Länsmannen - Polisen

Polismyndigheten i Västra Götaland 

Länsmannen 

Nr 1, april 2006 

Tema: Ungdomsbrott

Ta inga risker under utryckning 

Jag vill inleda med att tacka alla som har 

sett till att det nya året resultatmässigt 

har börjat så bra. 

Under januari och februari redovisade vi 

drygt 18 procent fler ärenden än under 

samma period förra året. Jag är glad för 

det, men samtidigt tror jag att vi kan bli 

ännu bättre. Andelen redovisade ärenden 

är en del av de nationella mål som vi 

har att uppfylla och som varje anställd i 

myndigheten ska känna till. 

Man kan tycka vad man vill om dessa 

mål, men innan vi har bevisat att vi når 

upp till dem har vi knappast någon rätt 

att klaga på dem. Nu väntar vi på resultaten 

från PNU och PUM och det ska 

bli mycket intressant att se vad ett nytt 

arbetssätt innebär. 

Ett av myndighetens projekt 2005 handlade 

om värdegrunden. Vår värdegrund 

visar sig inte minst när det gäller trafiksäkerheten. 

Det är Trafiksäkerhetsåret i 

år, och det finns givetvis en anledning 

till att vi har lyft upp trafikfrågorna. Det 

handlar om hur vi uppträder i trafiken 

och om hur vi förväntas uppträda. Vilka 

signaler sänder exempelvis en sladdande 

radiobil i hög fart? 

Vi har drabbats av olyckor, även mycket 

allvarliga sådana, och jag är bekymrad 

över att vi kommer att få fler, främst i 

samband med utryckning. Jag är rädd 

om såväl personalen som om allmänheten 

och vill poängtera att det inte begärs 

av någon att man tar risker under utryckning. 

Jag kommer aldrig att kritisera 

någon för att han eller hon har kört för 

långsamt under en utryckning, däremot 

är risken stor att inte bara jag kommer 

att ha synpunkter på den som kör vårdslöst 

eller obetänksamt. Inför Trafiksäkerhetsåret 

har vi kunnat konstatera att 

2 Länsmannen 1/2006 

förarutbildningen behöver förbättras, att 

instruktörerna behöver fördjupad utbildning 

och att vi alla måste bli duktigare 

på att ta hand om bilarna. Det är inte 

okej att köra runt på blankslitna däck, 

eller att motorerna skär för att ingen har 

kollat oljan. 

Det är illa nog att våra civila bilar i 

bland är bedrövligt smutsiga, men det är 

riktigt anmärkningsvärt när man möter 

en målad bil som är halvgrå av gammal 

smuts. Polisbilarna är vårt främsta 

varumärke. Det måste vi vara rädda om 

och se till att vårda. 

Påsknumret av Länsmannen handlar om 

ungdomsbrott. PO1 har, tillsammans 

med kommunen, satsat resurser på ett 

av våra storstadsproblem, nämligen 

rekryteringen till de kriminella gängen. 

Det är ett långsiktigt arbete där vi måste 

vara uthålliga för att se vilka effekter det 

kan ge. 

Om vi inte kan strypa denna kran, som 

ständigt förser de organiserade gängen 

med nya anhängare, kommer vår jakt på 

de grovt kriminella att vara relativt uddlös. 

Då spelar det ingen roll hur många 

armar vi hugger av på bläckfisken, det 

kommer hela tiden att växa ut nya. 

Krister Jacobsson 

Länspolismästare 

Foto: Nina Lindhe Tell

Trafiksäkerhetsåret 2006 4 

Projekt Värdegrund 6 

Reportage från Tallin 8 

Ungdomsgruppen i city 10 

Skolpoliser 12 

Tjejer som bråkar 14 

Utpressning bland ungdomar 16 

Rapport från Skövde 17 

Teambuilding i PO 2 18 

Försvunna personer 20 

Spårglädje 22 

Illegalt spel 23 

Påskspecial 24 

Profilen 26 

Korsord 28 

Notiser 30 

Tack 31 

Vad gör du på din fritid? 32 

Länsmannen nr 1, Mars 2006, Årgång 12 

Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland 

Ansvarig utgivare: Mats Glansberg 

Redaktör: Maria Hällqvist, 031-739 25 37 

E-post: info@vastragotaland.polisen.se 

GroupWise: O INFOENHET 

Omslag: Ungdomar på stan 

Foto: Nina Lindhe Tell 

I redaktionen ingår: 

Redaktören har ordet 

Sällan har väl en vinter känts så lång. 

Nu när påsken står för dörren hoppas jag 

att snödrivorna äntligen ska smälta bort 

och lämna plats i rabatten för snödroppar, 

krokus och påskliljor! 

Årets första nummer av Länsmannen är 

en blandad kompott. Vi har lagt fokus 

på ungdomsbrott, men vi har också valt 

att skriva om saker som är högaktuella 

under 2006 som till exempel trafiksäkerhet, 

EM i friidrott och projektet värdegrund. 

Missa inte heller intervjun med Ronald 

Bagge - kriminalkommissarien från 

Göteborg som har mycket intressant att 

se tillbaka på under sin långa karriär. 

Glad Påsk till er alla! 

Maria Hällqvist 

Informationsenhetens medarbetare 031-739 22 00 

samt 

Peter Backenfall 033-48 82 22 

Lotta Jofjord 031-739 45 61 

Tage Ödlund 0526-680 87 

Nästa nummer utkommer till midsommar. Material ska vara redaktionen 

tillhanda senast den 22 maj. Redaktionen ansvarar inte för 

obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta 

insända artiklar. 

Länsmannen 1/2006 3 


På väg mot ökad säkerhet 

Trafik är något som engagerar 

alla i samhället. Alla har åsikter 

och alla påverkas av trafiken. 

Det gäller även oss poliser. Vi syns 

i trafiken på ett mycket tydligt 

sätt med våra målade fordon, 

och det är också i trafiken som 

de flesta möten mellan polis och 

medborgare äger rum. 

År 2006 kommer att gå i trafiksäkerhetens 

tecken inom hela vår myndighet. 

Med en nyproducerad trafiksäkerhetspolicy 

för hela Sverige i ryggen, är 

tanken att vi tillsammans ska förbättra 

vår säkerhet i trafiken och stärka vår roll 

som föredöme. Det faktum att vi syns i 

trafiken ska vi utnyttja till vår fördel och 

försöka värna om varumärket Polisen. 

Flera förbättringar 

Vi behöver förbättra oss på alla punkter 

där vi idag inte håller måttet. Under det 

kommande året ska vi fokusera på en 


mängd olika saker. Den tjänsteföreskrift 

som reglerar tillsynen av våra fordon 

ska förändras, eftersom kontrollen av 

fordonet före körning behöver förbättras. 

Våra fordon måste vara i ett säkert 

skick, så att vi kan komma fram och 

genomföra uppdraget/insatsen och minimera 

riskerna för olyckor. 

Nytt namn 

Utryckningsförarutbildningen kommer i 

fortsättningen att heta Polisbilskörning. 

Den ska utifrån aspiranternas kunskaper 

och färdigheter leda fram till behörighet 

att köra polisbil på ett säkert, effektivt 

och föredömligt sätt. 

Reser runt 

I spetsen för genomförandet står våra 

trafiksäkerhetssamordnare och trafiksäkerhetsinstruktörer. 

De har påbörjat det 

stora arbetet med att resa runt i länet och 

informera om trafiksäkerhet – något som 

kommer att fortsätta under året. 

Samarbete 

Under hösten skapar Universeum i Göteborg 

en ny avdelning med inriktning 

på trafiksäkerhet, där Polisen kommer 

att medverka tillsammans med bland 

andra Volvo och Chalmers. Under året 

kommer det också att arrangeras ett 

Västra Götalandsmästerskap i manövergårdsfärdighet 

och målet är att vi till 

hösten ska kunna utse en Västra Götalandsmästare. 

Fortgående process 

Det kommer att krävas engagemang från 

all personal för att projektet ska lyckas. 

Allas insats kommer att bli avgörande 

för hur vi i slutet av 2006 kan se tillbaka 

på det gångna året. Det viktiga är 

emellertid att vi inte ser detta som en 

enskild händelse utan som en process 

som är igång och som ska fortsätta även 

i framtiden. 

Anders Lindberg 

Foto: Anders Lindberg

Ny utryckningsförarutbildning 

Utryckningsförarutbildningen 

för Västra Götaland har sedan 

många år bedrivits i Göteborg 

och hållit en hög standard. Nu 

har förutsättningarna för att 

bedriva utbildningen förändrats 

vilket gör det viktigt att anpassa 

vår utbildning till de rådande 

förhållandena. 

Orsakerna till förändringen är flera. 

Polishögskolans utbildning har förändrats 

och aspiranternas kunskaper och 

färdigheter är varierande. Dessutom har 

många av aspiranterna idag ganska lite 

rutin på att köra bil när de kommer till 

oss. 

Namnbyte 

Eftersom de arbetsuppgifter vi gör som 

omfattar våra fordon, innehåller så 

mycket mer än bara utryckningskörningen, 

föreslås utbildningen byta namn till 

polisbilskörning istället för utryckningsförarutbildning. 

Olika moment 

Utbildningen kommer att vara regional 

med en fastlagd utbildningsplan och 

kursprogram. Viss utbildning kommer 

att ske lokalt på respektive tjänsteställe. 

Bland annat kommer utbildningen att 

innehålla ett inledande moment där man 

går igenom de regelverk som finns inom 

myndigheten för att få köra våra fordon, 

vad som händer om man krockar, samt 

grunderna i tjänsteföreskrift 11-kapitlet 

som styr bland annat vår utryckningskörning. 

Föredömligt och säkert 

Sedan kommer aspiranterna att få 

genomgå träning i bilkörning utan att 

det ska behöva gå fort. För att överhuvudtaget 

få köra myndighetens fordon 

måste man på ett föredömligt och säkert 

sätt kunna köra polisbil på landsvägar, i 

tätort och i trånga utrymmen. 

Individuell bedömning 

Det avslutande momentet kommer att ge 

aspiranterna den speciella kompetensen 

i utryckningskörning. Bedömningen av 

aspiranten kommer att vara individuell, 

och den som behöver ytterligare träning 

för att uppnå en godkänd färdighets- och 

kunskapsnivå, kommer att få det. 

Anders Lindberg 

PO 1 de första tre månaderna 

Som det uttrycktes när planerna 

för det nya polisområdet presenterades 

i slutet av förra året, så 

har inte det vardagliga arbetet 

för de anställda, ändrats i någon 

betydande grad på grund av att 

man nu har en ny huvudman. 

För att närma oss vår vision arbetar vi 

målmedvetet med att stärka kärnverksamheten 

samtidigt som vi tydliggör hur 

långt våra resurser räcker. Vi skall inte 

skapa en kostym som är större än att 

vi orkar fylla den. Tydlig arbetsfördelning 

och en ordning där beslut fattas 

så nära verksamheten som möjligt är 

andra nyckelfrågor. Flera arbetsgrupper 

arbetar just nu med att ta fram nya spännande 

arbetssätt. 

Vart är vi på väg? 

– Visionen för Polisområde 1 är att allmänheten 

skall känna att de har en polis 

som med stor yrkeskunskap fokuserar 

på rätt frågor och som tar brottslighet 

och trygghetsfrågor på allvar, säger 

Maria Oswaldson chef för PO 1 och 

fortsätter; 

– Vi strävar mot att alla medarbetare 

skall känna arbetsglädje, motivation och 

trivsel på sin arbetsplats och stolthet för 

det arbete vi utför. 

Hitta former 

Det planeras inga omorganisationer 

inom polisområdet förutom de som redan 

genomförts. Organisationen behöver 

tid och ro att hitta sin nya form och det 

finns ingen orsak att göra några ytterligare 

förändringar i organisationen. 

Hur går det med de planerade 

omflyttningarna? 

En del lokaler behöver byggas om för 

att bättre passa verksamheten. Som 

planerat kommer till exempel närpolisområde 

city att flytta till Stampgatan. 

När detta skrivs pågår planeringen för 

cityroteln och krimjourens lokaler. Även 

vad gäller Hisingen så planeras det för 

att hitta en lösning som bättre än dagens 

lokaler är anpassade för den framtida 

verksamheten. Så snart vi har mer 

information om hur, när och vilka som 

berörs av omflyttningarna, kommer vi 

att informera om detta på Intrapolis. 

Gemensam PO1-kultur 

Det finns en del som återstår innan vårt 

gemensamma PO 1 har antagit sin nya 

form. Inte minst gäller detta den gemensamma 

kulturen. Vi vill gärna att just du 

hör av dig med tankar och synpunkter 

kring vårt område. För oss är dina synpunkter 

viktiga och vi önskar dina svar 

på frågor som: 

Vad präglar vårt polisområde? Vilka tankar 

har du om polisområdet och om vad 

som bör stå i centrum för våra gemensamma 

värderingar? 

Skicka dem gärna till PO 1 stabs funktionsbrevlåda. 

Marie Åhman 

Länsmannen 1/2006 5


Projekt värdegrund 

Värdegrundsprojektet har övergått 

till sin genomförandefas. 

Den nya projektgruppen har 

varit på ett uppstartsmöte för att 

diskutera den övergripande och 

komplicerade frågan: Hur skall vi 

göra? 

Projektgruppen har utgått från den 

slutrapport som utformades i projektets 

förra fas. I ett långsiktigt och omfattande 

arbete är målet att alla medarbetare 

ska ges möjlighet att delta i dialogen 

och kommentera värdegrunden, tolka 

vad den innebär i vardagsarbetet och 

lämna synpunkter till projektgrupp och 

ledning. 

Vägledande ord 

Resultatet av dialogen ska sedan bli att 

vi kommer fram till ett antal ”värdeord” 


som blir en gemensam värdegrund för 

oss alla. Detta arbete blir aldrig riktigt 

avslutat, utan ska sedan fortleva som en 

ständigt pågående process inom myndigheten. 

Bra medarbetare 

Trots att polisens uppträdande och förhållningssätt 

stundtals skapar negativa 

rubriker i media, tycker jag att polisen 

borde vara stolt istället för att hänga 

med huvudet. Det stora flertalet poliser 

och civilanställda lägger dagligen 

manken till för att lösa och hantera svåra 

situationer. 

Mervärde 

Det går dock inte att blunda för att det 

finns problem som kan hänföras till svajande 

värderingar. Mycket kan bli bättre, 

och avgörande för polisens förtroende 

Två snabba frågor till Sten Schääf 

Vad betyder ordet ”värdegrund 

för dig? 

– Ja, försöker man slå upp ordet i olika 

uppslagsverk blir man besviken. Man får 

nog själv ge det en innebörd. För mig 

blir det då tre ”ledord” som är väldigt 

vitala i sin betydelse; föredöme, etik 

och yrkesskicklighet. 

– Det är inte frågan om att skapa några, 

i alla avseenden perfekta människor, 

utan det måste vara tillåtet att göra fel. 

Att kunna möta sina arbetskamrater och 

allmänheten med proffsighet och glimten 

i ögat är en i högsta grad avgörande 

värdegrundsfråga. Värdegrunden blir ett 

stöd för oss och skall genomsyra all vår 

verksamhet. 

är polisens professionalism. Genom att 

uppvisa en total opartiskhet, får polisen 

allmänhetens förtroende. 

Spännande utveckling 

Gör honnör och sträck på huvudet! Tänk 

på att du ofta ses som ett föredöme, både 

privat och i tjänsten. Jag tycker att det är 

viktigt att visa att vi med kraft tar tag i 

värdegrund- och yrkesetikfrågorna och 

därmed även slår vakt om yrkesskickligheten. 

Vi har goda ting att förvalta men 

också mycket att utveckla. 

På Intrapolis finns en särskild sida där 

man kan följa vad som händer i projektet. 

Där kan du också läsa slutrapporten 

för projektets föregående fas. 

Sten Schääf 

Projektledare 

Vad har du för förhoppningar 

med projektet? 

Att vi i en så kallad dialogprocess, utan 

byråkrati och en massa omständigheter, 

skall komma fram till ett gemensamt 

beslut om vilka värderingar som skall 

prägla polismyndighetens verksamhet. 

Maria Hällqvist


Diplomerade Friskvårdscoacher 

I början av mars diplomerades 

polismyndighetens första friskvårdscoacher 

vid en ceremoni 

på Bohusgården i Uddevalla. 

Diplomeringen var en del i friskvårdssatsningen 

”PO 1 i bästa 

form” som drivits under 2005. 

Friskvårdssatsningen som startades i 

gamla PO 1 har nu pågått i ett år och det 

var dags för 23 friskvårdscoacher och 

nio hälsoinspiratörer att få sina diplom. 

Utbildningsåret har innefattat ett gediget 

utbildningsprogram. Deltagarna har fått 

del av ämnen som bland annat ”Ledarskap 

& Coaching”, ”Stresshantering”, 

”Fysiologi & Träningslära” och inte 

minst ”Skrattskola”. 

Ledarskapsfråga 

Själva diplomeringsdagen var avslutningen 

på friskvårdsåret och till den 

var förutom coacherna, inspiratörerna 

och projektledningen även respektive 

närpolisområdes chefer inbjudna. Friskvårdsarbete 

är ju i allra högsta grad en 

ledarskapsfråga. Detta påpekade även 

dagens talare, docent och initiativtagare 

till det så kallade Bunkefloprojektet, Per 

Gärdsell, i den uppskattade föreläsning 

han höll under dagen. 

Vad händer nu? 

Projektet är avslutat men coacherna 

och inspiratörerna finns på plats på 

respektive närpolisområde och har även 

framgent en viktig roll att spela i det lokala 

friskvårdsarbetet, vilket kommer att 

fortsätta i samma anda men i nya former 

inom både PO 4 och PO 1. 

Vill du veta mer om projektet ”PO 1 

i bästa form” så läs mer på Intrapolis under 

PO 4 eller PO 1 eller i Länsmannen 

nr 1, 2005, Tema: ”Friskvård”. 

Marie Åhman 

Glad Påsk 

önskar redaktionen 

på Länsmannen 


Foto: Thomas Åsenlöf 

En solskenshistoria 

Till vardags är Thomas Åsenlöf en 

cyklande polis på Göteborgs gator. 

Men för ett 50-tal barnhemsbarn 

i Estland är han så mycket 

mer - en riktig hjälte. Här berättar 

Thomas själv sin historia. 

Sommaren 2005 hade vi på Lorensberg 

polisstation besök av 17 barnhemsbarn 

från Tallin. Barnen var föräldralösa 

ryska barn som har det väldigt svårt 

i Estland på grund av sitt ursprung. 

Ingen vill kännas vid dem och ingen 

vill adoptera dem. Marknadsföreningen 

i Göteborg (MIG) tog hit dem under en 

veckas tid, då de bland annat fick besöka 

Liseberg, Ullevi och oss på Cykelpolisen 

i Göteborg City. Besöket avslutades 

med att vi gav barnen varsin cykelhjälm 

. 

Barnen hade inga cyklar 

Några dagar senare då jag diskuterade 

besöket med några representanter från 

MIG fick jag klart för mig att barnen 

inte hade några cyklar att cykla på med 

sina nya hjälmar. 

Då började det att snurra i min hjärna. 


MIG och jag beslutade att vi skulle 

försöka att samla in cyklar och annat till 

våra barn. 

Hjälpande händer 

Via olika kontakter så fick jag ihop 

över 50 kanoncyklar i olika storlekar. 

Bland annat 10 fabriksnya cyklar som 

Fabian Bengtsson på SIBA skänkte. 

Sedan samlade vi ihop en mängd kläder 

som handskar, mössor, underställ, skor, 

kängor, termobyxor och strumpor. Allt 

var nytt. 

Rensning av förråd 

Polismyndigheten rensade sina förråd 

genom Monika Johanssons försorg och 

samlade ihop både innebandyklubbor, 

skridskor och fotbollar. Insamlingen 

avslutades med att jag fick förmånen att 

hålla tal i Domkyrkan den 25 november 

och fick samlat in stor summa pengar 

via kollekt. Pengarna överlämnades 

ograverade till barnhemmet. 

Support 

Jag själv och de tre från MIG åkte tåg 

Pojken i 

fönstret bor 

med föräldrar 

och 6 

syskon på 20 

kvadrat utan 

vatten och 

avlopp. Den 

här dagen 

var extra bra 

för de hade 

ström i huset 

och kunde 

titta på TV. 

och färja till Estland. SJ stod för biljetten 

till Stockholm, Tallink stod för 

färjebiljetten, och svenska ambassaden i 

Tallin hjälpte oss med inkvarteringen. 

Fullproppad lastbil 

Varje barn (totalt cirka 50 stycken) fick 

ett paket bestående av en Björn Borg 

ryggsäck som innehöll: handskar, kikare, 

mössa, strumpor, underställ, keps, 

t-shirt med mera. Ett antal företagare 

ställde upp med ytterligare pengar. När 

den lilla lastbilen som vi ordnat inte 

räckte till, ställde Schenker upp med den 

största trailer de har och vi fyllde nästan 

upp hela bilen med våra saker. 

Äntligen på plats 

Vi åkte ut till barnhemmet och besökte 

barnen. Våra saker hade anlänt dagen 

innan med lastbilen och var nu inlåsta 

i deras garage. Barnhemmet, som drivs 

av Betelkyrkan i Tallin, är en gammal 

kyrka som ryssarna ockuperade fram 

till de lämnade landet. Kyrkan fick då 

tillbaka byggnaden i bedrövligt skick. 

Efterhand har kyrkan renoverats med

insamlade pengar och i dag bor cirka 20 

barn på barnhemmet. Samtliga är föräldralösa 

och tidigare gatubarn. Barnen 

lever efter stränga regler om hur de skall 

sköta sig. De får inte röka eller använda 

droger, och de måste gå i skolan. Sköter 

de sig inte får de lämna barnhemmet. 

Många lever i total misär 

Varje dag kommer ytterligare 30 barn 

till barnhemmet och äter och tvättar 

sig. I en stadsdel lika stor som Annedal 

och Haga lever många människor i 

total misär, utan el, vatten eller avlopp. 

Barnen saknade mycket som vi ser som 

Arbetet med att planera polisens 

arbete under EM i friidrott är nu 

intensivt på polisens EM-kansli i 

Gårda. Även om hotbilden är 

låg kommer EM att bli ett mycket 

stort uppdrag för polisen i Västra 

Götaland. Naturligtvis kommer vi 

att få hjälp från övriga Polissverige. 

Polisens devis ”säkerhet och samverkan 

i centrum” är vägledande för förberedelserna 

inför evenemanget EM 2006. 

Polisens EM-kansli medverkar i samtliga 

samverkansgrupper kring arrangemangen 

och lägger polisiära aspekter på 

planeringen. Det handlar om trafikplaneringen 

i stan, ordning och säkerhet runt 

tävlingar på Ullevi men också tävlingarna 

på stan i form av maraton och gång. 

Säkerhet och samverkan 

Invigningen av tävlingarna och EM-festen 

kräver planering ur säkerhets- och 

ordningssynpunkt. Därtill kommer 

hantering av alla tillstånd som kommer 

in till myndigheten. Vad som kan vara 

av särskilt intresse är gruppen som ska 

arbeta med olaga försäljning, där arbetet 

troligen kommer att bli något större än 

vad vi är vana vid. De kommer att ha 

ett intensivt samarbete med bland andra 

skattemyndigheten, försäkringskassan, 

tullen samt miljö och hälsa. 

självklart i Sverige. Till barnen som 

bodde där köpte vi mat och julklappar. 

När vi lämnat alla dessa saker till 

barnen, återvände vi till Barnhemmet för 

julklappsutdelning, där jag också fick 

agera jultomte. 

Inte en förlorad krona 

Inte en krona av insamlade medel 

försvann i hanteringen. Som ni förstår 

så fick man något med sig hem i hjärtat. 

Jag kommer självklart att återvända till 

”mina barn” igen. 

Thomas Åsenlöf 

Thomas delade ut paket till barnen. 

EM i friidrott - sommarens höjdpunkt 

Cykelpoliser 

Vecka 17 startar utbildningen av de nya 

cykelpoliserna. Två cykelpoliser från 

Helsingfors kommer hit för att ”gnugga” 

våra 12 adepter i hur cykelpoliser agerar 

vid såväl maratontävlingar som vanlig 

cykeltjänst på stan. Den fyra dagar långa 

utbildningen avslutas med två dagars 

”skarp” tjänstgöring den 1 maj och vid 

cortégen. 

Trafficking 

Polismyndigheten har erbjudit den civila 

EM-organisationen en möjlighet att få 

information om trafficking genom en 

föreläsning av Thomas Ekman. Föreläsningen 

kommer att rikta sig först och 

främst till hotellen i Göteborgsområdet, 

färjorna och Tullen och kommer att 

genomföras i slutet av april månad. 

Omfallsarbete 

Just nu pågår ett omfallsarbete som 

innefattar insatscheferna, underrättelseroteln 

och EM-kansliet. Arbetet skall 

mynna ut i en omfallsplan som anger de 

mest sannolika omfallen, dess konsekvenser 

och de polisiära åtgärder som 

kan lindra eller eliminera dessa. 


kommer att få förstärkning från den 

nationella förstärkningsorganisationen 

genom att Malmö och Stockholm 

skickar delar av sina Delta-avdelningar 

till Göteborg under EM 2006. Vi kommer 

också att få hjälp gällande det förebyggande 

arbetet med bombsök. De nya 

lättsäkrade fordonen kommer att synas 

i Göteborg då både Stockholm, Skåne 

och Göteborg kommer att använda dessa 

under kommenderingen. Polisflyget 

kommer givetvis också att medverka i 

kommenderingenmed bland annat videolänkning 

av bild till ledningsstaben. 

Mediaintresse 

Världens ögon kommer att vara riktade 

mot Göteborg under dessa dagar. Naturligtvis 

är det tävlingarna och de aktiva 

som är målet för medias rapportering. 

Men vi vet också att man vid dessa tillfällen 

passar på att göra andra kringreportage 

som bland annat kan komma att 

handla om polisens arbete. 

Förstärkning 

Skulle något allvarligt inträffa under 

tävlingarna kommer det att få oproportionerligt 

stort utrymme i media. Trycket 

på polisens informationstjänst kommer 

att bli enormt. Därför kommer vi att 

behöva förstärka med sex pressinformatörer 

under EM. Se intresseanmälan för 

förstärkningstjänstgöring på sidan 30. 

Mats Glansberg 


Foto: MIG


Ett ansikte för ungdomar 


Mittemot mig sitter mannen som 

anser sig ha det bästa jobbet i 

vår myndighet. Han heter Even 

Magnusson och arbetar som 

gruppchef på ungdomsgruppen 

i Göteborg. 

– Vi uträttar så mycket mer än att 

bara sätta fast folk, säger han. 

I korridorerna hos ungdomsgruppen 

råder det en positiv stämning. Even berättar 

glatt att han ibland har svårt att få 

folk att gå hem på eftermiddagarna. 

– Alla som arbetar här har själva sökt 

sig hit för att de vill arbeta med ungdomar 

och de är alla jättemotiverade. 

Just nu är man nio som arbetar här, men 

snart tillkommer två nya utredare, säger 

Even. Ungdomsgruppens sätt att arbeta 

går ut på att ständigt röra sig ute på stan 

och interagera med ungdomar. 

– När vi är ute försöker vi prata med 

så många ungdomar som möjligt och 

försöker dokumentera vilka de är, vilka 

deras kompisar är, vad de har för kläder 

och så vidare, berättar Even. 

Gediget register 

Genom alla dessa möten har man samlat 

på sig ett omfattande arkiv med bilder 

och dagboksanteckningar. Många brott 

lyckas man lösa tack vare detta register. 

– Stor hjälp har man även av alla de tips 

man får in, och tipsen kommer ofta från 

ungdomarna själva, menar Even. 

Bra gensvar 

Even upplever att man får bra gensvar 

från både ungdomar och deras föräldrar. 

– Många ungdomar som kanske tillhör 

den yttre kretsen i ett kriminellt gäng är 

tacksamma när vi är ute. De upplever att 

gänget kräver att de ska ställa upp på saker 

som de kanske innerst inne inte vill 

ställa upp på, och då kan det vara bra att 

skylla på att; ”nämen, polisen var ju där, 

så det gick inte”, säger han. 

– Ofta är deras språk torftigt men man 

kan läsa mellan raderna att de tycker vi 

är bra, säger Even. Han är fullt övertygad 

om att alla har lite gott i sig, även 

om vissa har ett hårdare yttre skal.

Hög effektivitet 

Even berättar att man från ungdomsgruppen 

lämnar ifrån sig cirka 350 fall 

med misstänkta personer om året till det 

sociala och domstolen. 

– Den siffran är jättehög och jag tror 

inte det finns någon enskild grupp i hela 

Sverige som lämnar ifrån sig så många 

misstänkta personer, säger han. 

– Det kanske är kaxigt att säga, men vi 

är väldigt effektiva. Det beror mycket på 

vår stora personkännedom, men också 

på att vi får många tips. Vi har gjort 

många förtroendeskapande åtgärder, 

fortsätter Even. 

Förnedrade 

I ärendehanteringen prioriterar man 

våldsbrott - misshandel, rån av mobiltelefoner 

eller kläder. Det är vanligt 

att ungdomar misshandlar och rånar 

varandra, så på ungdomsgruppen kan 

man lägga ner timtal på de som utsatts 

för detta. 

– Ungdomarna som drabbas blir oerhört 

förnedrade, och vi lägger mycket kraft 

på att få dem att våga berätta. Många vet 

ju vem den misstänkte är, menar Even 

och säger att man också har ett intimt 

samarbete med brottsofferjouren och 

socialen. 

Skolpoliser 

På ungdomsgruppen arbetar två ”skolpoliser” 

som specialiserat sig på problematiken 

i skolorna – en miljö som 

upplevs som väldigt otrygg för många 

ungdomar idag. Vid större evenemang 

försöker man också vara ute extra mycket. 

Fotbollsevenemang, större helger 

som Valborg, och helgen när Liseberg 

öppnar, kan vara några exempel. 

Debut i förorten 

De ungdomar som finns i ungdomsgruppens 

register har ofta börjat sin kriminella 

bana i en relativt ung ålder, vid 12- 

13. Då är det vanligast att de debuterar 

på hemmaplan vilket oftast är i förorten. 

När de sedan blir ett par år äldre söker 

de sig mer och mer in till stan, och det 

är då dom brukar dyka upp i arkivet hos 

ungdomsgruppen. I själva city bor det 

inte särskilt många ungdomar, berättar 

Even. 

Utländsk bakgrund 

Procentuellt sett är det fler ungdomskriminella 

som har utländsk bakgrund. 

Många kommer till Sverige med trasig 

bakgrund och kastas direkt in i skolan 

utan att kunna språket. Ofta är familjen 

väldigt fattig. 

– Alla vill vi vara bra på något och dessa 

ungdomar väljer då att istället vara bra 

på någonting dåligt, säger Even, som 

tycker att man måste ha förmågan att 

känna empati och förståelse i sådana 

lägen, för att kunna bemöta ungdomarna 

på rätt sätt. 

Maktposition 

I en invandrarfamilj blir det ofta ett 

konstigt förhållande mellan barnen och 

de vuxna när barnen kan svenska bättre 

än sina föräldrar och får fungera som 

språkrör i kontakt med myndigheter. 

Barnet hamnar då i en maktposition och 

kan obehindrat lura sina föräldrar. 

Skolans bäste elev 

Even vet att det kan gå galet även för 

bra ungdomar. Han berättar om en episod 

där man anhöll en pojke som varit 

ledare för ett gäng som var misstänkta 

för ett större antal rån. Tidpunkten var 

strax innan skolavslutningen det året, 

och pojken och hans mamma blev 

väldigt ledsna att han inte skulle kunna 

närvara på skolavslutning. Det framkom 

att pojken skulle få ta emot en hedersutnämning 

för att han var skolans bäste 

elev. 

– Ett tag trodde jag att han skulle återgå 

till studierna, men det blev tyvärr inte 

så. Han säger nu när jag träffar honom 

att ”hade ni kommit på mig tidigare så 

tror jag nog att jag hade kunnat sluta, 

men istället blev det som ”ett gift” berättar 

Even. 

Fotbollsproffs 

Mikael Efraimsson som är en av medarbetarna 

i Evens grupp konstaterar att 

man själv håller sig ung när man jobbar 

med ungdomar. Han berättar att han har 

följt ett antal killar under en längre tid, 

och ibland blivit förvånad över att de 

hamnat där de har hamnat. 

– Egentligen är det bra killar som lika 

gärna skulle kunna vara fotbollsproffs. 

säger Mikael. 

Sätta gränser 

På frågan om vad det är som gör skillnaden, 

svarar han att han tror att det ofta 

bottnar i föräldraskapet. Hur skall en bra 

förälder vara då? undrar jag. 

– Som förälder skall man vara engagerad 

och bry sig om. Prata med sina barn. 

Våga vara förälder och kunna säga nej, 

även om det är lättare att säga ja, avslutar 

Mikael. 

Kanske är det därför ungdomarna känner 

tillit till medarbetarna på ungdomsgruppen. 

Äntligen får de möta en vuxen 

person som lyssnar på dem och framför 

allt – sätter gränser. 


Even vet att det kan gå galet även 

för ”bra” ungdomar 


Foto: Maria Hällqvist

Poliserna i ungdomsgruppen behövs ute på stan. Deras närvaro är en trygghet för många. 

Ungdomar i riskzon 

När mörkret sänker sig över februarinatten 

går ungdomsgruppen 

på sitt helgpass. I nattens 

Nordstan är risken tyvärr stor att 

man blir målsägare i ett brott. Där 

rör sig ljusskygga personer i symbios 

med vanliga helgfirare och 

ungdomar. 

Leif, en av dem som arbetar i City på 

ungdomsgruppen, trivs mycket bra med 

sitt arbete. Han menar att trivseln till 

stor del beror på Even Magnusson, som 

är gruppchef, i kombination med stimulerande 

arbetsuppgifter. Even har satt en 

positiv prägel på arbetsklimatet. 

Hoppfullt arbete 

Leif ser hopp i arbetet med ungdomar 

och påtalar hur viktigt det är att satsa 

på de unga. De som ännu inte fastnat i 


drogberoende och kriminellt beteende. 

Kan man få några att sluta hänga på 

platser som Nordstan och istället hitta 

meningsfulla intressen är mycket vunnet 

för framtiden. 

Engagemang 

År 2003 inledde man en ungdomssatsning 

och påbörjade en uppsökande verksamhet 

på Göteborgs skolor. Man hade 

turen att träffa på en driven och välvillig 

kurator som ville ha ett nära samarbete 

och ingången var klar. Skolverksamheten 

har under åren utvecklats och blivit 

ett viktigt verktyg i ungdomsarbetet. 

Skolans ansvar 

Ungdomsgruppen har bland annat 

arbetat med att få skolorna att ta sitt 

ansvar. Även om brottet är anmält till 

polisen och en utredning pågår behöver 

skolan agera med sina egna resurser. Om 

anmälan inte leder till något förblir annars 

problemet olöst. En av de viktigaste 

faktorerna i arbetet med ungdomar är 

tydlighet och där kan skolan och polisen 

ge samma signaler till den unge. 

Sociala faktorer 

Många av de ungdomar som man möter 

har föräldrar utan kraft och ork att sätta 

bra gränser för sina barn. Väldigt få av 

dem har en stabil och fungerande social 

bakgrund. Personalen i ungdomsgruppen 

får kvitto på sitt arbete genom att 

även ungdomarna nu har börjat att fråga 

efter dem. En spännande utveckling. 

Det är svårt att i statistik mäta hur mycket 

nytta en sådan här verksamhet gör 

men man kan konstatera att många brott 

lösts tack vare inre spaning och personkännedom. 

Helt enkelt får de stopp på

mycket och många ungdomar återkommer 

inte heller efter att ha figurerat i sin 

första brottsutredning. 

Personligt bemötande 

Personkännedom är en viktig faktor 

som man jobbar mycket med. Ju fler 

som man kan benämna med namn, desto 

fler ringar sprids på vattnet. Ett vanligt 

kvällspass förflyttar sig personalen 

både per bil och till fots. Där det finns 

ungdomar stannar man till och växlar 

några ord, frågar efter namn och vad de 

ska göra under kvällen. Visar intresse 

och respekt samtidigt som man sätter 

gränser där det behövs. 

Uppsökande verksamhet 

Den här kvällen börjar med en tur till 

Linnéstaden där man eftersöker två killar 

utan resultat. På Linnégatan observeras 

istället ett större ungdomsgäng men 

ingen av dessa är kända av ungdomsgruppen 

och hela sällskapet försvinner 

in på en restaurang. I Majorna stöter vi 

på fyra killar där Leif och hans kollega 

i bilen, Annelie, vet namnet på den ena. 

Killarna verkar inte störas av de civila 

polisernas sällskap utan pratar en stund 

och svarar snällt på frågor. 

Under kvällen misshandlas 

en ung kille av 

en annan. Ett vanligt 

scenario både ute på 

stan och inne i Nordstans 

köpcenter. 

Vardagsrum i Nordstan 

Något senare tar vi en första tur in i 

köpcentret Nordstan. Där uppehåller sig 

några ungdomar i en rulltrappa och då 

vi dyker upp får plötsligt några tjejer 

bråttom från platsen. Leif och Annelie 

hinner uppmärksamma att tjejerna drack 

öl i rulltrappan och går efter dom för ett 

samtal. De frågar efter namn, ålder och 

vad de gör i Nordstan? Nivån på tjejernas 

osanningar är hög trots deras låga 

ålder, 13 och 15 år. Trots lögner och 

tårar blir det ändå som ungdomsgruppen 

vill - telefonsamtal till föräldrar och 

transport hem. 

Tala sanning 

En av tjejerna upprepar under bilresan 

flera gånger att det är viktigt att tala 

sanning och förklarar varför för sina 

kompisar. Kanske har hon förstått att 

hennes framtid skulle underlättas av att 

hon i fortsättningen inte ljuger, vare sig 

för föräldrar eller andra? 

Brottsökning bland tjejer 

Tjejer hamnar allt oftare i brottsproblematik. 

En teori som Leif har är att 

tjejerna går samman för att bli starkare 

och inte bli offer för killarnas brottslig- 

het. Annelie menar att tjejer begår brott 

under en kort period och sedan slutar 

medan killarna har svårare att sluta när 

de väl kommit in i brottssvängen. Möjligen 

är killarna bättre på att bli sämst. 

Dessvärre är det också så att de som 

varit målsägare tenderar att bli förövare 

nästa gång. Har man blivit frånryckt sin 

egen mobil tar man någon annans istället. 

En trend som man vill motverka. 

Vars och ens ansvar 

En gång lyssnade ungdomsgruppen 

på ett föredrag hos KRIS, kriminellas 

revansch i samhället. Ett citat från den 

föreläsningen är ” Du måste ju inse att 

det inte är alla andras fel att du begår 

brott”. Ansvaret för de egna handlingarna 

har ibland hamnat väldigt långt 

från fokus. Med tydliga gränser kan man 

se till att ansvaret går tillbaka till den 

enskilda individen. 

Nina Lindhe Tell 


Leif och Annelie vill inte ha sina efternamn publicerade 

i artikeln. 


Tjejer som bråkar 

Tjejer på flykt. (Bilden är arrangerad) 

Den i media kallade ”tjejligan” i 

Frölunda, som under ett halvårs 

tid angrep andra, ensamma tjejer, 

dömdes till stränga straff trots 

sin låga ålder. 

- De här tjejerna har tidigt fått 

en stark reaktion från samhället 

och har fått stå till svars för vad 

de gjort, säger Håkan Johansson, 

kammaråklagare och förundersökningsledare. 

Det var under perioden oktober 2005 till 

april 2006 som tjejerna från Tynnered 

attackerade andra tjejer; slog, sparkade, 

förnedrade dem och stal deras tillhörigheter. 

Oftast var de mellan fyra och tio 

stycken när de valde ut sina offer. Först 

skickades någon av de yngre tjejerna 


fram för att påstå att den andra ”tittat 

snett” på dem. Sedan slog, sparkade och 

förnedrade man tjejen. De tog dessutom 

hennes värdesaker som mobiltelefon, 

mp3-spelare och i vissa fall även hennes 

jacka. 

– Syftet var egentligen inte att ta saker 

utan de gjorde detta för att visa makt, 

status och för att vara tuffa inför sina 

kompisar, säger Anette Gunnarsson, 

utredare vid Frölunda närpolisstation. 

Rädsla 

Anette berättar att flera av de inblandade 

har varit rädda för att medverka 

under både utredningen och rättegången. 

Hon och de andra utredarna som har 

arbetat med ärendet fick hålla många 

korta förhör för att vinna de inblandades 

förtroende, så att de skulle våga berätta 

vad som hänt. De flesta av de misstänkta 

nekade till det mesta men kunde i vissa 

fall medge att de varit på platsen. Anette 

ogillar att de här tjejerna kallats för 

”tjejliga” i media, eftersom hon menar 

att de blev ett gäng först efter det att 

media skrivit att de var ett. 

Lång utredningstid 

Det tog lång tid att utreda de många 

gärningarna. Det hade gått fortare om de 

misstänkta hade varit frihetsberövade eftersom 

de ett flertal gånger inte kom till 

förhören som de var kallade till. Dessutom 

ville man lagföra dem alla i ett sammanhang. 

Under många av förhören var 

det många närvarande, den misstänkte, 

föräldrarna, försvarare och tolkar. Både

målsäganden, vittnen och misstänkta har 

varit rädda för repressalier. 

Stöd 

Under rättegången var spanare från 

Frölunda med för att stötta och ge trygghet. 

– Överfallen har varit helt oprovocerade, 

fega påhopp, tycker Håkan Johansson. 

– De unga tjejer som utsatts för detta 

har mått dåligt efter det som hände. 

De har varit rädda för att gå ut efteråt, 

säger Håkan. Han säger också att det 

lika gärna kunde varit unga killar som 

kunnat göra dess brott, men att offren då 

troligtvis inte varit unga tjejer. 

– Det är inte så tufft för killar att ge sig 

på ensamma tjejer. 

Positivt arbete 

Anette Gunnarsson tycker att det är positivt 

att arbeta med ungdomsbrott. 

– I vissa fall kan man få dem att ändra 

sitt beteende och få dem på andra tankar. 

Hon säger att i familjerna till de misstänkta 

har det inte funnits några regler, 

eller någon uppfostran, och föräldrarna 

har inte haft något inflytande på sina 

barn. 

Relevanta straff 

– Flickorna var kalla och visade lite 

medkänsla och empati. Endast en av 

dem, den äldsta har visat lite ånger. 

Straffen de fick var vård inom socialtjänsten 

vilket är det vanligaste som 

ungdomar döms till, med eller utan 

böter, enligt Håkan Johansson. En av 

dem fick sluten ungdomsvård vilket är 

ett ovanligt straff för en som inte tidigare 

blivit dömd. Hade hon varit äldre 

hade motsvarigheten blivit ett femårigt 

fängelsestraff. 

Anna Rosenberg 


Påföljder LVU Mer fakta 

Påföljd = Sammanfattande benämning 

för fängelse, sluten ungdomsvård, böter, 

villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande 

till särskild vård. Överlämnande till 

särskild vård kan innehålla en föreskrift 

om ungdomstjänst. Vissa påföljder kan 

förenas med samhällstjänst. 

Domstolen kan döma ett överlämnande till 

socialtjänsten med en tilläggspåföljd i form 

av ungdomstjänst eller dagsböter.Tanken 

med tilläggspåföljden är att den ska 

användas i de fall tingsrätten anser att ett 

överlämnande är den adekvata påföljden, 

men brottets grovhet kräver en ”tuffare” 

påföljd än ett överlämnande. 

Ett överlämnande till vård inom socialtjänsten 

kan förenas med en tilläggspåföljd 

i form av antingen högst 200 dagsböter 

eller ungdomstjänst i lägst 20 och högst 

100 timmar. Ungdomstjänsten ska bestå 

av antingen oavlönat arbete eller annan 

särskilt anordnad verksamhet. 

Sluten ungdomsvård - i stället för fängelse. 

Lagen om sluten ungdomsvård för unga som 

begår brott då de är mellan 15 och 17 år. Om 

den unge har begått ett brott så att han eller 

hon skulle ha dömts till fängelse, ska den 

unge i stället dömas till sluten ungdomsvård 

mellan fjorton dagar och fyra år. Påföljden 

ska utgå från brottet och inte från den unges 

behov av vård. 

LVU - lagen om vård av unga 

Grunden för ett omhändertagande enligt LVU 

kan vara antingen att den unges föräldrar 

inte kan ge det stöd som krävs för en bra 

uppväxt eller att den unge själv lever ett 

destruktivt liv med exempelvis missbruk eller 

kriminalitet. 

Omhändertagandet beslutas av länsrätten 

efter utredning och begäran från socialtjänsten. 

Vård och behandling ges därefter vid de 

särskilda ungdomshemmen som tar emot 

barn och ungdomar i åldern 12-21 år. Behandlingsmetoderna 

varierar mellan de olika 

hemmen och utifrån den enskildes behov. 

Skolgång är ett viktigt inslag i behandlingen. 

Unga tjejers alkoholkonsumtion ökar. 

(Bilden är arrangerad) 

Allt färre ungdomsbrottslingar får åtalsunderlåtelse. 

I stället går fler ungdomsbrott 

till åtal eller strafföreläggande. Det gäller 

även de ungdomar som lagförs för första 

gången. 

Typiska ungdomsbrott är snatteri, klotter, 

skadegörelse, olovlig körning och misshandel. 

Vid förhör har föräldrarnas och socialtjänstens 

närvaro ökat väsentligt de sist åren. 

Föräldrarnas närvaro är vanligast när det 

gäller ungdomar som gjort sig skyldiga för 

enstaka brott, såsom snatterier. Föräldrarna 

till ungdomar som misstänks för 

allvarligare brott och/eller många brott är 

fortfarande sällan närvarande på polisstationen. 

Andelen ungdomar som återfaller i brott är 

så hög som 70 procent. 

Källa: BRÅ 


Utpressning bland ungdomar 

Bland ungdomarna har en ny typ 

av brottslighet växt fram under 

senare tid. Det är unga som genom 

utpressning och hot tvingar 

andra unga att betala för påhittade 

skulder. Fenomenet kallas 

för bötning. 

Skulderna kan betalas med pengar eller 

med andra saker som har ett ekonomiskt 

värde, till exempel mobiltelefoner eller 

eftertraktade kläder. Det påstås även att 

unga flickor har fått betala sina skulder 

med sexuella tjänster. 

På högstadiet 

Bötning förekommer framför allt på 

högstadieskolorna runt om i Göteborg 

men är inte knuten till någon speciell 

stadsdel. Ungdomarna har tagit efter 

metoder som endast kriminellagäng 

använt sig av tidigare. 


Stort mörkertal 

Bötning är inget specifikt brott. Det är 

en typ av utpressning eller olaga hot. 

Det går alltså inte att enkelt slå fram 

dessa brott ur den officiella statistiken. 

Ett annat problem är att mörkertalet sannolikt 

är ganska stort. Den som drabbats 

vågar inte anmäla händelsen. 

Viktigt att anmäla 

En första förutsättning för att Polisen 

skall kunna ingripa vid dessa brott är 

att de kommer till Polisens kännedom. 

Det gäller därför att informera föräldrar, 

skolpersonal och andra personer som 

arbetar med, eller bland unga om fenomenet 

så dessa grupper har möjlighet 

att rapportera vidare vad som inträffat 

eller pågår. Enligt Bertil Claesson, chef 

på ungdomsgruppen i Göteborg har 

anmälningsbenägenheten ökat efter att 

fenomenet blivit mer känt och uppmärk- 

sammats i media. I flera fall har utredningarna 

om bötning i Göteborg lett till 

åtal. 

Befarad spridning 

I andra delar av länet är inte bötning lika 

utbrett, i de flesta orter har det överhuvudtaget 

inte kommit in några anmälningar 

om den typ av utpressning som 

kan kallas bötning. Samtidigt befarar utredare 

att fenomenet kommer att sprida 

sig. Peter Svernling, utredningsbefäl i 

Uddevalla känner till det men tror inte 

att bötning är något stort problem i hans 

närpolisområde. 

– Men vi har fått upp ögonen för problemet, 

säger han. 

Tomas Cahier 


Ungdomsproblematik i Skövde 

– Lunarstorm, msn och sms är de 

vanligaste kanalerna för hot, förtäckta 

hot och vanligt ”skitprat”. 

Dessa förekommer i nästan varje 

utredning, säger inspektör Thomas 

Folcke, ungdomsutredare i 

PO 3 Skövde. 

– Vi har samma typ av brottslighet och 

problematik som i storstäderna men i 

något mindre skala. Av de ungdomar 

vi kommer i kontakt med återkommer 

en del och kan vara aktuella under tre 

till fyra år. Andra återkommer åtskilliga 

gånger, fortsätter Thomas. 

Flickor förekommer oftare 

På min fråga om brottsligheten har ökat 

bland ungdomar går han på magkänslan. 

Han menar att det inte har varit några 

större variationer sedan 90-talet, då han 

började arbeta med ungdomsutredningar. 

Vad han däremot märker är att allt 

Antal inkomna ungdomsärenden 

Antal ärenden redovisade till åklagare/socialförvaltning 

Genomströmningstid per ärende, 

antal dagar 

Kostnad för verksamhet som riktar 

sig till ungdomar i riskzon 

Antal ungdomar skäligen misstänkta 

för brott per 1 000 ungdomar 

12-17 år 

fler flickor förekommer i utredningar, 

och att de blir misstänkta för likvärdiga 

brott som pojkar, såsom misshandel och 

olaga hot. 

Sms-hot 

Bötning, har än så länge, bara förekommit 

som rykten. 

– Men har det väl kommit till Göteborg 

så brukar det dröja ungefär ett halvår 

och sedan har vi det här, förklarar Thomas. 

Hot genom sms är mycket vanliga 

och kontakter tas genom Internets 

chattsidor. 

– I nästan alla utredningar jag har finns 

Lunarstorm och msn med, säger Thomas 

och blickar ner över pappershögarna på 

sitt skrivbord. 

Ingrid Adetun 

Foto: S-O Larsson 

Resultatmått fokusområde ungdomar/ungdomar i riskzon 

År 

Västra 

Götaland Stockholm Skåne 

Summa 

polismyndigheter 

2005 4 388 6 428 4 874 31 951 

2004 4 175 6 340 4 598 31 264 

2003 3 926 6 317 4 159 29 455 

2005 4 626 5 822 3 757 27 546 

2004 4 456 6 212 3 733 29 841 

2003 4 077 6 189 3 569 27 142 

2005 62 61 64 61 

2004 51 60 60 57 

2003 49 56 63 54 

2005 101 067 051 148 709 719 54 043 644 620 464 059 

2004 95 254 709 135 053 271 67 703 503 507 215 265 

2003 83 561 597 135 440 055 49 141 525 447 597 571 

2005 29 46 44 37 

2004 32 50 46 40 

2003 29 50 42 37 

Källa: Underlag till polisens årsredovisning 2005 

– Än så länge har vi inte fått in 

någon anmälan om bötning men 

snart har vi de problemen även här i 

Skövde, tror Thomas Folcke 


Vägen är målet 

Aspirant och handledare sida vid 

sida. Snön knastrar under kängorna 

och övningarna varvas med 

småprat. Det är teambuildingdag 

för de nya aspiranterna i PO 2 

och deras handledare. 

Jan-Ivan Ewaldsson har under några år 

planerat måndagsutbildningarna i Borås. 

Eftersom han är mycket för frisksport 

och rörelse har han fört in olika aktiviteter 

i utbildningarna. Vem har sagt att 

man måste sitta stilla i en bänk för att 

tillgodogöra sig kunskaper? 

Utbildning 

Peter Backenfall som är en viktig länk 

för de aspiranter som kommer till PO 2 

gillade konceptet och ville pröva det på 

nya aspiranter. I somras prövades idén 

och nu i januari genomfördes ännu en 

teambuildingdag med lättsamma kun- 


skapsstationer blandat med korvgrillning 

och långpromenad. 

Stationer 

Programmet den här dagen börjar 

med skytte och aspiranterna och deras 

handledare gör en gemensam insats på 

de upphängda målen. Utandningsluften 

bildar rökmoln medan solen sakta letar 

sig fram mot trädtopparna. Motion, 

kunskap och gemenskap går hand i 

hand. De andra stationerna under dagen 

handlar om skallgång och jaktlagstiftning, 

självskydd, akutsjukvård, kluriga 

brottsfrågor samt punktorientering som 

hela tiden utövas i spåret. 

Ut i verkligheten 

Aspiranten Mikael Vårhall är glad att 

komma ut i verksamheten och ger ett 

bra betyg till polishögskolan. Yrket 

polis har länge lockat honom men det 

har tagit lite tid att komma till målet. 

Fördelen är att han har erfarenhet av 

andra yrken. I hans fall har det handlat 

mest om transporter av olika slag. I 

Alingsås hoppas han kunna utveckla 

sina kunskaper. 

Mer teambuilding 

Aspiranterna funderar på att fortsätta att 

träffas då och då. Det kan vara bra att 

utbyta erfarenheter och entusiasmen är 

stor i gruppen. Jill Sannerstedt berättar 

att hon är ivrig att få bryta ny mark och 

börja använda sin kunskapsbank och Johan 

Novenius framhåller vikten av att ha 

en fungerande och professionell poliskår 

i en demokrati. Helheten är väsentlig. 

Handledarperspektiv 

Bengt-Erik Johansson är en av handledarna 

och han använder ofta konceptet 

”hände, kände, lärde” från handledar-

utbildningen. Han blev handledare för 

att han behövde få lite ”ny input” och 

känner att det leder till utveckling både 

hos honom själv och de aspiranter som 

han handleder. 

Öppet sinne 

Anna Landén är handledare i Alingsås. 

Med ett öppet sinne är förutsättningarna 

goda för en bra relation handledare och 

aspirant emellan, menar hon. Hon och 

hennes aspirant Magnus Lindberg ska 

träffas en till tre gånger i månaden beroende 

på vad Magnus får vara med om. 

Den här dagen har blivit en bra början 

på deras samarbete. 

Värmande pauser 

Efter några timmar blir det paus med 

lägereld som Peter Backenfall tänder. 

Hans egen låga brinner högt för dagens 

teambuilding. 

– En sådan här dag är ett sätt att utveckla 

rekryteringsarbetet och förkorta 

startsträckan då det är en kort aspiranttid 

ute i verksamheten. Dessutom är det försystrande 

och förbrödrande för polisområdet, 

menar han. 

Goda råd 

Under eftermiddagen serveras en sen 

lunch i ett hus på I 15, där också den 

cirka en mil långa promenaden slutar. 

Erik Siverbo, ställföreträdande polisområdeschef 

i PO 2, passar där på att ge 

aspiranterna några goda råd. 

– Ha roligt, vi får handlägga många 

svåra saker, det kan hjälpa med humor, 

och läs gärna JO-fall. 

Renande bad 

Sista aktiviteten för dagen är simaktiviteter 

i badhuset. In rusar svettiga 

och varma poliser som sedan kommer 

ut fräscha men trötta. På polishuset i 

Borås avslutas dagen med tårtkalas. Där 

serverar också polisområdeschef Anders 

Wallin några visa ord inför framtiden. 

– Det finns goda förutsättningar för er 

att få vara med om både spännande och 

intressanta uppdrag i PO 2. Vänd er med 

förtroende till era handledare. Ni har rätt 

att ställa krav på praktiken och vi vill 

göra er utbildning så bra som möjligt. 

Nina Lindhe Tell 



Försvunna ungdomar 

Under 2005 anmäldes 1 850 personer 

försvunna i Västra Götaland. 

En tredjedel av dessa var 

ungdomar mellan 3 och 18 år. 

Nils Lundqvist och Eva Lannborn på 

kriminaljouren i Göteborg handlägger 

anmälningar om försvunna personer i 

Göteborgsområdet och är samordnare 

för dessa ärenden i Västra Götaland. 

I myndighetens närpolisområden är det 

ofta yttre poliskommissarie, personal på 

spaningsroteln eller kriminalunderrättelseroteln 

som har hand anmälningarna. 

Bedömning 

Det är länsvakthavande befäl och yttre 

poliskommissarie som först tar beslut 

om hur ett ärende med en försvunnen 

person ska hanteras. Om det inte 

bedöms som en så kallad särskild 

händelse, där man vet att ett speciellt 

område bör genomsökas, så går ärendet 

till kriminaljouren. 

Ingen brottsmisstanke 

Nils och Eva sysslar enbart med ärenden 

där det inte finns någon brottsmisstanke. 

Misstänker man brott i samband 

med ett försvinnande så går ärendet till 

spaningsroteln. Även i dessa fall bistår 

dock Nils och Eva och deras kollegor 

ofta med inre spaning och kontakten 

med anhöriga. En försvunnen ungdom 

efterlyses i EPU-system och ofta på kriminalunderrättelserotelnsinformationssida, 

KUT-info, och man ger anhöriga 

råd om vad de kan göra. 

Kontakt med media 

Ibland har man kontaktat media för att 

hjälpa till med att gå ut med efterlysning. 

– Hamnar man i det läget att man har en 

ovisshet och inre spaning inte har gett 

något så går vi ibland till media efter 


samråd och godkännande av anhöriga, 

berättar Nils. Efterlysningarna genom 

media kan ibland ge uppgifter om ett 

specifikt område som kan vara värt att 

söka i. 

Många tjejer 

Av de tonåringar som anmäls försvunna 

är 75 procent tjejer. Nils har inget klart 

svar på varför det är så. 

– Man kan ju ställa sig frågan; varför är 

den övervägande delen tonåringar och 

varför är det just flickor som förekommer? 

säger Nils. 

– Som förälder är du lite mer orolig för 

en flicka som är ute och röjer än en kille, 

tror han. Något som skulle kunna göra 

att föräldrar oftare anmäler när en dotter 

är borta. Nils tror även att det kan ha att 

göra med att tjejer ofta är mer utåtriktade 

och ser sig själva som äldre än de är. 

Samtidigt är risken större för att de ska 

bli utnyttjade av äldre. 

Inom några dagar 

Nils kan bara ange enstaka aktuella fall 

av ungdomar som anmälts försvunna och 

inte kommit tillbaka inom några dagar. 

Tonåringar är ofta borta i en till tre dagar 

och kommer sedan hem. Det är sällan 

som handläggarna får reda på vad som 

låg bakom försvinnandet. 

– Jag får sällan eller aldrig något svar på 

detta. De anhöriga ringer och berättar att 

tjejen kommit till rätta och att hon varit 

hos en kompis, säger Nils, som trots det 

tror att det ibland kan ha legat något annat 

bakom. 

– Det har hänt vid några tillfällen att det 

har framkommit att de har utnyttjats på 

något vis. 

Sällan nåt mystiskt 

Det rör sig dock sällan om några mystiska 

försvinnanden. Ofta handlar det 

om personer som håller sig undan frivilligt, 

kanske inte kommer överens med 

sina fosterföräldrar. En del har hamnat i 

kriminella kretsar. Nils berättar att man 

uppmanar anhöriga att göra vad de kan. 

– Kommer ni fram till något ställe där 

de kan vara - gå och knacka på och 

fråga. Ta kontakt med andra föräldrar. 

Gå igenom skolkatalogen. Ring runt. 

– Ibland säger de: ”Jag vågar inte gå 

dit”. Då försöker vi givetvis åka med 

dem ut och knacka på. 

Förslag på förändring 

Nils arbetar för att ungdomsgrupperna i 

varje närpolisområde ska sköta anmälningarna 

på försvunna ungdomar. 

– Jag tycker att de ärendena borde hanteras 

av ungdomsgrupperna i respektive 

närpolisområde. De känner sitt klientel. 

De har ju kunskaperna om ungdomarna 

och har kontakt med socialen. De kan 

ställa de rätta frågorna. Många av de 

som anmäls försvunna har inlett en 

brottslig karriär innan de är straffmyndiga. 

Nils anser att det är viktigt att ha 

en markering på dem. 

– Det är i den här åldern som 

man har en möjlighet att kunna ta tag i 

problemen, säger Nils. 

Tomas Cahier 



Kampen mot Fru Fortuna 

Alla har vi någon gång haft 

drömmen om den stora vinsten. 

En del får dock betala mer än 

andra för den drömmen, när 

maskinerna de spelar på är manipulerade. 

Den styrda spelverksamheten 

har visat sig vara en 

riktig guldgruva för den kriminella 

världen. 

Rolf Nordin och hans spaningsgrupp på 

Hisingen har arbetat i cirka ett års tid 

med att spåra upp och beslagta illegala 

spelmaskiner. 

– De här maskinerna finns överallt. I ett 

hörn på din lokala pizzeria eller servicebutik 

kan det stå en eller ett par stycken, 

säger Rolf. 

Stora pengar 

För en servicebutik kan det vara ett 

komplement för att få verksamheten att 

gå runt, men det är på svartklubbarna 

den stora andelen maskiner finns, och 

det är också där man tjänar mycket 

pengar på dem. På ett år tjänar man 

cirka en miljon på en maskin. 

– Därför har vi valt att i första hand 

fokusera vårt arbete där, förklarar Rolf. 

Knutna till samma server 

Internetmaskinerna kan vara ett hopplock 

av begagnade datordelar och är 


oftast inte värda mer än cirka 8 000 

kronor styck. Datorerna är officiellt till 

för att surfa runt på internet med, men 

används till att spela pokerspel på. De är 

knutna till en och samma server där man 

kan styra över hur mycket de lämnar 

ifrån sig i vinst. 

Det finns även illegala pokermaskiner. 

En sådan är värd ca 1 500-3 000 kronor 

och kan ge runt en miljon i vinst på ett 

år. 

– I princip är allt som det inte står Jack 

eller Miss Vegas på, olagligt. 

Två stora aktörer 

Det finns två dominerande aktörer på 

den illegala marknaden. Enbart dessa 

två omsätter cirka tre miljarder kronor 

om året på sina maskiner. 

Den ena aktören styrs av en känd 

”gangster” i Göteborg som använder 

sig av advokater för att överpröva och 

överklaga allt som går. Den andra stora 

aktören utnyttjar kryphålen som finns i 

tillstånden för maskinerna. 

Totalt har man gjort 11 insatser och 

beslagtagit 44 spelmaskiner under 2005. 

Till dags datum har två ärenden varit 

uppe i tingsrätten. 

Tillstånd upphör att gälla 

Den 1 april i år träder en ny lagändring 

i kraft vilket gör att alla gamla kommunala 

tillstånd för pokermaskiner upphör 

att gälla. Sedan kommer så gott som allt 

utom Jack/Miss Vegas att vara olagligt. 

När sedan enbart nya tillstånd gäller och 

man inte längre får det för pokermaskiner 

tror Rolf att det blir ännu lättare att 

jobba. 

Framtida projekt 

Rolf och hans kollegor kommer att 

använda sin nyvunna kunskap i spelmaskinshanteringen 

när de nu påbörjar sitt 

arbete med att sanera svartklubbsverksamheten 

på Hisingen. 

– Vi vill komma åt de andra problemen 

som florerar där i form av alkohol, narkotika, 

smuggling och prostitution. 

– Jag hoppas ju att det ska tillsättas en 

grupp som arbetar särskilt med det här, 

över hela Storgöteborg. Just nu är det 

i stort sett bara två man i hela Sverige 

som arbetar med det på heltid, avslutar 

Rolf. 



Rapport från spåret 

Tidigt på lördagen den 4 mars 

åkte 18 förväntansfulla och vältränade 

personer från GPIF upp 

till Dalarna för årets stora utmaning 

- Vasaloppet. 

Efter ett stopp i Torsby för att äta och 

läsa vallarprognoser fortsatte resan upp 

till starten i Sälen där vi hämtade ut 

våra nummerlappar, ”seedade” upp oss 

och införskaffade lämplig valla. Sedan 

återvände vi till Malung där vi var inkvarterade 

för natten. Vi vallade skidor 

mest hela kvällen och käkade så mycket 

vi orkade. 

Frostig start 

Det var bitande kallt på startfältet i 

Berga by vid Sälen när vi anlände strax 

efter fem på morgonen. Inte så mycket 

för kylan utan för den isande nordanvinden 

som svepte ner lite nysnö i spåren. 

Stämningen var ganska tryckt i bussen 

för alla insåg nog att det skulle bli en 

riktigt tuff resa. 

Medvind i humöret 

Ganska snart efter starten kommer man 

ut på myrarna ner mot Mora. Plötsligt 

hade motvinden vänts till medvind 

och när solen dessutom började titta 

fram steg humöret ytterligare, både för 

åskådare och åkare. Därmed inte sagt att 

det var lättåkt. Årets Vasalopp var riktigt 

kärvt och åkarna fick inte en meter gratis. 

Trots detta fullföljde alla våra åkare 

utom en hela loppet. Två åkare (Thomas 

Josarp och Björn Petersson) lyckades 

även knipa prestationsmedaljen vilket 

innebär att de åkte inom segrartiden 

plus 50 %. 

Vätskekontroll 

Vi som inte åkte, ordnade en egen liten 

vätskekontroll vid Björnarvet cirka 5,5 

mil in på loppet. Kontrollen låg lägligt 

strax innan några tuffa uppförsbackar 

och var ett uppskattat avbrott under 

resan mot det hägrande målet. Strax 

innan halv sju nådde vår siste man målet 

i Mora. 

Årets Vasalopp genomfördes 

med gott humör i bitande kyla. 

Anmäl dig! 

Vasaloppet – 06 är dock redan historia 

och nu blickar vi fram mot nästa års tävling. 

Har du någon gång funderat på att 

åka är det dags att göra slag i saken. Vi 

behöver bli några till för att kunna motivera 

resa med turistbuss. Vi i skidsektionen 

ligger på framkant och har redan 

börjat planeringen inför nästa år. Vi har 

ett väl fungerande koncept som gör att 

du bara behöver anmäla dig och sen ombesörjer 

vi resten. Förutom de 9 milen 

mellan Sälen och Mora förstås. Tänk på 

att det underlättar att hålla igång träningen 

under årets mörka månader när 

man har ett mål att träna inför. 

Väl mött! 

Magnus Andreasson 

Skidsektionen 


Påskbuffé 

Påsken är en riktig sällskapshelg 

då många har tid att umgås. 

Länsmannen bjuder på några 

smakfulla smårätter som ni kan 

komplettera ert eget påskbord 

med. 

Vi börjar med en matjessillåda. 

Den passar även till midsommarafton 

då den är smidig att ta 

med på knytkalaset. Sedan en 

gammaldags räkomelett i ugn, 

en färggrann rysk sallad – och 

ägg förstås. Till detta rekommenderar 

vi ett hembakat gott italienskt 

bondbröd. 


Matjessill 

2 portioner 

2½ dl gräddfil 

1 msk majonnäs 

½ tsk chilisås 

2 hårdkokta ägg 

matjessill 

gräslök och dill 

Lägg matjessill bitar i botten av en 

form. Blanda de hackade äggen med 

gräddfilsåsen samt klippt gräslök 

och dill. Häll detta över sillen. 

Garnera med ägghalvor och nyklippt 

dill ovanpå. 

Omelett i ugn 

2 portioner 

2 ägg 

2 koppar mjölk 

2 tsk vetemjöl 

salt, vitpepper 

Vispa äggen. Blanda mjölken och 

mjölet väl innan det blandas med 

äggen, gärna i shaker. Salta och 

peppra. 

Slå i smörad form. Låt den stå i ugn i 

200° i cirka 20 minuter. 

Häll en varm räkstuvning över.

Italienskt bondbröd 

1 stort bröd 

½ l kallt vatten 

25 gr jäst (½pkt) 

2 tsk salt 

1,2-1,3 l vetemjöl. 

Rör ut jästen i det kalla vattnet. Tillsätt 

övriga ingredienser men 

spara 1 dl av mjölet till utbakningen. 

Arbeta degen kraftigt tills den 

blir blank och smidig. Täck degbunken 

med en duk och ställ den att 

jäsa till dubbel storlek (ca 1½ tim). 

Knåda därefter degen på mjölat 

bakbord. Forma till en stor rund bulle 

och skåra den med vass kniv. Låt 

jäsa på plåt i cirka 30-40 min. 

Grädda 15 min i 250°. Stäng av ugnen 

och låt brödet grädda 

ytterligare 15 min på eftervärme så 

får det en fin, knaprig yta 

Ingrid Adetun 


Till kaffet serverar vi en enkel 

tårta. En sockerkaksbotten som 

täcks med grädde och garneras 

med persikor eller aprikoser. 

Sockerkaksbotten 

3 ägg 

2 dl socker 

1½ dl smält smör 

2 dl vetemjöl 

½ tsk bakpulver 

Vispa ägg och socker riktigt pösigt. 

Rör ner det smälta avsvalnade 

smöret. Blanda mjölet med bakpulver 

och sikta ner det i smeten. Häll 

smeten i långpanna (ca 25 x 35 cm) 

på bakplåtspapper som är smörat 

med ströbröd. Jämna till smeten så 

den är lika tjock överallt. Grädda i 

200° tills kakan har fin färg, cirka 

10-12 min. Lyft upp kakan när den 

svalnat något. 

Fukta botten med spadet från de 

konserverade frukterna, vispa 

grädde (ca 5 dl) och bred på. 

Lägg på persikohalvorna så att det 

ser ut som ”stekta ägg”. 

Text: Ingrid Adetun 

Foto: Nina Lindhe- Tell 

Påskens bord står uppdukat. Umgås 

och njut. 

Rysk sallad 

3 stora rödbetor (inlagda) 

3 hårdkokta ägg 

1 normalstor lök 

1 burk stenbitsrom (svart) 

En tub majonnäs (ca 200gr) 

Allt hackas och blandas 


Bagge byter brickan mot barnbarnen 

Kriminalkommissarie Ronald Bagge 

har ägnat nästan 38 år av sitt 

liv åt polisyrket. Och han har gått 

in för det med själ och hjärta. 

– Det har varit tre äktenskap: jobbet, 

motorcykeln och Anita i den 

ordningen, konstaterar han. De 

resterande åren tänker han ägna 

åt sig själv och sin familj. 

När Ronald Bagge berättar för kollegor 

att han ska gå i pension reagerar de 

flesta med häpnad. ” Va?”, ”du skojar?” 

och ”du kan väl inte lämna jobbet?” är 

kommentarer han har fått höra i korridorerna 

på Polishuset i Göteborg. 

Men det kan han. Han har bestämt sig. 

Han jobbar sin sista dag den 28 februari 

och därefter tänker han njuta av sin pensionsersättning. 

Beslutet att be om att få 

gå i tidig pension kom plötsligt. 

– Jag älskar och har alltid älskat mitt 

jobb, men när jag var på sjukhuset och 

tittade på mitt nyfödda barnbarn, Ville, 

hände allt på en sekund. Hela mitt liv 

speglades. Jag bestämde mig direkt, 

säger Ronald Bagge. 

– Jag vill göra detta medan jag fortfarande 

är stark och har många goda år 

kvar som andra kan ha nytta av. Det är 

konstigt att man ska bli nästan 61 år för 

att bli lite ödmjuk… 

Kronan på verket 

Ronald Bagge anser själv att han har 

försummat sin familj under sitt yrkesliv. 

Han har gått in helhjärtat för jobbet. 

Hustrun och dottern har kommit i andra 

hand i samband med utredningar som 

har krävt att han har jobbat dygnet runt, 

vardag som helgdag. Nu vill han försöka 

reparera något av den skadan genom att 

finnas där för sina barnbarn. 

För den i myndigheten som inte känner 

Bagge kan vi berätta att det är en rak, 

bestämd och färgstark person som nu 

avslutar sin karriär med att vara chef för 

den särskilda utredningsgruppen. Gruppen 

byggdes upp för två år sedan och 

för Bagge har uppdraget blivit något av 

kronan på verket efter en lång karriär. 

– Det är den ultimata utmaningen. Man 


kan inte ställas inför en större utmaning 

än att angripa denna systemhotande 

brottslighet. 

Aldrig rädd 

Som chef för särskilda utredningsgruppen 

har Bagge jobbat med några av de 

tyngst belastade personerna i hela Göteborg. 

Han och hans medarbetare har arbetat 

hårt med att få ledarna i Göteborgs 

kriminella nätverk lagförda och att få 

krögare att våga vittna mot utpressare. 

Trots att han har varit en frontfigur för 

polisens kamp i den undre världen har 

han aldrig känt sig rädd. 

– Nej, jag har nog fler ovänner i den 

övre världen än i den undre, säger han 

och ler lite, men medger ändå att hans 

fru alltid har varit rädd för att han ska 

råka illa ut i tjänsten. 

Piketchef 

Ronald Bagge började polisutbildningen 

1968 och fick sitt första jobb 

på ordningspolisens planeringsavdelning 

i Göteborg 1959. Därefter jobbade 

han på fjärde polisvaktdistriktet, med 

utredningar på kriminalavdelningen, 

på spaningsroteln, på våldsroteln och 

med narkotikabrott. Han påbörjade 

sin chefskarriär 1988 och uppmanades 

så småningom att söka chefskapet för 

piketpolisen. Han arbetade också som 

chef för kriminaljouren och utredningsroteln 

innan han började bygga upp den 

särskilda utredningsgruppen med Benny 

Jonasson. 

Namn: Ronald Bagge 

Ålder: Fyller 61 i juni 

Familj: Hustrun Anita, dottern Caroline, 

barnbarnen Lisa, Frida och Ville 

Intressen: Proffsboxning, speedway, 

fotboll och hockey som åskådare. Kör 

motorcykel och styrketränar gärna på 

fritiden 

Kuriosa: var tf chef för LOP i en vecka 

(under Norrås tid) 

Ska göra nu: Vila upp kropp och sinne. 

Vara världens bästa morfar. 

Helenmordet jobbigast 

Ronald Bagge har varit med om många 

intressanta, svåra och långa utredningar. 

Den han minns allra bäst, som han för 

alltid kommer att bära med sig, är sökandet 

efter den lilla flickan Helen. Hon 

anmäldes försvunnen och hittades senare 

mördad i en källare på Siriusgatan i 

Göteborg 1990. Spaningen var tung och 

besvärlig, ingenting kom gratis. Flickans 

föräldrar satt anhållna en tid och det 

visade sig att det var mamman som var 

den skyldiga. 

– Den spaningen tog tio år av mitt liv. 

Det var den jobbigaste spaning jag har 

varit med om. Jag blev så djupt engagerad 

i fallet att det blev personligt, berättar 

Ronald Bagge som kan redogöra för 

varenda en av de 71 450 minuter som 

utredningen pågick. 

– Men det var bara negativt hela tiden. 

Jag tänkte inte på något annat. När sedan 

erkännandet kom var det som ett ton 

föll från mina axlar, men jag var inte ens 

glad när det var löst. 

Dubbelnatur 

Tack och lov har han även mer positiva 

minnen med sig. Han tar upp 

Tidaholmsupploppet som ett exempel 

där gott polisarbete gjorde att det hela 

slutade förhållandevis väl. Han nämner 

också Göteborgspolisens slag mot Hells 

Angels i Hasslarp då tio HA-medlemmar 

kunde gripas. Men nu är den typen 

av händelser just minnen för Ronald 

Bagge. Han byter brickan och buset mot 

barnbarnen. Ronald Bagge tänker inleda 

sin pensionering med att vila upp kropp 

och sinne och därefter ska han satsa på 

att ta hand om sig själv och de sina. Han 

tror inte att han kommer att sakna jobbet 

– eller att ens få det lite tråkigt: 

– Jag är ju tvilling, så det finns två sidor 

av mig. Sett i sin helhet kommer jag att 

njuta varje sekund av det här nya livet, 

lika mycket som jag har älskat mitt jobb. 

Malin Sahlström 

Foto: Anna Dahl

Ronald Bagge går i pension och ser fram emot att prioritera sin familj och busa med sina barnbarn. 


Korsord 

28 Länsmannen 1/2006

Vi på Länsmannen vill passa på att tacka alla er som 

troget skickar in era korsordslösningar till oss! Varje 

gång samlar vi ihop alla inkomna lösningar i en stor 

bunt och sedan drar vi, under högtidliga former, tre 

vinnare. Det är väldigt roligt att våra korsord är så 

populära. 

Varsågoda - här är påskens ”kryss”. 

Ett stort grattis till förra numrets kryssvinnare! 

1:a pris, två biocheckar: 

Gunvor Amberntsson i Ulricehamn 

2:a pris, två biocheckar: 

Sven Rådemar i Lidköping 

3:e pris, en biocheck: 

Barbro Bäckevik i Tanumshede 

Namn: .................................................................. 

Adress: .................................................................. 

Postnr: ................................................................... 

Ort: ................................................................... 

Redaktionen tillhanda senast 

den 22 maj 2006. 

Länsmannen / Korsord 

Box 429 

401 26 Göteborg 



Träning för tryggare möte med media 

Malin Sahlström intervjuas av 

en journalist från SVT. 

Intresseanmälan som 

Pressinformatör under EM 

2006 

Myndigheten kommer under EM 

2006 att förstärka informationstjänsten 

för att möta det ökade tryck från 

media som vi väntar. De informatörer 

som idag sitter på LKC kommer 

under EM att gå in som F3 i var sin 

stab och de behöver därför ersättare. 

Vi söker sex poliser som kommer 

att arbeta som pressinformatörer 

under EM i friidrott. 

Vi söker dig som har en lång och 

bred erfarenhet inom polisen. Du har 

lätt för att uttrycka dig i tal och skrift 

och har god datorvana. Du kommer 

att ha mycket mediakontakter och 

ställa upp på radio och TV-intervjuer. 

Vi kommer att hålla en särskild 

utbildning under maj där du kommer 

att få lära dig reglerna kring kontakten 

med media, sekretessregler 

m.m. Vi kommer dessutom att ha 

intervjuträning inför kamera. 

Ansökan skickar du till: 


Informationsenheten/Mats Glansberg 

Box 429 

401 26 Göteborg 


Nu finns det möjlighet för alla i 

myndigheten som kommer i kontakt 

med media i jobbet att få 

utbildning på området. 

Under våren hålls fyra massmediautbildningar 

på Stampen i Göteborg där man 

bland annat får tips och råd inför intervjuer 

och omfattande kameraträning. 

Professionellt agerande 

Myndighetens informationspolicy 

fastslår att den som ansvarar för ett 

ärende också ansvarar för informationen 

i frågan. Det gör att det är viktigt att alla 

som kan förväntas ha mediakontakter 

också vet hur vi ska agera när vi får 

frågor från pressen. Tanken är att vi ska 

känna oss så pass säkra att vi kan formu- 

Marie Åhman/Informatör i PO 1 

Marie Åhman är anställd under 2006 som 

informatör/kommunikatör för PO 1 i samband 

med genomförande av projekt Storgöteborg. 

Hon har en utbildning inom media- och kommunikationsvetenskap 

och har tidigare arbetat 

på NCC Alfa Laval och Viking Telekom. 


lera det budskap som myndigheten vill 

ha ut. Därmed kan vi också undvika att 

fastna i journalisternas frågor. 

Under vårens fyra massmediautbildningar 

kommer man att få möjlighet 

att lära sig mer om pressetik, nyhetsvärdering, 

hur arbetet på redaktionerna 

fungerar samt få konkreta tips och råd 

inför intervjuer. Det blir dessutom en 

hel del praktisk intervjuträning framför 

kameran. 

Kurserna leds av pressekreterare Malin 

Sahlström som till sin hjälp har inbjudna 

gäster. Anmälan till utbildningarna sker 

till utbildningssamordnaren på avdelningen 

eller polisområdet. 

Women to the Top 

Som ett led i myndighetens 

jämställdhetsarbete och som 

en aktivitet i enlighet med 

handlingsplanen ”Women to 

the top” anordnades en konferens 

den 1 mars, på Ullevi 

konferenscentrum i Göteborg. 

Denna konferens riktades till kvinnliga 

chefer och arbetsledare (poliser 

och civilanställda). Syftet var att 

skapa ett forum för erfarenhetsutbyte 

samt att med hjälp av ”open space 

metoden”, fånga upp de behov och 

önskemål som fanns hos deltagarna 

för att kunna utöva ett framgångsrikt 

ledarskap. 

Metoden skapade förutsättningar för 

ett stort engagemang bland de 60 

deltagarna som representerade hela 

myndigheten. Konferensen gästades 

av Barbro Granelli, chef för länskommunikationscentralen 

i Jönköping. 

Hon berättade om sin utveckling som 

ledare. 

Iwona Appelqvist

Tack 

Jag vill framföra ett stort tack för den fantastiska 

uppvaktningen då jag efter 42 år och 11 

dagar gick i pension den 28 februari. 

Arthur Anderson 

pkom LOP/Staben 

Jag får tacka rotelledningen, Peter, Bosse 

och Per-Åke samt mina underbara arbetskamrater 

för uppvaktningen på min 50-års 

dag 

Ett stort varmt, från hjärtat kommet tack, till 

mina underbara och goa arbetskamrater i 

Uddevalla med omnejd, för all uppvaktning 

inför min pensionering. 

/Berit Åhlander 

Från en tacksam medborgare 

Ni poliser är människor som har valt ett yrke 

som betyder total empati för andra människor, 

i situationer som kanske betyder 

direkt risk för ert eget liv. Jag högaktar er för 

detta!!! Varför vill jag säga detta i ett e-mail till 

er? Jo jag blev räddad av en av era kollegor 

en gång...glömmer jag aldrig så länge jag 

lever. Det var 1976 en natt när jag var på 

väg hem från krogen och mötte några andra 

människor som tyckte att jag inte skulle gå 

”i vägen” för dom. Sen började dom sparka 

på mig, ...shit. Då fanns er kollega där, hans 

närvaro räckte, han räddade mej ifrån något 

som kanske kunde blivit min död. Who the 

devil knows??? 

MVH Thomas 

Kram och tack till alla Ni arbetskamrater som 

jag haft förmånen att jobba med under mina 

drygt 44 år inom polisen! 

Ni må tro att det värmde med all uppvaktning 

jag fått i samband med att jag slutade jobba. 

Varma tal, blommor, kort och presenter av 

alla de slag. Ett särskilt tack till alla tjejerna 

på polisen i Mariestad, för den trevligt framförda 

sången. Nu bestämmer jag själv över 

min tid och det känns bara bra, men visst 

finns Ni i mina tankar. 

/Britt-Marie Söder 

PVIT / Mariestad 

Ett stort tack till de poliser och arbetskamrater 

från olika distrikt som med sin närvaro 

hedrade min pappa Sten-Anders Johansson 

vid minneshögtiden. Ett särskilt tack till 

Leif Gustafsson som varit mitt stora stöd i 

sorgen. Tack alla, det värmde i mörkret. 

Michael 

Roger Helliksson 

Kriminaljourens E-tur Tack till arrangörerna, växeln PKC, för den 

trevliga julfesten. 

/Gulli och Monica LKC 

Tack för er prioritering av kollektivtrafiken. 

Polisen arbetade under perioden oktober 

2005 till och med februari 2006 med en 

riktad satsning mot kollektivtrafiken. Kännedomen 

om satsningen gav kollektivtrafikens 

förare trygghet i att veta att det fanns 

polisresurser som snabbt kunde ingripa 

vid ordningsstörande händelser både vid 

hållplatserna och på fordonen. Många resenärer 

har också hört av sig och uttryckt sin 

uppskattning. Vi ser med önskvärdhet fram 

emot fler satsningar av liknande slag. 

Med vänliga hälsningar 

Roger Vahnberg, vd Västtrafik AB 

Lars-Börje Björfäll, vd Göteborgs spårvägar. 

Lars-Bertil Ekman, dir Göteborgs Stad, 

Trafikkontoret. 

Jan Sundberg, ordf, Svenska kommunalarbetareförbundet, 

Avdelning Väst 

Tack till Mikael med kollegor på Landvetter, 

för hjälpen med min sjuka dotter den 7 januari 

när hon kom från Paris. Hon har börjat att 

repa sig så smått nu. Hennes pojkvän, som 

inte haft någon kontakt med poliser i övrigt, 

var mycket imponerad av hjälpsamheten och 

kollegialiteten. Vilken fin PR för kåren! Tack! 

/Boel Schavon 

krinsp, Uddevalla 

TACK 

till alla, ingen nämnd eller glömd i hela Västra 

Götalandsregionen, för alla glada tillrop, 

mail, blommor och gåvor i anledning av min 

avgång. 

/Yvonne Bohström 

Passenheten Göteborg 

Tack för allt stöd och hjälp under Toms sjukdomstid 

och deltagande vid hans bortgång. 

/Ingela Hellberg och barnen. 

Illustration:Nina Lindhe Tell 


Posttidning B 

Returadress: Polisen/Länsmannen 

Box 429, 401 26 Göteborg 

– Tyvärr är jag ganska ”osocial” på min fritid 

och umgås mest med familjen. Mats läser 

en hel del och under sommarhalvåret blir det 

oftast besök i sommarstugan på helgerna. 

Även om han vilar fysiskt, så händer det ofta 

att han tänker på det fall som han just då 

arbetar med. Mats har fått rådet att försöka 

tänka lite mer på sig själv. Någon sa bland 

annat att – ”Du älskar ditt jobb, men varför 

älskar du inte dig själv?” 

Mats Antonsson, utredare, Göteborg. 

– Fritiden ägnas mycket åt familjen och barnens 

olika aktiviteter. – Vi bor så att vi ofta 

måste hjälpa sönerna med transporter till 

deras olika aktiviteter och då händer det att 

man hjälper till där också. I övrigt är Marianne 

scoutledare inom EFS-scouterna. Det 

blir mycket friluftsliv och ett och annat läger 

på sommaren. 

Marianne Hallabro, IGV Borås. 


Foto: Bengt-Erik Johansson 

– Med fem döttrar och en make som också 

jobbar skift tycker jag inte att jag har så 

mycket fritid. Men jag försöker hänga med 

på flickornas olika aktiviteter såsom gymnastik 

och handboll. Jag hjälper till vid olika 

arrangemang och matcher. För egen del blir 

det annars mest promenader.” 

Heidi Andersson, Tillsyningsman, Krimjouren, 

Göteborg. 

Vad gör du på din fritid? 

– Jag försöker koppla bort arbetet på min 

fritid. Tycker det är viktigt att man kan få den 

avkoppling som kroppen och själen behöver. 

På fritiden blir det andra aktiviteter. Orientering 

tar en stor del av helgerna. Dessutom 

åker jag Vasaloppet, öppet spår. I år tog det 

7 timmar och 43 minuter. Det gäller att njuta 

av spåret och naturen. 

Göran Johansson, Utredningsbefäl, Västra 

Skaraborg, Lidköping. 

Foto: Maria Hällqvist 

Foto: Tage Ödlund 

– Jag är en typisk föreningsmänniska. Är 

med i flera föreningsstyrelser och har fullt 

upp på fritiden. Jag är bland annat golfspelare 

och aktiv i Marstrands golfklubb. Barnens 

aktiviteter tar också en del tid men det är 

bara roligt att vara med. 

Margaretha Ivarsson, Krimjouren, Göteborg. 

– Jag är engagerad i Rädda Barnens Ellenprojekt. 

Jag är även kontaktperson för en 

kille med Downs syndrom. Andra saker som 

upptar Sophias fritid är heminredning och 

hon tycker om att strosa runt i affärer och 

få inspiration. Hon hjälper också sin sambo 

och hans band med bokningar, affischer och 

dylikt. 

Sophia Sånglöf, Informatör på informationsenheten, 

Göteborg. 

Tage Ödlund 

Foto: Tage Ödlund 

Foto: Sophia Sånglöf

Länsmannen - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?