Utvärderingsrapport Stöd efter flodvågen - Arvsfonden

pratat och sökt stöd mellan verksamheterna, det har
varit ett förtroende att ta del av deras berättelser.”
Personalen har vinnlagt sig om att skapa en lugn och
trivsam miljö med mat och möjlighet till olika möten.
Deltagare vittnar om att de blivit väl omhändertagna
i de olika verksamheterna och att de känt sig
välkomna om de haft behov: ”Jag gick en kväll ...
den kvällen då och det var jättebra ... jag har förstått
att många reagerar likadant som jag … men jag
lyssnade mest, orkade inte riktigt engagera mig i
andra, det gav mycket ändå … att bara sitta där …
vara med bland andra.” Flera av de intervjuade som
deltagit i stödgruppsverksamhet har också varit med
under gudstjänster på halv- respektive ettårsdagen.
Någon uttrycker lättnad över att ha någonstans att
gå: ”Vad skulle jag annars ha gjort de där dagarna?
… jag vet inte, nu var det ju ordnat och allt var fint.”
Någon medger att det var bra att det fanns olika
verksamheter, även om man inte själv deltog. Främst
personer som deltagit i helgverksamhet återkommer till
programverksamheten och de genomarbetade scheman
som fanns.
Sammanfattande kommentarer
Referenspunkt Ersta har haft en vittomfattande
verksamhet med många kontakter på individnivå.
Planeringen och organiseringen av enskilda
verksamheter har varit driven, vilket till stor del beror
på att Ersta diakoni sedan lång tid tillbaka, efter
Estoniakatastrofen, i nära samarbete med kyrkan byggt
upp en struktur kring omhändertagande av människor.
Engagemanget från verksamhetsledning och personal
har varit stort.
De personer som intervjuats om personligt stöd
utöver deltagande i stödgruppsverksamhet beskriver
att de är nöjda. Det utgör i sig inte något vetenskapligt
underlag för vad det är som har fungerat i de olika
verksamheterna. Däremot går det att peka på flera
aspekter som deltagarna anser viktiga. Det första är
struktur – dvs att man via olika verksamheter kunnat
erbjudas struktur med fasta ramar, schema, mat och
vetskap om vad som kommer att hända. Strukturen
har upplevts som en trygghet när tillvaron i övrigt
varit fylld av sorg, trauma eller obearbetade känslor.
Ritualer – kan sägas vara en del av strukturen, här
särskiljs det eftersom ritualen har utförts i ett speciellt
sammanhang som ljuständning, gudstjänster och
minnesstunder. Det tredje är tillgänglighet – att man
har haft möjlighet att delta oavsett om man sedan har
gjort det eller inte. Det har funnits någonstans att gå,
vilket varit ett stöd för flertalet. Miljön – är en fjärde
aspekt som verkar läkande vid sorg och trauma, och
som har lett till att man som drabbad har känt sig
omhändertagen.
Webbplats
Tanken var att Referenspunkt Ersta efter katastrofen
skulle starta en nationell informationsplats med en
webb-sida för drabbade personer. Sidan skulle till en
början innehålla ett diskussionsforum, information
om Referenspunkt Ersta och även information om
trauma, sorg och sorgeprocesser hos både barn och
vuxna. Under steg två skulle en chatt-funktion öppnas
och därefter eventuellt en expertpanel, dit de drabbade
skulle kunna vända sig med frågor. Inget av detta
genomfördes. Orsakerna är lite oklara och bygger på
motstridiga uppgifter. Det som ändå framgår klart är att
missförstånd och organisatoriska svårigheter ägt rum
i flera led mellan ledning, verksamhetschef, dataenhet
och den konsultfirma som var tillsatt för att planera
arbetet. Verksamhetschefen är märkbart besviken,
och beklagar att Referenspunkt Ersta inte förmådde
ro iland det här uppdraget, goda intentioner till trots.
Med stöd från den tillfälliga organisationen ”Rådet
för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen”
startade istället ”Vi som finns” en nationell hemsida
för och av personer som själva drabbats av katastrofen.
Framförallt var det en chattsida för människor som
förlorat anhöriga.
Trots att tanken varit att Referenspunkt Ersta skulle
utveckla en större webbplats, så hade det dragit ut så
pass på tiden att det inte längre var meningsfullt att
starta en sådan. Dessutom ville man inte konkurrera
med en redan fungerande sida som initierats av de
drabbade själva, och som enligt Referenspunkt Erstas
verksamhetschef fungerade mycket bra.
Utbildning av utbildare
till övriga landet
Regionala utbildare eller regionombud?
I Erstas diakonis ansökan framgår att man ville inbjuda
till förnyad utbildning och rekrytera regionala utbildare
till varje län. Dessa utbildare skulle utbilda gruppledare
regionalt och lokalt för stödbearbetning av katastrofen.
______________________
vI SöKer reGIonAlA
UTBIldAre TIll vArJe
lÄn/lAndSTInG
De regionala utbildarna ska i
sitt län/landsting sprida samma
Stöd efter flodvågen 46