30.09.2013 Views

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Sida 4 (5)<br />

Åklagarmyndigheten Datum Dnr<br />

Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589<br />

RKP A-102-963/09<br />

telefonbruk beroende på situationen. I dagsläget är det inte heller ovanligt att ett<br />

tillstånd omfattar tiotalet teleadresser.<br />

Ett beslut om tillstånd till avlyssning förutsätter att den teleadress som den<br />

misstänkte använder är känd. När nya teleadresser tillkommer i en utredning<br />

måste dessa tillståndsprövas av rätten oavsett de tillhör en person som redan<br />

omfattas av tillstånd som tidigare meddelats i utredningen. Detta förhållande kan<br />

naturligtvis leda till fördröjningar i utredningsarbetet.<br />

Vid en jämförelse med föregående års redovisning framgår att de ärenden där<br />

avlyssningen varit av betydelse för utredningen ökat något jämfört med tidigare<br />

år. Samtidigt har antalet ärenden där tvångsmedelsåtgärden lett till ingripande mot<br />

annan än den misstänkte minskat. <strong>Hemlig</strong>a tvångsmedel används i förhållandevis<br />

få utredningar och det kan därför inte uteslutas att en eller några mer omfattande<br />

utredningar kan påverka det resultatet. De inhämtade uppgifterna ger emellertid<br />

inte heller här ett tillräckligt underlag för en säker analys av de bakomliggande<br />

faktorerna.<br />

Av årets redovisning framgår att rätten bara i ett fåtal fall avslagit ansökningar om<br />

hemliga tvångsmedel. Bifall har således lämnats i mer än 99 % av de ärenden som<br />

underställts rättens prövning. Samtliga avslag är hänförliga till ansökningar om<br />

hemlig <strong>teleavlyssning</strong>. Enligt vår uppfattning talar antalet avslag för att de<br />

ansökningar som lämnas till rätten är väl underbyggda och motiverade. Det är väl<br />

känt att användningen av hemliga tvångsmedel är både resurskrävande och<br />

integritetsingripande. Bakom varje ansökan finns därför överväganden med<br />

utgångspunkt från behovet av åtgärden, proportionaliteten i förhållande till<br />

integritetsaspekterna liksom möjligheten att uppnå det avsedda resultatet genom<br />

att använda andra mindre ingripandespaningsmetoder. De uppgifter som ligger till<br />

grund för redovisningen stödjer att dessa överväganden gjorts.<br />

Den framtida redovisningen<br />

Vår redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel har genom åren legat<br />

till grund för regeringens årliga skrivelse till riksdagen om hur reglerna om<br />

hemliga tvångsmedel tillämpats. Skrivelsen utgör den parlamentariska kontrollen<br />

av hemliga tvångsmedel och är därmed ett av de verktyg som används för att<br />

effektivt kontrollera att tvångsmedelssystemet inte missbrukas.<br />

Redovisningen innehåller uppgifter om bl.a. antalet tillstånd till hemliga<br />

tvångsmedel som meddelats, den brottslighet som avsetts och den tid som<br />

tillståndet verkställts. Därutöver ska tvångsmedlets effektivitet redovisas. Det är<br />

emellertid inte självklart hur effektiviteten ska mätas för att ge rättvisande bild av<br />

verksamheten. Värdet av de nuvarande formerna för effektivitetsmått har<br />

ifrågasatts av bl.a. Integritetsskyddskommittén som i sitt betänkande (SOU<br />

2007:22) redogjort för vissa synpunkter på den nuvarande redovisningen. Frågan<br />

har även tagits upp i betänkandet ”Utvärdering av buggning och preventiva<br />

tvångsmedel” (SOU 2009:70) där den särskilde utredaren efterfrågat en

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!