppt har man ju datan” och ”Ja det är ju lite mer ovanligt. Så allt är
liksom inte bara massa papper.”
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0
10
8
6
4
2
0
13
Fråga 4
Ja Kanske Nej
Fråga 5
Ja Kanske Nej
Fråga 6
Ja Kanske Nej

Fråga 8 - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid
att använda datorer.
De flesta tyckte att programmet var lätt att lära. Endast 3 var mer tveksamma. De sa bl a: I
början var det lite svårt innan man fattade men sedan blev det lättare och lättare. Jag är ju
van vid att använda datorer.”
Pojkarnas resultat:
Endast 4 pojkar hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i
redovisningsituationen när de besvarade fråga 4 och 5.
Fråga 1 – Hur pass duktig är du på ppt?
Svarsalternativ Antal
1 0
2 0
3 2
4 4
5 1
Fråga 2 – Vet du hur man infogar en bild i ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 6
Kanske 1
Nej 0
Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 6
Kanske 1
Nej 0
5
4
3
2
1
0
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0
14
Fråga 1
1 2 3 4 5
Fråga 2
Ja Kanske Nej
Fråga 3
Ja Kanske Nej

Fråga 4 - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd?
Svarsalternativ Antal
Ja 2
Kanske 5
Nej 0
Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt?
Svarsalternativ Antal
Ja 3
Kanske 4
Nej 0
Fråga 6 - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar?
Svarsalternativ Antal
Ja 1
Kanske 5
Nej 1
6
5
4
3
2
1
0
Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt?
Det var delade meningar angående intresset av ppt. De flesta av pojkarna tyckte dock att det
inte hade blivit intressantare.
5
4
3
2
1
0
6
5
4
3
2
1
0
15
Fråga 4
Ja Kanske Nej
Fråga 5
Ja Kanske Nej
Fråga 6
Ja Kanske Nej

Fråga 8 - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid
att använda datorer.
Samtliga pojkar tyckte att det hade varit lätt att lära sig programmet. De säger bl a: ”Lätt, jag
är van vid att använda datorer” och ”Jag tyckte det var ganska lätt, det var inte så mycket
man skulle lära sig”
Elevernas redovisningar
Vid tiden för inlämningen av ItiS-arbetet har sex elevredovisningar genomförts. Trots ett
pressat tidsschema, och därmed inte tillräckliga möjligheter till förberedelser av de muntliga
redovisningarna, blev resultatet övervägande bra. I genomsnitt såg vi ett bildspel på sex till
åtta sidor med rubrik, text och infogad bild. De flesta infogade bilderna var tagna med
digitalkamera, men det förekom även scannade bilder från fotoalbum samt bilder infogade
från Internet. Ljudeffekter användes flitigt av eleverna men man kunde se en viss tendens till
överanvändning. I allmänhet tycker vi att bildtexterna var aningen långa och att de inte skilde
sig tillräckligt från det som sades. Det fanns även en del brister i skriftspråket. Brister av den
här karaktären hade enkelt kunnat undvikas med lite mera tid och handledning. I detta
sammanhang bör det poängteras för eleverna att de inte ska glömma bort det fria berättandet
till bildspelet. Såväl presentatörer som åhörare upplevde presentationerna som trevliga och
intressanta.
16

Resultat och utvärdering
Vi anser att eleverna blivit mer motiverade till att lägga tid på en muntlig presentation. Det
upplevdes som att de var mer positiva till den muntliga redovisningen när de fick ha ppt som
stöd. Själva planerandet av presentationen ansågs av vissa elever som besvärligt. De ville
snarare bara sätta sig framför datorn och bygga på sin presentation efterhand.
De elever som hade det skrivmässigt svårare fick extra stimulans genom bildhanteringen
tillsammans med ljudeffekterna som finns i ppt. De upplevde att de kunde visa ”framfötterna”
genom sin datorvana; de var duktiga på något.
Eleverna hade förvånansvärt lätt för att lära sig ppt. Vi kunde skönja en gängse tendens till att
eleverna hade lättare för att ta till sig ppt än vad vi lärare hade. Anledning kan vara att de var
mer datorvana än vad vi är. De flesta eleverna hade lärt sig att infoga bilder och göra
animationer.
Vid en jämförelse med enkät 1 kan man se att fler elever tyckte att redovisning hade blivit
lättare. Fler flickor än tidigare blev intresserade av att använda ppt i framtiden, däremot var
pojkarna fortfarande mer tveksamma.
Både elever och lärare ansåg att ppt är en stor tillgång och att det bör finnas med vid framtida
presentationer. Det muntliga framförandet blev intressantare att lyssna på och kändes
stimulerande för presentatörerna. Nervositeten inför det muntliga framträdandet försvann till
viss del eftersom ppt stal en hel del av uppmärksamheten. Att tala inför en grupp blev en
mindre uppmärksammad händelse. Att framförandet fick en enkel och tydlig struktur, hjälpte
även till för att bli kvitt nervositet.
Statusen på de muntliga redovisningarna har definitivt höjts och självbiografin har lyfts fram
ytterliggare.
17

Diskussion
Iakttagelserna vi gjort och lärdomarna vi skaffat oss under projektets gång är många. Bland
annat anser vi att för att en rapport skall vara färdig för inlämning måste man först ha
korrekturläst texten. Skrivfel i olika former upplevs ofta som störande men när samma fel
förekommer i en ppt- presentation av sammanfattande karaktär blir de synnerligen
framträdande och kan få en direkt förstörande effekt. Slutsatsen vi kan dra av detta är att man
inte kan rusa igenom skrivprocessen bara för att man tycker sig ha ett stöd i ppt och/eller
tekniska hjälpmedel av liknande karaktär. Vidare finns det stora fördelar med att planera och
strukturera arbetet på papper innan man ger sig in i programmet.
Vi tycker oss ha fog för att påstå att flertalet elever anser sig mindre nervösa inför en muntlig
redovisning med ppt som hjälp. Därmed inte sagt att alla lyckas bra med själva redovisningen.
Man bör tänka på att det krävs noggranna förberedelser, engagemang, ett visst tekniskt
kunnande och framförallt ett klart budskap för att lyckas med redovisningarna. I skrivande
stund har inte alla elever hunnit redovisa men att döma av de vi hunnit med är resultatet
övervägande positivt. Det måste sägas att arbetssättet är relativt tidskrävande men samtidigt
bör man ha i åtanke att vägen mot målet är lika viktigt som själva slutprodukten.
Vi tycker att eleverna i sitt sätt att arbeta och i sin attityd har visat att vi i ppt har ett verktyg
som alla kan lära sig hantera relativt snabbt och som kan införlivas i arbeten som skall mynna
ut i någon form av muntlig redovisning. Vi är några pedagoger som vid det här laget också
funderar på att använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom so, sv, no, mm.
Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna
och uppmuntra dem till att göra något liknande själva.
Pedagogerna i laget planerar att framöver använda ppt för att introducera utvalda
arbetsområden inom samhälls- och naturorienterande ämnen och svenska. Detta är i sig ett
tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra
dem till att göra något liknande själva. För att kunna utnyttja ppt:s alla möjligheter, förfina
tekniken och använda redovisningsformen i flera arbetsområden anser vi att det är lämpligt att
introducera programmet i åk 7.
18

Litteraturförteckning
• Dahlgren, L O: Problembaserat lärande
• Granström, Kjell mfl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete
• IKT-policy för BUF: http://www.buf.kristianstad.se/policys/iktpolicy.htm
• Jakobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett
problemlösande arbete i grupp?
• Johansson, Ann-Cathrine Det finns ingen IT-pedagogik
• Jönsson, Bodil: Till en lärare
• KK-stiftelsen: Den fjärde basfärdigheten
• KK-stiftelsen: Med eller utan filter
• Policy för elever på BUF-Online:
http://www.buf.kristianstad.se/policys/elevpolicy.htm
• Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator
• Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll
• Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/Redskap för källkritik
• Hjälpsidor i programmet PowerPoint: Infoga ljud och musik i en bild m.m.
• Kurs i PowerPoint: http://www.distans.hkr.se/osa/powerpoint/
19

Bilagor
• Jag skall skriva om mig själv och mina rötter, 1986-?: Instruktionshäfte inför
Självbiografin
• De skrev om sin barn- och ungdom, 1900-1990: Häftet med självbiografiska texter
av välkända svenska författare
• Anvisningar till litteraturläsning inför Självbiografin: Frågehäftet till de
självbiografiska texterna
• Enkät 1
• Enkät 2
• Mall till PowerPoint: Planering på papper
• ”Hjälp”-sidor i programmet PowerPoint: Ljudrelaterade sidor
20