50-årsjubileum i Etiopien! - Till Liv

foTo: TorD Gunnarsson 

mission i Utlandet 

En kyrka fi rar jubileum 

Vi var några som tog fasta på den inbjudan som kommit till alla att delta 

i det 50-årsjubileum som den lutherska kyrkan i Etiopien fi rade i början 

av maj. besöket gav oss många positiva intryck. 

foTo: EVa anDErsson foTo: TorD G. foTo: EVa anDErsson 

bole inteRnational aiRpoRt, Addis Abeba, en 

dryg timme efter midnatt. Vi har landat efter 

att fl ygplanet cirklat runt och gett oss passagerare 

en fantastisk vy över Etiopiens huvudstad 

’by night’ – omgivande berg och stadens 

nattbelysning gjorde ett mäktigt intryck! Resan 

med Turkish Airlines har gått över förväntan 

och utan askmoln. 

I vänthallen välkomnas vi av Hanna-Karin 

och Workneh Hechamo, för något år sedan 

ELMs missionärer i Addis Abeba, nu fast boende 

i landet och aktiva i Etiopiens evangelisklutherska 

kyrka, EELC. Det är denna kyrkas 

50-årsjubileum vi rest för att delta i, några med 

offi ciellt uppdrag, andra av oss för att åter eller 

för första gången se lite av landet som ELM sedan 

1921 bedrivit mission i, men där den självständiga 

kyrkan fortsatt arbetet och nu i fyra 

dagar håller både jubileum och årsmöte. 

vi möttes ofta av glada barn, som här vid skolan i harrar. 

här syns bengt hjort, eva o sven olof andersson, Jens 

aage nielsen, ingrid gunnarsson och carlåke söderlind 

runt matbordet. 

gatubild från addis abeba. 


Resans intryck 

Med resan i backspegeln inser vi att det är 

kombinationen av allt det vi fi ck vara med om i 

tio dagar som ger det bestående intrycket: 

Det var resor med Worknehs minibuss (till 

både Harrar, ca 50 mil, och till Asella, ca 20 

mil) i goda vänners sällskap, med övernattning 

på hotell (där vatten och el inte är en självklarhet) 

och längs vägar där vandrande människor, 

enkla kärror, åsnor, kor, getter, ibland dromedarer, 

hästar och höns också vill ta sig fram – 

eller kanske ”bara vara”. 

Det var alla intryck av dofter, kontrasterna, 

möten med människor, språket, karg natur, 

överväldigande växtlighet och mäktiga bergsområden, 

etiopisk gästfrihet och mat, och så 

storstadens alla byggprojekt – eller avsaknad 

av dem. 

Det var också fl era dagars boende i gästhuset 

i Addis Abeba, med måltider, samtal och 

gemenskap kring matbordet – mellan ibland 

10–12 personer med olika erfarenhet av landet, 

missionen och livet överhuvudtaget. Det var 

besök på missionsstationer och vid kyrkbyggen 

TILL LIV 7–8 • 2010 3

Ur qes dawits tal: 

”Vår kyrka har fortsatt sitt 

arbete här i vårt land i 

addis abeba med omnejd, 

i östra Etiopien, 

i arsi samt i södra delarna 

av landet. under de 

gångna åren är det inte 

människor som har utfört 

arbetet utan genom att 

använda sig av människor 

har historiens Herre verkat, 

och för det lovprisar 

vi honom. … De har arbetat 

för att tjäna människor 

till både kropp och själ 

och förmedlat evangeliet, 

gett teologisk undervisning, 

undervisat med 

början från läskunnighetskampanjer 

upp till alla 

stadier i vanliga skolor, 

öppnat internatskolor för 

mindre bemedlade barn, 

arbetat med sjukvård och 

annat socialt arbete. Ty 

Gud är inte orättvis så 

att han glömmer vad ni 

gjort och vilken kärlek ni 

visat hans namn genom 

att nu som tidigare tjäna 

de heliga (Hebr. 6:10). 

Detta omfattande 

arbete har bidragit till att 

många etiopier genom 

evangeliet förts över från 

mörker till ljus, genom 

skolundervisningen från 

att vara helt obildade till 

att ha fått kunskap och 

genom att ha blivit goda 

medborgare ibland nått 

höga positioner i samhället. 

Vi har kommit dit vi 

står i dag på grund av 

Guds barmhärtighet och 

hjälp … 

Det är min önskan att 

vi vid denna stora högtid 

kan enas om att med 

förnyade visioner ihärdigt 

arbeta för att uppfylla 

den stora missionsbefallningen 

och det uppdrag 

vi har fått samt att arbeta 

för vårt lands utveckling. 

… Må denna högtid bli 

en högtid fylld av kärlek 

och frid, så att vi lägger 

bakom oss tidigare 

svagheter och brister, 

och en högtid då vi med 

nytt sinne rustar oss att 

utföra det goda verket 

med ännu högre mål och 

visioner.” 

som gav insikten om att det fi nns både utmaningar 

och bekymmer. 

Det var jubileet med predikan, minnen, sång, 

vittnesbörd och fi rande, och det var kristna 

syskons glädje över att få samlas. De kom från 

kyrkans alla synoder eller så var de missionens 

arbetare eller deras ’barn eller barnbarn’. 

I allt detta såg vi Guds stora nåd och trofasthet. 

Jubileum i addis abeba 

Jubileet hölls i kyrkan i Addis Abeba, invigd 

1969. Det fanns ett fullspäckat och väl utarbetat 

program, men en hel del justeringar gjordes 

och tider fl yttades hela tiden fram. Innan 

klockorna tystnat helt vid början av den första 

jubileumsdagen stämde församlingen upp i 

sången ”O, store Gud, när jag din värld beskådar 

…” och en ungdomskör vandrade in. Ato 1 

Yeshitella Bekele, ledare för jubileumskommittén, 

välkomnade och pålyste programmet. 

Qes Dawit Tufa, kyrkans president och därtill 

församlingsföreståndare i Asella, höll en 

välkomsthälsning utifrån Jes. 43:19 – Se, jag 

vill göra något nytt. Redan nu visar det sig. Qes 

Dawit såg tillbaka men också framåt: ”… att vi 

i ännu högre grad än tidigare, med fl it och med 

ett hjärta och en själ, enigt må fortsätta arbetet 

inom de olika verksamhetsgrenarna. Den mäktige 

Gud som var med våra fäder i forna dagar 

är enligt sitt löfte med oss också i dag.” 

en kyrka under guds beskydd 

Qes Bahta, som i många år varit Addis Abebaförsamlingens 

föreståndare, påminde – liksom 

en del andra talare – om den svåra tiden efter 

revolutionen då man inte kunde samlas i trygghet, 

även om kyrkan hade tillstånd och ofta var 

& # # # # 

4 

3 

œ œ 

1. Tack för 

B 7 

& # # # # j 

œ œ. 

œ ˙. 

& # # # # 

˙. 

œ œ œ 

˙. 

som-mar´nochso- len, 

F # m 

˙. 

E 

˙. 

Ó œ œ 

Ó œ œ 

tack för 

blom-manigrä- set, 

tack för trä-densom E 

162 Tack för sommar´n 

fullsatt. En del lämnade då kyrkan eller landet, 

andra tillfångatogs. I Koffale ville myndigheterna 

lägga beslag på både kyrka och skola, 

men Gud beskyddade sin församling. 

Bengt Hjort utgick i sin predikan från Ps. 

90:1 som Mose skrev i en tid av särskilda svårigheter: 

Gud, du har varit vår tillfl ykt från 

släkte till släkte. ”Herren har varit och är vår 

tillfl ykt och han står fast vid sitt förbund.” 

˙. 

B 7 

Ó œ œ 

œ œ. 

j 

œ 

B 7 

œ œ œ 

grön - skar 

och för fåg -lar - nas sång! 

2. Tack för himlen den sköna, 

tack för bergen och havet, 

tack för jorden du gav oss, 

tack för allt det jag ser! 

3. Tack för Jesus du sände, 

tack för frälsningen, Herre, 

tack för allt Jesus gjorde, 

att han går här idag! 

4. Tack för boken om Jesus, 

tack för nåden och löftet 

om den himmel som väntar 

efter vandringen här. 

gåva och hälsning från elm-bv 

Efter te och tilltugg i den gamla missionärsbostaden 

samlades vi utomhus. ELMs missionssekreterare 

Jens Aage Nielsen överlämnade 

ELMs gåva till EELC – en ny skylt, redan förankrad 

i marken, som tydligt visar kyrkans 

namn – och sade i sitt tal: ”Kyrkan är byggd 

på den evangelisk-lutherska grunden, inte för 

att det är Luther utan för att den är byggd på 

Bibeln som grund: Tron allena, nåden allena, 

Jesus allena.” 

Tillbaka i kyrkan framfördes hälsningar och 

refl ektioner av Carlåke Söderlind (ELMs representant), 

Jens Aage Nielsen, Bengt och Lilli 

Hjort, Elsie och Sture Bengtsson samt Hanna- 

Karin och Workneh Hechamo. Guds levande 

ord, hans trofasta löften och stora omsorg samt 

glädje och tacksamhet präglade deras minnen. 

historisk tillbakablick 

Kyrkans generalsekreterare, ato Endale Augichew, 

gjorde en tillbakablick och påminde om 

missionärer som i Etiopien visat stor kompetens 

och duglighet, gjort uppoffrande insatser 

medan Jens aage nielsen och carlåke söderlind (intill honom Workneh hechamo) avtäcker skylten applåderar ato 

yeshitella. mitt emot honom står qes bahta och ato tesemma. skylten står nu till vänster om infarten till kyrkan. 

foTo: EVa anDErsson 

1. Titlar är brukligt, Ato betyder ”herr” och qes är en prästtitel. 

4 TILL LIV 7–8 • 2010 


Text & Musik: K. Hannus 

E 

˙



och därmed haft stor betydelse, även för samhället 

i stort. Anton Jönsson (Mose Anton 2 ) 

fi ck till exempel organisera landets nationalbibliotek 

(som än i dag fi nns i Addis Abeba), 

Anna-Lena Jönsson (Röstin) var privatlärare 

för prins Mekonnen, och hon fi ck mark av 

kejsaren till att bygga fl ickskola med internat i 

Addis Abeba, den första i landet. 

En fotoutställning hade iordningställts i församlingslokalen 

– där fanns bilder på många 

kända missionärer och deras barn, från skolor, 

2. blev eg. kallad ”Monsieur anton”, för franska språket ansågs 

lite fi nare; detta blev ”Mose”. 

sjukvård och församlingsarbete, på olika byggnationer, 

kejsarbesök och andra medaljprydda 

storheter. 

arbetet har burit frukt 

Under dagarna lämnades starka vittnesbörd 

av synodledare, präster, evangelister och fl era 

församlingsmedlemmar. Qes Mekonnen Geremew, 

ordförande i Arsi-synoden, vittnade om 

hur han själv är en frukt av missionens arbete. 

För 42 år sedan kom han till missionsstationen 

i Qersa, fattig, trasig och han kunde inte läsa – 

men sister Ruth Håkansson och miss Lydia Pettersson 

såg honom och tog hand om honom. 



Qes mekonnen, rektor på teologiska 

seminariet i asella, i samspråk med 

bengt hjort, född och uppvuxen i 

landet samt f.d. missionär. 

Qes bahta och Jens aage nielsen 

tillsammans med delar av ungdomskören. 

Ato endale tittar på de foto som 

togs och fanns till hands och såldes 

redan under jubileet. 

i gästhuset i addis abeba fi nns en 

vägg med foto på bl.a. tidigare 

missionärer från elm. 

Gud, du har 

varit vår 

tillfl ykt från 

släkte till 

släkte. ps. 90:1 

TILL LIV 7–8 • 2010 5

missionssekreterare 

Jens aage 

nielsen om 

eelc och 

om relationen 

till 

sverige: 

– Det fi nns i dag en glädje 

och optimism i kyrkan och 

i ledarskapet. Men kanske 

har kyrkan fått ta över en lite 

för ’stor kostym’, dvs. lite för 

många byggnader att förvalta 

eller för stor verksamhet att 

driva. så är det med en del 

skolor – det fi nns brister i administrationen 

och ekonomin 

går inte runt. om man höjer 

skolavgiften får man färre 

elever, och låga löner till 

lärarna gör att de söker bättre 

tjänster ... 

kyrkan har ständigt behov 

av hjälp, men ELMs policy 

har på senare tid varit att 

stödja evangeliserande arbete, 

och man vill därför gärna 

hjälpa till med rekryteringen 

av fl er lärare till det teologiska 

seminariet i asella. för utbildningen 

där är mycket viktig! 

kyrkan har redan rätt många 

präster, men det behövs 

också utbildade evangelister 

och lekmän. Många kvinnor 

har i dag viktiga uppgifter. 

för kyrkan är det t.ex. 

mycket betydelsefullt att 

strandhems bibelskola ibland 

låter sin resa gå hit, och att 

Hanna-karin stark-Hechamo 

deltagit i arbetet med jubileet. 

Vi be höver varandra, kyrkan 

och missionen! 

foTo: arasH afkarI 

tord gunnarsson, uppvuxen i harrar och addis abeba, 

fi ck ta emot en medalj, tillägnad hans föräldrar, missionärerna 

carla och gunnar nilsson. 

några av alla dem som fi ck ta emot medaljer för egen 

eller andras insats var (rad 1, fr.v.) elsie och sture bengtsson, 

nu engagerade i kyrkbygget i harrar, och sister semret 

desta; snett t.h. bakom qes dawit tufa står qes israel 

lollamo. längst t.h. hanna-karin stark-hechamo och 

t.v. om henne ato daniel Workalemmahu (med medaljen) 

och bakom dem ato tesemma och lilli hjort. 

Han fi ck gå i skolan – och växte så upp i missionen, 

liksom familjens barn. Nu är han rektor 

för det teologiska seminariet i Asella, hans 

fru deltar i kvinnoarbetet och tjänar i församlingen, 

och deras tre barn är med i körer och 

bönegrupper. 

Ato Tadesse från Wollaita påminde om hur 

ato Burro ihärdigt fortsatte predika, trots att 

man försökte stoppa honom. Det var på 30-talet, 

under italienarnas ockupation, då missionärerna 

tvingades lämna landet. ”Tack till Gud för 

välsignat arbete! Tack till den svenska missionen 

och jag hoppas ni vill fortsätta stödja oss!” 

Abraham bodde som ung nära kyrkan i Addis 

Abeba. Han hörde ofta kyrkklockorna ringa. 

En gång, för 17 år sen, tänkte han: De ringer 

för mig! Så han smög in i kyrkan, hörde sånger 

och blev glad. Qes Bahta predikade – just för 

honom, tyckte han. Efteråt fi ck Abraham prata 

med honom – det var hans väg till tro. 

Ato Tesemma Demissie, 83 år, vittnade om 

hur han för sextio år sedan blev barn till Gud, 

han tog emot evangeliet i skolan i Dire Dawa, 

där han senare arbetade som lärare. Eftersom 

missionär Gunnar Nilsson då var engagerad 

i starten av radioarbetet ”Evangeliets röst”, 

kom även ato Tesemma in i det arbetet. Både 

radioarbetet och den lutherska kyrkan har sedan 

dess legat honom varmt om hjärtat. 

ambassadörsbesök, medaljregn och festmat 

Jubileet i kyrkan avslutades på lördagseftermiddagen 

med att ett hundratal medaljer och dip- 


lom delades ut, även till missionärer som sedan 

länge är hemma hos Herren. ”Även den som 

bara varit kung en halv dag har varit kung”, sa 

någon – så utmärkelserna blev många! 

Den svenske ambassadören Jens Odlander 

var inbjuden och deltog i ceremonin. Han höll 

ett kort tal där han informerade om ett pågående 

toppmöte om Sudan, och avslutade med 

att önska förbön för det. 

Senare på kvällen dukades det fram ett långbord 

med etiopisk festmat, och alla lät sig väl 

smaka. Vi från Sverige fi ck då bli en improviserad 

kör, till stor glädje tycktes det. 

Jubileet – kanske en vändpunkt 

Att kyrkan brottas med fl era problem förstod 

vi, men intrycket var att våra etiopiska vänner 

kunde lägga detta åt sidan under jubi leet – det 

blev rikt välsignat och påverkade helt tydligt 

årsmötet på ett positivt sätt. 

När festdagarna, söndagens morgonmässa 

och förmiddagens guds tjänst var över kunde 

ato Endale sammanfatta jubileets betydelse för 

kyrkan: ”Helt klart kommer jubileumsfi randet 

att ha en positiv inverkan på livet och arbetet i 

alla de sex synoderna som var med här – och på 

relationerna mellan dem. Varje synod har fått ett 

jubileumsstandar med symbolen för EELC för 

att bli påmind om sin identitet och vår enhet. Jubileet 

kan bli en vändpunkt som ändrar vår förståelse 

av vad Gud gjort i det förgångna, genom 

hängivna missionärer och etiopiska ledare.” 

eva andeRsson, Lund 

6 TILL LIV 7–8 • 2010

50-årsjubileum i Etiopien! - Till Liv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?