"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
"Regionmagasinet". (Download in Swedish) - Projekt Skagerrak - Home
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vattnet<br />
angår oss alla<br />
33 Från föregående sida.<br />
Hon tar sommarens algblomn<strong>in</strong>g<br />
i Bohuslän som exempel. Till rekreationsområdet<br />
Västerhavet läcker<br />
övergödn<strong>in</strong>g från Vänerområdet.<br />
Lantbrukarna vid Vänern och badfolket<br />
vid kusten tampas med samma<br />
problematik. Kan man tänka sig<br />
att fritidsseglarna betalar en slant<br />
för att få rent badvatten? Förresten,<br />
hur mycket skit släpper de själva ut<br />
genom att ta bilen till båten som<br />
också den har en bens<strong>in</strong>slukande<br />
motor? Och genom att ha taskig<br />
avloppsren<strong>in</strong>g i sommarstugan?<br />
Kan man tänka sig vattenskatt likaväl<br />
som bens<strong>in</strong>skatt? Ska kustkommunerna<br />
kanske vara med att dra<br />
det lass som miljöarbetet kostar<br />
uppe vid Vänern? Hur mäter man<br />
stämn<strong>in</strong>gsförlusten som algsörjan<br />
skapar i pengar? Frågorna hopar sig.<br />
Vattenförvaltn<strong>in</strong>g, förklarar Anna<br />
Jöborn, handlar om att bygga upp<br />
realistiska former för samverkan på<br />
lokal och regional nivå. Vi måste<br />
komma fram till en gemensam syn<br />
på både problem och möjliga lösn<strong>in</strong>gar<br />
– både i form av kort- och<br />
långsiktiga åtgärder.<br />
–Vi behöver en debatt helt<br />
enkelt, kr<strong>in</strong>g hur vi ska sköta om<br />
vårt vatten. Vilken kvalitet på vattnet<br />
vill vi ha, hur mycket är vi villiga<br />
att betala för det?<br />
Regeln är att den som förorenar<br />
ska betala ren<strong>in</strong>gen. Det låter enklare<br />
än det är:<br />
– En rättvis balans mellan samhällets<br />
och <strong>in</strong>dividens ansvar måste<br />
till.<br />
Svensk miljöförvaltn<strong>in</strong>g är uppdelad i<br />
sektorer. Samverkan över olika<br />
adm<strong>in</strong>istrativa gränser är <strong>in</strong>te<br />
särskilt effektiv. Nya mötesplatser<br />
och livligare dialog mellan aktörerna<br />
efterlyses. Läget är än så länge<br />
<strong>in</strong>te förtvivlat:<br />
–Vi har dämt upp hyfsat bra i de<br />
stora bäckarna: runt ren<strong>in</strong>gsverk och<br />
<strong>in</strong>dustrier. Det är de små bäckarna,<br />
de många diffusa utsläppen av kemikalier<br />
av olika slag, som fortfarande<br />
ställer till stora problem och som<br />
14 REGIONMAGASINET 4.2006<br />
kan komma att bli dyra på sikt.<br />
EU har listat 33 kemiska riskämnen.<br />
Läkemedel som spolas ut i<br />
toa hör till de riskfaktorer som är<br />
svåra att överblicka.<br />
Att systemet med vattenklosetter<br />
överhuvudtaget är korkat. är vattenvårdare<br />
överens om. Läckande toaletter<br />
lär kosta en miljon per år bara<br />
i Västra Götalandsregionen. Till det<br />
ska läggas alla andra miljöaspekter.<br />
– Om planerarna hade vetat då,<br />
det vi vet idag hade vattentoaletten<br />
aldrig tillåtits slå igenom, förklarar<br />
Anna Jöborn. Vi har under årens<br />
lopp byggt <strong>in</strong> oss i en struktur som<br />
det kostar för mycket att ändra på.<br />
– Men det är viktigt att också visa<br />
på hur miljöarbetet faktiskt går<br />
framåt.<br />
Media har en tendens att ta till<br />
sig katastroferna. Hur många stadsbor<br />
har hört talas om rådgivn<strong>in</strong>gsprojektet<br />
”Greppa när<strong>in</strong>gen”,<br />
till exempel? Det är en miljardsatsn<strong>in</strong>g<br />
som <strong>in</strong>volverar många tusen<br />
lantbruk och många hundra rådgivare<br />
över hela landet – och som ger<br />
resultat. En tredjedel av miljömålen<br />
är redan uppnådda.<br />
I november arrangerade Greppa När<strong>in</strong>gen<br />
tillsammans med Jordbruksverket<br />
och Vattenmyndigheten en<br />
vattenkonferens i Vara, i samarbete<br />
med Vara kommun, Västra Götalandsregionen<br />
och Länsstyrelsen i<br />
Västra Götalands län. Konferensen<br />
var en fortsättn<strong>in</strong>g på förra årets<br />
vattendagar som hölls i Kristianstad.<br />
Nya fånggrödor (som håller kvar<br />
när<strong>in</strong>gsämnen på åkern), lyckade<br />
kalkn<strong>in</strong>gsprogram, avtagande försurn<strong>in</strong>g,<br />
fisk som kommer tillbaka –<br />
sådant är värt mycket stora rubriker.<br />
– Människan behöver få höra att<br />
det här gjorde du bra. Annars ger<br />
hon upp.<br />
TEXT: PIA NAURIN<br />
FOTO: ANNA REHNBERG<br />
Vattnet uppfyller jorden och oss<br />
Jorden täcks till cirka 72 procent av hav.<br />
Mer än 96 procent av allt vatten är<br />
havsvatten. Djur och växter består till<br />
mycket stor del av vatten, människan till<br />
cirka 70 procent.<br />
En svensk forskare i hydrologi<br />
sammanfattade för några år sedan<br />
i en föreläsn<strong>in</strong>g att ”vatten är märkligt från<br />
nästan alla synpunkter” och att ”vattnets unika fysiska och kemiska egenskaper<br />
har på nästan alla punkter betydelse för vårt liv på jorden”.<br />
Rent vatten en bristvara för många<br />
För en stor del av jordens befolkn<strong>in</strong>g är vatten en bristvara, som måste<br />
användas sparsamt. När vatten är förorenat med giftiga ämnen, <strong>in</strong>fekterat<br />
med sjukdomsalstrande mikroorganismer eller hyser vattenlevande djur<br />
och växter som orsakar skada och sjukdom, är vatten en källa till sjukdom,<br />
fara och lidande.<br />
Varför är diamanter dyrare än vatten?<br />
”Hur kommer det sig att vatten som är så viktigt, att liv är omöjligt utan<br />
det, har ett så lågt pris, medan diamanter, som är helt onödiga, har ett så<br />
högt pris?” Nationalekonomen Adam Smith ställde frågan år 1776 och<br />
skapade därmed begreppet värdeparadox, även kallad diamant-vattenparadoxen.<br />
Blommande alger både bra och dåligt<br />
Begreppet algblomn<strong>in</strong>g eller vattenblomn<strong>in</strong>g används för tillfällen då cya-<br />
nobakterier eller algerna växer till och delar sig mycket kraftigt under en<br />
begränsad tidsperiod på grund av den rika tillgången på växttillgängliga<br />
när<strong>in</strong>gsämnen i vattnet. Algblomn<strong>in</strong>gar är en normal och viktig företeelse i<br />
vattenmiljöer (primärproduktionen, den första byggstenen i den akvatiska<br />
när<strong>in</strong>gsväven), men blir ett problem när de <strong>in</strong>träffar alltför ofta, är mycket<br />
stora, pågår under en lång tid och eventuellt också bildar giftiga ämnen.<br />
Vattendirektivet skapar helhetssyn<br />
EUs ramdirektivet för vatten kallas<br />
ofta för Vattendirektivet eller Ramdirektivet.<br />
Syftet är att skapa en helhetssyn<br />
på Europas och de enskilda<br />
ländernas vattenresurser och att få<br />
en enhetlig lagstiftn<strong>in</strong>g för vatten.<br />
Länderna skall arbeta på ett nytt sätt<br />
i s<strong>in</strong> vattenförvaltn<strong>in</strong>g och utgå från<br />
avr<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsområden (naturens egna<br />
vattengränser) och <strong>in</strong>te från av människan<br />
<strong>in</strong>förda adm<strong>in</strong>istrativa gränser<br />
för att komma till rätta med brister i<br />
vattenmiljö och vattenkvalitet. Direktivet<br />
skall vara genomfört i medlemsländerna<br />
år 2015.<br />
Vattnets naturliga flöden styr gränserna<br />
Sverige är <strong>in</strong>delat i fem vattendistrikt: Bottenvikens vattendistrikt, Botten-<br />
havets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns<br />
vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Indeln<strong>in</strong>gen i vattendistrikt<br />
följer vattnets naturliga flöden så att varje distrikt omfattar de landområden<br />
varifrån all ytvattenavr<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g sker direkt till det angivna havet eller i<br />
avr<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsområden som mynnar i det angivna havet.<br />
Källa: www.vattenportalen.se