"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
’<br />
”Mariestad, Lidköp<strong>in</strong>g och Vänersborg<br />
kan läggas under vatten <strong>in</strong>om 50–100<br />
år, om <strong>in</strong>get görs.”<br />
Det kommer ju <strong>in</strong>te att hända över växter i Bohusläns saltvattenfjordar<br />
en natt, så det är <strong>in</strong>gen akut risk. som ska ta emot allt vattnet? Här<br />
Men när vi bygger nytt, tänker vi f<strong>in</strong>ns stora naturvärden som kan<br />
på riskerna, säger Frida Björcman. vara i farozonen.<br />
Ändå tror Lennart Olofsson att<br />
Ett skydd mot översvämn<strong>in</strong>gar det kommer att behövas både ett<br />
är att öka avtappn<strong>in</strong>gen från Vänern. nytt ”avlopp” och ökad avtappn<strong>in</strong>g i<br />
Under riktigt höga tillflöden till Göta älv.<br />
Vänern lär det bli nödvändigt<br />
– Ett alternativ är att öka avr<strong>in</strong>-<br />
framöver. Men vart ska vattnet ta n<strong>in</strong>gen via Göta älv från dagens<br />
vägen? Idag har Vänern bara ett 1 000 kubikmeter per sekund till<br />
stort utflöde – Göta älv. Och ökar runt 1 400. Men då klarar man bara<br />
man flödet där, ökar risken för ras hälften av det tillflöde till Vänern<br />
och skred i älvdalen, som redan är som vi hade 2000 och 2001, mellan<br />
en av landets mest rasdrabbade. 2 500 och 3 000 kubikmeter per<br />
Rasrisken <strong>in</strong>nebär också miljö- sekund! Och det är ändå långt ifrån<br />
hot. Ett skred i ett område med för- de extrema flöden som Klimatutred-<br />
stora delar av stan under vatten.<br />
orenad mark kan dra med sig gifter n<strong>in</strong>gen förväntar sig i framtiden,<br />
ner i vattnet som förorenar dricks- säger Lennart Olofsson.<br />
att skydda oss, för det är fullt<br />
vattnet för 700 000 <strong>in</strong>vånare i Göte-<br />
möjligt.<br />
borgsområdet.<br />
Göta älvdalens kapacitet att ta emot<br />
Statens geotekniska <strong>in</strong>stitut (SGI) vatten från Vänern m<strong>in</strong>skar också<br />
Lidköp<strong>in</strong>g drabbades också för<br />
har studerat skredriskerna vid en när klimatpåverkan får havsytan att<br />
fem–sex år sedan. Just nu arbetar ökad avtappn<strong>in</strong>g från Vänern och höjas så att ”havet flyttar upp i älven”.<br />
kommunen med att förse länsstyrel- uppskattar kostnaderna för <strong>in</strong>vall- – Förmågan att få mycket vatten<br />
sen med kartor som visar olika fall n<strong>in</strong>gar och förstärkn<strong>in</strong>gar till mellan genom älven m<strong>in</strong>skar ju högre havet<br />
av översvämn<strong>in</strong>gar.<br />
1 och 6 miljarder kronor.<br />
ligger. Det betyder att 1 400 kubik-<br />
– Man förundras över hur långt <strong>in</strong><br />
meter per sekund bara kan släppas<br />
vattnet kommer att sträcka sig, men En gammal idé som nu dammas av ut under vissa väderbet<strong>in</strong>gelser, <strong>in</strong>te<br />
det beror ju på att det är så platt här. igen, är att bygga ett jättelikt<br />
vid lågtryck eller när det stormar<br />
Vi arbetar med risk- och sårbarhets- ”avloppsrör” från Vänern till någon från väster, säger Lennart Olofsson.<br />
analyser, där till exempel värme- av fjordarna i Bohuslän, en 25–45 km Göteborgs Stad presenterade en<br />
verket <strong>in</strong>går. Det ligger nära vattnet lång tunnel för mellan 3,5 och 4,6 egen klimatrapport i våras, i samar-<br />
men ändå bra till eftersom de har s<strong>in</strong> miljarder kronor. Klimat- och sårbete med SMHI. Här spås havsnivån<br />
produktion ”en vån<strong>in</strong>g upp”. Så fjärrbarhetsutredn<strong>in</strong>gen vill ha en för- stiga ungefär 0,9 meter på 100 år.<br />
värmen ska vi klara även vid överstudie kr<strong>in</strong>g en sådan tunnel.<br />
Om det då <strong>in</strong>träffar en storm liknansvämn<strong>in</strong>gar,<br />
säger stadens säker- –Tanken är att tunneln också ska de Gudrun v<strong>in</strong>tern 2005, får Götehetssamordnare<br />
Frida Björcman. producera elkraft, men det kan bli borg betydande problem. Stora delar<br />
Men då får vattnet <strong>in</strong>te nå upp till svårt att få den lönsam ändå, tror av centrala stadens gator och spår-<br />
SMHI:s värsta scenario, tre meter Lennart Olofsson, säkerhetsdirektör vägsnät ställs under vatten.<br />
över ”normalnivån” 44,5 meter. på länsstyrelsen i Göteborg.<br />
Rapporten ska nu <strong>in</strong>gå i planer-<br />
– Nej, det är en enorm skillnad, – Ingreppen i naturen blir enor<strong>in</strong>gsunderlaget för alla verksamheter<br />
i så fall ligger hela stan under vatten. ma. Och vad händer med djur och i Göteborgs Stad.<br />
Göta älv är redan idag utsatt för erosion<br />
vilken kan förvärras om vattenflödet<br />
ökar ytterligare.<br />
–Vi har fått i uppdrag av kommunstyrelsen<br />
att ge bred spridn<strong>in</strong>g<br />
åt rapporten, säger Leif Johansson<br />
på stadskansliet.<br />
–Varje kommunal nämnd och<br />
bolagsstyrelse får ansvaret att ta<br />
med de här bedömn<strong>in</strong>garna, välja en<br />
rimlig ambitionsnivå och starta samverkan<br />
så att <strong>in</strong>get ”trillar mellan<br />
stolarna”.<br />
Klimatförändr<strong>in</strong>garna kommer långsamt,<br />
smygande. Mer dramatiskt blir<br />
det om någon av dammarna eller<br />
slussarna i Göta älv brister. Även om<br />
den risken är mycket liten, utreds nu<br />
konsekvenserna under ledn<strong>in</strong>g av<br />
energibolaget Vattenfall och statliga<br />
Sjöfartsverket, som äger de tio dammar<br />
och slussar som f<strong>in</strong>ns i Vänersborg,<br />
Trollhättan och Lilla Edet.<br />
Exakt vilka följderna blir om en<br />
flodvåg dånar nerför Göta älv vet<br />
<strong>in</strong>gen idag, hur många som måste<br />
evakueras och hur stora skadorna<br />
blir på bostäder och andra byggnader.<br />
– Även om det gjorts en del studier<br />
av dammbrott, måste vi få en<br />
bättre bild av konsekvenserna vid<br />
ett haveri, säger Lennart Olofsson.<br />
Han påpekar att kraven för<br />
dammsäkerhet är mycket höga.<br />
– Det handlar om att bygga med<br />
1000-årsperspektiv på säkerheten.<br />
Men jag vet att Vattenfall har väntat<br />
på Klimatutredn<strong>in</strong>gens slutsatser för<br />
att bättre förstå hur man ska förstärka<br />
dammar och slussar så att de kan<br />
motstå de krafter som klimatförändr<strong>in</strong>garna<br />
för med sig, säger Lennart<br />
Olofsson.<br />
Studien ska vara klar under 2008.<br />
Mycket kommer att hållas hemligt,<br />
av oro för terrorism och hot mot<br />
”rikets säkerhet”.<br />
– Men de sekretessbelagda delarna<br />
kommer självklart att delges<br />
kommunerna så att de kan göra<br />
en rimlig planer<strong>in</strong>g, säger Lennart<br />
Olofsson.<br />
TEXT: MATS FAHLGREN<br />
FOTO: KENT ENG/TTELA,<br />
ANDRÉ MASLENNIKOV/PRB OCH<br />
MATTHIAS SCHRADER/PRB<br />
REGIONMAGASINET 4.2006 11