Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende ... - Polisen

Sida 5 (5)
Åklagarmyndigheten Datum Dnr
Rikspolisstyrelsen 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589
RKP A-102-963/09
utvärderingsmodell som grundas på vetenskapliga metoder och som inte enbart
bygger på de uppgifter som lämnas av de brottsbekämpande myndigheterna.
Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har gemensamt påbörjat ett arbete
med att se över frågorna om hur denna redovisning kan förbättras. Ett första steg
är att ta fram nya formulär för att inhämta uppgifter kring polis och åklagares
användning av de hemliga tvångsmedlen. Det underlag som används idag lämnar i
vissa delar utrymme för bedömningar, vilket i sin tur kan medföra att ärenden med
likartad utgång redovisas på olika sätt. Det nya formuläret ska utformas på ett
sådant sätt att så lite som möjligt kan bli föremål för bedömningar i enskilda fall.
Förhållandet att uppgifterna lämnas i efterhand, och i vissa fall över ett år efter att
den förundersökning som tvångsmedlet är hänförligt till avslutats, utgör
ytterligare en osäkerhetsfaktor vid den nuvarande sammanställningen.
I sammanhanget är effektivitetsfrågorna naturligtvis centrala. Vår avsikt är att i
formuläret ge klara alternativ till när tvångsmedlet ska anses ha lett utredningen
framåt. Vid sidan av de effektivitetsmått som används idag kan t.ex. övervägas om
åtgärden fört utredningen framåt om den inhämtade informationen leder till att en
misstänkt avförs från utredningen. En annan utgångspunkt för effektivitetsmätningen
kan t.ex. vara att tydliggöra sambandet mellan det krav på synnerlig
vikt som gäller vid tillståndsgivningen och den därmed förväntade effektiviteten i
förhållande till det faktiska utfallet. Hur effektiviteten kan mätas måste dock bli
föremål för ytterligare diskussioner innan ett förslag kan presenteras.
Det kan vidare vara av intresse att ställa de uppgifter som framkommer vid
redovisningen mot statistiska uppgifter om brottslighetens utveckling. Värdet av
en sådan jämförelse är emellertid inte självklar. Det är inte så att brottsutvecklingen
i sig, ens när det gäller grova brott, säkert ska korrespondera med
användningen av hemliga tvångsmedel. Uppgifter om anmälda brott ger t.ex. inte
mer information om förutsättningarna eller behovet för att använda hemliga
tvångsmedel i enskilda fall.
Den nuvarande redovisningen bygger som tidigare nämnts på uppgifter som i
vissa fall lämnas långt efter att den enskilda förundersökningen avslutats. Detta är
inte tillfredsställande. Vår avsikt är att uppgifterna istället ska redovisas utan
någon väsentlig tidsfördröjning. För närvarande undersöks möjligheterna att
redovisa uppgifterna elektroniskt i direkt anslutning till att de diarieförs.
Anders Perklev Bengt Svenson
Riksåklagare Rikspolischef