C-uppsats Joel och Adam - Media IT - Högskolan i Halmstad

Vi menar att det är svårt för respondenterna att skilja på det som de ansåg borde funnits i
tjänsten och det som faktiskt fanns. För oss innebär detta att tjänstens struktur inte ansågs
ineffektiv av respondenterna.
Vad gäller begreppet tillfredställelse kan vi se att respondenterna upplevde att tjänstens
innehåll gav dem positiva attityder efter att de interagerade med den. Detta tror vi berodde på
att de kunde tillgodogöra sig information, vilket skapade ett mervärde, då de tittade på olika
typer av sevärdheter. I de intervjuer som ingick i undersökningen bekräftades också det vi
tolkade som positiva attityder, respondenterna uttryckte att det var flera olika saker som
gjorde att tjänsten var bra. Denna diskussion leder oss till slutsatsen att de användbarhetsbegrepp
som ingår i det teoretiska ramverket för mobila tjänster kunde användas i en
turismkontext.
7.2 Kontext
Vid undersökningen påverkade saker i omgivningen respondenternas interaktion med den
mobila turisttjänsten. En respondent stördes av ljudet från en moped som körde förbi honom,
han kunde inte höra ljudet som spelades upp i tjänsten. Några respondenter var osäkra på om
enheten gick att använda vid regn och en annan var tvungen att vinkla ett papper över
enhetens skärm för att undvika de solreflexer som uppstod. Detta är aspekter av användandet
som vi kan koppla till den fysiska kontexten, vilken handlar om ett systems placering i den
fysiska omgivningen (Barfield, 2004). En respondent menade att användarna av en mobil
turisttjänst ska kunna välja hur de vill tillgodogöra sig information i tjänsten eftersom
omgivningen kan påverka hur bra respektive sätt är att ta till sig informationen, detta är i linje
med Barfields (2004) definition av den fysiska kontexten.
En respondent upplevde att hon koncentrerade sig mer på tjänsten än omgivningen under
undersökningen, detta kan vi härleda till Johansson och Nylander (2005) som menar att dessa
typer av system ska förhöja upplevelsen av omgivningen men inte får ersätta eller tävla emot
den.
Då en respondent berättade hur han kunde delge sina gruppmedlemmar information
redogjorde han för att han kunde läsa högt för dem, låta dem läsa själva eller använda
ljuduppspelning, detta kan vi koppla till användarkontext, vilket handlar om saker som
påverkar användarens beteende (Barfield, 2004). Alla respondentgrupper använde ljuduppspelning
och de olika gruppernas beteende var väldigt lika, antingen stod de tätt ihop eller
satt tätt på en bänk. En respondent resonerade kring hur hon skulle ha betett sig på olika sätt
beroende på hur många som varit med i gruppen. Att samspelet med en mänsklig guide
försvinner togs upp som en aspekt av användning av tjänsten, liksom att vissa typer av
användare kan ha problem med att höra informationen som kan spelas upp i tjänsten. Vidare
resonerade en respondent om att det finns användare som kan vara rädda för att prova sig
fram i tjänsten. Dessa aspekter kan vi koppla som influenser som påverkar en användares
beteende vid användandet av en mobil turisttjänst, vilket är en annan del av
användarkontexten enligt Barfield (2004).
Respondenterna uppmärksammade att de vill ha olika innehåll i en mobil turisttjänst. En
respondent sa att han var ute efter mer än bara sevärdheter, exempelvis olika evenemang,
detta vi kan koppla till att en mobil turisttjänst kan ha olika användare, vilket vi kan härleda
till Barfield (2004) som menar att ett system kan ha olika typer av användare.
35