"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home

More documents

Recommendations

Info

Västra Götaland surast i landet Det är surt värre i Västra Götaland. Försurningen har drabbat hårdare här än någon annan stans i landet och återhämtningen tar längre tid. Detta beror bland annat på att utsläpp följer med de sydvästliga vindarna hit och faller ner som regn. Flera olyckliga omständigheter gör att en del områden i Västra Götaland har drabbats mycket hårt av försurning. Läget i sydvästra delen av landet med närhet till Storbritannien och kontinenten gör sitt till. Försurande utsläpp från andra länder och från sjöfart följer med vindarna hit. När regnet faller över 24 REGIONMAGASINET 4.2006 Återhämtningen kan ta mer än hundra år våra höglänta områden innehåller det försurande ämnen. – I de höga trakterna har vi dessutom ett jordtäcke som är förhållandevis tunt, till exempel i de inre delarna av Bohuslän och Dalsland samt ner mot södra Älvsborg, säger Fredrik Nilsson, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Göta- land. Det sura nedfallet rinner rätt igenom de tunna jordarna och hamnar i sjöar och vattendrag, som ju även drabbas av direktfallande regn. Det allra mest försurade området i hela Sverige ligger strax innanför kusten i Bohuslän, till exempel Svartedalen, väster om Lödöse och Älvängen. Många sjöar i regionen är försurade, men det är inte helt lätt att veta hur försurad en sjö är. – Nej, det finns inget normalvärde att ha som utgångspunkt, eftersom pH-värdet varierar från sjö till sjö och kan dessutom vara naturligt lågt. Men man kan via ett datorprogram, beräkna troliga ORSAKER: Försurningens orsaker: Den huvudsakliga orsaken är utsläpp av försurande luftföroreningar. De största är: Svaveldioxid – släpps ut vid eldning av kol och olja Kväveoxider – kommer framför allt från motorfordon Ammoniak – framför allt från gödselhantering Nästan 90 procent av nedfallet av försurande luftföroreningar i Sverige kommer från utlandet, till exempel från Polen, Storbritannien och Tyskland. Utsläpp från kol- och oljekraftverk samt vägtrafik har minskat på senare år, även utomlands. Samtidigt har utsläppen från internationell sjöfart ökat. Det är nu det enskilt största bidraget och står för mer utsläpp till Sverige än något enskilt land. Även skogsbruket bidrar till försurningen eftersom man för bort basiska ämnen, som kan motverka försurning, när man skördar biomassa. ursprungsvärden för sjöar. Under de senaste tjugo åren har det skett en återhämtning, vilket framför allt beror på kraftigt minskade svavelutsläpp. Till exempel har fisk och plankton kommit tillbaka till en del av de tidigare döda sjöarna. Men fortfarande är många sjöar tomma och nu har återhämtningen planat ut, trots att utsläppen minskar. – Att läka såren tar tid, ett århundrade av försurning har gett marken ett förråd av sura vätejoner som kommer att fortsätta att läcka ut under lång tid framöver. Fredrik Nilsson räknar med att återhämtning av sjöar och marker i Västra Götaland kommer att ta bortåt 100 år eller mer, även om utsläppen fortsätter minska. För att minimera skadorna kalkar man de suraste sjöarna regelbundet och återför kalk och aska från eldat biobränsle till en del av skogsmarkerna. Askan ger tillbaka delar av den näring som tas bort när man avverkar. Miljömålet ”Bara naturlig försurning”, som Riksdagen har fastställt för sjöförsurning, säger att högst fem procent av Sveriges sjöar ska
VAD GÖR MAN? Vad gör man åt försurningen? Restriktioner för utsläpp från biltrafik och förbränningsanläggningar. Tack vare skärpta regler har svavelutsläppen i Europa minskat med 75 procent sedan 1980. EU:s direktiv om nationella utsläppstak fastställer maxnivåer av vissa utsläpp för varje land. Efter år 2010 får taken inte överskridas. Vissa skärpningar i utsläppsregler för sjöfart är på gång. Svavelhalten i bränslet ska begränsas till max 1,5 procent för sjöfart på vissa områden, medan genomsnittet nu ligger på 3 procent. Svavelgränsen för dieseldrivna vägfordon är mycket lägre: 0,005 procent. Kalkning av sjöar: Varje år kalkas sjöar i Sverige för omkring 200 miljoner kronor. Askåterföring till mark: Man sprider ut aska av eldat biobränsle över marker som ska avverkas, för att kompensera för näringsförlusten. Ett av Skogsstyrelsens sektorsmål är att aska ska återföras på lika stora areal som där biobränsle tas ut vid avverkning. På försök sprids även kalk i försurade områden. Läs mer på miljöorganisationernas internationella försurningssekretariats hemsida (även på svenska): www.acidrain.org eller på hemsidan för forskningsprojektet Gårdsjön: www.gardsjon.org Läs mer om Västra Götalandsregionens miljöarbete på www.vgregion.se/miljo vara försurade år 2010. Det regionala målet för Västra Götaland är satt till femton procent, för att situationen är värre här än i riket som helhet. – Men vi kan bara åstadkomma en marginell förbättring fram till år 2010. Även om vi utökar askåterföring och kalkning av marker kommer det att ta 30–40 år innan förbättringen blir så stor att vi kan sluta kalka sjöarna. TEXT: LENA M FREDRIKSSON FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV/PRB SKADLIGA EFFEKTER Vissa djur- och växtarter kan inte leva i sura miljöer, eller fortplanta sig, till exempel fiskar, insekter, snäckor, kräftor, mossor och svampar. Proteinet i fiskarnas rom koagulerar och blir livsodugligt. När balansen i ekosystemet rubbas påverkar det även i sin tur andra arter, som exempelvis fiskätande fåglar. Hårdare miljökrav på båttrafiken Kan storföretag få sjöfarten att bli renare? Kanske. Om företagen ställer hårdare miljökrav på de fartyg som fraktar deras produkter kommer rederierna att sporras till att agera. Det är tanken med projektet Clean Shipping, som dras igång just nu. Sjöfarten är en stor miljöbov, både när det gäller luftföroreningar från fartygsbränsle och genom kemikalier som används ombord. Men sjöfart är också ett transportsätt som har stora fördelar – energiåtgången per fraktat ton är förhållandevis liten och det finns goda möjligheter att öka transporterna utan att det blir trängsel i farvattnen. –Vi vill gärna att sjöfarten ökar, men då måste man göra något åt de skadliga utsläppen, säger Per Hörberg, miljöhandläggare på Västra Götalandsregionen. Därför har miljönämnden beslutat att stödja projektet Clean Shipping med cirka 200 000 kronor om året i tre år. Projektet är en fortsättning av ett annat projekt, Grön Kemi, där miljöingenjören Jan Ahlbom och toxikologen Ulf Duus utnyttjade marknadskrafterna för att få skadliga kemikalier utbytta. De fick KENT HALLGREN/PRB storköpare av till exempel hydrauloljor och bildäck att efterfråga mer miljöanpassade produkter, och då tog tillverkarna fram det. Nu ska företag som är storkunder till sjöfarten kontaktas och förmås att fråga efter fartygstransporter med mindre miljöpåverkan. Och det finns massor att göra. Till exempel är svavelhalten i avgasutsläppen från fartyg flera hundra gånger högre än i utsläpp från bilar. Miljövänligare bränsle finns, men är betydligt dyrare, och reglerna för sjöfart är mycket mildare än för annan trafik. Det finns också stora miljövinster att göra på båtbottenfärger, och på många andra kemikalier som används ombord. Redan nu får fartyg som använder bränsle med lägre svavelhalt vissa ekonomiska fördelar i Sverige, som lägre farleds- och hamn- Eftersom organismer som bryter ner näringsämnen i marker och sjöar också minskar i antal i sura miljöer, påverkas nedbrytningen. Det organiska materialet blir tjockare och håller kvar näringsämnen som magnesium och kalcium så att de inte blir tillgängliga för vatten och skog. Etthundra år av surt nedfall har gjort att marken har dränerats på ämnen som kan buffra det sura, till exempel kalcium och magnesium. I stället frigörs metaller och vätejoner från den sura marken. De metaller som löses ut, till exempel oorganisk aluminium, kadmium och koppar, kan vara till skada för både djur och människor. Samma föroreningar som ger försurning är också skadliga för människors hälsa, påskyndar korrosion på byggnader, och medverkar till övergödning samt klimatförändringar. avgifter. Men fördelarna räcker inte för att täcka upp de ökade kostnaderna med renare bränsle. – Men om de företag som köper sjötransporter ställer krav på bättre miljövillkor så blir det ytterligare en ekonomisk sporre för redarna. Företagen kan ju också dra nytta av detta i sin marknadsföring, så alla tjänar på det, säger Per Hörberg. Projektet Clean Shipping kommer att pågå i tre år och målsättningen är att skapa efterfrågan på miljöanpassad sjöfart när det gäller produkter, teknik och rutiner, både ombord och i hamnar. TEXT: LENA M FREDRIKSSON FOTO: JOAKIM ROOS/PRB REGIONMAGASINET 4.2006 25
Page 1 and 2: www.vgregion.se ::: nr 4. 2006 Flas
Page 3 and 4: Välkommen till RM Hur kommer det s
Page 5 and 6: mera. Tänker på alla dom som inte
Page 7 and 8: Vanligt kranvatten är ojämförlig
Page 9 and 10: Läsarnas brev: Vatten betyder allt
Page 11 and 12: ’ ”Mariestad, Lidköping och V
Page 13 and 14: ’ Sverige är ingen frizon. ”Sy
Page 15 and 16: Samarbete för bättre vattenkvalit
Page 17 and 18: a annars luktar man” : Rasmus And
Page 19 and 20: kväve Musselodlingarna norr om Lys
Page 21 and 22: Martin Larsvik betraktar en vit och
Page 23: Havet en källa till nya uppfinning
Page 27 and 28: Världen kommer till dig! Trots sm
Page 29 and 30: MAGISKT LJUS VID AKVEDUKTEN I HÅVE
Page 31 and 32: S, c och fp fortsätter regera Den

"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?