Länsmannen - Polisen

LänsmannenNr 3, oktober 2005Polismyndigheten i Västra GötalandTema: CivilanställdaLänsmannen 3/2004 1

InnehållPKC - ett år har gått 4Polisen i Dalslands djupa skogar 6Carina i blickfånget på LKC 10Ung och trygg i Göteborg 12Tema civilanställda - inledning 14Myndighetens minne 16Din lön - deras ansvar 18Pass på i Strömstad 19På informationsenheten 21Tre sidor av Sofia Myrén 25Gaypoliser konfererade i London 26Korsord 28Notiser 30Redaktör’nhar ordetVackra höstfärger susarförbi utanför tågfönstret.Medpassagerarna börjarvakna upp ur sin morgonslummer.Vi har precispasserat Katrineholm ochom en liten stund rullar viin på centralen i Stockholm.Jag ska tillsammansmed två kollegor genomgåtre dagars utbildning i kriskommunikation.Att kommunicera när en kris uppstår ellersom vi ofta säger inom polisen - en särskild händelse ställerhöga krav på organisationen. Inom polisen i Västra Götalandhar vi erfarenheter av flera olika händelser som gett oss erfarenhetoch god rutin, men vi kan alltid bli bättre! Omvärldenpåminner oss hela tiden om vikten av denna kunskap.Krisinformation är ett av de områden som vi arbetar med påinformationsenheten. I detta nummer kan du läsa mer om vadinformationsenheten gör samt vilken service vi tillhandahåller iorganisationen.Vi får också veta mer om centralarkivet och arkivering avhandlingar. Många passexpeditioner är ombygda och vi hargjort ett nedslag i Strömstad. Vi har också pratat med de medborgarvittnensom arbetar i personintaget i Göteborg. Tematför detta nummer är civilanställda och vi tackar en kollega fördet tipset.En heldag med polisen i Dalsland har vi också hunnit med.Dessutom har vi besökt både LKC och PCK och tagit reda påmer om vad som händer där just nu!Trevlig läsning!Länsmannen nr 3, 15 oktober 2005, Årgång 12Utgiven av Polismyndigheten i Västra GötalandAnsvarig utgivare: Mats GlansbergRedaktör: Carin Fhyr, 031-739 21 19E-post:info@vastragotaland.police.seGroupWise: O INFOENHETOmslag: Passhandläggare på kurs i Göteborg. Praktisk övning ihur den nya passtolpen fungerar.Foto: Anna Dahl, tekniska roteln.I redaktionen ingår:Informationsenhetens medarbetare 031-739 22 00samtPeter Backenfall 033-488 222Lotta Jofjord 031-739 45 61Tage Ödlund 0526-680 87Nästa nummer utkommer till jul. Material ska vara redaktionentillhanda senast den 28 november. Redaktionen ansvarar inteför obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera ochkorta insända artiklar. Tidningen publiceras påpolismyndighetens hemsida.Länsmannen 3/2004 3

PKC- ett år har gått4 Länsmannen 3/2004”PKC – en jävla bra idé!” Orden kommerfrån Rikspolischefen. Ronald Krantz,enhetschef för PKC i Västra Götaland,har tagit fasta på dem. För trots en heldel problem och konflikter under åretsom gått, är PKC en organisation somgenomsyras av nybyggaranda ochframtidstro.I hela Sverige tar PKC emot 150 000 samtal imånaden och skriver hälften av alla anmälningar.Detta är troligtvis bara början, eftersom man iframtiden hoppas kunna underlätta för den övrigaorganisationen på ännu fler områden. Det störstahindret har hittills varit brist på bemanning.Ramlar ur systemetNär Ronald och hans ställföreträdare GunillaGevreus ska summera året som gått kommer deganska snabbt in på bemanningsproblemet.– Under sommaren har vi haft brist på personalvilket i sin tur har lett till oacceptabelt långa köerför allmänheten, berättar Ronald.Allmänheten hamnar först i Västra Götalands”egen” kö, och om väntetiden där blir för långslussas man vidare till en kö för samverkansområdetVästra Götaland-Stockholm-Skåne. I tredjehand hamnar man i en nationell kö. När belastningenvarit för hög har det hänt att folk hamnat

mellan köerna och ramlat ur systemet. Det ärsärskilt på kvällar och helger som bristen på bemanningställer till problem.Eva Dahlgren, chefen för PKC:s nationella stödfunktion,har fått ett löfte från landets länspolismästarepå myndighetens senaste ledningskonferensdet är att PKC skall bemannas upp.PKC på flera orter i Västra GötalandI Västra Götaland är PKC en utspridd organisationmed lokala enheter i Mölndal, Uddevalla,Skövde och Bengtsfors. Även växeln på Polishuseti Göteborg hör till PKC. Trots denna spridninghar man en god sammanhållning i länet och pratarmycket med varandra.Egna förundersökningsledareI länet har PKC även egna förundersökningsledare.Detta tror man är en starkt bidragande orsaktill att verksamheten i länet fungerat så passbra och att man har kunnat undvika konfliktersom man har haft i andra län, där PKC bara ären tillikauppgift för många fu-ledare.– Det behövs fu-ledare som kan vårt system ochvars huvudintresse ligger mot PKC-frågor, trorRonald, och säger att deras fu-ledare också fungerarsom en stort stöd för den civila personalen.Tar emot anmälningarBritt-Marie Algelind har tidigare jobbat i spärrenoch i receptionen på Polishuset i Göteborg. Hontycker att det nya jobbet på PKC är övervägandepositivt. Som operatör tar hon emot enklare anmälningaroch anmälan med okänd gärningsman.I andra län har man ibland andra rutiner där manäven skriver andra typer av anmälan, vilket iblandleder till konflikter i Britt-Maries arbete.– Jag kan känna mig osäker på när jag ska takontakt med poliserna, eftersom vissa av dem harinställningen att: ”Ska PKC ändå finnas, kan väldem skriva allt”.Oacceptabeltatt stänga polisstationenEtt annat exempel som skapar mycket frustrationär när informationen i den nationella ”Call-guiden”inte stämmer, eller inte hinner uppdateras itid. Det är ett återkommande problem att en närpolisstationstänger tillfälligt under dagen eftersom”nån ska till tandläkaren” och den informationeninte når fram till allmänheten. GunillaGevreus tycker att det är oacceptabelt och anseratt man i så fall inte borde ha den stationen öppenalls.Runt om i Sverige har varje län än så länge olikarutiner för sin PKC-verksamhet, precis som manhar olika RAR-system. I framtiden hoppas manpå bättre och tydligare nationell samverkan föratt kunna nå målen med sin verksamhet. Ett nyttsådant mål inför framtiden skulle kunna vara attvidareutveckla den försöksverksamhet som justnu pågår i Bengtsfors, där man hjälper utredningsrotelnatt skriva ut förhör i vissa ärenden.– Vi hoppas att folk ska söka sig till oss, för vihar en sån go´stämning. Visst har vi haft en heldel problem, men att hitta en lösning på dem är juen utmaning i sig, och utmaningar gör jobbet roligt.Vi bryter ju ny mark, avslutar Gunilla.Maria HällqvistFoto Maria HällqvistLänsmannen 3/2004 5

Polisen i Dalslandsdjupa skogar– Här finns allt!Dalsland med underbar natur, många sjöar och positivamänniskor. Länsmannen gjorde ett besök i Västra Götalandsnordöstra delar som gav mersmak.6 Länsmannen 3/2004Länsmannen fick för en tid sedan en förfråganav Per-Axel Andersson om att komma tillBengtsfors för att se hur de arbetar och har detdär. Jag och min kollega Nina Lindhe Tell tog tågetfrån Göteborg upp till Ed. En resa på två timmar.Västra Götaland är stort! Väl framme möttePer-Axel oss på stationen och vi åkte till Eds polisstationsom läggs ned den första oktober.Inne på stationen pratade vi med Mats Hanssonsom visade oss runt i den 70-tals inspirerade stationen.– Jag blir den siste som släcker ljuset, skojarAnne Marie Fredriksson som har arbetat som civilanställdpå stationen i Dals Ed sedan 1965.Hennes flyttlass går nu till Åmål.En levande GPS i BengtsforsI Bengtsfors fick vi enligt kollegorna träffa en levandeGPS – Ingmar Martinsson. ”Han hittar idistriktet även med förbundna ögon”.Ingmar är den ende av de sju på stationen som

åde bor och arbetar i Bengtsfors. Poliserna haralla en bred erfarenhet av olika typer av enheteroch polisiära arbetsuppgifter. Ingen av dem hararbetat i Bengtfors hela karriären utan de harprovat på mycket, mest i Västra Götalandsregionen.Alla är nöjda med sitt yrkesval och menaratt det hela tiden varit möjligt att utvecklas ochbyta arbetsuppgifter.Vad är bra med att arbeta i Bengtsfors?När vi frågar dem vad som är bra med att arbetai Bengtsfors lyser de upp och har mycket att berätta.Dals-EdBengtsforsÅmål– Fördelar är att vi har stor personkännedom, lokalkännedom,mycket god kamratskap med flexiblakollegor som alltid ställer upp för varandra.Utredaren Håkan Blomberg eller chefen ToreLomgård åker gärna ut med polisbilen och tarlarm om det behövs. Projektet SID - SamverkansinsatserI Dalsand är också ett lyft som har gjortdet roligare att arbeta. Att få göra något tillsammansmed fler Dalslandskollegor och andra myndigheter.Välkomnar yngre kollegorNär vi börjar prata om vad som är mindre bra harde först lite svårt att komma på något. Men dehade gärna önskat sig fler kollegor, gärna yngre.Det hade varit bra om det rekryteras poliser frånDalsland som vill stanna kvar här, tycker de.Ibland upplever de att avstånden är långa och attdet tar tid att komma fram till jobben. Det händerockså att de inte får kontakt med LKC när de ärute och arbetar, varken via radion eller med mobilpå grund av dålig täckning.MellerudDalsland har ett varierat landskap med sjöar, skogar och berg.Polisstationer finns i Bengtsfors, Mellerud och Åmål. Sedan den1 oktober är stationen i Dals-Ed stängd.Lena Gustafsson, den enda civilanställda iBengtsfors har arbetat på stationen sedan 1976.Hon kommer nu att arbeta med den nya passhanteringeni Åmål två dagar veckan och de andratre dagarna i Bengtsfors som vanligt.Anna RosenbergFoto och illustrationNina Lindhe TellPeter Torstensson, Närpolischef i Åmäl.Nu är det två år sedan som Peter Torstenssonblev närpolisområdeschef i Åmål. I distriktet ärhan känd som en handlingskraftig chef som intepara pratar. Han själv lovordar personalen.Länsmannen 3/2004 7

Med satsFör drygt ett år sedan presenteradeRikspolisstyrelsen en nymetod för hur svensk polis ska arbetamed att få ner mängdbrotten1 . Metoden är tänkt att höjakvaliteten på utredningarna, gekortare utredningstider ochminska administrationen. Dettatror man kommer leda till attbrottsligheten sjunker och att andelenpersonuppklarade brottökar. Länsmannen har träffatThore Jonsson och Mats Litstrandsom är de som ansvarar för attinföra de nya metodernai Västra Götaland.För att få fram en hållbar utredningsmetodhar man gjort en grundlig inventeringi samtliga polismyndigheter i Sverige.Man har börjat arbetet underifrån medatt kartlägga bra och dålig arbetssätt hosolika professioner inom polisen.För Västra Götalands räkning har HenryThor och Thore Johnson ingått i dengrupp som analyserat de goda och dedåliga arbetssätten för att till slut nåfram till ett genomtänkt och hållbart sättatt genomföra brottsutredningar. Tankenär att brott ska utredas så likvärdigt sommöjligt i hela landet och inte som nu olikaberoende på vart brottet handläggs.För den som är intresserad av den skriftligaslutprodukten av detta arbete rekommenderasslutrapporten för Polisensnationella utredningskoncept- PNU.Rapporten hittar du på IntraPolis.För få brott leder till lagföringGrundproblemet är att polisen har för lågandel personuppklarade brott och förmånga begångna menar Thore Johnssonsom är projektledare för införandet avde nya arbetsmetoderna i Västra Götaland.8 Länsmannen 3/2004Hur mäts då kvalitén i en brottsutredning?Man kan säga att en lyckad brottsutredningär den som leder till lagföring inågon form. Det kan röra sig om såvälåtal, åtalsunderrättelse som strafföreläggande.Utredare i Skövde i full diskussion.

ning på mängdbrottenBrottsutredning – en färskvaraThore pratar om en brottsutredning i termerav en färskvara. Han jämför utredningsprocessenmed produktionen av enmejeriprodukt.– En brottsutredning är egentligen somen färskvara, det ska gå snabbt att taden igenom de moment som behövs förleverans till slutkonsumenten, åklagarna.Klarar vi inte av detta riskerar vi att produkten”surnar” på vägen.Fler utredningar ska leda tilllagföring – hur då?Hur ska vi då lyckas med att få fler utredningaratt leda till lagföring? Hur serarbetsmetoden ut som föreslås inom ramenför polisens nationella utredningskoncept?– En brottsutredning är precis som Thoresäger en färskvara och utredning skaske nära brottstillfället. I Skövde har vibeslutat att vidta vissa åtgärder i PNUsanda, menar Mats Litstrand, utredningsansvarigi Skövde och biträdande projektledare.Tankar finns på utbildning för poliserinom ingripandeverksamheten där detskulle kunna ingå tre månader på akutenhetenoch tre månader på utredningsenheten.När det gäller täckning på dygnetså kunde övergång till tvåskiftslistavara ett sätt att få större dygnstäckningpå utredningsenheten.– Vi har också funderingar på att införaett s.k. förkallningssystem till förhör. Detinnebär att fler förhör kan utföras närmarei tid då anmälan har gjorts, berättarMats.Helhetssyn, uthållighetoch utvecklingDet handlar om helhetssyn, uthållighetoch utveckling, dessa tre ledord genomsyrarhela PNUs grundkoncept. Dettainnebär att man ska ha en helhetssyn därutredningen börjar när händelsen kommertill polisens kännedom och att polisensbrottsutredare oavsett organisatorisktillhörighet, känner ansvar för slutproduktenskvalitet.Massiv utbildningsinsatsGemensamma arbetsmetoder för helapolisverksamheten är en av PNUs hörnstenarför att uppnå en högre kvalitet påutredningar i Sverige. Till exempel skafler poliser bli bättre på förstahandsåtgärdernapå plats på brottsplatsen. Bevissäkringär A och O för ett lyckat utredningsarbete.Inom ramen för projektet har man tagitfram en kvalificerad förundersökningsledarutbildning.Huvudansvarig för utbildningenär Polishögskolan och den kommervara förlagd till Trollhättan i VästraGötaland under hösten och i Skövde undervåren. Första utbildningsomgångenstartar den 31 oktober. Utbildningenmotsvarar minst 20 högskolepoäng.Nyckeln till framgång- aktivt ledarskapEn avgörande faktor för att polisen skakunna genomföra idéerna i PNUs konceptoch göra det framgångsrikt är attdet finns kompetenta och aktiva ledare. Islutrapporten för PNU står att läsa: ”Enav chefens viktigaste uppgifter är attleda och utveckla verksamheten i syfteatt nå resultat. För att göra dettakrävs kunskap men också en förmågaatt skapa resultat genom andra, d.v.s.kommunicera, ge och få förtroende,motivera och skapa arbetsglädje.”Stort ansvar läggs på cheferna för att fåett bra genomslag av den nya arbetsmetoden.Kommer målen att nås?Det som talar för att polisen denna gångska nå de uppsatta målen, en ökad lagföringsamt brottsreducering är det nyaförhållningssättet till, arbetsmetodikenvid utredningen av mängdbrotten, synenpå arbetsledning, genomförande och utvecklingsamt kompetensutveckling ochrekrytering.Thore Jonsson, projektledare för PNUsinförande i Västra Götaland.– I Västra Götaland är vi redan duktigakvalitetsmässigt när det gäller brottsutredningar.Ingen enhet har idag en redovisningsprocentsom ligger under 90 %.Detta är en enastående siffra i ett riksperspektiv.Nu ska vi ska bara se till atthöja antalet som leder till lagföring avslutarThore Jonsson.Carin FhyrFoto Sven-Olof Larsson1MängdbrottI utredningen avser mängdbrott brott av s.k.enkel beskaffenhet. Det vill sägatillgreppsbrott, våldsbrott, skadegörelsebrottoch fridsbrott som drabbar allmänheten istor omfattning relativt till grov brottslighet.Länsmannen 3/2004 9

Carina i blickfånget på LKCSom ny chef för LKC har CarinaPersson mångas ögon på sig.Men hon tycker ändå inte atthennes position i myndighetenär mer utsatt än andra chefers:- Nej, jag tänker inte så. Jag serinte mig själv som någon frälsareutan tänker att det här är ettjobb som hela gruppen ska göratillsammans, säger hon och syftarpå såväl sina 120 nya kollegersom på övriga polismyndigheten.När Länsmannen träffar Carina Perssonhar hon varit chef för Länskommunikationscentraleni en dryg vecka. Hon harhunnit installera sig i sitt rum och börjatlägga upp planer för hur hon ska lärakänna verksamheten på LKC. De lärdomarnaska komma inifrån, säger hon bestämt.– Jag ska ägna första tiden åt att träffapersonalen, både enskilt och i grupp.Därefter kan vi gemensamt se vilka förändringarsom behöver göras och hurdet ska ske, förklarar hon.Hon kommer att ha ungefär 120 personeromkring sig när alla tjänster är besattapå LKC. Förhoppningsvis ska de10 Länsmannen 3/2004120 personerna ha sökt sig till verksamhetenför att de verkligen vill komma dit,inte för att de är kommenderade. Frivillighetenoch intresset för jobbet är vikigt,tror Carina. Hon hoppas dessutom på attmånga från PO1 norr, PO2 och PO3 skasöka tjänsterna. Deras kompetens samtlokal- och personkännedom är angelägenatt få med sig.Carina är fullt medveten om att hon harmångas ögon på sig. Det gäller för henneatt ena en grupp och en verksamhetsom har fått ta mycket stryk och ärminst sagt omdebatterad. Det gigantiskaövertidsuttaget har lett till en arbetsmiljöanmälanoch har dessutom gjort attverksamheten har kostat stora summorpengar.Tagit fram åtgärdsprogramMen på sikt ska det bli slut med det. Ettåtgärdsprogram i fem steg har tagitsfram av bland andra LOP-chefen MariaOswaldson. Det består av ökad dimensionering,högre lön för operatörer, övernattningsmöjligheterför inkommenderadeutifrån, försöksverksamhet med civilalarmoperatörer och en ny samverkansgrupp.Åtgärderna har lett till fler sökandeav såväl fasta tjänster som förstärkningstjänsterpå LKC, men det fattasfortfarande sökande. Och här kommerden omdiskuterade frågan om civila operatörerin i bilden.– Det är beslutat att en försöksverksamhetmed civila ska genomföras och jagär positiv till det försöket, säger Carina.– Men det gäller att vi är förnuftiga ochgenomför det på rätt sätt eftersom dethar varit mycket diskussioner kring detta.Civila operatörerDet finns civila operatörer redan i dag,fråge- och sambandsoperatörerna(FSOP). Enligt de nya planerna skulle encivil LKC-operatörer ingå i varje turlag.Det är ännu inte helt klart vilka arbetsuppgifteroch befogenheter de kommeratt ha, vilken lön de kommer att få ellerhur deras ställning kommer att se ut gentemotde polisutbildade. De fackliga diskussionernapågår som bäst och Carinavill inte förekomma dem med spekulationer.Men det är inte bara frågan om civilanställdasom är aktuell. Andra omdebatteradeämnen är frågan om prioriteringarav larm samt den påstått dåliga lokalkännedomenhos operatörerna.

– Vi finns till för allmänheten och skakunna ge den bästa servicen. Det serolika ut i Göteborg och PO3, och dåmåste vi anpassa oss efter det. Det ärockså därför som det är så viktigt att vifår förstärkning från alla delar av myndigheten,säger Carina.– Sedan ska man vara medveten om attdet blir lite fantomkänslor i organisationenvid förändringar. Ofta pratar vi omdet som tidigare var bra men glömmerdet som var dåligt. Mycket har blivitbättre, men det finns saker som behöverbli ännu bättre. På det stora hela görs ettfantastiskt arbete på LKC.Funderar på framtidenNu hoppas Carina på en period med arbetsrodär man kan planera LKC:s verksamhetpå lång sikt. Hon vill kunna funderapå frågor om framtiden,kvalitetssäkra verksamheten och görauppföljningar av exempelvis svarstiderna.Hon är övertygad om att LKC-skeppetska hamna på rätt köl hyfsat snart.Det ska ske med hjälp av hela gruppenoch det ska bland annat ske med hjälpav kommunikation:– Min erfarenhet är att man kan lösa istort sett allt genom att tala med varandra.Det kommer att fungera även här.Malin SahlströmFoto Nina Lindhe TellKort om Carina PerssonAktuell: som ny chef för LKCBakgrund: Körde radiobil i nuvarande näpo Kortedala, arbetadeinom sjöpolisen, gick vakthavande pkom-utbildningen, planeradeEU-toppmötet, arbetade på RPS verksledning, LOP stab, RPS(arbetade med bastaktik och särskild polistaktik), LKC-projektetsamt 40 poäng juridik som hon har läst parallellt med jobbet (Womento the top-projektet)Bor: i LerumFamilj: Gift med Anders och har två barn.Fritid: Familjen, segla och träna.!Vårda ditt språk!Dags att vårdaspråket på IntrapolisHar du någon gång funderat på vilketspråk du använder i jobbet? På vilka orddu väljer, på vilket sätt du skriver ellerhur du tilltalar målsägande eller misstänktavid förhör?Informationsenheten vill väcka liv ispråkvårdsfrågorna och gör det numerapå Intrapolis.Vi värnar alla om polisens ansikte utåt.Vi tänker ofta på hur vi agerar, reageraroch på hur vi ser ut – att uniformen passaroch att mössan sitter rätt är kanskepetitesser, men inte desto mindre betydelsefulla.En annan viktig bedömningsfaktor är detspråk vi använder. Slang, jargong ochsvåra ord hör inte hemma i ett språksom ska kunna förstås av alla som kommeri kontakt med oss.Därför är det nödvändigt att vi funderarpå hur vi talar och hur vi skriver.Som en hjälp till ett bra språkbruk inommyndigheten publicerar vi numeraspråkråd på Intrapolis. Du hittar artiklarnaunder fliken ”Jobbet och jag”. Vikommer att ge språktips, exempel påbra och ”dåligt” språk och föra diskussioneri olika språkvårdsfrågor. Nyatexter publiceras varannan vecka.Skriv gärna till vår funktionsbrevlåda,, om du har tips,åsikter eller frågor som rör vårt språkeller hur vi skriver inom myndigheten.Malin SahlströmSpråkvårdare inomPolismyndigheten i Västra GötalandIllustration Nina Lindhe TellLänsmannen 3/2004 11

Foto Nina Lindhe TellSamordning motungdomsbrottlighetenEfter att polisens ettåriga insats mot rekryteringen till kriminella gängi Göteborgs norra stadsdelarna avslutas, startar en fast verksamhet iprojektets anda.Bertil Claesson lämnar sin post som chef för Närpolisområde Angeredoch blir tillsammans med Anders Persson samordnare för arbetetmot rekrytering till kriminella gäng och ungdomsbrottslighet i Göteborgsområdet.Ett arbete som sker i nära samarbete medåklagare, stadsdelsnämnderna, socialtjänst och bostadsföretagen -den verksamhet som kallas ”Ung och trygg i Göteborg”.Kortedala/Bergsjön och Gunnared. MenBertil Claesson berättar att det underåret kommit signaler från flera stadsdelaroch närpolisområden att ett samlatgrepp mot ungdomsbrottsligheten behövs.– Under projektets tid har det växt, manfick till exempel lägga mycket energi iBacka, säger Bertil, något som inte varplanerat från början.12 Länsmannen 3/2004Från början koncentrerade man sig i projektetoch Ung och trygg bara på stadsdelarnaLärjedalen, Biskopsgården,Fler ungdomspoliserDärför är det nu beslutat att fler närpolisområdeni Göteborgsområdet ska

Foto Tomas CahierAntal begångna brott i SDN Biskopsgårdeni kategorierna: våldsbrott, fordonsbrott, Inbrott,stöld och skadegörelse under1 oktober 2004 till 31 augusti 2005.Bertil Claesson och Anders Persson ärmycket nöjda med projektarbetet och serfram emot att utveckla arbetssättet ytterligare.I Biskopsgården bor 25 688 invånareskamordna insatserna mot ungdomsbrottslighetoch rekrytering till kriminellagäng. Det rör sig inte om något förlängtprojekt utan ett nytt arbetssätt i linjeverksamheten.Allt för att få en stabil insatsmot gängbrottslighet och ungdomskriminalitet.– Polisen ska vara ett naturligt inslag iungdomarnas vardag, säger Bertil, vi skasynas i ungdomarnas miljöer. Antaletungdomspoliser blir nu 12 på Hisingen,11 i Frölunda, 10 i City, 12 i Mölndal, 10 iKortedala/Bergsjön och 24 i Angered.I Gårda öppnas ett kontor för polisenssamordnare, tre analytiker och fyra särskildautredare av ungdomsbrott. Härkommer också Ung och trygg att ha sinalokaler och Utbildningsförvaltningen haen representant. Åklagarna kommerockså att finnas i lokalerna. Samarbetetblir alltså fördjupat, polisen delar till ochmed lokaler med sina samverkanspartnersDetta ligger i linje med projektets syfteatt minska luckorna mellan olika myndighetershantering av ungdomsärendenoch förbättra möjligheterna att ta handom ungdomar i farozonen. Tack varesamordningsfunktionen kan man efterBA-analys och polisresurser efter samrådmed närpolisområdenas chefer flyttapolisresurser dit de för tillfället behövs.Åklagare och socialtjänstensatsarNytt är också att åklagarmyndighetenknyter ytterligare en person till Ung ochtryggs verksamhet. Åklagarna är Per-Erik Linsell och Håkan LarssonPrecis som under projektets gång kommerman ha ett nära samarbete med socialtjänstensom har sex socialsekreteraresom följer med grupperna på deraspass. Något som enligt Bertil Claessonfungerat fantastiskt bra.Arbetet har gett resultatBertil och Anders är mycket positiva tillden nya organisationen. Att arbetssättetfungerar finns det flera tecken på.Bland annat har bilbrottsligheten i Biskopsgårdengått ner med omkring 30 %under året. Något som Bertil förutompolisens arbete tillskriver kommunenssatsningar för ungdomen och socialbidragstagaresamt bostadsbolagens förbättradebelysning av bland annat parkeringsplatser.Tomas CahierLäs mer om polisens insats motrekrytering till kriminella gäng iLänsmannen nr 3 2004 och omaktuella saker på Ung ochtryggs webbplatswww.utg.goteborg.se.Länsmannen 3/2004 13

Tema civilanställdaSå många som 25 procent av myndighetens alla 3 600 anställdaär civila. De finns på alla nivåer i organisationen menhar helt skilda arbetsuppgifter.Temat i Länsmannen ska denna gång handla om just de civiltanställda. Var finns de? Vad gör de? Vilket inflytande har depå verksamheten? Hur ser framtiden ut?LokalvårdareArkivarieCivil utredareSystemvArbetsmiljöhPressekreterarePersonalkonsulentUtbildningssamordnareAnmälningsmottagareDelgivningsmanIT-teknikerInformatörJuristParkeringsutredareAssistentPolismyndigheteni Västra GötalandKemistRadioteknikerLKC-operatörPrästGodshanterareReceptionspersMilFotografServicepersonalSekreterareJämställdhetshandläggarTillståndshandläggarePasskontrollantBilinspektörWebbredaktörAnalytikerEkonomStatistikerHästskötare14 Länsmannen 3/2004

etareHur långt kan en civilanställd nå?andläggareonalljöteknikereLönerapportörVaktkonstapelFör bara några år sedan hade det varit otänkbartmed en civil chef inom polismyndigheten. I dag ärdet ett faktum. Men hur långt kan man egentligengå? Hur högt kan en civilanställd klättra?– Det finns inga formella hinder mot en länspolismästaremed civil bakgrund, konstaterar KristerJacobsson, länspolismästare med polisutbildning.Det har hänt mycket på personalsidan inom polismyndighetende senaste åren. Vi har fått civilaförvaltningschefer, analytiker, operatörer, informatörer,tekniker och utredare. De är i mångafall akademiker som har pecialrekryterats för attmyndigheten ska få del av deras kompetens.Långt ifrån alla civilanställda innehar höga positioneri myndigheten. Men de kan ha en ambitionatt klättra. Och frågan är då, hur högt kan mannå utan polisutbildning?Länspolismästaren Krister Jacobsson säger attdet går att komma långt. Riktigt långt. Till ochmed upp till hans position:– Länspolismästaren i Halland är åklagare i grunden,d vs att han saknar polisutbildning i grunden.Flera bitr länspolismästare har en bakgrund sompersonalchefer. Det finns alltså inga formella hindermot att anställa en länspolismästare utan polisutbildning,menar Krister Jacobsson.Myndigheten har chefsutbildningsprogram för civilapå förvaltningssidan, däremot anser inte länspolismästarenatt verksamheten är mogen för civilachefer på operativ nivå, t.ex. rotlar. Han villinte säga att det aldrig kommer att hända, men iså fall ligger det många år framåt i tiden och dåkanske på någon specialenhet. Polisorganisationenär mycket speciell och kräver därmed speciellakunskaper av cheferna för den operativaverksamheten. Att ansvara för exempelvis våldsochtvångsanvändning kräver kompetens sominte enbart går att läsa sig till. Det krävs ävenpraktisk erfarenhet.Krister Jacobsson tycker att myndigheten harvunnit mycket på att anställa civila som komplementtill poliserna. Bland annat har man tvingatsse på verksamheten med nya ögon, man har knutittill sig ovärderlig kompetens och man har sparatpengar genom att löneläget är lägre än för poliskollektivet.Dessutom, som i fallet med LKC,räknar man med att kunna få mängder av intresseradetill ett arbete som vi har svårt att rekryterapoliser till.Malin SahlströmIllustration Nina Lindhe TellLänsmannen 3/2004 15

Mariana Göbel och Arne Mjörnstad i myndighetens centralarkiv i Göteborg.Myndighetens minneBakom en stabil järndörr i Polishusets källarplan finns myndighetenscentralarkiv. Här arbetar Mariana Göbel och Arne Mjörnstad. I arkivetfinns över 2 500 meter pappershandlingar. Mariana och Arne ärrörande överens om att det är en av myndighetens mest intressantaoch roliga arbetsplatser.– Det är vi som är myndighetens minne!Här kan vi plocka fram handlingar från1986 fram till 2001. Yngre handlingarförvaras i olika närarkiv ute i myndigheten.När vi inte längre ska förvara handlingarnagallras de enligt en särskild ordning.Vissa typer av handlingar förs meden särskild budbil till Landsarkivet för attsparas i evighet, berättar arkivredogörareMariana Göbel.Mariana berättar att hon tidigare varit lokalvårdaremen skolat om sig och nusköter hon tillsammans med arkivföreståndarenArne Mjörnstad ordningen icentralarkivet.Arne är långpendlare och avverkar 2816 Länsmannen 3/2004mil varje dag i resor från och till Åsensbruk.Mariana berättar att hon fått höraen hel del historier om deras arbetsplats.– Det finns de som tror att vi blivit förvisadehit ner till arkivet men inget kanvara mer felaktigt. Det är en fantastiskarbetsplats, vi har jätteroligt och ju merman lär sig om arkivering ju mer spännandeblir det. Vi har mycket kontaktmed Ekobrottsmyndigheten, allmänheten,utredare, Åklagarmyndigheten och andraavdelningar inom polisen. Det finns enhel del stamkunder som gärna kommerner och pratar en stund, berättar Mariana.Se men inte röra!I arkivet råder av naturliga skäl god ordningoch det är inte tillåtet för besökareatt själva gå in och leta efter handlingar.Om handlingar läggs tillbaka fel kan debli helt omöjliga att hitta i ett senare skede.– Vi är ett slutarkiv för alla handlingarsom produceras inom myndigheten. Ochdet gäller även CD skivor, disketter, videooch ljudband. Inga originalhandlingarlånas ut utan vi tar kopior, även på filmeroch CD skivor, berättar Arne Mjörnstad.Gamla mord gås igenomI samband med att en särskild utredningsgruppgår igenom gamla ouppklarademord har arkivet fått mer att göra.Det finns många sparade handlingar iarkivet som nu plockas fram och gåsigenom. I vissa fall avgör Arne och Marianavilka handlingar som ska gå till

Ny chefmed idéerVeronica Burhed, nychef för dokumentationsenheten.SittandeJudit Makra, registrator.Landsarkivet. Det kan vara handlingarsom de bedömer som särskilt intressantaatt bevara för framtiden.Spara för forskningenAtt spara handlingar är en viktig del avforskningen av vårt kulturarv till framtidagenerationer. Vi kan alla hjälpa tillgenom att märka upp alla dokumentoch media med tydliga diarienummer såatt handlingen lätt går att söka.Till medarbetarna vill Arne och Marianahälsa att de gärna tar emot besökoch att arkivhandboken är riktigt intressantläsning för alla.Jan StrannegårdFoto Jan StrannegårdAtt polismyndigheten är i behov av förnyelse och förändring är någotVeronica Burhed kan skriva under på. Efter sina första månadersom chef för dokumentationsenheten har hon flera idéer för hurverksamheten kan förändras.Som chef ansvarar Veronica för Centralarkivetoch Allmänna Diariet, hon ärarkivansvarig för LOP, LKP, FVA ochPO1 syd och har samordningsansvar förhela myndighetens arkiv och diarieföring.På Dokumentationsenheten är detsju personer som arbetar med arkiveringoch diarieföring men det är många flerutspridda inom myndigheten.Vakande ögaVeronica Burhed är den som ska hållaett vakande öga över myndighetens rutineroch även utbilda medarbetare i arkivregler.Hon har gått ledar- och projektledarutbildningoch ser fram emot attjobba som chef.– De senaste åren har jag arbetat påGöteborgs Energi och i Mölndals kommun.Senast med som projektledare förinförandet av 24-timmarsmyndigheten.Jag utnyttjar gärna den digitala teknikenoch jag har en hel del idéer om hur vikan effektivisera verksamheten, berättarVeronica Burhed.Veronica tycker att det är stor skillnadpå att jobba inom polisen jämfört medverksamheten inom kommunen.Här är det mera styrt och det finns anvisningarfrån Riksarkivet, landsarkivet.Även RPS är med och reglerar och harsynpunkter.Önskar IT-stöd i arkivet– Vi har både hängslen och livrem vilketkan skapa onödigt mycket administrativarutiner. Det gäller att spara och diarieförarätt saker och undvika dubbelarbete.– På min egen enhet blev jag väldigt förvånadöver att det inte fanns något ITstödför att förteckna arkiv. Detta medföratt arbetet blir mycket meratidskrävande. Där hoppas jag kunna hjälpatill med att effektivisera verksamheten,berättar Veronica.Ordning och redaGenom att vara tydlig och struktureradredan när handlingar skapas underlättasarbetet för de som ska ta fram handlingarnär de efterfrågas i arkivet– För den som arbetar med utredningenär många uppgifter självklara och detkan vara lätt hänt att man glömmer attnotera dem. Men för att hitta i arkivetkan det vara ovärderligt att man är tydligoch t.ex. skriver vem som finns med påen bild. Där är medarbetarna en viktigdel och vi är helt beroende av er hjälp,avslutar Veronica Burhed.Jan StrannegårdFoto Anna DahlLänsmannen 3/2004 17

Informationsenheten –en service för hela myndighetenEn enhet i myndigheten som ärvälkänd för endel men okändför andra är informationsenheten.Enheten tillhör länspolismästarenssekretariat och är belägeni polishuset i Göteborg. Härarbetar tolv personer med olikabakgrund och funktioner. Infoenhetenär en servicefunktion förhela myndigheten såväl för chefersom för enskilda medarbetaresom behöver råd och tips.InformationsansvarAlla som arbetar inom myndigheten harett informationsansvar, dels att ta till siginformation men också att lämna ifrånsig information. Informationsansvar förett ärende har den som ”äger” ärendet,exempelvis fu-ledaren, länsvakthavandeeller inre befäl. I bland kan man behövaavlastning eller ett råd på vägen och dåfinns vi på informationsenheten. Både ismått och i stort.Vänd dig till informationsenhetenom du har frågor om:• Kommunikationsplaner– Vi har ett projekt som löper över 6månader och behöver hjälp med hurvi ska nå ut med vårat budskap – hurska vi göra..?• Myndighetens IntraPolis– Jag vill ha ut information på Extrabladet.Kontakta webbredaktionen såhjälper de till.• Myndigheten hemsidaHär arbetar vi tillsammans med RPSoch viss information läggs ut centralt.Annan information lägger vi ut lokalt.Kontakta webbredaktionen om du harinformation som vi behöver gå ut medtill allmänheten.Dagligen presenterar lkc-informatörenett urval av de händelser som inträffatunder det senaste dygnet.• Strategisk medierådgivning– På insändarsidan i Skövde Nyheter18 Länsmannen 3/2004Jan Bertilson, lkc-informatör i händelsernas centrum.står en skarp insändare som kritiserarpolisen – ska vi bemöta den ellerinte?• PressmeddelandeSkickar vi när vi har information somvi tycker bör ut till allmänheten viamedia. Kontakta alltid informationsenhetennär du vill skicka ett pressmeddelande.• PresskonferensHåller vi när så är nödvändigt. Vihåller i arrangemanget och bistår densom äger ärendet. Kontakta alltid informationsenheten.• Intervjuer i radio, tv och tidningarGrundtanken är att den som handläggerett ärende eller besitter en speciellkompetens ska ta de frågor som kommerfrån journalister. Behövs stöd föratt få arbetsro kontaktar man informationsenhetenför avlastning. Vi kandå, efter att ha kommit överrens omvad som ska sägas, ta intervjuerna.• Länsmannen - personaltidningKommer ut med fyra nummer per år.Allt material, bilder och texter producerasav informationsenheten. Vi targärna emot tips på intressanta reportageoch vad som händer i myndigheten.• TrycksaksframställningVi tar fram olika typer av trycksakersom beställs av myndigheten.I PO1 pågår ett friskvårdsprojekt därman önskade ta fram en 30-sidig broschyrom kost, motion och hälsa. Tillsammansmed representant från PO1tog enheten fram en trycksak från axtill limpa.• FilminspelningarPolismyndigheten hyr ibland ut uniformeroch även poliser för att medverka i olikafilminspelningar. Kontakta alltid informationsenheten.Carin FhyrFoto Nina Lindhe Tell

Pass på i StrömstadReceptionen på polisstationeni Strömstadunder ombyggnad.När du läser detta har det nya passystemettillämpats en kort tid. Förhoppningsvisfungerar det som tänkt. Men så här iförtid är osvuret kanske bäst. Förarbetenahar dock varit omfattande. Planering,projektering, information, upphandling,ombyggnation, installation, utbildning ochstart. Allt detta och mycket mer därtillingår i ett så omfattande projekt. En storförändring blir det, i första hand för våracivilanställda.De som drabbas av den nya rutinen harhaft en jobbig tid fram till ikraftträdandet.Inte nog med att man haft mångafrågor om rutinerna. Man har också imånga fall fått vara med och planera förden ombyggnad av vissa polisstationerdär så behövts. Att få in en ny stor maskini en gammal sliten polisstation medbegränsat utrymme låter sig inte göras ien hast.Efter ett antal informationstillfällen undervåren, i samband med bland annat arbetsplatsträffar,blev det så dags för ombyggnad.Eftersom jag tjänstgör i Strömstadär det naturligt för mig att refereratill denna stations arbete. Turligt nogväntade man med starten tills den värstasommarrusningen hade lagt sig. Turisternahade åkt hem och lugnet började lägrasig över stationen.Hantverkare i husetHantverkare drog in med buller ochbång. Möbler och annan inredning flyttadesoch väggar revs. Ledningsdragningar,hammarslag och borrmaskiner blevett påfrestande inslag i den dagliga verksamheten.Allmänhetens besök kundenaturligtvis inte undvikas och improvisationernablev många. När hela receptionsdiskenförsvann fick andra lösningarhittas. Den passökande fick lotsas innanförskranket och nästan sitta i knät påhandläggaren. Extra många besök kanskedet också blev då man ville ansökaom ett 10-årspass före det nya systemetoch därmed spara en del pengar.Många frågor blir det…400:- och 5 års giltighetstid. Kan det bli”svårigheter” att förklara denna förändring?Varför skall denna lilla bok vara sådyr? Varför skall polisen ta arbetet frånortens fotofirmor som tidigare tagit passfoto?Varför får man inte le på ett passfoto?Får man inte vara glad när manskall ut och resa? Frågorna från denpassökande allmänheten kommer säkertatt dyka upp.Hur blev ombyggnaden då? Ja, gott omplats för apparaten och säkerhetsdiskmed skyddsglas. Men allt följde inte medi paketet. En del målningsarbete fickskötas av en helgtjänstgörande receptionistdå vi gärna ville ha en och sammafärg på hela utrymmet. Närkontaktenmed besökaren blir sämre på bekostnadav att säkerheten ökar. Utrymmet innanfördisken begränsas och försvårar kanskeför personalen att få arbetsro. Mansitter nästan på varandra vid de tillfällenman är två i tjänst. Och det kanske manbehöver vara då ett antal pasställen försvinneroch ansökningarna på resterandestationer kommer att öka.Tage ÖdlundFoto Tage ÖdlundLänsmannen 3/2004 19

Ann-Sofi Gunnarsson,Barbro Olofsson och Lena Dahlin.Dina pengar – deras ansvarDu ringer kanske till din kontakt på Lönekassan när något inte stämmermed din lön, men få kan sätta ett ansikte på den de talat med,och än mindre vet de hur arbetet på Lönekassan fungerar.På Lönekassan är det ordning och reda.De flesta som arbetar där har minst 20års erfarenhet, en del till och med 30.– De förstår inte själva hur fantastisktbra de är, säger Lena Dahlin, ny chef förLönekassan sedan 1 juni i år. Hon talargärna väl om sina medarbetare.– De är noggranna och jätteduktiga –riktiga löneexperter! fortsätter Lena,som har en bakgrund som ekonom ochlönekonsult i den privata sektorn.Arbetstopp i mitten av månadenVarje månad skickas det ut cirka 4 000lönebesked från myndigheten. Runt den15-16 i varje månad brukar vara denmest hektiska perioden för löneadministratörerna.Sedan planar det ut och arbetethandlar bland annat om att gå igenomoch kontrollera olika typer av kvitton,t.ex. läkarkvitton.Lön i förskottNär du är nyanställd läggs du in i systemetoch din lön, enhet och schemaskrivs in. Sedan får du lönen i förskott,det vill säga, du får septembers lön i september.Blir det sedan några ändringarså regleras det på lönen efter. Din lokalalönerapportör lägger in avvikelser, frånvarooch övertid som sedan Lönekassangår igenom.Lön är komplextEfter att ha pratat med Lena en stundkänner jag att det börjar snurra runt i huvudet,men hon tröstar mig med att säga:– Lön är otroligt komplext. Många chefertycker också att det är svårt, men jagvill att de skall veta att jag finns här föratt svara på deras frågor.Maria HällqvistFoto Maria Hällqvist20 Länsmannen 3/2004

Per-Åke Svensson (tv) på Kriminaljourenär ansvarig för verksamhetenmed medborgarvittnen.George Sandbakken medborgarvittne.MedborgarvittnenI snart 50 år har det funnits medborgarvittnen i Göteborg.Deras uppgift är att öka rättssäkerheten och ge allmänhetenen representant med insyn i polisarbetet.Medborgarvittnets arbetsplats är personintagetpå Ernst Fontells plats. Här är de med vid avvisiteringoch utskrivning av de intagna och ser såatt allt går rätt till. De för dagboksanteckningarmed bland annat vilka tillhörigheter den intagnehade med sig. De noterar också om den intagnehade några sår eller skador när han kommer in.Medborgarvittnet - ett extra par ögonPer-Åke Svensson på kriminaljouren är ansvarigför verksamheten med medborgarvittnen.– De gör stor nytta, säger han och ger ett exempel:Det händer att en intagen påstår att han hademer pengar med sig än vad han fick tillbaka närhan skrevs ut. Medborgarvittnet kan då jämförasina anteckningar med personintagets personaloch intyga att summan som gavs tillbaka stämmermed summan som lämnades in.George Sandbakken har varit medborgarvittne iöver två år och är ordförande i Göteborgs medborgarvittnesförening. Han berättar att det finns60 medborgarvittnen i Göteborg. De är valda avkommunfullmäktige och har sin tjänst i fyra år.Viktigt att påpeka är förstås att de är kommunensom arvoderar dem.Det är inte bara i personintaget som medborgarvittnenaär till hjälp, de kan även stå till tjänst vidförhör i Göteborgsområdet.– Narkotikaroteln använder sig av oss vid förhör,i regel när det är ungdomar, berättar George.Innan förhöret startar presenterar medborgarvittnetsig och berättar att han är där för att se till attallt går schysst till och att han har tystnadsplikt.Kommunfullmäktige utsermedborgarvittnenGeorge tycker inte att medborgarvittnena sesmed misstänksamhet av polisens anställda.– Nej det fungerar bra, menar han och tycker attdet har blivit än bättre det senaste året.Nu har man nämligen styrt upp uttagningen avmedborgarvittnena. Innan kommunstyrelsen tarbeslut om vilka som ska delta så får de nomineradekomma till polishuset och under Per-EriksSvensson försorg se vad det innebär att varamedborgarvittne. När de sedan har funderat påsaken och tackat ja så tar kommunfullmäktige sittbeslut.– På så vis får vi folk med intresse, menar George.Medborgarvittnet når du på ank. 921 30 kl 8-23på vardagar och dygnet runt fredag-lördag.Tomas CahierFoto Tomas CahierLänsmannen 3/2004 21

Decennietsstörsta svenskaidrottsevenemangPeter Jigström,ansvarig på EMkansliet.I bakgrundenskymtar Ullevidär tävlingarnakommer att hållas.Till vänster polisensofficiella loggaför evenemanget.EM-2006 i friidrott närmar sig. Planeringenpågår för fullt i samverkanmed flera organisationer.Samtidigt med tävlingarna genomförsen EM-fest i Göteborgoch man räknar med att dessabåda evenemang tillsammanskommer att locka en kvarts miljonbesökare varje dag. I Gårdahar polisen upprättat ett EMkanslisom håller i planeringen avde polisiära insatserna.Invigningen på Götaplatsen den 6 augusti2006 är ett helt nytt grepp. Borta är delånga inmarscherna på arenan. Kändaartister kommer att uppträda och manräknar med att cirka 25 000 – 30 000personer vill vara med på plats. Detta lederförstås till ökade säkerhetsinsatserbåde ordnings- och trafikmässigt.Fokus på personalplaneringoch organsiationAlla delar av planeringen inför EM löperparallellt, men just nu är det fokus påpersonalplanering och organisation.Kommenderingscheferna är utsedda ocharbetet med att placera rätt kvinna/manpå rätt plats fortgår genom att chefer ivarje led får möjlighet att påverka valetav den personal som de ska arbeta medunder kommenderingen.Man har också kontakt med Rikskriminalpoliseni Stockholm, vilka samordnaruttaget av polismän som kommer utifrånför att delta i kommenderingen. När detgäller personalplaneringen tas stor hänsyntill att poliskommenderingen blir effektivoch så personalvänlig som möjligt.Mer information på hemsidanInformationsarbetet, både externt och interntär omfattande och viktigt. Mycketinformation finns att hämta på myndighetenshemsida ”EM 2006”. Har du frågoreller synpunkter är du välkommenatt kontakta EM-kansliet på Gårdavägen1. Kansliet har fått förstärkning avLena Berg och Hans Lippens, som tillsammansmed Peter Jigström, Bo Gustafsonoch Roy Ljungqvist hoppas kunnamedverka till att Göteborgs störstaidrottsevenemang sedan VM-95 blir enpositiv upplevelse för alla inblandade.Nina Lindhe-TellFoto Nina Lindhe-TellFull aktivitet på EM-kansliet. Kansliet bemannas av fem personer: Roy Ljungqvist, Lena Berg, Bo Gustafsson,Hans Lippens och Peter Jigström.22 Länsmannen 3/2004

Tre sidor av Sofia MyrénJill Johnson, Peter Jöback, Martin Stenmark, Christer Sjögren,Tripple an´ Touch och kören Solid Gospel, vad har de gemensamtmed Sofia Myrén? Naturligtvis är det sång och musik.Namn: Sofia MyrénYrke: Polis.Ålder: 30 årBor: Masthugget,Gbg.Civilstånd: SingelFritid: Golf, MC,Stämma: SopranProfilenDet här numrets profil har hunnit med att provaflera olika verksamheter. Efter gymnasiet blevdet en kurs i Svenska Kyrkans regi på folkhögskola.Inriktningen var drama. Arbete som församlingsassistentinom kyrkan, arbete med handikappadeoch utvecklingsstörda barn, kontaktpersonpå en högstadieskola och musikutbildning iOslo är några av tidigare sysselsättningar. Dessutomett år som au pair i Paris.Tar sig tonFärdig polis blev hon för snart 4 år sedan. Jobbarpå IGV i Mölndal men har provat förstärkningstjänstgöringbåde i Uddevalla och Strömstad. Kuloch lärorikt att få prova andra arbetsplatser ocharbetssätt. Sången har hon inte lagt åt sidan. Alltsom oftast står hon på scen och tar sig ton. Därkommer det gemensamma med de uppräknadeartisterna in. De står nämligen ofta på sammascen. Sofia ”körar” i många olika sammanhangoch klarar de flesta musikstilar.Att sjunga är en livsstilUppvuxen med musik i en mycket musikalisk familjvar det naturligt att slå sig in på den banan.Att sjunga har blivit lite av en livsstil som ger såotroligt mycket tillbaks.– Att få sjunga ut, leva med i sångerna, i musikenoch känna hur hormonerna frigörs är stort.Det känns nästan som en drog-kick att få sjungaoch lyssna till fin musik och bra texter. Specielltgäller detta kanske gospel där man ger ”allt” medrösten och inte klarar att stå stilla. Man blir gladoch stark av sången, både till kropp och själ. Enhelt annan känsla än vad man upplever i den dagligatjänstgöringen,” säger Sofia.Sjunger gospelEtt par gånger har Sofia varit över i USA ochdeltagit i Gudstjänster i ”svarta” kyrkor. Dessakyrkor som har en alldeles speciell sångkultur. Attdelta där var en helt otrolig upplevelse som intelätt låter sig beskrivas. Som medlem i gospelkörenSolid Gospel får hon återuppleva något avden stämningen. Att stå på en scen och sjunga infören stor publik är inget som skrämmer Sofia.Att däremot stå och prata inför samma publik gerlite mer darr i benen. Att däremot prata på i smågrupperoch öga mot öga är en helt annan sak.Där har hon lätt för att uttrycka sig.En beskrivning av Sofia Myrén och hennes förhållandetill sången och musiken skulle kunna blilång. Tyvärr är utrymmet här begränsat. Men tillfällenatt se och höra denna alltid glada och positivasångfågel i framtiden lär bli många. Vår egensångkör får förstärkning till julkonserten i Vasakyrkanoch musikkåren får ibland också en solist.Tage ÖdlundFoto Tage ÖdlundLänsmannen 3/2004 23

Polisens dagDet blev en dag fylld av spännande aktiviteternär polismyndigheten och Göteborgspolisensidrottsförening bjöd intill Polisens dag den 10 september i Kallebäck,Göteborg.Många olika aktiviteterAktiviteterna avlöste varandra och den tidige besökarenkunde njuta av en uppvisning av polisenshästar. Den som var nyfiken på bombrobotenfrån tekniska roteln kunde få en förevisning avdenna tekniska makapär.Dagens aktiviteter var framförallt anpassade tillden yngre målgruppen. Här fanns tipspromenad,hinderbana, prickskytte med innebandyklubba ochgolfklubba. Dessutom fanns en fiskdamm ochmöjlighet att köpa lotter. När magen kurrade kundeman smaka nygrillad korv eller goda smörgåsar.Hundarna imponeradeNär polishundarna med sina förare kom in pågräsplanen satt det många förväntansfulla barnoch vuxna för att se på bland annat lydnadsprov.Hundarna visade sina kunskaper och samspelmed sina förare.Provsitta polishelikopternEfter lunch var det dags för en av dagens höjdpunkter.På grusplanen landade polishelikopternoch den som önskade fick komma in och provsitta.Något senare kunde man också njuta av underhållningfrån polisens musikkår.Polisens dag var ett mycket trevligt och uppskattatarrangemang och väl värt ett besök dennahöstdag.Carin FhyrFoto Informationsenheten24 Länsmannen 3/2004

Vikten av goda mötenEn berättelse från integrationsgruppen om att fånga tillfällen i flykten och bygga broarI juli månad fick Göteborg besök av DalaiLama, Tibets och Tibetanska Buddhismens ledaresom sedan 1959 lever i landsflykt i Indien.Dalai Lama var hitbjuden som hedersgäst avföreningen för Kognitiv Psykoterapi för attmedverka vid deras kongress. I programmetför Göteborg fanns också ett samtal med ärkebiskopKG Hammar som avhölls i Scandinaviuminför en stor publik.För att motverka förtryck och rasism länder ochfolkgrupper emellan, är det viktigt med öppenhetoch att modet av att våga tala om känsliga frågorbevaras och förstärks. I denna anda reser DalaiLama runt i världen för att öka förståelsen människoremellan, inte bara i religiöst hänseendeutan även för att människor skall må bättre somindivider.Stämde möte med Dalai LamaI början av året fick vi kännedom om Dalai Lamasplanerade besök i Göteborg. Integrationsgruppenskontakter med de olika invandrargruppernai vårt område innefattar även Buddhisterfrån olika länder bl.a. Tibet och tanken föddeshos mig att det kanske fanns en möjlighet att ordnaett möte med deras andlige ledare DalaiLama. Jag lovade att nämna saken för mina kontaktpersoneroch se om det fanns någon möjlighetatt få framföra frågan till Dalai Lamas planeringsgruppnär ett av deras möten skulle avhållasi Göteborg. Jag fick den möjligheten, men inte någotja från gruppen. Man begärde skriftlig ansökanoch personliga uppgifter på var och en somvar aktuell för mötet och att dessa sedan skullehöra av sig per telefon. Säkert en kontroll för atthöra om man talade Tibetanska.Efter många brev och telefonsamtal med denkvinnliga kontaktpersonen blev det ett ja till mötetoch ett erbjudande att jag själv kunde varamed.Ett erbjudande man inte tackar nej till.Trodde inte sina öronNär jag framförde det positiva budskapet till denBuddhistiska gruppen som vid mötet skulle beståav sju personer trodde man först inte att det kundevara möjligt. Det är svårt att sätta sig in i hurhögt vördad Dalai Lama är bland människor ochstatschefer världen över. Tibetaner och Buddhistervärlden över tillber honom som en reinkarnationav den 13:de Dalai Lama. Hans fredsbudskap,utstrålning och livsöde berör många av oss,inte minst genom filmerna, Sju år i Tibet och Kundun.En stor upplevelseMötet blev av och blev en stor upplevelse för allanärvarande. Dalai Lama gav gruppen en hel timmaoch vördnaden och uppskattningen inför honomvar överväldigande. Samtalen fördes på Tibetanskaoch engelska och Dalai Lama varverkligen ödmjukheten personifierad. Samtalensom utspann sig berörde givetvis religion, livsfilosofioch Tibetfrågan. Dalai Lama var mycket intresseradav våra livsöden och skojade och skrattadeoch delade ut goda råd. För egen del varhans önskan att få möjlighet att komma tillbaka tillsitt land och Lhasa och ägna sig helt åt religionoch meditation. På frågan om en ny Dalai Lamaskulle utses efter honom svarade han, att om hansfolk så önskade skulle det ske så.Detta möte lämnade ingen oberörd. Inte minst hardet en betydelse för hur Buddhister i Göteborgsområdetser på polisens roll i vårt samhälle. Fleraav de som var med på mötet har flytt från sitthemland och sin familj. Vi hade alla fått en upplevelsesom vi inte riktigt trodde var möjlig.Stig-Arne GullbrantzIntegrationsgruppen,Kortedala / BergsjönLänsmannen 3/2004 25

Gaypoliser konfererade i LondonDe senaste åren har mångfaldsfråganlyfts fram inom polisen,kanske framför allt när det gällerrekryteringen till polisutbildningen.Polisen bör spegla det samhällevi verkar i. Men vi har mesttalat om etnisk mångfald. Mersällan talar man om sexuell läggning.Kanske är frågan osynligeftersom homo- och bisexuellaär just osynliga – tills den dagenvi själv berättar att vi inte är heterosexuella.Konferens i LondonTre representanter från myndighetensnätverk deltog i somras i Celebrate, eninternationell konferens som anordnadesav brittiska Gay Police Association(GPA) i London. Det engelska ordet gaybetyder ju homosexuell man eller kvinnamen uttrycket används även på svenska.GPA har funnits sedan 1990 och har underde femton åren haft med- och motgångar.I Sverige bildades Gaypolisföreningenår 2001 och förra höstenstartade ett nationellt nätverk för homoochbisexuella inom polisen.Inrikesministern närvaradeVi var tre representanter från nätverketsom deltog i GPAs konferens. Vi behandladebland annat interna frågor närdet gäller sexuell läggning och hur det äratt vara gay inom polisen. Diskrimineringpå våra arbetsplatser, rekrytering till polisutbildningensamt nackdelar med attinte våga berätta för sina kollegor varnågra ämnen. Men även olikheten somen resurs i polisarbetet, strategier förförändring samt hur viktig chefen är för26 Länsmannen 3/2004ett öppet och tillåtande arbetsklimat diskuterades.Alla föredrag var på engelska och talarevar bland annat polischefer, representanterfrån GPA och rekryteringsansvariga.På de brittiska delegaterna förstod vi attdet var en stark signal när den brittiskainrikesministern närvarade.Konferensenfokuserade också på externa frågor somatt det är viktigt att polisen är representativoch någorlunda speglar det samhällevi arbetar i. Det är viktigt att polisenhar förtroende hos särskilt utsatta grupperi samhället. Andra teman var våld isamkönade relationer och den låga anmälningsbenägenhetennär det gällerbrott med homofobiska motiv.Nya lärdomarTotalt var vi ett tiotal personer frånSverige som deltog i konferensen, bådefrån arbetsgivarsida, fack, både civilanställdaoch poliser. Många av de frågorsom togs upp kunde vi känna igen oss i.En skillnad är att Storbritannien har varitett mångkulturellt samhälle betydlig längreän Sverige och man arbetar mer medfrågor om etnicitet, religiös tro och ras.Man har redan gjort erfarenheter som vikan dra lärdom av. Något som vi frånnätverket vill arbeta med för är att ökakunskaper och förändra attityder. Manbrukar nämna siffran 3-5 % när man talarom hur stor andel av befolkningensom är homosexuell. Den siffran är nogungefär den samma inom polisen. I såfall har de flesta av oss en eller flerakollegor som är homosexuella, vare sigvi vet om det eller inte.London prideUnder helgen avslutades resan medLondon Prideparad där alla utom två avStorbritannien polismyndighetermarscherad i uniform. Som vanligt kantadeungefär en halv miljon åskådareLondons gator och det var en häftig upplevelseatt känna den positiva responsenfrån åskådarna.Gav insprationKonferensen gav mig, Katharina ochRolf ny inspiration. I framtiden hoppas vit.ex. att det inom myndigheten ska finnasen särskild utredningsresurs när detgäller hatbrott och våld i samkönade relationer.Kanske är det rimligt att polisenkan erbjuder en möjlighet för den lesbiskavåldtagna kvinnan och bögen som blivitnerslagen på stan att förhöras av någonmed särskilt kompetens.Terror i tunnelbananNågra dagar efter konferensens avslutningexploderade de första bomberna iLondons tunnelbana. Jag tror att vi allakände oss extra berörda. Vi var justhemkomna och en del av våra nyvunnavänner lever och arbetar i London. Arbetsbelastningenhar varit stor och brittiskapolisen har arbetat under myckethög press. Ett bra exempel på när sexuellläggning, hudfärg eller skostorlek intespelar någon som helst roll i polisarbetet.Men där det ändå, för att orka med arbetsuppgiften,är så viktigt att vi känneross accepterade som den vi är.Inger KarlmarkFoto Inger Karlmark

NotiserSammanslagning av växelni Halland och Västra GötalandVästra Götaland hjärta Halland står det i rosamarsipan på tårtan. Det är växeln som firar sinsammanslagning med Hallands telefonväxel,som träder i kraft den 1 oktober.Bodil Nydewall, chef för växeln, tackar sinkollega Lena Lund, tidigare chef för växeln iHalland, för ett gott samarbete. Med Bodil ispetsen ska nu Västra Götaland ta emot bådesina egna och Hallands samtal.– Jag är stolt över er och det arbete ni uträttar, sägerMaria Oswaldsson, chefen för LOP, till personaleni växeln.Nationella nätverket förkvinnliga poliser 10 årUnder hösten 1995 samlades ett antalkvinnliga poliser på konferensanläggningenSkogshöjd i Södertälje. Det varstartskottet för ett nationellt nätverk förkvinnliga poliser, NNKP. Rikspolisstyrelsengav nätverket i uppdraget att försökafå fler kvinnliga poliser att söka arbetsledandebefattningar. Det nationellanätverket skulle också verka för att lokalanätverk startades ute på myndigheternai landet. I dåvarande Göteborgsoch Bohus län hade ett nätverk startatsflera år tidigare likaså i Trollhättan medomnejd.I mitten av september 2005 firades nätverketstioårsjubileum på platsen där deten gång startade, Skogshöjd. På sammaanläggning fanns då också ett antal myndighetsföreträdarei form av personalcheferoch jämställdhetshandläggare.Efter inledande arbetsmöten i respektivenätverk då NNKP bland annat hade ettlångt möte med Svenska polisförbundetsordförande Jan Karlsen träffades debåda grupperna. De fick se den musikaliskateaterföreställningen ”Omvändavärden”, (ja, värden) som handlade omindivider och organisationer i förändringoch därefter åt de en gemensam middagunder livliga diskussioner om nätverketsvara eller inte vara i framtiden.Dag två som egentligen var den förstajubileumsdagen kom Hillevi Engström(m) med ett litet föredrag på temat ”Mittliv som man”. Det vill säga om henneskarriär som polisman, ombudsman påSvenska polisförbundet och nu som riksdagsmanför moderaterna. Därefter fickmyndighetsrepresentanterna följa medpå en resa i NNKP.s historia. Vi redogjordeför våra internationella nätverkskontakter,Nordisk-baltiska nätverketför kvinnliga poliser (NBNP). Europeannetwork of policewoman (ENP) därNNKP har en representant med samtInternational association of women police(IAWP) som har sitt huvudsäte iNordamerika.Vi berättade också om utbildningen iUGL och UGIL och om vårt arbete iuniformsprojektet. Och sist men inteminst fick vi redogöra för vårt skötebarn”Ledarskapsutveckling för kvinnor” somfaktiskt är skapad av NNKP ihop medFyrtornets konsult och utvecklings AB.Sofia Sjökvist, student från Uppsala universitetredogjorde för sin c-uppsats somär en utvärdering av ledarskapsutvecklingen.Vi vågar påstå att vi genom ledarskapsutvecklingenhar följt RPS direktivoch fått fler kvinnor att våga sökaarbetsledande befattningar. Ledarskapsutvecklingenhar genomförts på ett ellerannat sätt i hela landet utom i Jämtlandslän. Den har nyligen kommit till VästraGötaland. (Hittills har tresteg I genomförts och en första Steg IIutbildning kommer senare under hösten.)Dag tre genomförde hela gruppen ettOpen Space seminarium med tema nätverkpå agendan. Många intressanta frågeställningardök upp och diskuteradeslivligt och den viktigaste frågan var denom nätverkets framtid. Vi lever underhotet att slås ihop med alla andra nätverki ett gemensamt mångfaldsnätverkoch det var något som berörde alla deltagarnapå ett eller annat sätt. Var detjubileum eller gravöl? Svaret får vi längrefram i höst eller möjligen i vinter.Lotta JofjordEn av myndighetenssex nationella nätverkshandledareLänsmannen 3/2004 27

Korsord28 Länsmannen 3/2004

Hösten är här. Hög klar luft och lite mörkare närman går till jobbet på morgonen. Lite då och dåfår man plocka fram paraply och stövlar. Det ärhög tid att ge sig ut i skogen och fylla korgenmed trattkantareller. Tycker man inte om att promenerai skogen så kanske man föredrar att sittainne och klura över Länsmannens korsord. Varsågodännu ett kryss!Vi gratulerar förra numrets kryssvinnare!1:a pris, två biocheckar:Andreas Svensson, Göteborg2:a pris, två biocheckar:Lars-Eric Lindberg, Fristad3:e pris, en biocheck:Linda Amberntsson, JönköpingNamn: ................................................................Adress: ................................................................Postnr: ................................................................Ort: ................................................................Redaktionen tillhanda senastden 28 november 2005.Länsmannen/ KorsordBox 429401 26 GÖTEBORGLänsmannen 3/2004 29

NotiserLåna en polis...På årets bokmässa i Göteborg kunde besökarenlåna en person som representeradenågon av de fördomar som finns isamhället. Tanken var att man genom attlåna personen i fråga också kunde fåchans att samtala och kanske slå hål påde fördomar som finns. Det fanns möjlighetatt låna en stor blandning av personerbland annat en som hade HIV, enturk en kristen en muslim etc. Den somville låna en polis kunde under fredagenlåna Thomas Fuxborg från informationsenheten.Nya yttre kommissarierUnder våren har åtta yttre poliskommissarierutbildtas. Utbildningen har omfattatbåde praktik och teori. De utbildadetas i första hand i anspråk förförstärkningstjänstgöring men utbildningenger också behörighet att söka befattning.Stående från vänster: Reine Lamkiewicz,Morgan Tärning, Lars Johansson,Tommy Axelsson, Martin Fredman ochUlf Hallberg.Sittande från vänster: Nina Heyden,Sven-Olof Sundberg (kurschef) och MarianneLindkvist.30 Länsmannen 3/2004F.d. gatubarn från Estland träffade cykelpoliser i GöteborgUnder en vecka i augusti besökte 15 barn i åldrarna 6-17 år Sverige för attuppleva sitt första sommarlov. Barnen som till vardags bor på ett barnhem iTallin har tidigare haft en otrygg tillvaro på Tallins gator med inslag av droger,alkohol och prostitution. På sin sommarvecka i Sverige fick de tillbringanågra sköna dagar i Lundsbrunn och Göteborg. På plats i Göteborg fick demöjlighet att under några timmar träffa och prata med cykelpoliserna ThomasÅsenlöf och Per-Åke Johansson på Lorensbergs polisstation.Iniativtagare till vistelsen var Svenska kyrkan och Marknadsföreningen iGöteborg.Livräddarei TylösandUnder några dagar i slutetav augusti genomfördes enintensiv kurs i livräddningsövningarför en stor del avmyndighetens instruktörer.Livräddarskolan i Tylösand ställdesom vanligt sin anläggning till förfogande.Vår myndighet är förrestenden enda utomstående organisationsom släpps in att hållaegen utbildning där. Det var nu10:e året som fortbildningen genomfördesoch som vanligt önskadesvi välkomna tillbaka.Luftstopp hos barnEn stor bit i årets program var vadsom kallades ”barn-HLR” mensom egentligen heter livräddandeåtgärder mot barn. En inlånad instruktörfrån just Livräddarna leddeutbildningen och genomfördeen kunskapskontroll. Det är intehelt lätt att göra rätt. Tryck inteför hårt, slå inte för hårt och blåsinte för hårt.Foto Nina Lindhe TellNär det gäller barn är det oftast luftstoppdet handlar om. Barnet kan ha sattnågot i halsen. Ett litet barns luftstrupeär inte tjockare än dess egen lillfinger.Utbildningen gav oss inte instruktörsstatusmen en hel del kunskap. Var interädd för att fråga din livräddningsinstruktör.Klipplivräddning och livräddning från båtvar andra varianter på övningar. Att bärgaen nödställd från en hög kajkant ärheller inte så lätt. Du kan knappast bäraupp en fullvuxen för en brant stege. Menen stege kan ändå användas. Längs deflesta kajer finns stegar och livbojar.Rätt använda är de till stor hjälp i ennödsituation. Trots hård vind, kyla ochregn tränades med glatt mod inne vid enav Halmstads hamnar.Tage Ödlund

TackEtt stort hjärtligt tack...för uppvaktning i samband med min pensionering.Tänker särskilt på mina arbetskamratervid Länspolismästarens sekretariatoch vid Kriminaljouren ochgivetvis alla andra som uppvaktade mig.Jeanette JohanssonLänspolismästarens sekretariat○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Ett varmt och hjärtligt tackTill er alla för den fina uppvaktningen isamband med min pensionering.Tack också alla ni som jag haft förmånenatt träffa och arbeta med undermina många år vid Polismyndigheten.Ulla AngelholtNäpo Lerum○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Stort tack!Tack för uppvaktningen vid mitt inträde i50-klubben.Bosse Karlssoni Lysekil○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Tack!Hjärtligt tack för uppvaktningen i sambandmed min pensionering.Gittan Gunnarsson,Telefonväxeln Uddevalla○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Till två kvinnliga poliser...Stort tack till två kvinnliga poliser, medett väldigt trevligt bemötande, som i mittenav augusti guidade mig.HälsningarBosse H, Vilsekommen grå MBHej!Vill säga att jag tycker att ni gör ettmycket bra jobb nere på det där [Göteborgs]kalaset. Inte för att jag går ditsjälv, men att ni håller busarna i styr.Hälsningar dit det berör.Richard KVästra Frölunda○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○POLISTack för hjälp med helikopterunderstöd!Räddningstjänsten i Storgöteborg villframföra ett stort tack för det understödoch den hjälp er helikoptertjänst stod föri samband med skogsbranden i Oxsjöområdetunder vecka 28 och 29.Med vänlig hälsningRäddningschef i beredskapLars Adrian○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○TackEtt stort varmt tack för uppvaktningen isamband med min pensionsavgång.Ralph TingströmNäpo Stenungsund○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○Dagens ros...vill jag ge samtliga poliser som ingrep viddet tillfälle då yxmannen gick till angreppmot allmänheten i Haga, Göteborg. Mankan bara drömma om vad han hade kunnatorsaka. Om det hade kommit småbarn i närheten av honom eller någonannan människa. Slutligen får jag ge eren stor klapp på axeln och ett lycka till ifortsatta ingripanden mot våldet i vårtsamhälle.Med vänliga hälsningarEn familjefarTack!Jag vill på detta sätt tacka alla de medarbetarejag mött och haft nöjet att samarbetamed under mina 45 år som polisman.När jag nu drar mig tillbaka medpension finns det många tankar och minnensom träder fram. Jag vill därför särskilttacka de som en gång tjänstgjordevid Våldsroteln 1989-1985. Det var entuff period men då alla ställde upp ochdeltog på ett proffsigt och ambitiöst sättblev resultatet mycket gott. Det fannsäven många andra arbetskamrater somjag kommer att minnas med värme ochtacksamhet att jag fått möta och arbetatillsammans med.Ett stort och varm tack till alla er somden 23 september gjorde min sista tjänstgöringsdagminnesrik. Tack för alla gåvor,blommor och vänliga tal. Jag är rördöver er omtanke.Jag vill tillönska er alla ett fortsatt gott livoch lycka till i tjänsten.Lars-Ove JohanssonDiciplinenheten○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○?Ett stort tack...till de poliser som hjälpte mig att återfinnamin son Marcus, som kom vilse, onsdagkväll den 13 juli, under vår semesteri Göteborg. Ni ska veta att ni är mycketuppskattade av oss båda. Jag sätter stortvärde på den vänlighet, det lugn och denomtanke ni visade mig och Marcus. Vifick bevis på god organisation och gottsamarbete, från början till slut. Detkänns tryggt att veta att det finns såduktiga och fina människor inom polisen.Ni är viktiga och ni behövs!Kram från Monica och Marcus i MalmöLänsmannen 3/2004 31

Posttidning BReturadress: Polisen/LänsmannenBox 429, 401 26 GöteborgKan du rekommendera en bra bok?Länsmannen ställde frågan till sex medarbetare.Vi fick in lästips på allt ifrån dramatik, historia till spänning och humor.Lars Persson,ekonom på FVA, Göteborg– Under vår och sommar läser jag mestdeckare. När höstmörkret kommer blir detmer lättsamma och humoristiska böcker.Jag vill tipsa oss om en författare somskriver roligt, Arto Paasilinna och framförallt boken Kollektivt självmord. Titeln låterinte speciellt upplyftande men storyn är heltosannolik och rolig.Ing-Marie Andersson,Lönerapportör, Mölndal– Påven Johanna, skriven av DonnaWoolfolk Cross, är en gripande roman,säger Ing-Marie. Man får följa Johanna somlevde under 800-talet i Europa. Livet varsvårt och fattigt och kvinnosynen var usel.Detta till trots växer hon upp till en begåvadoch lärd kvinna som söker sig tillmunkklostret förklädd till man.Morgan Tärning,PO 3, IGV Skövde– Som skaraborgare vill jag slå ett slag förtriologin om Arn av Jan Guillou. Dels för attman känner igen trakterna han skriver omoch dels för den forntida berättelsen omkristendomens heliga krig mot islam, somäven är aktuellt idag. Boken passade migbra eftersom jag är historisk intresserad,säger Morgan.Foto Sven-Olof LarsssonAgneta Korn,pensionerad assistent LOP– Jag vill tipsa om en roman som är i tvådelar. Den första boken heter Pionjärerna,den andra Miljonärerna skrivna av James AMichener. Böckerna är sanningen omAmerikas utveckling, säger Agneta.32 Länsmannen 3/2004Kai Sjöstrand, passkontrollantLOP/G– Jag tycker att Tomas Lappalainens bokMaffia är väl värd att läsa. Den beskriverhur hela mafffiasystemet på Sicilien äruppbyggt och organiserat. Boken, som ärbaserad på verkliga händelser, skildrar dedåd som maffian har begått, berättar Kai.Bodil Rapp, assistent kanslietPO3, Skövde– Jag rekommenderar Åke EdwardssonsRum nummer 10. Den var fängslande ochmycket spännande. Jag gillar sättet ÅkeEdwardsson skriver på, vardagsnära ochmiljöer som känns äkta och verkliga.Ingrid AdetunFoto Ingrid Adetun