"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home

More documents

Recommendations

Info

Kosterfjorden – ett världshav i miniatyr 33 Från föregående sida. det mörkt, nästan svart. Fartyget kan även släppa ner fjärrstyrda undervattensfarkoster på flera hundra meters djup och videofilma. Men då krävs starka strålkastare för att kunna upptäcka djuren som lever närmast botten. Det finns fortfarande kunskapsluckor om organismerna som lever i havet och deras samspel med varandra och omgivande miljö. En stor del av forskningen som görs om Kosterfjorden är så kallad grundforskning, där ny kunskap byggs upp och systematiseras utan syfte att lösa bestämda problem. Men när något oväntat händer i den marina miljön kan kunskaperna snabbt komma till användning förklarar, Martin Larsvik. Ett exempel var när laxodlingarna i havet slogs ut av algblomningen år 1988. – Då blev kunskapen om vad som styr algblomningen efterfrågad direkt. En del av forskningsarbetet om havsmiljön kring Koster påverkar även andra länder. För närvarande ingår ett 20-tal forskare i det nationella projektet, Marine Paint, där målet är att hitta miljövänligare alternativ till giftiga båtbottenfärger. – Det vår forskning kommer fram till kan även påverka ostronodlarna i Frankrike. Deras ostron uppvisar defekter på skal och mjukdelar. Vi letar efter naturliga gifter hos svampar och alger som skulle kunna ersätta de mycket giftiga ämnen som finns i dagens bottenfärger, säger Martin Larsvik. Miljöproblemen i havet har ofta stor spridningseffekt, därför pågår ett ständigt internationellt samarbete. Övergödning och miljögifter i havet är en angelägenhet för forskare världen över. Just nu finansierar EU Kosterfjordsexperimentet som har till uppgift att förklara hur korallrev i kalla vatten fungerar. Storbritannien, Nederländerna, Irland, Tyskland och Sverige deltar i projektet. –Vi har ofta gästforskare här från andra länder. Forskare från Nederländerna är avundsjuka på oss, för att vi har en oceanisk miljö som Kosterfjorden så nära kusten. För 22 REGIONMAGASINET 4.2006 Alice Elmersson och Martin Larsvik kikar i hinken. Bakom syns Fredrik Pleijel. Tobias Sundkvist med händerna fulla av lera från 190 meters djup. deras del ligger närmaste havsmiljö med oceanisk karaktär många timmars båtresa ut i Atlanten, berättar Martin Larsvik medan han blickar ut över Kosterfjordens vattenyta. Fartyget Nereus stannar med jämna intervaller för nya provtagningar. Vinscharna brummar när skrapan sänks ner. Annars är allt stilla. Siluetterna från de gamla fyrtornen på Nordkoster avtecknar sig mot himlen i nordväst. En svanfamilj guppar sakta fram utanför Kilesands långsträckta strand. I det blånande vattnet intill en bränning, markerar några röda bojar var hummertinor finns utlagda. Det är svårt att förstå att det under fartygets skrov finns ännu en värld. Men de urtidsliknande organismerna som plockas upp på Nereus däck och fascinationen som syns i studenternas ögon, vittnar om att den existerar. Långt ner i djupen. TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG Fredrik Pleijel tömmer bottenskrapen. Forskningsfartyget Nereus. Nereus befälhavare Ingemar Adolfsson i förgrunden och Anders Billing. FAKTA Tjärnö marinbiologiska laboratorium håller öppet för allmänheten vid bestämda tider. Under sommarhalvåret ordnas bland annat strandexkursioner, utflykter med forskningsfartygen, ”barnens sommarlabb” och populärvetenskapliga föreläsningar. Läs mer om forskningen och aktiviteterna på www.tmbl.gu.se
Havet en källa till nya uppfinningar Skall man lyckas med det första ostronkläckeriet i Sverige? Eller med att binda in molekyler från svampdjur i båtbottenfärger? På Tjärnö marinbiolgiska laboratorium kan både forskare och företagare få hjälp att gå vidare med sina idéer om marina uppfinningar. På Tjärnö drivs just nu ett projekt för att tillvarata marina uppfinningar. Meningen är att fler marina idéer ska bli till nytta i samhället, till exempel genom att fler företag etablerar sig inom området. –Vår roll är att komma in i ett tidigt skede, när grundforskningen är gjord, men där det finns möjligheter att använda resultatet till en kommersiell produkt, säger Eva- Marie Rödström, forskningssekreterare och projektledare för Tjärnö Innovationssystem, TIS, som stöds av Västra Götalandsregionen. –Vi ser en stor potential inom det marina området. Om man jämför med till exempel bil- eller läkemedelsindustrin så finns där redan uppbyggda forskningsavdelningar. Inom den marina näringen handlar det oftast om småföretag som inte har någon egen erfarenhet av forskning och det är därför vi vill kunna hjälpa till med vår kompetens. Den som har en marin näringsidé kan alltså höra av sig till Eva-Marie Rödström på TIS. Hennes uppgift är att sedan guida personen vidare. Det kanske räcker att ta kontakt med den lokale näringslivssekreteraren eller att hänvisa till en privat miljökonsult. När det gäller mer komplicerade idéer kan forskare från Tjärnö knytas till företagen på olika sätt. I dag arbetar man med flera olika projekt. Ett bra exempel som också visar hur en ny uppfinning hänger ihop med tidigare grundforskning är Eva- Marie Rödström leder projektet som tar tillvara marina uppfinningar, bland annat idén om ett svenskt ostronkläckeri. projekt som handlar om att ta fram nya båtbottenfärger. – I grundforskningen har man tittat på hur djur och växter i havet skickar signaler till varandra. Man talar om att man inte vill bli uppäten, att man vill para sig och så vidare, säger Eva-Marie Rödström. Som ett resultat av denna forskning har man hittat molekyler som påverkar havstulpanernas vilja att inte vilja sätta sig just där dessa molekyler finns. Effekterna av tre sådana molekyler har man nu tagit patent på. FAKTA Men det räcker inte att veta att man har en aktiv substans. Nu måste molekylerna bakas in i en båtbottenfärg för att bli användbara. Det är där vi befinner oss nu. Vilken färg ska man använda? Hur uppför sig molekylen i färgen? Vilka effekter kommer sedan färgen att ha på övriga organismer i havet? Det är några frågor som måste besvaras. Sedan ska färgen ut på en marknad och vara lönsam. Här arbetar bland annat forskare på Tjärnö och Chalmers tekniska högskola tillsammans med olika företag för att komma fram till en fungerande miljövänlig färg. ’ ”Vi ser en stor potential inom det marina området.” Ett annat exempel som bygger på samma grundforskning är ostronkläckeriet på Sydkoster. Här har forskaren och experten på larvekologi, Kent Berntsson, knutits till projektet för att stötta med sin marinbiologiska kunskap. Om det i fallet med båtbottenfärgerna gällde att hitta molekyler som gör att havstulpaner inte fäster vid något underlag, gäller motsatsen med ostronlarverna. När de blivit kläckta simmar de runt i ungefär fjorton dagar innan de söker sig mot botten. Då gäller att de sätter sig på rätt plats, där de kan äta, para sig och leva. Med den kunskapen har man kommit ett steg längre på väg mot ett svenskt ostronkläckeri. Tanken är att larverna ska kläckas i ett landbaserat kläckeri, sedan ska de sättas ut i ett mellanodlingssystem tills de blivit lite större och till sist sätts de ut för vidareodling i havet. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG FOTO: CHRISTER HALLGREN Fler projekt som stöds av TIS (Tjärnö marinbiologiska system) Framställning av musselmjöl och musselkompost i samarbete med Kristinebergs marina forskningsstation (Läs mer på sidan 18).Två biotekniska projekt med bland annat medicinsk tillämpning. Levande förvaring av kräftor. Utveckling av avgiftningssystem för musslor. Bioakustik. Hur man med hjälp av ljudteknik kan kontrollera hur trä blir angripet av skeppsmask. TIS stöds av Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF). REGIONMAGASINET 4.2006 23
Page 1 and 2: www.vgregion.se ::: nr 4. 2006 Flas
Page 3 and 4: Välkommen till RM Hur kommer det s
Page 5 and 6: mera. Tänker på alla dom som inte
Page 7 and 8: Vanligt kranvatten är ojämförlig
Page 9 and 10: Läsarnas brev: Vatten betyder allt
Page 11 and 12: ’ ”Mariestad, Lidköping och V
Page 13 and 14: ’ Sverige är ingen frizon. ”Sy
Page 15 and 16: Samarbete för bättre vattenkvalit
Page 17 and 18: a annars luktar man” : Rasmus And
Page 19 and 20: kväve Musselodlingarna norr om Lys
Page 21: Martin Larsvik betraktar en vit och
Page 25 and 26: VAD GÖR MAN? Vad gör man åt för
Page 27 and 28: Världen kommer till dig! Trots sm
Page 29 and 30: MAGISKT LJUS VID AKVEDUKTEN I HÅVE
Page 31 and 32: S, c och fp fortsätter regera Den

"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?