Regionalt Serviceprogram Skåne 2010-2013 - Tillväxtverket

Förändringar inom offentlig service
Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband med avvecklande
av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel och ATG-ombud.
Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ska ersättas av ett system där den som får
tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna
ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det skapas fler apotek, Apoteket
AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina apoteksombud för att säkra tillgängligheten
till läkemedel i glesbygd. Det finns idag ingen lösning på hur tillgången till läkemedel ska säkras
i de områden där det inte finns kommersiella krafter att starta upp apoteksverksamhet efter denna
period.
Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till kommersiella
grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma förutsättningar för invånare
på landsbygden att ta del av denna service då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att
verksamheten går med vinst. Förutsättningar som möjliggör för gles- och landsbygden att ta del av
denna service är att skapa samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för
aktörerna att bedriva sådan service även i dessa områden.
Brister i tillgången till offentlig och kommersiell service
Över lag finns ett gott serviceutbud i hela regionen. Även om samma servicenivå av naturliga skäl
inte kan hållas på landsbygden som i tätort eller i större stad är avstånden inom regionen så små att
de allra flesta invånare har grundläggande service inom räckhåll. Runtom i kommunerna är ofta all
service koncentrerad till tätorterna, och på grund av de små avstånden inom kommunerna kan inte
all offentlig service av ekonomiska skäl finnas i byarna.
Kommunerna runt om i regionen bekräftar de strukturomvandlingar som skett senaste åren, då
vissa skolor och andra serviceinstanser avvecklats och att hållning av livsmedelsbutik och bank utanför
tätorten ofta är nedläggningshotade. Brist på utbud av detaljhandel får konsekvensen att många som
arbetspendlar sköter inköp i närliggande större städer. Nationella riktlinjer har fått tydliga konsekvenser
då drivmedelsstationer tvingats lägga ner på grund av bensinföretagens generella riktlinjer på hur
många liter/år som ska säljas.
Samtidigt pekar kommunerna på att en hög grad av service är naturlig för byarnas fortlevnad, och
att en försämrad service skapar risk för utflyttning. Samtidigt är det en ekonomisk fråga att bygga ut
servicen, och riktlinjerna för den kommersiella servicen råder inte kommunen över helt på egen hand.
Oaktat konsekvenserna av dessa strukturomvandlingar är slutsatsen från de kvantitativa mätningarna
på serviceutbudet runtom i regionen att den basala servicen är tillgodosedd i Skåne, särskilt i
en nationell jämförelse. Detta gör att det regionala serviceprogrammet kan fokusera på programmets
andra syfte: service som tillväxtfaktor. Service ska inte bara se till att landsbygden överlever utan och
också mer därtill. För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas och tillväxt skapas i alla delar av
regionen krävs fungerande service vad gäller postgång, transporter, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling
samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster.
Möjligheter i regionen
Skåne har många goda förutsättningar för att bibehålla och vidareutveckla servicen på landsbygden.
Regionens geografiska förutsättningar innebär att inga avstånd inom regionen är speciellt avlägsna,
särskilt vid en nationell jämförelse. Detta bidrar till goda kommunikationer i Skåne vilket skapar närhet
mellan invånare och underlättar transport av varor vilket samtidigt ger mervärde genom en ökad
tillgänglighet.
Allt viktigare i det moderna samhället är att medborgare och företag har tillgång till bredband.
– 16 –