Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen
Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen
Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5)<br />
Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr<br />
2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr<br />
Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09<br />
<strong>Hemlig</strong> <strong>teleavlyssning</strong> m.m. <strong>vid</strong> <strong>förundersökning</strong><br />
<strong>avseende</strong> grova brott år 2008<br />
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har sedan 1997 årligen lämnat en<br />
redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Under<br />
tiden 1970-1997 redovisade Rikspolisstyrelsen sin användning av hemlig<br />
<strong>teleavlyssning</strong> rörande narkotikabrott. Redovisningen begränsas inte längre till att<br />
avse enbart narkotikabrott utan omfattar alla tillstånd som lämnats för hemlig<br />
<strong>teleavlyssning</strong>/övervakning enligt 27 kap. 18-21 §§ rättegångsbalken och hemlig<br />
kameraövervakning enligt lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning.<br />
Det totala antalet tillstånd under 2008.<br />
Regeringen<br />
Justitiedepartementet<br />
<strong>Hemlig</strong> <strong>teleavlyssning</strong> 990 tillstånd<br />
<strong>Hemlig</strong> teleövervakning 1 455 tillstånd varav 465 tillstånd avser<br />
enbart hemlig teleövervakning<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning 77 tillstånd<br />
<strong>Hemlig</strong> <strong>teleavlyssning</strong> innebär inhämtning av uppgifter om innehållet i ett<br />
telemeddelande, d.v.s. ljud eller text. <strong>Hemlig</strong> teleövervakning begränsas till<br />
inhämtning av uppgifter om teleadresser liksom tid- och platsangivelser för<br />
meddelandena. Teleövervakning kan även avse historiska uppgifter. Ett tillstånd<br />
till <strong>teleavlyssning</strong> omfattar alltid teleövervakning eftersom verkställigheten av<br />
<strong>teleavlyssning</strong> förutsätter tillgång till de uppgifter som omfattas av tillstånd till<br />
teleövervakning.<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning innebär att fjärrstyrda TV-kameror, andra optiskelektroniska<br />
instrument eller därmed jämförbara utrustningar används för optisk<br />
personövervakning <strong>vid</strong> <strong>förundersökning</strong> i brottmål utan att upplysning om<br />
övervakningen lämnas.<br />
Liksom tidigare år har tillstånd till hemliga tvångsmedel framförallt lämnats i<br />
<strong>förundersökning</strong>ar om grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.<br />
De inhämtade uppgifterna har sammanställts och redovisas i bilaga.<br />
Postadress Gatuadress Telefon E-post<br />
Box 5553<br />
114 85 STOCKHOLM<br />
Östermalmsgatan 87 C 08-453 66 00<br />
Telefax<br />
08-453 66 99<br />
Webbadress<br />
www.aklagare.se
Sida 2 (5)<br />
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
<strong>Hemlig</strong> <strong>teleavlyssning</strong><br />
Under året har det fattats 990 beslut om tillstånd till hemlig <strong>teleavlyssning</strong>/ hemlig<br />
teleövervakning och 600 av dessa har avsett narkotikabrottslighet. Tillstånd till<br />
avlyssning <strong>avseende</strong> annan brottslighet har under det föregående året meddelats<br />
<strong>vid</strong> 390 tillfällen. De har framförallt rört <strong>förundersökning</strong>ar om mord, dråp, grova<br />
rån, rån, människosmuggling och grov ekonomisk brottslighet. Vid en jämförelse<br />
med föregående år framgår därmed att avlyssningen <strong>avseende</strong> narkotikabrott<br />
minskat något samtidigt som de tillstånd som avsett annan brottslighet ökat.<br />
Antalet meddelade tillstånd kan överstiga det antal indi<strong>vid</strong>er som besluten riktats<br />
mot eftersom flera tillstånd kan avse samma indi<strong>vid</strong>. Således har färre än 990<br />
personer varit föremål för avlyssning under 2008.<br />
Avlyssningen har i flertalet fall riktats mot teleadresser som innehafts av den<br />
misstänkte. En knapp tredjedel av tillstånden har rört teleadresser som innehades<br />
av annan än denne. Bland dessa tillstånd återfinns teleadresser till gemensamma<br />
telefoner i hemmet liksom sådana teleadresser där arbetsgivaren står för<br />
abonnemanget.<br />
Tillståndstiden har i de flesta fall uppgått till en månad. Förlängning har medgetts<br />
i mindre än hälften av ärendena och avlyssningen har verkställts i genomsnitt<br />
under 47 dagar. Den genomsnittliga verkställighetstiden varierade mellan de olika<br />
polismyndigheterna vilket sannolikt kan förklaras med att grov brottslighet är mer<br />
utbredd i storstadsregionerna samt att <strong>förundersökning</strong>arnas omfattning ofta<br />
skiljer sig mellan rikstäckande enheter och länsmyndigheter. En stor utredning<br />
med flera misstänkta kan också påverka uppgifterna från ett län som vanligtvis<br />
bara har ett fåtal utredningar med <strong>teleavlyssning</strong>.<br />
Under föregående år har hemlig <strong>teleavlyssning</strong> bedömts föra utredningen framåt i<br />
drygt hälften av de ärenden där tillstånd beslutats. Effektiviteten har mätts genom<br />
att myndigheterna redovisat uppgifter om avlyssningen lett <strong>vid</strong>are till annat<br />
tvångsmedel mot den misstänkte. Avlyssningen har i 75 fall lett till att misstankar<br />
riktats mot annan än den som tillståndet avsett.<br />
Av de inhämtade uppgifterna framgår att <strong>teleavlyssning</strong>en inte har bedömts vara<br />
av betydelse för utredningen i en tredjedel av de aktuella ärendena. Däribland<br />
ingår 54 ärenden där <strong>teleavlyssning</strong>en inte verkställts på grund av resursbrist eller<br />
tekniska problem eller att den misstänkte inte brukat den teleadress som tillståndet<br />
omfattat, eller att han/hon lämnat landet. Denna andel har därmed minskat<br />
väsentligen jämfört med tidigare. Förundersökningen har lagts ned i 51 fall. I<br />
några fall har <strong>förundersökning</strong>en fortfarande pågått när de uppgifter som ligger till<br />
underlag för redovisningen inhämtats. Dessa ärenden har därmed inte heller<br />
utvärderats.
Sida 3 (5)<br />
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
Tillstånd till <strong>teleavlyssning</strong> på begäran om internationell rättslig hjälp har<br />
meddelats <strong>vid</strong> 28 tillfällen under året.<br />
Rätten har under året meddelat avslag på åtta ansökningar. Därmed avslogs<br />
mindre än en procent av tillståndsansökningarna.<br />
<strong>Hemlig</strong> teleövervakning<br />
Under året har 465 tillstånd meddelats som avsett enbart hemlig teleövervakning.<br />
<strong>Hemlig</strong> teleövervakning kan användas <strong>vid</strong> utredningar om dataintrång,<br />
barnpornografibrott och narkotikabrott samt i andra utredningar under<br />
förutsättning att det för den aktuella brottsligheten är föreskrivet fängelse i sex<br />
månader eller mer. Tillståndsgivningen avser därmed flera olika brottstyper.<br />
Utredningar om narkotikabrott, grov stöld, grovt häleri, grov misshandel,<br />
mordbrand och rån är exempel på utredningar där tillstånd till hemlig<br />
teleövervakning meddelats under året. Vid en jämförelse med föregående år kan<br />
konstateras att antalet separata beslut om tillstånd till hemlig teleövervakning ökat<br />
med 140 stycken.<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning<br />
Tillstånd till hemlig kameraövervakning har under året meddelats <strong>vid</strong> 77 tillfällen.<br />
Antalet tillstånd har därmed ökat med ungefär 50 % jämfört med föregående år.<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning har använts främst <strong>avseende</strong> narkotikabrottslighet där<br />
50 tillstånd meddelats. Den genomsnittliga verkställighetstiden har uppgått till 40<br />
dagar per tillstånd.<br />
Bedömning<br />
Av årets redovisning framgår att den totala användningen av hemliga tvångsmedel<br />
ökat något jämfört med föregående år. De uppgifter som inhämtats ger inte<br />
underlag för någon mer djupgående analys av skälen till ökningen. Det kan dock<br />
noteras att användningen av hemliga tvångsmedel under 2008 följt de tio senaste<br />
årens successiva ökning men den förhållandevis marginella ökningen kan kanske<br />
också förklaras så att flera större utredningar <strong>avseende</strong> grov brottslighet slutförts<br />
under året. Det har inte varit möjligt att i detta hänseende jämföra uppgifterna med<br />
vad som kom fram i fjol.<br />
Tillgången till hemliga tvångsmedel medför att brottsutredningar kan bedrivas<br />
mer effektivt och med större precision än annars. Därför leder också tillstånd till<br />
hemlig <strong>teleavlyssning</strong> i de allra flesta fall till att åtgärden verkställs vilket framgår<br />
av redovisningen. Verkställighetsmöjligheterna påverkas av den tekniska<br />
utvecklingen. Det ökande antalet tillgängliga kommunikationsvägar kan försvåra<br />
inhämtning och avlyssning men verkställighetsproblemen härrör även i den<br />
telefonkultur som utvecklats i vissa kretsar. Personer som misstänks för grövre<br />
brottslighet byter telefoner, abonnemang och kontantkort och de varierar sitt
Sida 4 (5)<br />
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
telefonbruk beroende på situationen. I dagsläget är det inte heller ovanligt att ett<br />
tillstånd omfattar tiotalet teleadresser.<br />
Ett beslut om tillstånd till avlyssning förutsätter att den teleadress som den<br />
misstänkte använder är känd. När nya teleadresser tillkommer i en utredning<br />
måste dessa tillståndsprövas av rätten oavsett de tillhör en person som redan<br />
omfattas av tillstånd som tidigare meddelats i utredningen. Detta förhållande kan<br />
naturligtvis leda till fördröjningar i utredningsarbetet.<br />
Vid en jämförelse med föregående års redovisning framgår att de ärenden där<br />
avlyssningen varit av betydelse för utredningen ökat något jämfört med tidigare<br />
år. Samtidigt har antalet ärenden där tvångsmedelsåtgärden lett till ingripande mot<br />
annan än den misstänkte minskat. <strong>Hemlig</strong>a tvångsmedel används i förhållandevis<br />
få utredningar och det kan därför inte uteslutas att en eller några mer omfattande<br />
utredningar kan påverka det resultatet. De inhämtade uppgifterna ger emellertid<br />
inte heller här ett tillräckligt underlag för en säker analys av de bakomliggande<br />
faktorerna.<br />
Av årets redovisning framgår att rätten bara i ett fåtal fall avslagit ansökningar om<br />
hemliga tvångsmedel. Bifall har således lämnats i mer än 99 % av de ärenden som<br />
underställts rättens prövning. Samtliga avslag är hänförliga till ansökningar om<br />
hemlig <strong>teleavlyssning</strong>. Enligt vår uppfattning talar antalet avslag för att de<br />
ansökningar som lämnas till rätten är väl underbyggda och motiverade. Det är väl<br />
känt att användningen av hemliga tvångsmedel är både resurskrävande och<br />
integritetsingripande. Bakom varje ansökan finns därför överväganden med<br />
utgångspunkt från behovet av åtgärden, proportionaliteten i förhållande till<br />
integritetsaspekterna liksom möjligheten att uppnå det avsedda resultatet genom<br />
att använda andra mindre ingripandespaningsmetoder. De uppgifter som ligger till<br />
grund för redovisningen stödjer att dessa överväganden gjorts.<br />
Den framtida redovisningen<br />
Vår redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel har genom åren legat<br />
till grund för regeringens årliga skrivelse till riksdagen om hur reglerna om<br />
hemliga tvångsmedel tillämpats. Skrivelsen utgör den parlamentariska kontrollen<br />
av hemliga tvångsmedel och är därmed ett av de verktyg som används för att<br />
effektivt kontrollera att tvångsmedelssystemet inte missbrukas.<br />
Redovisningen innehåller uppgifter om bl.a. antalet tillstånd till hemliga<br />
tvångsmedel som meddelats, den brottslighet som avsetts och den tid som<br />
tillståndet verkställts. Därutöver ska tvångsmedlets effektivitet redovisas. Det är<br />
emellertid inte självklart hur effektiviteten ska mätas för att ge rättvisande bild av<br />
verksamheten. Värdet av de nuvarande formerna för effektivitetsmått har<br />
ifrågasatts av bl.a. Integritetsskyddskommittén som i sitt betänkande (SOU<br />
2007:22) redogjort för vissa synpunkter på den nuvarande redovisningen. Frågan<br />
har även tagits upp i betänkandet ”Utvärdering av buggning och preventiva<br />
tvångsmedel” (SOU 2009:70) där den särskilde utredaren efterfrågat en
Sida 5 (5)<br />
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
utvärderingsmodell som grundas på vetenskapliga metoder och som inte enbart<br />
bygger på de uppgifter som lämnas av de brottsbekämpande myndigheterna.<br />
Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har gemensamt påbörjat ett arbete<br />
med att se över frågorna om hur denna redovisning kan förbättras. Ett första steg<br />
är att ta fram nya formulär för att inhämta uppgifter kring polis och åklagares<br />
användning av de hemliga tvångsmedlen. Det underlag som används idag lämnar i<br />
vissa delar utrymme för bedömningar, vilket i sin tur kan medföra att ärenden med<br />
likartad utgång redovisas på olika sätt. Det nya formuläret ska utformas på ett<br />
sådant sätt att så lite som möjligt kan bli föremål för bedömningar i enskilda fall.<br />
Förhållandet att uppgifterna lämnas i efterhand, och i vissa fall över ett år efter att<br />
den <strong>förundersökning</strong> som tvångsmedlet är hänförligt till avslutats, utgör<br />
ytterligare en osäkerhetsfaktor <strong>vid</strong> den nuvarande sammanställningen.<br />
I sammanhanget är effektivitetsfrågorna naturligtvis centrala. Vår avsikt är att i<br />
formuläret ge klara alternativ till när tvångsmedlet ska anses ha lett utredningen<br />
framåt. Vid sidan av de effektivitetsmått som används idag kan t.ex. övervägas om<br />
åtgärden fört utredningen framåt om den inhämtade informationen leder till att en<br />
misstänkt avförs från utredningen. En annan utgångspunkt för effektivitetsmätningen<br />
kan t.ex. vara att tydliggöra sambandet mellan det krav på synnerlig<br />
vikt som gäller <strong>vid</strong> tillståndsgivningen och den därmed förväntade effektiviteten i<br />
förhållande till det faktiska utfallet. Hur effektiviteten kan mätas måste dock bli<br />
föremål för ytterligare diskussioner innan ett förslag kan presenteras.<br />
Det kan <strong>vid</strong>are vara av intresse att ställa de uppgifter som framkommer <strong>vid</strong><br />
redovisningen mot statistiska uppgifter om brottslighetens utveckling. Värdet av<br />
en sådan jämförelse är emellertid inte självklar. Det är inte så att brottsutvecklingen<br />
i sig, ens när det gäller grova brott, säkert ska korrespondera med<br />
användningen av hemliga tvångsmedel. Uppgifter om anmälda brott ger t.ex. inte<br />
mer information om förutsättningarna eller behovet för att använda hemliga<br />
tvångsmedel i enskilda fall.<br />
Den nuvarande redovisningen bygger som tidigare nämnts på uppgifter som i<br />
vissa fall lämnas långt efter att den enskilda <strong>förundersökning</strong>en avslutats. Detta är<br />
inte tillfredsställande. Vår avsikt är att uppgifterna istället ska redovisas utan<br />
någon väsentlig tidsfördröjning. För närvarande undersöks möjligheterna att<br />
redovisa uppgifterna elektroniskt i direkt anslutning till att de diarieförs.<br />
Anders Perklev Bengt Svenson<br />
Riksåklagare Rikspolischef
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
Bilaga.<br />
Teleavlyssning narkotikabrott under åren 1980-2008<br />
1980 220 1986 213 1992 258 1998 251 2004 493<br />
1981 277 1987 205 1993 261 1999 216 2005 542<br />
1982 313 1988 203 1994 309 2000 242 2006 583<br />
1983 418 1989 211 1995 333 2001 277 2007 640<br />
1984 414 1990 214 1996 306 2002 367 2008 600<br />
1985 233 1991 243 1997 281 2003 446<br />
Teleavlyssning angående annan brottslighet under åren 1983-2008<br />
1983 17 1989 24 1995 83 2001 121 2007 326<br />
1984 13 1990 13 1996 91 2002 166 2008 390<br />
1985 6 1991 31 1997 58 2003 185<br />
1986 15 1992 61 1998 61 2004 221<br />
1987 15 1993 84 1999 65 2005 291<br />
1988 15 1994 81 2000 70 2006 310<br />
Teleövervakning med stöd av 27 kap. 19 § rättegångsbalken under åren 1989-2008<br />
1989 8 1995 44 2001 414 2007 1315<br />
1990 42 1996 99 2002 549 2008 1455<br />
1991 41 1997 166 2003 645<br />
1992 60 1998 333 2004 753<br />
1993 60 1999 297 2005 1027<br />
1994 68 2000 358 2006 1119<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning (varav narkotikabrott) under åren 1996-2008<br />
1996 40 (30) 2001 31 (27) 2006 53 (33)<br />
1997 43 (39) 2002 33 (30) 2007 51 (32)<br />
1998 45 (38) 2003 23 (16) 2008 77 (50)<br />
1999 30 (27) 2004 29 (19)<br />
2000 43 (30) 2005 49 (23)
Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />
RKP A-102-963/09<br />
Åtgärdens betydelse för <strong>förundersökning</strong>en under 2008<br />
Betydelse för utredningen mot den misstänkte: 534 fall (54 %)<br />
Åtgärden lett till tillslag mot annan en den misstänkte: 75 fall (7 %)<br />
Åtgärden har inte verkställts: 54 fall (5 %)<br />
Förundersökningen har lagts ned: 51 fall (5 %)<br />
Verkställighetsdagar under 2008 i genomsnitt<br />
Teleavlyssning: 47 dagar<br />
<strong>Hemlig</strong> kameraövervakning: 77 dagar<br />
Andra uppgifter från 2008-års sammanställning<br />
Rättslig hjälp: 28 tillstånd (3 %)<br />
Avslag: 8 ansökningar (mindre än 1 %)<br />
Ärenden där tillståndet omfattat annans teleadress som den misstänkte använt sig av:<br />
269 (27%)
Change language