Roligt och surrealistiskt om Snövit och sju miffon - RBU

Juristspalten
Förbundsjurist Henrik Petrén om föräldraansvar
DE SENASTE VECKORNA har det varit mycket diskussioner
kring personlig assistans och kritik
mot hur de ansvariga myndigheterna Socialstyrelsen
och Försäkringskassan hanterar bedömningar
av assistansgrundande behov. Om denna
oroande utveckling (där RBU:s och andra organisationers
agerande trots allt tycks ha haft en
viss mildrande effekt) kan du läsa på annat håll
i tidningen.
Men det finns också positiva nyheter att förmedla
om personlig assistans. En sådan är en
alldeles färsk dom från Regeringsrätten (meddelad
2010-01-20 i mål nr 6232-07) som innehåller
ett viktigt klargörande om begreppet föräldraansvar.
Jag har tidigare skrivit om föräldraansvar i
den här spalten (Rörelse nr 2, 2009) och det är
ett välbekant och tyvärr negativt laddat begrepp
för många luttrade RBU-medlemmar. Bakgrunden
till att begreppet alls används är att det i de
ursprungliga förarbetena till LSS från 1993 står
att föräldraansvaret enligt föräldrabalken ska
beaktas vid bedömning av rätt till personlig assistans
för barn. Dessa förarbeten innehöll dock
ingen ytterligare precisering av hur detta ska
göras. När riksdagen ett par år senare behandlade
förslag till ändringar i lagen uttrycktes emellertid
att det normala föräldraansvaret ska beaktas
på så sätt att det bara är hjälpbehov som
går utöver vad som är normalt för ett barn i
motsvarande ålder som ska ligga till grund för
bedömningen av personlig assistans.
DET NU AKTUELLA MÅLET gällde en nioårig pojke
med en svår funktionsnedsättning på grund av
autism i kombination med en medelsvår utvecklingsstörning.
Pojken var i behov av hjälp
vid i stort sett alla sina dagliga aktiviteter. Huvudfrågan
för domstolen var om pojkens kommunikationssvårigheter
och behov av tillsyn
och annan hjälp i sin livsföring var sådana att de
berättigade till personlig assistans. Regeringsrätten
fann att pojken hade behov av hjälp för
att kunna kommunicera med andra och att
detta var ett grundläggande behov. På samma
sätt ansåg domstolen att den aktiva tillsyn som
som pojken var i behov av, förutsatte – bland
annat på grund av hans kommunikationssvårigheter
– goda kunskaper om honom och därför
också ingick i hans grundläggande behov.
Efter detta ställningstagande i målets huvudfråga
övergick man till att pröva om pojkens behov
av hjälp med kommunikation och behov av tillsyn
kunde anses omfattas av hans föräldrars ansvar.
Regeringsrätten fastslog att en nioåring utan
funktionshinder normalt har omfattande kontakter
med andra människor och aktiviteter tillsammans
med andra barn utanför skoltid. Man
konstaterade vidare att den funktionshindrade
pojkens möjlighet till sådant umgänge med
andra krävde att han hade hjälp med att förstå
och göra sig förstådd, något som en nioåring
utan funktionshinder inte skulle behöva sina
föräldrars medverkan till. Regeringsrätten
fastslog att det därför inte fanns något föräldraansvar
som skulle beaktas vid bedömningen av
pojkens behov av hjälp med kommunikation.
Samma bedömning gjorde Regeringsrätten
avseende behovet av tillsyn. Man konstaterade
Juridisk rådgivning för RBU:s medlemmar tisdagar 13–16
Ring 08-677 73 07 eller e-posta fragajuristen@rbu.se
Glädjande om föräldraansvar i viktig dom i Regeringsrätten
att en nioåring utan funktionshinder visserligen
också har behov av tillsyn, men att det bara undantagsvis
är fråga om sådan aktiv tillsyn som
den funktionshindrade pojken behövde under
sin vakna tid. Därför, skriver domstolen, är det
inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret
bortse från någon nämnvärd del av den
tid som krävs för att tillgodose pojkens behov av
aktiv tillsyn.
DOMEN LIGGER I LINJE med vad Regeringsrätten
tidigare har uttryckt om föräldraansvar (se RÅ
2008 ref. 17), nämligen att hjälpbehov som
barnets funktionsnedsättning medför inte får
avfärdas med hänvisning till föräldrars ansvar.
Men trots att domen, enligt min mening, alltså
inte etablerar någon helt ny praxis i detta avseende
innebär den ett välkommet klargörande
eftersom det tyvärr fortfarande är vanligt att
handläggare först fastställer barnets hjälpbehov
för att sedan dra av x antal timmar »föräldraansvar«
i relation till barnets ålder. Regeringsrätten
är befriande tydlig på den här punkten: Insatser
som föräldrar normalt inte behöver ge till
jämnåriga barn utan funktionsnedsättning
ingår inte i föräldraansvaret. Låt oss hoppas att
budskapet nu verkligen når fram till alla som
handlägger och beslutar om personlig assistans
så att ansvarstagande kämpande
föräldrar slipper få
ordet föräldraansvar skrivet
på näsan framöver.
HENRIK PETRÉN
FÖRBUNDSJURIST
Dags att söka bidrag
Norrbacka-Eugeniastiftelsen
Stiftelsen beviljar bidrag för att underlätta boende, fritidsaktiviteter och social delaktighet till personer som har varaktig fysisk rörelsenedsättning som inte beror på normalt
åldrande. Barn och ungdomar har företräde. Personer med enbart annan funktionsnedsättning är inte berättigade till bidrag. Bidrag kan sökas för ändamål som inte
bekostas av stat, landsting eller kommun, t ex till fordon, körkortsutbildning, anpassade möbler, hushållsmaskiner, dator, hjälpmedel, fritids- och sportredskap samt merkostnader
för studier. Sista ansökningsdag är den 31 mars 2010. Ansökningsblankett kan rekvireras från stiftelsens kansli, tel. 08-751 18 29 eller hämtas från hemsidan
www.norrbacka-eugenia.se
RBU:s Medlemsfond, Ebbe och Ingrid Johannessons Minnesfond
och Sture Franssons Minne
Sista ansökningsdag är den 1 april. All information samt ansökningsblanketter finns www.rbu.se. Du kan också ringa 08-677 73 02.
RBU-föreningar:
Sök bidrag ur Victoriafonden via Riksförbundet senast den 15 mars 2010!
All information samt ansökningsblankett finns på www.rbu.se
Sök forskningsbidrag från RBU:s Forskningsstiftelse senast den 15 mars 2010!
All information samt ansökningsblankett finns på www.rbu.se
22 RÖRELSE 1 • 10