Frihetsgudinnor - Patrik Bergner

-44-
Inger
Svär inte åt mig. Du får svära åt mig hos din far, men inte hos mig, inte i
mitt hus, då svär du inte åt mig. Ta hand om din syster i stället. Ser du
inte att hon behöver dig? Du har alltid bara tänkt på dig själv. Jag då? Hur
tror du jag känner det? "Fy fan"... Jaså? "Fy fan"! Är det någon som
borde säga det så är det jag. Leva ensam i fjorton år. Det blir ärr av sådant.
Och om ni inte vill förlåta mig får jag väl sluta be om det då. Jag
skulle bara vilja vara någon som ni kunde lita på. Som ni kunde komma
till med era problem, killar, om ni har killproblem. Jag är ju tjej, jag
känner till sådant, glöm inte det. Ni kan komma till mig. Skulle ni ha lust
med det? Vara kompisar. Va? Skulle inte det vara något?
Francine
Det är som att han tar tag i min arm och vrider den bakåt i ett polisgrepp
tills det krasar i armbågen och axeln hoppar ur led. Det låter riktigt obehagligt.
Jag tror inte världen är mogen för så mycket våld. I en amerikansk
undersökning fann de att medelungdomen i medelstaden i medelstaten
med medeltittande på TV sett över tiotusen mord innan puberteten.
Det är alldeles för mycket chokladsås på den här blusen, jag trodde jag
bad om en blodig biff och i stället sitter jag här med er och vet inte åt
vilket håll jag ska tugga. Som att hälla bensin över en katt och tända på
och se den springa fram och tillbaka över gräsmattan. Gärna en ljum augustikväll
så att skenet från katten lyser upp himlen, med dess skrik och
besatthet, höra den jämra sig och tystna, ligga alldeles stilla och brinna
färdigt, så jag får ett ögonblick på mig att fundera över vad i helvete jag
håller på med innan jag letar upp en ny katt. Vi måste hålla ihop, mamma
och Katarina, det är det enda som betyder något just nu. Att ha varandra.
Ni har något annat, ni har irritationen, sarkasmen, grälet... Jag har bara
varandra. Och allt jag gör gör jag för oss, så vi ska kunna överleva tillsammans.
Jag har inte ens försökt att smaka på hundchokladen, den får du
behålla. Mata inte djuren, så är du snäll, Skansen har stängt för säsongen,
men klockan har ändå klämtat in det nya året för oss. Och allt som finns
oroar mig, som att mitt reslustkort har gått ut nu, hur ska jag nu komma
hem? Det är sådant jag måste sluta tänka på. Det och döden. Jag blir så
törstig bara jag tänker på det. Bruna bönor och fläsk.
Suger i sig vatten från den våta mattan.
Det ska ni veta, att överallt i himlen finns det bara en man som kan rädda
världen: Woody Allen. Underbara, våta matta. Så törstig, det är så svalt