C-uppsats Joel och Adam - Media IT - Högskolan i Halmstad

Vi utgick även från följande artiklar som behandlar mobilitet inom turismbranschen: Berger,
Lehmann & Lehner (2003) och Schmidt-Belz, Laamanen, Poslad och Zipf (2003). Utifrån
dessa fortsatte vi sökandet efter relevant litteratur baserat på referenser och begrepp som
verkade intressanta i förhållande till vårt problem och syfte. Informationssökningen gjordes
framförallt via databaserna ACM och IEEE samt sökmotorn Google. Vi använde oss utav
artikelnamn, författarnamn, sökning på pdf-dokument samt ett antal sökord. Dessa sökord var
mobile interaction design, mobile tourism, babyface design, mobile usability, mobile device
och mobile services samt svenska översättningar av dessa begrepp. Vi använde även
Högskolan i Halmstads biblioteksdatabas Hulda, via vilken vi fann böcker som behandlar
mobil interaktionsdesign och design för nya medier.
De artiklar som nämnts ovan och en strävan efter att ta reda på vilka användbarhetsaspekter
som är viktiga att ta hänsyn till vid design av mobila tjänster var grunden i vår litteratursökning
och därigenom ett första steg i skapandet av det teoretiska ramverket. I litteraturen
sökte vi sedan gemensamma nämnare som kan påverka designen av mobila tjänster och
kategoriserade dessa. Därefter sammanställde vi dessa begrepp i en figur, vilken blev vårt
teoretiska ramverk (se figur 1, sid. 20).
2.2 Prototyputveckling
En prototyp kan vara allt ifrån en enkel pappersskiss av blyerts till en mer avancerad
artefaktskiss framställd i en dator. Det finns inga givna regler för hur en prototyp skall göras,
det viktiga är att den går snabbt att göra och att den på något vis går att interagera med.
Meningen är att det skall gå att uppnå någon form av kunskap och erfarenhet i hur den kan
användas i en realistisk kontext (Jones & Marsden, 2006; Preece, Rogers & Sharp, 2002). Vi
designade en prototyp av en mobil turisttjänst med utgångspunkt i det teoretiska ramverket.
Vår designprocess började vi med en brainstorming, där målet var att ta fram en idé för hur
vår tjänst skulle se ut. Vår brainstorming byggde på insamlad sekundärdata där vi fått
inspiration av tidigare mobila turisttjänster som nämndes i inledningen och egna idéer.
För att stärka vår kunskap om vilken information turister i Halmstad efterfrågar hade vi ett
informellt möte med Halmstad turistbyrås chef och dess webbansvarige, vilka hjälpte oss med
idéer och informationsmaterial till prototypen. Därefter konstruerade vi en low-fidelity
prototyp av idén på pappersskisser. En low-fidelity prototyp behöver inte likna den slutgiltiga
produkten utan kan framställas med andra material. Ett av de vanligaste sätten att framställa
en low-fidelity prototyp är med hjälp av sketchning, det vill säga att skissa produkten på ett
papper med en penna (Preece et al., 2002). Vi ansåg att detta var en bra metod att använda oss
utav för att skapa en low-fidelity prototyp, eftersom prototypen då var enkel att framställa och
lätt att modifiera i enlighet Preece et al. (2002). Utformningen av tjänsten och dess design
byggde på begreppen i ramverket i den mån dessa var applicerbara. När vi hade tagit fram vår
low-fidelity prototyp använde vi en person som var kunnig inom användbarhets- och
interaktionsdesignområdet, för att informellt ventilera tankar om tjänsten och dess design.
Detta gjorde vi då vi trodde att det kunde stärka vår prototyps design och användbarhet.
Denna person var en lärare vid sektionen för informationsvetenskap, data och elektroteknik
vid Högskolan i Halmstad.
Sedan utvecklade vi en high-fidelity prototyp i programmet Macromedia Flash. High-fidelity
prototyper består av material som förväntas användas i den slutliga produkten och ska likna
denna i högre grad än low-fidelity varianten (Preece et al., 2002).
5