Sju Härolder - Svenska Heraldiska Föreningen

More documents

Recommendations

Info

Johanna Arnell-Hellström: Fabeldjur i svensk medeltida heraldik djuret nosen mot stången Ett vänstervänt djur kallas flyende, ett exempel på detta är lejonet i Göteborgs stads vapen Heraldiska färger Inom den klassiska heraldiken förekommer färgerna rött, blått, svart och grönt samt purpur som beteckning för furstlig rang Metall-färgerna guld och silver kan återges med gult och vitt Huvudregeln är att färg inte läggs vid färg eller metall vid metall En röd sköld med ett lejon i guld är syns bättre på avstånd än en sköld i silver med ett lejon i guld Det är vanligt att vapen innehåller symboler för åtråvärda egenskaper Vapen verkar till en början självtagna, men under senare delen av medeltiden fick kungamakten mer inflytande i dessa frågor Enligt Knud Prange var det under medeltiden mannen som adlade vapnet och inte enbart kungen som adlade mannen Känslan för heraldik och den heraldiska smaken har enligt Prange varit på nedgång från slutet av medeltiden fram till början av 1900-talet "Förfallet" yttrar sig i att vapnen med tiden utvecklade mer eller mindre överflödiga symboler och attribut Orsaken var att vapnen inte längre användes i strid och det var därför inte nödvändigt att de var tydliga och lätta att identifiera Rätten till ett vapen Ett vapen utgjorde en samman-hållande bildsymbol för en familj, släkt eller ätt, men ett vapen kunde även verka särskiljande inom släkten För att markera en viss individ, annan ättegren, sidolinje, eller adoption inom en släkt kunde en brisyr, mindre förändring, av släktvapnet göras Att personer tillhör samma ätt är inget kriterium för att de för samma vapen Oäkta barn till riddare kunde för att visa sitt ursprung få föra en bastardsträng i sitt vapen Bastard-sträng är en heraldisk term för ett tecken som anger illegitim börd Denna sträng kan vara utformad som en smal linje diagonalt över inne-hållet i en vapensköld och är vanlig inom fransk heraldik För en illegitim son till en kunglig person var bastardsträngen en statussymbol Inom ätten Thott finns ett belägg för att oäkta sonen till riddaren Axel Pedersen 1390-1447 fick föra faderns vapen, men i tinkturerna svart/vitt (silver) Oäkta sonen till riddaren och riksrådet Oluf Axelsson 1414-64 fick sina farbröders tillstånd att föra deras fäders vapen Definitionen av Fabeldjur Fabeldjur kan vara dels männi-skodjur, delvis djur, delvis människa som harpya (örn med kvinnohuvud), kentaur (hästkropp med människo-huvud) och melusin (kvinna med delad fiskstjärt, dels odjur eller monster, sammansatt av två olika djurarter som basilisken (tupp med ormstjärt), enhörning (häst och get) och grip (lejon och örn) Djur med övernaturliga egenskaper vilka förekommer i traditionella sagor kan också kallas fabeldjur Exempel på dessa är bäckahäst, troll och varulv I fabeldjur kombineras de olika drag som symboliserar skapelsens outnyttjade möjligheter Ofta är fabeldjuren sinnebilder för kaos eller för naturens skrämmande krafter Skräckinjagande vidunder symboli-serar ofta de onda krafterna i världen eller i människans egen natur De fabeldjur och monster som under medeltiden antogs 12 Sju Härolder 1:2006 Sigillet för riddaren och riksrådet Folke Jonsson till Fånö (Aspenäs-ätten, även kallad blå-ätten) visar en lejonörn, ett av de första beläggen på ett heraldiskt skapat djur Sigillet är känt från 1312 leva i den kända och kristna världens otill-gängliga utkanter uppfattades som Guds sanna skapelser och man tog deras existens för given Varelserna var symboler för det främmande i dessa områden Deras existens var exempel på Herrens visa och out-grundliga vägar På HEREFORDKARTAN från 1280 (förvarad i katedralen i Hereford) kan man se de då kända världsdelarna, Afrika, Asien och Europa och de varelser som levde där då I Afrikas östra delar fanns kentaurer, noshörningar och enhörningar samt människor med en fot, utan huvud eller som gick på alla fyra I Asien fanns flygande salamandrar och drakar Både världskartor och geografiska texter hävdade att Afrika söder om medelhavskusten var att betrakta närmast som obeboeligt, särskilt gällde detta trakterna närmast den brännheta ekvatorn Att medeltidens lärde placerade monster i Afrika, Asien och på hypotetiska konti-nenter berodde i allmänhet på att det okända låg så långt bort att det i praktiken var omöjligt att skaffa god information om det Fabeldjurens existens fastställdes i en mängd böcker och skrifter, många författade av kyrkofäder eller andra auktoriteter ALEXANDERROMANENS första kända version dök upp ca 200 fKr i Alexandria Denna roman sades vara skriven av Alexander den Store, som bevisligen varit i Indien Under medeltiden blev denna roman mycket populär och översattes till flera språk Ett 80-tal versioner på 35 språk är kända, varav en svensk verstolkning från 1380 I denna roman skrivs om fågel Fenix i Arabien som förstörde sig själv i eld vart 500:e år varefter en ny Fenix genast reste sig ur askan Det äldsta natur-vetenskapliga verket anses vara Plinius den äldres Naturhistoria, Historia Naturalis
Verket utkom ca år 77 eKr och behandlar ämnen som geografi, botanik, zoologi, medicin bland mycket annat Physiologus inflytande En bok som legat till grund för många naturhistoriska verk är PHYSIOLOGUS Den är troligen skriven under 370talet eKr i Caesarea Palestinae Boken består av en samling berättelser skrivna på grekiska av indiskt, egyptiskt, syriskt och judiskt ursprung De korta berättelserna beskriver det verkliga eller antagna utseendet och egenskaperna hos djur, växter och stenar Varje berättelse inleds med ett stycke ur bibeln, sedan följer en beskrivning av föremålet och sist kommer en allegorisk utläggning av densamma Översättarna lade till eller uteslöt delar av den eller missförstod den vilket ledde till att flera versioner uppstod De syriska och etiopiska översättningarna anses vara de mest fullständiga Physiologus användes till en början av kyrkofäder som källa för studier i naturvetenskap och som en exempelsamling Genom översättningar till engelska, franska och tyska blev boken under medeltiden folkets egendom Den översättning UB har är gjord från en syrisk text från 600-talet, utgiven på tyska av K Ahrens 1892 Bibelorden saknas i denna version vilket av Ahrens förklaras med att boken skulle användas som lärobok i naturvetenskap Medeltidens lärde förenade kunskapen i PHYSIOLOGUS med avsnitten om djur i Isidorus av Sevillas ETYMOLOGIAE, något som från och med 900-talet resulterade i skrivandet av bestiarier Bestiarier är böcker i naturlära, som utöver biologin också försöker beskriva den icke levande naturen men som även innehåller moraliska värderingar där varningar för kätteri och uppmaningar till avhållsamhet och kyskhet överväger Bestiarierna var under medeltiden nästan lika utbredda som bibeln Ett bestiarium som fått en sär-skild betydelse i Sverige är DYALOGUS CREATURARUM OPTIME MORALIZATUS eller SKAPELSENS SEDELÄRANDE SAMTAL Det är den första bok som trycktes i landet (1483) och är som titeln antyder sedelärande samtal mellan olika varelser som: lejon, örnar, enhörningar, drakar, fiskar och en och annan grip Varje dialog är en kort berättelse om djur eller människors handlingar och resultatet därav Dialogen slutar med en hänvisning till bibeln och vilken lärdom man kan göra Boken tros vara skriven av en läkare vid namn Maynus de Mayneriis från Milano (d 1370) Förekomst av Fabeldjur på vapensköldar Enligt Raneke finns ca 1610 vapensköldar bevarade från medeltiden, fördelade på 1250 ätter eller släkter, boende mer eller mindre permanent inom nuvarande Sveriges gränser Hur många ätter som funnits inom dåvarande Sveriges gränser är vanskligt att fastställa då många ätter varit innehavare av gods och gårdar på båda sidor De ätter vilka bott inom dåvarande Sveriges gränser och fört ett fabeldjur som vapen redovisas grundligare på kommande sidor Majoriteten av de sköldar som pryds av fabeldjur finns inom kategorin allmänna bilder, A, (bilaga 1 och 2) Antalet allmänna bilder uppgår till 656 stycken vilket innebär att det är den största kategorin och utgör sköldemärken på 40,7procent av alla vapensköldar I första bandet av SVENSKA MEDELTIDSVAPEN finns på sidorna 39 till 69 en enkel översikt över samtliga vapensköldar inom Johanna Arnell-Hellström: Fabeldjur i svensk medeltida heraldik Swandes fabeldjur som kombinerar en örn med en hund är ett nutida exempel på nyskapande sagodjursheraldik Teckning: Jan Raneke kategori A Fabelväsen återfinns på sidan 49 och dess antal uppgår till 22 stycken Dessa presenteras mer grundligt på sidorna 404 till 422 i samma bok Den enklare översikten stämmer inte helt och hållet med den grundligare presentationen Indelning i klasser I översikten på sidan 49 finns fyra ätter med grip som vapen, men i presentationen finns fem Likaså visas på sidan två ätter med panter som vapen, men endast en av dessa hör till kategori A, den andra är en sammansatt bild och hör till kategori HAA, i översikten på sidan 68 Aspenäsätten återfinns två gånger på sidan 49, både med örnlejon och lejonörn I kategori A finns enligt Raneke 21 ätter som för ett fabeldjur i skölden Fyra av dessa ätter använde vapensköldar vars motiv inte var fabeldjur Ätten Speckin II ifrån Västergötland (känd från 1400-talets början) för en vapensköld med oxes fram-kropp och en fiskstjärt Kaniken Jakob Stalder från Lund (känd 1399) för en vapensköld med en vargs framkropp och fiskstjärt Dessa båda vapensköldar är enligt beskrivningarna för-enade genom horisontal dimidation Detta innebär att två vapensköldar förenas genom att de klyvs, varefter främre halvan av den ena förenas med bakre halvan av den andra I dessa fall rör det sig om två sköldar som förenas och inte två djur Liknande delningar av vapensköldar finns i kategori HAA, med enkel häroldsbild med flera allmänna bilder 1:2006 Sju Härolder 13
Page 1 and 2: Sju Härolder Nr 1 Augusti 2006 HER
Page 3 and 4: INNEHÅLL 2 Ledare JESPER WASLING 4
Page 5 and 6: Uppväckta ullsaxar I samband med a
Page 7 and 8: En bild ur Rene Anjous torneringsbo
Page 9 and 10: Heraldiska kuriosa Äldsta sigillen
Page 11: Forskningsläge Redan under 1500-ta
Page 15 and 16: St: Göran kan vara en efterföljar
Page 17 and 18: människornas själar men kan ocks
Page 19 and 20: exempel på detta är Mid-gårdsorm
Page 21 and 22: själv eller i andra var en dygd D
Page 23 and 24: Boken som lär dig skriva historia
Page 25: Gunnar Trönnberg Exlibris tecknat

Sju Härolder - Svenska Heraldiska Föreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?