C-uppsats Joel och Adam - Media IT - Högskolan i Halmstad

Exempelvis kan användaren beskriva sina handlingar och varför dessa sker, då användarna
kan bli fokuserade på att lösa uppgifterna kan de glömma att tala högt vilket kräver att de
måste uppmanas att göra detta. Fördelarna med denna teknik är dess enkelhet och den
information som kan erhållas. Jones och Marsden (2006) hävdar dock att tekniken kan
uppfattas som generande att genomföra.
I den andra fasen intervjuade vi sedan användarna. Preece et al. (2002) menar att det är ett
vanligt sätt att samla information inom människa-datorinteraktionsområdet. Dessa intervjuer
var semistrukturerade, vilket i enlighet med Denscombe (2000) innebär att vi använde oss av
en intervjuguide för att kunna få information som behandlar de begrepp som vi tagit fram i det
teoretiska ramverket. Denscombe (2000) menar vidare att det som kännetecknar
semistrukturerade intervjuer är att den intervjuade tillåts utveckla sina idéer och prata mer
omfattande om de ämnen som intervjuaren tar upp. Genom att kombinera dessa populära
metoder och tekniker erhöll vi information som med några få undantag täckte det teoretiska
ramverkets olika delar.
2.3.2 Genomförande av undersökningen
Den uppgiftsbaserade utvärderingen var uppbyggd på följande sätt: Vi samlade
respondenterna i varje grupp utanför Halmstads slott inför genomförandet av utvärderingarna.
Där höll vi en genomgång, vid vilken vi beskrev syftet med vår undersökning. Vi förklarade
att vi hade designat en prototyp av en mobil turisttjänst och att vi skulle utvärdera denna
prototyp med hjälp av respondenterna. Därefter redogjorde vi för upplägget på den
uppgiftsbaserade utvärderingen på följande sätt:
”Vi vill att ni ikläder er rollen som turister i Halmstad. Ni kommer att få en mobil enhet där
vår turisttjänstprototyp är installerad. Vi vill att ni använder denna för att lösa de uppgifter vi
kommer att förse er med. Vår roll är att observera er och vi kommer att använda oss av en
videokamera för att kunna spela in er diskussion. Vår roll är även att hjälpa er ifall några
problem eller oklarheter uppstår.”
Sedan berättade vi om tjänsten och enheten som skulle användas, vilket är en turistguide för
Halmstads sevärdheter respektive en 3G-telefon. Därefter fick respondenterna bekanta sig
med enheten under några minuter via en annan applikation. Detta gjordes för att
respondenterna skulle lära sig grunderna för hur enheten fungerar och för att undvika
oklarheter kring detta när utvärderingen startade. Ett antal uppgifter med tillhörande frågor
lämnades sedan ut till respondenterna på ett papper (se bilaga 2). Dessa uppgifter togs fram
utifrån det teoretiska ramverket med följande argument:
• Uppgift ett var utformad för att respondenterna skulle bli bekanta med gränssnittet och
strukturen på tjänsten och dess ikoner. Om detta fungerade trodde vi att
respondenterna snabbt skulle kunna börja använda tjänsten med vissa förkunskaper,
vilket är en aspekt av begreppet lärbarhet. Denna uppgift kunde på ett tidigt stadie visa
oss hur användarna i en grupp hanterade enheten, vem eller vilka som höll i den och
hur de andra fick tillgång till informationen.
• Uppgift två var utformad för att respondenterna skulle kunna interagera med ikonerna
och förstå att det fanns två olika teman på tjänsten. Detta kunde då göra att
respondenterna fick en uppfattning om hur sevärdhetsikonerna på skärmen beror på
vilket tema som valts.
7