Regionalt Serviceprogram Skåne 2010-2013 - Tillväxtverket

Regionalt Serviceprogram Skåne
2010-2013
– 1 –

Innehållsförteckning
Inledning 3
Bakgrund 3
Definitioner 4
Koppling till andra program och strategier 5
Servicesamverkan Skåne 5
Analys – nuläge och framtid i Skåne 6
Befolkning och åldersstruktur 8
Dagligvaror 11
Drivmedel 13
Grundläggande betaltjänster 14
Förändringar inom offentlig service 16
Brister i tillgången till offentlig och kommersiell service 16
Möjligheter i regionen 16
Övergripande mål 17
Horisontella kriterier 17
Insatsområden 18
Bibehållen tillgång till basal service 18
Innovativ upphandling 19
Grön rehabilitering och rekreation 19
Förbättrad flexibilitet i leverans och transport 20
Ny kommersiell service och service på nya sätt 20
Finansiering 20
Uppföljning och utvärdering 21
Mål och indikatorer 23
– 2 –

Inledning
Skåne är en expansiv region där en betydande del av landets utveckling ägt rum de senaste åren.
Regionen bjuder på vacker natur, berikande kulturlandskap, nyskapande kultur, framstående forskning
och framgångsrika exportföretag, samt närhet till kontinenten.
Det geografiska läget har utnyttjats genom att Skåne med en i många avseenden välutbyggd infrastruktur
kan erbjuda effektiva kommunikationer, komma närmre kontinenten och nya marknader,
vilket fått positiva effekter både för näringslivet och för besöksnäringen.
Skåne har många styrkor och står inför flera möjligheter till vidare positiv utveckling för
regionens invånare och näringsliv. Det finns dock utmaningar för att fullt ut kunna dra nytta av dessa
möjligheter, och den kanske största utmaningen är att regionen utvecklas ojämnt. På en del orter i
de nordöstra delarna har även en viss minskning av offentlig och kommersiell service skett då en del
skolor, drivmedelsstationer och livsmedelsaffärer lagts ned.
Goda förutsättningar och starka drivkrafter för förnyelse och utveckling behövs i regionens alla
delar för att hela regionen ska ha gynnsam tillväxt och utveckling. Det finns ett behov av en gemensam
bild av Skånes tillväxtförutsättningar i dess olika delar med olika förutsättningar, som kan leda till
en regional samsyn och samverkan mot gemensamma mål. Det regionala serviceprogrammet syftar till
att skapa möjligheter för människor och företag att bo, verka och erbjudas god servicenivå i alla delar
av regionen. En förbättrad service innebär ett mervärde för medborgarna och fungerar samtidigt som
en tillväxtfaktor för hela Skåne.
Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för att utveckla hela
Skåne. För att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet har regeringen beslutat om en
ny programperiod för att stödja och stimulera arbetet med att främja tillgången till kommersiell och
offentlig service. Utgångspunkten för det regionala serviceprogrammet är service som tillväxtfaktor.
Det regionala serviceprogrammet för Skåne syftar till att lokala, regionala och nationella aktörer
tillsammans långsiktigt ska utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i
landsbygden. Utöver en förbättrad servicenivå finns förväntan på att detta samtidigt ska bidra till
en ökad tillväxt, vilket på sikt är till gagn för hela regionen. Programmet ska bidra till att uppfylla
visionen med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Skåne 2009-2016.
Det regionala serviceprogrammet har tagits fram i ett brett partnerskap med regionens aktörer och
kommer att vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell, offentlig och ideell
service. Serviceprogrammet baseras på en nollpunktsanalys av det existerande serviceutbudet runt om
i Skånes kommuner. Nollpunktsanalysen utgår från kvantitativ registerdata, som kompletterats med
en diskussion med regionens kommuner för att få en övergripande bild av serviceläget. Region Skåne
har ansvar att i samråd arbeta fram ett regionalt serviceprogram, detta har gjorts med flera skånska
parter i forumet Servicesamerkan Skåne med stöd från konsultföretaget Oxford Research.
Det övergripande målet med det regionala serviceprogrammet är att skapa förutsättningar för
människor och företag att bo och verka var de vill i regionen och erbjudas god servicenivå utifrån
realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Utöver detta finns förhoppning om service som
mervärde och verktyg för tillväxt.
Bakgrund
Den 9 december 2008 fick Konsumentverket i uppdrag av Näringsdepartementet att i samverkan med
Glesbygdsverket utarbeta riktlinjer för arbetet med att ta fram regionala serviceprogram samt att ta
fram förslag till metoder för uppföljning och utvärdering av programmen. Den 1 april 2009 tog Tillväxtverket
över ansvaret för riktlinjer och uppföljning. Programmen ska genomföras under perioden
– 3 –

2010-2013. De regionala serviceprogrammen ersätter de tidigare lokala utvecklingsprogrammen
för kommersiell service som fanns under perioden 2002-2007. Enligt riktlinjerna ska innehållet i
programmen förankras i breda regionala partnerskap.
Programmen ska bidra till god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare
som företag och ska därigenom också bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar på
landsbygden. Genom programmen ska dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk
betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen stärkas. Förutsättningar för samordnade och lokalt
anpassade servicelösningar ska beaktas och en geografisk analys ska visa på de områden som har brister
och vilka som riskerar ytterligare försämringar.
Programmet knyter an till andra program inom den regionala tillväxtpolitiken och politiken för
landsbygdsutveckling samt uppmärksammar vikten av att öka tillgängligheten till service för personer
med funktionsnedsättningar. Metoder och kunskaper från tidigare genomförda projekt har tagits
tillvara. Programmet kommer att ligga till grund för hanteringen av stöd till kommersiell service.
Definitioner
Det finns i dagsläget ingen allmänt vedertagen definition av offentlig och kommersiell service.
Begreppen anses dock fylla en central roll för programmet och därför har de aktörer som medverkat
vid framarbetandet enats om nedanstående definitioner 1 . De är därmed inte allmänt vedertagna utan
ett försök att definiera begreppen utifrån den innebörd de har i detta program.
• Service – åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare.
• Offentlig service – verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och
som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten i syfte att betjäna den.
• Kommersiell service – affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer i syfte
att betjäna invånare.
• Ideell service – verksamhet utan vinstintresse i syfte att betjäna invånare.
Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som landsbygd. Glesbygdsverkets
definition, som tillämpas i detta program, utgår från medborgarnas tillgång till service, arbete, utbildning,
infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Definitionen har existerat sedan 1996 och
syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att synliggöra deras skilda förutsättningar.
Sedan 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för Glesbygdsverkets tidigare analysuppdrag. En översyn av
definitioner pågår för närvarande.
• Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt
öar utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med
upp till 3 000 invånare.
• Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000
invånare.
• Tätorter har mer än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bil
resa från tätorten.
Enligt definitionerna ovan bor 21,6 procent av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och
2 procent bor i glesbygd (2007). I Skåne är motsvarande andelar 17 respektive 0,005 procent. Glesbygd
är således näst intill obefintligt i Skåne. Detta innebär att regionen har andra förutsättningar och
villkor än de län som till större del utgörs av glesbygd. Detta är viktigt att beakta eftersom utgångsläget
är relativt gynnsamt och de flesta skåningar har god tillgång till service.
1 Definitionen på service, kommersiell service samt offentlig service bygger på Norrbottens läns utkast till Regionalt Serviceprogram.
– 4 –

Det är svårt att fastställa vad som är en tillräckligt god tillgång till service i Skåne, och syftet med
programmet är heller inte att en gång för alla fastställa detta. Istället uppmuntras till en bred löpande
diskussion och debatt för att hålla frågan om tillgång till kommersiell, offentlig och ideell service
levande.
Koppling till andra program och strategier
Som grund för regionalt utvecklingsarbete ligger den ”Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013”. De prioriteringar som finns i denna strategi om innovation
och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt
gränsöverskridande samarbete, ska anpassas till lokala förutsättningar i de regionala utvecklingsarbetena.
”Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016” är utgångspunkten för allt utvecklingsarbete
i Skåne. Det regionala serviceprogrammets syfte och innehåll passar in i utvecklingsprogrammets mål
om företagande, entreprenörskap och tillgänglighet. Det regionala serviceprogramet bidrar därmed
till uppfyllande av det regionala utvecklingsprogrammet.
”Näringslivsprogram för Skåne” bildar riktlinjer för näringslivets utvecklingi regionen. Programmets
övergripande målsättning om tillväxt har en klar koppling till det regionala serviceprogrammets
mål om service som tillväxtskapande faktor. Programmets funktion som process och vägvisare för hur
man med gemensamma krafter kan driva utvecklingen framåt och bidra till långsiktigt hållbar tillväxt
i hela Skåne blir användbar. För att stärka möjligheterna till utveckling på bästa sätt pekar Näringslivsprogrammet
på att ta nya ansatser till samverkan där en mångfald bland människor ska tillvaratas,
och deras olika kompetens ska komma till sin rätt.
”Den skånska genomförandestrategin” verkar för att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och
social utveckling på landsbygden. Strategin har tagits fram av Region Skåne, Kommunförbundet
Skåne, LRF, Skogsstyrelsen, SLU Alnarp, Länsstyrelsen och Leader, varav alla utom Skogsstyrelsen
ingår i det regionala partnerskapet för serviceprogram vilket ger en bra grund för lärdomar och inspiration.
Den skånska genomförandestrategin bygger på Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013.
Genomförandestrategin syftar till att förbättra livskvaliteten för de boende samt främja ett hållbart
nyttjande av landsbygdens resurser. I fokus för landsbygdsutveckling är servicefrågornas lösning,
beroendet till en större värld och relationen mellan land och stad. Ett levande samhälle ska vara
attraktivt att bo i och för besökare att återkomma till vilket kräver ett bra utbud av grundläggande
tjänster och infrastruktur. Bygder kan få stöd till utvecklingsplanering för att förbättra den lokala
tillgängligheten till service och kultur- och fritidsaktiviteter.
Servicesamverkan Skåne
I det regionala partnerskapet för Regionalt Serviceprogram ingår representanter från följande organisationer/myndigheter:
• Länsstyrelsen i Skåne
• Näringsliv Skåne, Region Skåne
• Kommunförbundet Skåne
• SLU Alnarp
• Leader
• LRF företagsutveckling
Att det regionala partnerskapet består av aktörer från olika områden och bakgrund skapar en
fruktbar sammansättning med goda förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete där olika intressen
och aspekter på service förs fram.
– 5 –

Denna kombination av aktörer från offentlig sektor, näringsliv, universitet och ideella intressen
skapar en helhet och bredd i de projekt som genomförs inom det regionala serviceprogrammet,
där varierande infallsvinklar ger programarbetet möjlighet att tillgodose olika gruppers behov och
intressen. Eftersom det är lokala medborgare, företag och serviceleverantörer som har bäst kunskap
om vilken typ av service som kan skapa tillväxt på det lokala planet, förbinder sig Samverkan Skåne
att ha en tät och aktiv dialog med lokala aktörer i de områden där serviceprogrammet verkar. Det
är också viktigt att väcka kommunernas engagemang för servicefrågorna, eftersom kommunerna är
nyckelaktörer i arbetet med servicenivån. Av denna anledning ingår seminarier och kunskapsspridning
med kommunerna som viktiga deltagare.
Analys – nuläge och framtid i Skåne
Karta 1 - Servicenivå
Källa: Oxford Research 2009
– 6 –

Karta 1 påvisar en tydlig skillnad i serviceutbudet runtom i regionen, då den största delen av
servicen är koncentrerad i västra, och framför allt sydvästra, Skåne. Där återfinns regionens största
städer Malmö, Lund och Helsingborg, vilka erbjuder ett rikt utbud av både offentlig, kommersiell
och ideell service.
Längre österut i regionen blir det dock glesare mellan utbudet av olika slags service. Här är
servicen koncentrerad till de större tätorterna, och kartan visar att i framförallt de nordöstra delarna är
det långt mellan serviceställena på vissa håll. Offentlig service och dagligvaruhandel har en relativt god
representation över lag även i de östra delarna, vilka kan tyckas utgöra de mest fundamentala behoven.
Drivmedel är ett annat basalt behov, trots detta är avstånden mellan handel med drivmedel på vissa
ställen i de östra delarna stora. Likaså utbudet av bank, detaljhandel och systembolag är bristfälligt i
dessa delar.
Trots att kartan visar på brister i serviceutbudet främst i regionens nordöstra delar har dock alla
invånare relativt nära till service med tanke på regionens storlek. Som nämnt finns det ingen egentlig
glesbygd i Skåne då endast 0,005 procent av regionens befolkning bor i så kallad glesbygd, vilket gör
att de allra flesta skåningar har god tillgång till service.
För att illustrera utbudet av service i regionen har vi till kartan ovan valt att sammanfatta de SNIkoder
vi analyserat i kategorierna offentlig service, dagligvaruhandel, handel med drivmedel, detaljhandel,
banker samt butikshandel med alkoholhaltiga drycker. Under dessa övergripande titlar har vi sammanfattat
subkategorierna Varuhus- och stormarknadshandel, Livsmedel handel med brett sortiment, Annan
varuhus- eller stormarknadshandel, Övrig detaljhandel med brett sortiment, Specialiserad butikshandel
med alkoholhaltiga och andra drycker, Specialiserad handel med drivmedel, Apotekshandel, Ambulerande
handel med livsmedel, Ambulerande och tillfällig handel med övriga varor, Annan monetär finansförmedling,
Postbefordran via nationella posten, Annan postbefordran, Öppen hälso- och sjukvård, Vård och
omsorg i särskilda boendeformer, Dagbarnvård, samt Öppna sociala insatser för äldre personer.
Även om serviceutbudet idag tycks vara relativt gott i regionen över lag finns vissa faktorer värda
att belysa, framförallt då dessa på sikt kan ha negativ inverkan på utvecklingen.. Att vara boende på
landsbygden och samtidigt ha en god tillgång till service förutsätter i de flesta fall att man är bilburen,
vilket är viktigt att ha i åtanke i en analys av regionens serviceutbud. Att ha bil är ofta ingen självklarhet
eller ens möjlighet för vissa redan svaga grupper som äldre och funktionshindrade, vilket förvärrar
en redan utsatt situation. För att kunna bibehålla en god servicenivå på landsbygden i framtiden även
för icke bilburna grupper krävs förmodligen en förbättrad flexibilitet i transport och leverans.
Det faktum att Sveriges befolkning blir allt äldre ställer nya och än högre krav på en väl fungerande
kommersiell och offentlig service, särskilt på landsbygden p.g.a. en stagnerande befolkningsutveckling.
Detta i samband med vissa aktuella reformer som till exempel förändringen av kassaservice
och regelförändringar för att driva handel med drivmedel kan utgöra hot för serviceutbudet i
delar av regionen.
I nedanstående avsnitt analyseras några viktiga detaljområden för att få fördjupad kunskap i olika
delar av serviceutbudet i regionen.
– 7 –

Befolkning och åldersstruktur
Karta 2 Befolkningsutveckling 2001-2006
Befolkningsutvecklingen i kartan avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med antalet år.
Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än vad presentationer
bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna
lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket
Skåne är en expansiv region där en stor del av landets totala utveckling äger rum för tillfället.
Regionen har under de senaste åren präglats av innovation och framgångsrika investeringar, vilket lett
till en stor inflyttning både av privatpersoner och av företag.
Denna framgångsrika utveckling är tydligt kopplad till regionens västra delar. Den största delen
av regionen upplever varken negativ eller positiv befolkningsutveckling, och i regionens nordöstra
delar påvisar kartan att kommuner i nordost har haft en procentuell minskning av antalet kommuninvånare
de senare åren.
Tabell 1 Befolkningsutveckling Skåne Nordost
Kommun 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Förändring Förändring %
03-08 03-08
Östra Göinge 14 047 13 978 13 991 13 886 13 828 13 662 -385 -2,74 %
Bromölla 11 994 12 080 12 098 12 145 12 181 12 200 206 1,72 %
Osby 12 707 12 625 12 600 12 634 12 623 12 648 -59 -0,46 %
Perstorp 6 805 6 893 6 886 6 898 6 930 6 972 167 2,45 %
Kristianstad 75 294 75 592 75 915 76 540 77 245 77 977 2 683 3,56 %
Hässleholm 48 787 48 945 49 148 49 381 49 780 50 006 1 219 2,50 %
Summa 169 634 170 113 170 638 171 484 172 587 173 465 3 831 2,26 %
Uppdaterad: 2009-02-18. Källa: Statistiska Centralbyrån
– 8 –

Den starka utvecklingen i regionens sydvästra delar där Malmö gått från eftersatt industristad
till kreativ och innovativ kunskapsstad har skapat en attraktiv del av regionen som både lockar med
arbetstillfällen och stort kulturutbud. Detta bidrar till att regionens befolkning koncentreras i detta
område, både via inflyttning och via en ökad arbetspendling från landsbygden.
Detta kan skapa en negativ utveckling då det blir mindre lönsamt att investera i landsbygden,
vilket leder till en större utflyttning av befolkning och arbetstillfällen som på sikt kan leda till en utarmning
av landsbygden. Speciellt ungdomar lämnar landsbygden för större städer som lockar med
studier, arbetstillfällen och ett rikt kulturutbud, vilket kan leda till en problematik på små orter, även
om mönstret i Skåne är att inflyttning sker till Malmö, Lund och Helsingborg men att vidareflyttning
senare sker till Skånes övriga kommuner.
Karta 3
Befolkningsförändring 2002-06 Befolkningsförändring 2007-2011
Källa: Befolkningsprognos, Region Skåne 2002-2011
Det skånska landsbygdsprogrammet analyserar olika delar av regionen och vad som sker med
befolkningsutvecklingen på landsbygdsområden. Programmet bekräftar att de delar av regionen
som redan är eftersatta vad gäller serviceutbudet samtidigt visar på en stagnerad och ibland även
minskad befolkningsutveckling. I vissa fall kan en svag befolkningsökning synas även i regionens
östliga delar, men då rör det sig främst om tätorterna vilket visar på samma utflyttningsfenomen
men i mindre skala.
– 9 –

Karta 4 Åldersfördelning 2006
Sverige har idag en av världens äldsta befolkningar, och den blir hela tiden allt äldre. Både medianåldern
och andelen äldre ökar alltjämt, på grund av ökad medellivslängd samt att födelsetalet är lägre
än tidigare (SCB).
Skåne utgör inget undantag utan påvisar också en åldrande befolkning. Vid analys av inomregionala
skillnader visar kartan ovan tydligt att regionens nordöstra hörn har en markant större
andel äldre än resten av regionen vilket även bekräftas av Landsbygdsprogrammet. Att detta är samma
områden som har en stagnerad eller negativ befolkningsutveckling understryker utsattheten i dessa
delar av regionen,.
En åldrande befolkning medför att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell
service för en fortsatt tillväxt och utveckling på landsbygden. Karta 1 visar att det är i dessa delar av
regionen serviceutbudet är mest bristfälligt, vilken i kombination med den äldre befolkningen kan bli
problematiskt då dessa grupper har stort behov av service.
En god tillgång till kommersiell och offentlig service på landsbygden är av stor vikt för att möjliggöra
för regionens åldrande befolkning att bo kvar på sina hemorter och inte tvingas flytta in till centralorter,
samtidigt som levande byar med tillgång till service och bofasta invånare ökar attraktiviteten
för nya invånare.
En åldrande befolkning i förhållande till regionens storlek medför att höga krav ställs på en fungerande
offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt tillväxt och
utveckling i gles- och landsbygden. Framförallt är det viktigt att erbjuda en service som möjliggör
inflyttning och föryngring, till exempel tillgång till barnomsorg och skola.
– 10 –

Tabell 2 Procentuell förändring i de olika åldersgruppernas andel av kommunens befolkning
mellan 2001-12-31 och 2011-12-31
Kommun 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90w
Bjuv -0.7 -0.2 -0.6 -1.4 1.5 -2.4 2.9 0.3 0.4 0.2
Bromölla -0.4 -1.8 -0.4 -1.4 1.6 -2.7 3.9 0.3 0.4 0.3
Burlöv 1.1 -0.3 -0.2 -0.5 0.3 -2.4 1.4 0.4 0.1 0.1
Båstad -1.3 -1.3 -0.2 -2.0 0.4 -0.9 4.8 0.9 -0.6 0.3
Eslöv -0.2 -0.7 0.1 -1.5 1.3 -1.0 2.3 -0.1 -0.3 0.1
Helsingborg 0.6 -0.5 0.7 -0.9 0.6 -1.1 2.2 -0.9 -0.7 0.1
Hässleholm 0.1 -0.9 0.2 -1.6 1.1 -1.9 3.0 0.3 -0.4 0.2
Höganäs 0.8 -0.4 0.2 -0.4 0.6 -3.4 3.6 -0.3 -0.8 0.1
Hörby -0.5 -1.8 0.9 -1.3 0.4 -0.2 4.0 -0.9 -0.5 0.0
Höör 0.3 -1.5 0.5 -0.9 0.4 -0.8 3.1 -0.6 -0.6 0.1
Klippan 0.1 -1.0 -0.1 -1.8 1.2 -1.6 3.2 -0.5 0.1 0.3
Kristianstad 0.8 -1.3 0.5 -0.9 0.1 -1.4 2.8 -0.3 -0.4 0.1
Kävlinge 1.4 -1.0 -0.2 0.3 2.2 -4.8 2.4 -0.2 -0.3 0.1
Landskrona 1.1 -0.2 0.0 -0.9 0.8 -1.8 2.3 -0.4 -0.9 0.0
Lomma 1.0 -0.4 1.0 0.9 1.8 -5.1 -0.7 1.0 0.4 0.1
Lund 0.9 -1.8 0.8 -0.2 -0.6 -1.8 3.1 -0.2 -0.2 0.0
Malmö 1.4 -0.7 0.7 0.4 0.4 -0.5 1.0 -1.8 -0.8 0.0
Osby -0.2 -1.7 0.7 -0.8 0.4 -0.6 3.0 -0.1 -0.8 0.2
Perstorp -0.1 -1.8 0.6 -2.4 1.4 -1.1 2.0 0.7 0.2 0.4
Simrishamn -0.9 -1.3 0.4 -2.0 -0.1 -0.4 4.2 -0.3 0.1 0.2
Sjöbo -0.2 -1.8 0.2 -0.8 1.1 -0.7 3.3 -0.8 -0.4 -0.1
Skurup -0.3 -1.2 -0.6 -0.8 0.7 -1.5 3.9 -0.1 -0.5 0.3
Staffanstorp -0.2 0.5 -0.4 -1.5 2.9 -4.6 1.1 1.8 0.4 0.0
Svalöv -0.1 -0.3 -0.3 -1.4 1.1 -1.9 3.7 -0.9 -0.2 0.1
Svedala 0.1 -1.2 -0.6 -0.4 0.6 -3.3 3.6 0.8 0.1 0.2
Tomelilla 1.1 -1.4 0.2 -0.7 -0.1 -0.2 2.8 -0.6 -0.8 -0.1
Trelleborg -0.3 -1.3 0.9 -1.7 1.4 -1.4 2.7 -0.3 -0.1 0.1
Vellinge -0.5 -0.1 -0.4 -1.8 2.6 -5.0 3.2 1.4 0.2 0.3
Ystad -0.4 -1.0 -0.1 -1.4 0.4 -0.5 3.6 -0.4 -0.2 0.1
Åstorp 0.4 -0.2 -0.6 -0.8 1.4 -2.8 3.1 -0.2 -0.4 0.1
Ängelholm -0.8 -0.8 0.0 -1.7 1.0 -1.4 3.5 -0.1 0.2 0.3
Örkelljunga -1.4 -2.5 0.3 -1.8 1.4 -0.4 4.1 0.3 -0.2 0.1
Östra Göinge -1.3 -1.5 0.3 -1.9 1.5 -1.6 3.6 1.0 -0.1 0.1
Skåne 0.5 -0.9 0.5 -0.6 0.7 -1.6 2.4 -0.6 -0.4 0.1
Dagligvaror
Karta 5 Tillgänglighet till dagligvarubutik 2008
– 11 –

Karta 5 visar en god tillgänglighet till dagligvarubutiker i hela regionen, då majoriteten av
invånarna har ett fåtal minuter till närmaste dagligvarubutik och ingen är mer än 10 minuter ifrån.
Landsbygdsprogrammet talar istället om avstånd i kilometer, och bekräftar det goda serviceutbudet då
de skriver att ”ett fåtal invånare i hela regionen har längre än 10 kilometer till livsmedelsaffär”.
Att tillgängligheten till dagligvarubutik är god runt om i regionen är lätt att konstatera. Samtidigt är
det fortfarande ett faktum att det på landsbygden ofta är en förutsättning att vara bilburen för att kunna
nå serviceutbudet vilket inte alla har möjlighet till, speciellt de äldre som konstaterat blir allt fler.
Den strukturomvandling av dagligvarubutiker som skett i landet under de senaste decennierna
har dock bland annat inneburit att butiksnätet kraftigt förändrats. Antalet stormarknader utanför
stadskärnorna har ökat med över 50 procent i landet samtidigt som den största minskningen av antalet
butiker i landsbygdsområden har skett under de senaste åren. Stormarknaderna utgör ett hot mot den
lokala detaljhandeln vilket slår hårt just på landsbygden, och Skåne är inget undantag.
Karta 6 Förändrad tillgänglighet till dagligvarubutik 2002-2007
Karta 6 påvisar effekterna av denna strukturomvandling, då vissa mindre områden i regionen
de senaste åren fått längre restid till närmaste dagligvarubutik. Trots denna smärre ökning får ändå
Skånes serviceutbud anses vara gott, då knappt någon har mer än 10 kilometer till närmaste dagligvarubutik
och endast små områden i nordöst har fått 5 minuter eller längre resväg till dagligvarubutik.
Denna strukturomvandlig och koncentration av butiker innebär inget hot för de som pendlar till
tätort utan de som drabbas hårdast är de som inte pendlar, ofta äldre utan bil på landsbygden. Detta
kan på sikt bidra till en utarmning av landsbygden då de som inte är bilburna får det allt svårare och
på sikt kanske inte kan bo kvar.
Vissa åtgärder har dock tagits på nationell nivå för att stödja kommersiell service i mindre skala,
vilket administreras av Näringsliv Skåne och syftar till att upprätthålla dagligvaruförsörjningen på
landsbygden och styrs av Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. De butiker som
är den sista butiken på orten med dagligvaror och/eller drivmedel kan söka stöd via denna förordning.
Stöd kan lämnas i form av servicebidrag, investeringslån, investeringsstöd och hemsändningsbidrag.
Hemsändningsbidraget betalas ut till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av
daglig varor. Bidraget utgör maximalt 50 procent av kommunens nettoutgift dock högst 120 kronor.
– 12 –

För många butiker är stödformen viktig då det hjälper till att behålla köptroheten hos kunderna i
området. Stöd till kommersiell service har också betydelse för de investeringar som butiker och drivmedelsanläggningar
tvingas till utifrån nya lagar och krav.
Samtidigt har det även ur vissa aspekter blivit svårare att driva handel i mindre skala på landsbygden.
Sverige har fått en ny kassalag Lag (2007:592) om kassaregister och en därtill hörande Förordning
(2007:597) om kassaregister som reglerar hur detaljhandelns kassaapparater och system ska
fungera. För regionens dagligvarubutiker innebär lagen att de måste investera i en ny kassaapparat
som uppfyller dessa krav. Många mindre företag drabbas hårt på kort sikt av investeringar i det nya
kassasystemet.. Detta kan innebära ett vägval där företagaren måste välja om de ska satsa framåt eller
minska på verksamheten på grund av nya krav. Nedläggningar av butiker och lanthandlar kan i sin
tur leda till minskad attraktivitet för området samt minskat kundunderlag för dagligvarubutiken och
kringliggande verksamheter, alltså en negativ spiral som riskerar att utarma servicen.
Drivmedel
Karta 7 Tillgänglighet drivmedel 2006
Karta 7 visar ett förhållandevis gott utbud av drivmedelsstationer runtom i regionen, då de allra
flesta invånarna har mindre än 10 kilometer till tillgång till drivmedel, ett fåtal har mellan 10-20
kilometer och inte någon har mer än 20 kilometer till en drivmedelsstation. Detta goda utbud av
drivmedelsstationer bekräftas i Konsumentverkets rapport Förslag till fördelning av medel för att öka
tillgängligheten till service i gles- och landsbygder från 2008 som rapporterar att antalet drivmedelsstationer
i Skåne är stabilt.
Under de senaste åren har det dock skett vissa strukturomvandlingar på nationellt plan vad gäller
drivmedelsstationer, som på sikt kan skapa en problematisk situation på landsbygden runt om i landet
inklusive Skåne. Nya lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning
av avtal med återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. Förändringarna
har haft ekonomiska konsekvenser för drivmedelsstationer bland annat genom nya investeringskostnader,
högre kostnader för ej anslutna återförsäljare, högre frakttillägg eller högre varupris med
anledning av små volymer och långa transportsträckor. Detta har medfört att återförsäljarmarginalen
har minskat och att ett flertal återförsäljare runt om i landet har lagt ner sin verksamhet.
– 13 –

Enligt Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de drivmedelsställen
som under de två senaste åren har sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin eller diesel
skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari 2010. Transportstyrelsen
utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den eller de nämnder som fullgör
uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom respektive kommun. Ofta saknas drivmedelsstationer
med förnybara bränslen på landsbygden och investeringskostnaderna för de mindre
drivmedelsstationerna, för att uppfylla denna lag, är ofta höga samtidigt som efterfrågan på förnybara
bränslen är låg. Detta kan på sikt leda till att många istället väljer att lägga ned sin verksamhet.
Grundläggande betaltjänster
Karta 8 Tillgänglighet bankkontor 2007
Karta 8 är från 2007 och visar att tillgången till bankkontor runt om i regionen är mycket god,
då det är kortare än 30 kilometer mellan alla regionens bankkontor vilket ger en hög servicenivå åt
regionens invånare.
Det har dock skett en omfattande strukturreform på detta område sedan 2007. Under 2008 avvecklades
Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav landsbygdens invånare och företag
möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service till allmänheten
och näringslivet och var även en viktig personlig service för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Det är därför viktigt att följa upp utvecklingen och utbudet av bankkontor runt om i regionen.
Det politiska målet med grundläggande betaltjänster är att alla i samhället ska ha tillgång till
grundläggande betaltjänster till rimliga priser (Prop. 2006/07:55). På orter och områden där marknaden
inte förväntas ta över efter nedläggningen av Svensk kassaservice har Post- och telestyrelsen (PTS)
upphandlat grundläggande betaltjänster. Målet vid upphandlingen var att ingen skulle behöva ha mer
än cirka 3 mil till närmaste betalalternativ (oftast bank). Tjänsterna förmedlas av Kuponginlösen och
ICA Banken och innebär service av betalningsförmedling och kontanthantering. Servicen kan ske på
två sätt, genom betalservice och brevgirot och omfattar betalningsförmedling och kontanthantering.
Hanteringen av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen.
– 14 –

Betalservice innebär att man vid vissa butiker kan ordna med en del allmänna ekonomiska transaktioner.
I denna service finns brister främst vad gäller inlösen av avier från Bankgirot, kontantuttag
med bankkort från andra svenska banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och ICA-
Banken, kontantuttag med bankkort från utländska banker och kontantinsättningar till person- och
bankkonton. När det gäller företagares dagskassor finns en ytterst begränsad möjlighet till tömning av
dessa. Betalservicesstationerna är inte byggda för ändamålet och tömningar blir därmed förenade med
tidskrävande kapacitets- och funktionsproblem. Dessa svårigheter kan på sikt ha en negativ inverkan
på entreprenörskap och viljan att starta företag i regionen.
Brevgirot finns efter 73 lantbrevbärarlinjer i landet. Tjänsten innebär att uppdrag kan förmedlas
av lantbrevbäraren genom rekommenderade brev till/från ICA Banken och Kuponginlösen. För äldre
personer (80+) och personer med funktionsnedsättning har servicen utökats så att den kan ske vid
tomtgränsen. Varje typ av transaktion och förmedling är förenad med avgifter mellan 6 och 72 kronor.
Nedläggningen av den service som lantbrevbärarna tidigare stod för har gett negativa konsekvenser för
såväl privatpersoner som företag. Viss service bland annat vad gäller inlösen av bankgiroavier klarar
brevgirot ännu inte av. Service av det slaget kräver fortfarande resor till närmaste bank.
Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom lantbrevbärarservicen.
För företagare på landsbygden innebär det problem med kontanthanteringar samt
osäkerheter med värdetransporter i egen regi. En fungerande betaltjänst är en förutsättning för en
fortsatt utveckling av regionens landsbygd för såväl individer som företag.
Post- och paketservicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedläggningen av dagligvarubutiker
innebär att tillgången också till denna service försämras eller försvinner helt från orter.
Karta 9 Tillgänglighet läkemedel 2006
Kartan visar att de allra flesta invånarna har närmast till ett Apotek, vilket tyder på en hög servicenivå
i regionen. Sedan man införde apoteksombud har servicen förbättrats även i de mer glesbefolkade
områdena som fått förbättrad tillgänglighet till läkemedel genom dessa ombud, så på det hela taget
kan tillgången till Apotek och apoteksombud sägas vara god i Skåne.
– 15 –

Förändringar inom offentlig service
Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband med avvecklande
av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel och ATG-ombud.
Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ska ersättas av ett system där den som får
tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna
ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det skapas fler apotek, Apoteket
AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina apoteksombud för att säkra tillgängligheten
till läkemedel i glesbygd. Det finns idag ingen lösning på hur tillgången till läkemedel ska säkras
i de områden där det inte finns kommersiella krafter att starta upp apoteksverksamhet efter denna
period.
Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till kommersiella
grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma förutsättningar för invånare
på landsbygden att ta del av denna service då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att
verksamheten går med vinst. Förutsättningar som möjliggör för gles- och landsbygden att ta del av
denna service är att skapa samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för
aktörerna att bedriva sådan service även i dessa områden.
Brister i tillgången till offentlig och kommersiell service
Över lag finns ett gott serviceutbud i hela regionen. Även om samma servicenivå av naturliga skäl
inte kan hållas på landsbygden som i tätort eller i större stad är avstånden inom regionen så små att
de allra flesta invånare har grundläggande service inom räckhåll. Runtom i kommunerna är ofta all
service koncentrerad till tätorterna, och på grund av de små avstånden inom kommunerna kan inte
all offentlig service av ekonomiska skäl finnas i byarna.
Kommunerna runt om i regionen bekräftar de strukturomvandlingar som skett senaste åren, då
vissa skolor och andra serviceinstanser avvecklats och att hållning av livsmedelsbutik och bank utanför
tätorten ofta är nedläggningshotade. Brist på utbud av detaljhandel får konsekvensen att många som
arbetspendlar sköter inköp i närliggande större städer. Nationella riktlinjer har fått tydliga konsekvenser
då drivmedelsstationer tvingats lägga ner på grund av bensinföretagens generella riktlinjer på hur
många liter/år som ska säljas.
Samtidigt pekar kommunerna på att en hög grad av service är naturlig för byarnas fortlevnad, och
att en försämrad service skapar risk för utflyttning. Samtidigt är det en ekonomisk fråga att bygga ut
servicen, och riktlinjerna för den kommersiella servicen råder inte kommunen över helt på egen hand.
Oaktat konsekvenserna av dessa strukturomvandlingar är slutsatsen från de kvantitativa mätningarna
på serviceutbudet runtom i regionen att den basala servicen är tillgodosedd i Skåne, särskilt i
en nationell jämförelse. Detta gör att det regionala serviceprogrammet kan fokusera på programmets
andra syfte: service som tillväxtfaktor. Service ska inte bara se till att landsbygden överlever utan och
också mer därtill. För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas och tillväxt skapas i alla delar av
regionen krävs fungerande service vad gäller postgång, transporter, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling
samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster.
Möjligheter i regionen
Skåne har många goda förutsättningar för att bibehålla och vidareutveckla servicen på landsbygden.
Regionens geografiska förutsättningar innebär att inga avstånd inom regionen är speciellt avlägsna,
särskilt vid en nationell jämförelse. Detta bidrar till goda kommunikationer i Skåne vilket skapar närhet
mellan invånare och underlättar transport av varor vilket samtidigt ger mervärde genom en ökad
tillgänglighet.
Allt viktigare i det moderna samhället är att medborgare och företag har tillgång till bredband.
– 16 –

Därför arbetar region Skåne aktivt med att stödja utbyggnaden av bredband över Skåne. Visionen om
bredband för alla i Skåne (BAS) är ett offentligt initiativ som har anslutit alla skånska orter med fler
än 200 invånare till BAS-nätet (fiber), samt att i steg två även erbjuda mindre orter och landsbygd
uppkoppling (BAS II). Projektet bygger på samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Idag har
97 % av Skånes befolkning tillgång till bredband via ADSL.
Framtida krav på bredband med hög överföringskapacitet, utbildning, hemsjukvård och framtida
tjänster som vi idag inte kan överblicka tillgodoses bäst genom en fortsatt utbyggnad av fiber,
kompletterat med trådlösa tekniker. Detta ger också en framtidssäker infrastruktur, eftersom det idag
finns hot om nedläggning av telestationer. En fortsatt utbyggnad på landsbygden kan skapas genom
att stimulera lokala och privata initiativ med hjälp av offentlig medfinansiering.
I regionen finns en väl utvecklad och samtidigt diversifierad turism, som växt sig stark bl.a. tack
vare de geografiska förutsättningarna. En betydande del av attraktionerna som lockar turister finns på
landsbygden och Österlen är ett exempel på att turismen skapar arbetstillfällen på landsbygden, både
genom anställningar och genom egenföretagande. Här startas många företag av vilka många fungerar
som levebröd, vilket visar en företagsanda som med fördel kan prövas att spridas till andra delar av
regionen.
Samtidigt kan denna utveckling förbättras, exempelvis genom utveckling av nya tjänster för leveranser
och transporter. En förbättring här skulle bidra till och underlätta produktion och konsumtion
av t.ex. närodlade grönsaker, genom att göra det lättare både för odlaren att sprida sin produkt och för
konsumenten att få tillgång till den.
Att ta tillvara på den natur och de gröna områden som finns i regionen för rekreation är en bra
möjlighet att både skapa arbetstillfällen på landsbygden samt välmående och hälsa både hos regionens
invånare och dess besökare.
Samverkanslösningar, vad gäller exempelvis varutransporter och viljan hos människor att få bo
kvar på landsbygden, är en stark drivkraft för nya lösningar. Även lösningar vad gäller frakt och kommunikationer
är viktiga för att möjliggöra för näringslivet att bedriva verksamhet. För att landsbygden
ska kunna leva behöver lokala initiativ uppmuntras och tas tillvara. Man bör hålla ögonen öppna för
nya okonventionella kreativa lösningar och mod att pröva dem för att enskilda invånare ska kunna
erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar. Detta kräver en större samverkan från
berörda parter, offentliga, privata och ideella, för att tillvarata olika intressen och ge tyngd åt de
projekt som genomförs.
Övergripande mål
Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att
bo och verka var de vill i regionen och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och
inom rimliga avstånd. Målet är att Skånes relativt goda utbud av och tillgång till service av olika slag
ska bevaras, och gärna förbättras. Därutöver är målet att utveckla service som tillväxtskapande faktor.
Service ska utvecklas för att öka landsbygdens konkurrenskraft, genom att överbrygga hinder och
bygga vidare på de möjligheter som finns.
Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i fyra utpekade insatsområden ska det övergripande
målet uppfyllas. Parterna som har deltagit i framtagandet av programmet har tillsammans med övriga
offentliga, privata och ideella aktörer, ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala serviceprogrammet
och bidra till att målen uppfylls inom ramen för sina respektive verksamheter. Det regionala
serviceprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar i regionen för samtliga parter samt vara ett
styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service.
– 17 –

Horisontella kriterier
Bland konkreta insatsområden och åtgärder är det även viktigt att belysa de horisontella perspektiv
som det regionala serviceprogrammet eftersträvar.
Mångfald är ett nyckelord i programmet, då analysen av och åtgärderna för en ökad service syftar
till att alla ska ha tillgång till en god servicenivå. Här ses särskilt till de mer utsatta grupperna vilket
ofta är äldre som är boende på landsbygd och inte har tillgång till bil, och det är centralt att se till
att även dessa har en god livskvalitet. Hållbar utveckling är ett begrepp som genomsyrar alla projekt
Region Skåne genomför.
En annan aspekt av jämställdhetsperspektivet lyfts fram i insatsområdet grön rehabilitering, som
syftar till ökat välbefinnande genom förbättrad tillgängligheten till landsbygd och ibland svåråtkomliga
rekreationsområden för funktionshindrade. Denna tillgänglighet är en rättighetsfråga. Nationella
erfarenheter från förra programperioden visar att insatser för en ökad tillgänglighet innebär en höjd
servicenivå och därmed stärkt konkurrenskraft. Arbetet gynnar därmed inte bara den primära målgruppen
utan även alla andra.
Dessa områden syftar till att skapa en ökad mångfald av brukare och målgrupper. Mångfaldsperspektivet
återfinns även inom tanken med innovativ upphandling, som syftar till att förbättra
möjligheterna för nya aktörer, såsom invandrare som ofta är aktiva med att utbjuda service i städerna
att även ta sig in på marknaden på landsbygden. Dessa nya aktörer kan föra in nya perspektiv som
tillgodoser nya och förändrade behov.
Insatsområden
Regeringen har uppdragit åt Region Skåne att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden
2010-2013. Regeringen konstaterar att det pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell
och offentlig service i landet. En fungerande service är en förutsättning för utvecklingen i landsbygdsområden.
Analysen av serviceutbudet i Skåne visar att de allra flesta av regionens invånare har god tillgänglighet
till service. Det finns ingen egentlig glesbygd och regionens geografiska förutsättningar skapar
en relativ närhet till allt i regionen då inga större avstånd existerar och kommunikationerna är goda.
Samtidigt påverkas regionen av vissa nationella strukturreformer som kan påverka den framtida tillgängligheten
till service, och en åldrande befolkning som ställer allt högre krav på en god kommersiell
och offentlig service på landsbygden i framtiden.
Därför syftar det regionala serviceprogrammets insatsområden på att bibehålla en god servicenivå
samt utveckla service som kan ge mervärde och skapa tillväxt i en skånsk kontext. Näringsliv Skåne
har i samarbete med de olika parterna i Servicesamverkan Skåne identifierat fyra prioriterade insatsområden
i den första fasen av programarbetet. Beroende på resultat kan dessa insatsområden komma
att utvecklas och utvidgas, och nya prioriterade områden kan tillkomma.
Bibehållen tillgång till basal service
Skåne har i nuläget en god servicenivå, nationella strukturomvandlingar och en åldrande befolkning
kan dock vara en utmaning i framtiden speciellt i de områden i nordöstra Skåne som är mest utsatta.
Eftersom analysen av nuläget har visat att Skåne har en god situation inom de områden som
normalt förknippas med servicearbete, det vill säga drivmedelsstationer, dagligvarubutiker, post, bank
och så vidare har Servicesamverkan Skåne som utformat programmet prioriterat att satsa på service
som kan ge mervärde och skapa tillväxt i en skånsk kontext. Detta utesluter dock inte att Servicesamverkan
Skåne och programarbetet ska arbeta för en garanterad tillgång och tillgänglighet till basal
service, tvärtom betonas vikten av att fortlöpande följa och utreda situationen på detta område. Som
analysen pekat på finns det särskilt i nordöstra Skåne skäl att vara uppmärksam och noga följa
– 18 –

utvecklingen, för att garantera att befolkningen i detta område har en tillräcklig tillgång till service.
En viktig del av serviceprogrammet är därför att bidra till en fortsatt diskussion och debatt om vad
som utgör ”tillräcklig” service.
I programarbetet kommer stor vikt att läggas på att kontinuerligt följa utvecklingen i tillgång till
offentlig, kommersiell och ideell service, särskilt beaktande de problemområden som identifierats i
analysen ovan. För att motverka en försämring av service kommer stöd ges till nyckelaktörer på landsbygden
som erbjuder service som är av stor vikt för medborgarna i området.
Innovativ upphandling
Idag är upphandlingen relativt strikt reglerad och det innebär svårigheter att tillgodose önskemål om
stark lokal service i till exempel kommunala upphandlingar. Detta beror dock inte enbart på regler
kring hur upphandlingar ska gå till, utan även om hur man väljer att utforma upphandlingar. Näringsliv
Skåne vill därför utforska möjligheten att använda offentlig upphandling mer aktivt för att
förbättra tillgång till service. Detta gäller både basal service som tillgång till dagligvarubutiker och
liknande samt service som ger mervärde, till exempel bättre mat för äldre.
Skåne är inte först i landet med att identifiera upphandlingens roll i arbetet med service, utan
förebilder finns bland annat i Arvika och Borlänge kommuner. Men Skåne har redan kommit långt
i sitt arbete med innovativa upphandlingar, och det är viktigt att kunna bygga vidare på detta arbete
med ett tydligt fokus på servicefrågor.
Detta insatsområde är tydligt kopplat även till de båda andra insatsområdena, som instrument för att
arbeta med dem. Lagen om offentlig upphandling bör ses som ett redskap och inte som ett hinder. Det
kräver dock nya infallsvinklar om hur man arbetar med upphandling. Ett sätt att uppmuntra och stödja det
lokala näringslivet kan vara att dela upp upphandlingen i mindre paket, till exempel mat och transport i en
upphandling av mat till äldre. På så sätt kan mindre lokala aktörer ha en chans att vinna upphandlingen.
Insatsområdet kommer till att börja med att arbeta med pilotprojekt inom upphandling som
verktyg till förbättrad service för att på så sätt få kunskap och erfarenheter. Därefter finns det förhoppningsvis
tillräckligt mycket kunskap för att satsa på kunskapsspridning till framförallt kommunala
tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling. Under programperioden är målet att minst två
upphandlingar genomförs med nya metoder i syfte att stärka serviceutbudet och den lokala innovationskraften,
samt att majoriteten av kommunerna upplever att de har ökad kunskap om upphandling
som redskap för förbättrad service. Effekten av detta insatsområde blir att hinder och möjligheter
för innovativ upphandling identifieras samt att kommunerna får en ökad möjlighet att använda upphandling
som instrument för bättre service och lokal tillväxt.
Grön rehabilitering och rekreation
Inom serviceprogrammets ramar ska det arbetas för att öka entreprenörskapet i Skåne och ta tillvara
den kompetens som finns på landsbygden. Ett område där det finns en ökad efterfrågan är inom
grön rehabilitering. Personer som lider av fysiska eller psykiska besvär bör kunna erbjudas, under olika
finansieringsformer, att rehabiliteras på landsbygden. Bland annat på SLU Alnarp har det bedrivits
forskning som visar på att människor med utmattningssymptom tillfrisknar snabbare om de får vistas
i naturen. Internationella studier har visat på att djur kan bidra till en läkandeprocess hos många människor.
Dessa erfarenheter i kombination med ett lokalt företagande på landsbygden kan bidra till en
tillväxt inom serviceutbud inriktat på psykiskt och fysiskt välbefinnande. Servicesamverkan Skåne kan
bidra till att underlätta för sådant företagande, genom kunskap, nätverk och hjälp till att söka finansieringsmöjligheter.
Detta insatsområde har en tydlig koppling till upphandlingsfrågan, eftersom informationsinsatser
också kan behöva riktas till de stora köparna av vård, det vill säga Region Skåne och andra
offentliga aktörer. Men även enskilda personer, företagshälsovård och friskvårdsföretag kan ha intresse av
ett ökat utbud av grön rehabilitering, och därmed bidra till ett livskraftigare näringsliv på landsbygden.
– 19 –

Inom serviceprogrammet kommer ett pilotprojekt att genomföras inom denna bransch, för att identifiera
på vilka sätt som Servicesamverkan Skåne och liknande partnerskap och program kan arbeta
med att underlätta för företag inom så kallad grön rehabilitering. Ett seminarium kommer också
att hållas för att sprida kunskap om entreprenörskap inom grön rehabilitering. Målet är att insatsområdet
ska utmynna i minst ett nytt företag som utbjuder service inom grön rehabilitering, samt att
majoriteten av seminariedeltagarna anser att de har fått värdefull kunskap inom området och hur det
kan användas mer aktivt i framtiden. Inom insatsområdet kommer det också ingå att säkra en god
tillgänglighet för funktionshindrade till rekreationsområden och liknande på landsbygden. Effekten
av detta insatsområde blir ett mer livskraftigt näringsliv på landsbygden som erbjuder service som
skapar fysiskt och psykiskt välbefinnande, samt att tillgänglighet säkras.
Förbättrad flexibilitet i leverans och transport
För att företag ska kunna verka på Skånes landsbygd krävs att de skapar ett mervärde som gör dem
konkurrenskraftiga. Inom kommersiell service kan detta ofta handla om att erbjuda en lokal paketlösning,
till exempel en restaurang på Österlen som enbart använder närodlade livsmedel. Sådana
lösningar försvåras idag av att det saknas decentraliserade, småskaliga transportlösningar. Av denna
anledning vill Servicesamverkan Skåne arbeta för att förbättra tillgången på lokala transport- och
leveransmöjligheter, som kan förbättra förutsättningarna för ett starkt näringsliv på landsbygden.
Inom detta insatsområde kommer ett pilotprojekt initieras för att utveckla transport och leverans
på landsbygden och att hitta nya innovativa lösningar inom området. Om detta faller väl ut kommer
seminarium att hållas för att sprida kunskapen om lokala transporter och leveranser. Målet är att öka
möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på lokala varor och tjänster och att detta utvecklas i
minst en kommun i Skåne.
Ny kommersiell service och service på nya sätt
Vårt samhälle utvecklas ständigt och nya behov och möjligheter uppstår. Den nya digitala tekniken
möjliggör serviceleveranser på helt nya sätt. Samtidigt finns det fortfarande servicebehov som inte
kan lösas via bredbandskablar eller 4G lösningar. Insatsområdet syftar till att hitta nya kommersiellt
gångbara servicelösningar och nya sätt att tillhandahålla service.
Finansiering
Cirka 25 miljoner finns tillgängliga nationellt årligen för stöd till kommersiell service. Därutöver har
Tillväxtverket av regeringen tilldelats 17 miljoner kronor för lokalt anpassade lösningar för perioden
2009-2011. En utgångspunkt ska vara att öka samordningen mellan kommersiell och offentlig
service. Samarbete med lokala utvecklingsgrupper, ideella organisationer och lokalt näringsliv ska
eftersträvas. Medlen kan även användas för att förstärka serviceinriktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet.
Insatserna ska så långt som möjligt komplettera varandra och samordnas. För vissa
insatser och aktiviteter inom det regionala serviceprogrammet kan därmed möjligheter finnas för
finansiering inom ramen för dessa medel.
Offentliga medel har fördelar för att stödja tillgången till service. En grundläggande offentlig
finansiering innebär en säkerhet och kontinuitet som privat eller ideell finansiering saknar. Offentlig
finansiering är inte lika starkt konjunktur- eller engagemangsberoende: privat och ideell finansiering
riskerar att stå och falla med en eller ett fåtal eldsjälar eller omkullkastas av snabba förändringar i de
ekonomiska förutsättningarna.
De olika parterna i Servicesamverkan Skåne har alla kopplingar till olika finansieringskällor. Därför
kan aktörer som arbetar med service vända sig till Servicesamverkan Skåne för att få hjälp med att
söka finansiering. Det är ofta en komplicerad process att söka finansiering från offentliga fonder och
liknande, och det finns ofta en begränsad kunskap om vilka olika finansieringskällor som kan vara
– 20 –

aktuella. Ett av målen med servicesamverkan Skåne är att partnerskapet ska vara behjälplig för aktörer
som behöver finansiering.
Näringsliv Skåne fördelar de pengar som tilldelas regionen genom Tillväxtverket. Leader Skånes
olika lokala aktionsgrupper med representanter från privat, ideell och offentlig sektor arbetar med att
stärka landsbygdens utveckling genom bland annat medel från landsbygdsprogrammet, som Länsstyrelsen
är ytterst ansvarigt för. Genom kommunförbundet finns en koppling till alla de resurser
som förvaltas i Skånes kommuner. Kommunerna har möjlighet att stödja näringsidkare till exempel
på landsbygden genom Kommunallagen (1 kap § 8). LRF har en diger erfarenhet av att bistå lokala
aktörer att hitta finansieringsformer. SLU Alnarp bidrar med akademisk kunskap om de ekonomiska
förutsättningarna inom de gröna näringarna. Tack vare att alla dessa organisationer ingår i Samverkan
Skåne finns goda förutsättningar att stödja lokala aktörer att finansiera sin verksamhet.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av programmet kommer under programperioden att ske kontinuerligt
för att säkerställa en kunskapsuppbyggnad genom gemensamma läroprocesser. Arbetet med att följa
upp det regionala serviceprogrammet kommer att ske årligen genom bland annat enkätundersökningar,
möten med kommuner och övriga berörda organisationer i regionen. Uppföljningarna kommer
att sammanställas årligen och rapporteras till Servicesamverkan Skåne samt skickas till Tillväxtverket
som är ansvarig myndighet på nationell nivå. Dessutom kommer programmet utvärderas av extern
konsult efter halva programperioden samt efter att hela programperioden avslutats.
För att kunna följa upp och utvärdera programmet och dess effekter är det viktigt att redan på
förhand identifiera vilka resultat och effekter man vill åstadkomma samt hur detta kan mätas. Indikatorer
är variabler som används för att mäta målen och visa programmets och insatsernas verkan. Målet
är att beskriva vilka resultat och effekter genomförda insatser har haft på utvecklingen på tillgång till
kommersiell och offentlig service för invånare och företag. Nedan följer en sammanställning över hur
de olika aktiviteterna ska bidra till att uppfylla syftet med programmet samt hur detta kan följas upp
genom statistik och enkäter. Enkäter kommer att utgå till olika nyckelaktörer och deltagare efter varje
aktivitet samt vid den årliga uppföljningen. Målgruppen för dessa enkäter kan därför skilja sig från
gång till gång, men bör inkludera deltagare i seminarier, stödmottagare samt berörda kommuner.
– 21 –

Logiskt ramverk för det regionala serviceprogrammet
Ny kommersiell
service och service
på nya sätt
Lokala
leveranser
Grön
rehab
Innovativ
upphandling
Bevarad
servicenivå
Insatsområde
Pilotprojekt
i linje med
omvärldsanalys
för test av nya
idéer.
Omvärldsanalys
i syfte
identifiera ny
kommersiell
service
Seminarium för
att förmedla
kunskap om lokala
leveranser.
1 pilotprojekt
för att utveckla
transport/
leverans på
landsbygden.
Seminarium för
att förmedla
kunskap om
grön rehab,
både till köpare
och säljare.
1 pilotprojekt
för att identifiera
”good
practice” inom
grön rehab.
Pilotprojekt
inom innovativ
upphandling för
bättre service.
Minst 2 informationsinsatser
om innovativ
upphandling
för kommunala
tjänstemän.
Kartlägga utveckling
inom drivmedel,
bank, post, kassa
och dagligvarubutiker.
Riktade insatser
vid behov.
Aktivitet
Minst en 1 idé
till kommersiell
service har
testats.
En rapport har
tagits fram som
beskriver behov
av nya servicelösningar
och
trender
Majoriteten av
seminariedeltagarna
anser att
de fått värdefull
kunskap om ny
service inom lokala
leveranser.
Utvecklade av
lokala leveranser
inom minst
en kommun.
Majoriteten av
seminariedeltagarna
anser att
de fått värdefull
kunskap om ny
service inom
grön rehab.
Minst 1 nytt
företag som
utbjuder service
inom grön
rehab.
Minst 2
innovativa
upphandlingar
genomförs med
serviceförbättrande
syfte.
Majoriteten av
kommunerna
upplever ökad
kunskap om
innovativ
upphandling.
Lokala aktörer får
offentligt stöd vid
behov. Servicenivån
kartläggs.
Resultat
– 22 –
Nya servicelösningar
utifrån
behov och
efterfrågan
skapas.
Minst en 1 idé
till kommersiell
service har
testats.
Nya lösningar
inom transport
och leverans
identifierade.
Ökad möjlighet
att matcha
tillgång och
efterfrågan på
lokala produkter,
som till exempel
närodlade
livsmedel.
Ett bättre företagsklimat
för
entreprenörer
som vill verka
inom grön
rehab.
Ett mer livskraftigt
näringsliv
på landsbygden
som utbjuder
service som
skapar fysiskt
och/eller psykiskt
välbefinnande.
Identifiera
hinder och
möjligheter
för innovativ
upphandling.
Ökad möjlighet
att använda
upphandling
som instrument
för bättre service
och lokal
tillväxt.
Kunskapen om nivån
på service i regionens
olika delar ökar
servicenivån bevaras
på en relativt god
nivå.
Effekt
Ökad tillgänglighet
till service.
Programmet syftar till att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer långsiktigt utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service på den
Skånska landsbygden, utgångspunkten för programmet är service som tillväxtfaktor i hela Skåne.
Syfte

Bevarad service
Innovativ upphandling
Grön rehab
Mål och indikatorer
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa
Kartlägga utveckling inom drivmedel, bank, post, kassa Ökad kunskap om servicenivån
och dagligvarubutiker. Riktade insatser vid behov. bland relevanta aktörer. Enkät/statistik
Resultatmål Resultatindikator Källa
Lokala aktörer får offentligt stöd vid behov. Lokala aktörer får stöd vid behov. Statistik
Servicenivån kartläggs.
Effektmål Effektindikator Källa
Kunskapen om nivån på service i regionens olika delar ökar Medborgarnas avstånd till service Statistik
servicenivån bevaras på en relativt god nivå. försämras ej.
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa
Minst 2 informationsinsatser om innovativ upphandling för Antal informationsinsatser Enkät
kommunala tjänstemän.
Pilotprojekt inom innovativ upphandling för bättre service. Antal pilotprojekt Enkät
Resultatmål Resultatindikator Källa
Majoriteten av kommunerna upplever ökad kunskap Minst 50 % Enkät
om innovativ upphandling.
Minst 2 innovativa upphandlingar genomförs med Antal innovativa upphandlingar Enkät
serviceförbättrande syfte.
Effektmål Effektindikator Källa
Ökad möjlighet att använda upphandling som Enkät
instrument för bättre service och lokal tillväxt.
Identifiera hinder och möjligheter
för innovativ upphandling. Enkät
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa
1 pilotprojekt för att identifiera ”good practice” Antal pilotprojekt Enkät
inom grön rehab.
Seminarium för att förmedla kunskap om grön rehab, Antal seminarier Enkät
både till köpare och säljare.
Resultatmål Resultatindikator Källa
Minst 1 nytt företag som utbjuder service inom grön rehab. Antal företag Enkät
Majoriteten av seminariedeltagarna anser att de fått Minst 50 % Enkät
värdefull kunskap om ny service inom grön rehab.
Förbättrad tillgänglighet till minst 1 rekreationsområde Antal områden med bättre Enkät
tillgänglighet
– 23 –

Lokala leveranser
Övrig kommersiell service
Effektmål Effektindikator Källa
Ett mer livskraftigt näringsliv på landsbygden som utbjuder Enkät
service som skapar fysiskt och/eller psykiskt välbefinnande.
Ett bättre företagsklimat för entreprenörer som Enkät
vill verka inom grön rehab.
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa
1 pilotprojekt för att utveckla transport Antal pilotprojekt Enkät
/leverans på landsbygden.
Seminarium för att förmedla kunskap om lokala leveranser. Antal seminarier Enkät
Resultatmål Resultatindikator Källa
Utvecklade lokala leveranser inom minst en kommun. Antal kommuner med utvecklade Enkät
lokala leveranser
Majoriteten av seminariedeltagarna anser att de fått värdefull Minst 50 % Enkät
kunskap om ny service inom lokala leveranser.
Effektmål Effektindikator Källa
Ökad möjlighet att matcha tillgång och efterfrågan på lokala Enkät
produkter, som till exempel närodlade livsmedel.
Nya lösningar inom transport och leverans identifierade. Enkät
Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa
En omvärldsanalys har gjorts Enkät
Ett pilotprojekt för att testa nya idéer Antal idéer Enkät
Resultatmål Resultatindikator Källa
En rapport har tagits fram Antal rapporter Trycksak
En kommersiell idé har testats Antal idéer Enkät
Effektmål Effektindikator Källa
En ökad kunskap om nya servicelösningar Enkät
Nya servicelösningar utifrån behov och efterfrågan Antal lösningar Enkät
har skapats
– 24 –

Regionalt Serviceprogram Skåne 2010-2013
– 25 –