Aktum nr 4 - Umeå universitet

Aktum 

Ny ledning på plats 

En kreativ arbetsplats 

Aktum besöker Unimeg 

– här konstrueras det mesta. 

Sid 6 

Universitetets nya ledning 

presenterar sig. 

Sid 9 

UmU-datorn 

– en standardiserad 

datorarbetsplats. 

Sid 15 

Aktuellt vid 

Umeå universitet 

Oktober • 4/2010 

Facebook på jobbet? 

Kan man logga in under 

arbetstid? 

Peter Sköld 

forskar om 

det samiska 

Sid 12 

Sid 16

Ledaren 

Ny i det kreativa rummet 

Som nygammal vikarierande redaktör för Aktum och webbredaktör för anställdawebben – är jag 

glad över att åter ha min arbetsplats på universitetet. Att ha inspirerande och meningsfulla arbetsuppgifter, 

skojiga och ambitiösa arbetskamrater och att befinna sig i det kreativa rummet – 

Umeå universitets campus – är en otrolig förmån. 

Efter månader av grävande och planerande står campus nu kanske vackrare än någonsin och 

många söker sig till det centrala campusrummet vid dammen (sid. 3) – en plats som fått ett rejält 

lyft med träbroar, bryggor, bänkar och nyplanterade växter och träd. I år har septembersolen 

värmt lite extra och välkomnat studenter från när och fjärran. Just mottagande och introduktion 

är viktigt. Det poängterar också universitetets nya personalchef Yvonne Andersson (sid. 18). ”Hur 

du blir mottagen på din nya arbetsplats avgör hur du kommer att trivas och hur snabbt du kan 

göra ett bra arbete. Vi har alla ett ansvar att göra en bra introduktion för våra nya arbetskamrater”, 

säger hon. 

Också Lena Gustafsson är ny i sin roll som Umeå universitets rektor. I sin krönika (sid. 17) 

berättar hon om vilken riktning hennes ledarskap kommer att ha och om hur kreativa miljöer 

skapas genom att olika förmågor värdesätts och får utvecklas i största möjliga harmoni. 

I början av september besökte jag Kultur på campus. (sid. 20). Två charmiga och skickliga 

cirkusartister roade vid lunchtid mitt på campus och plötsligt formerades en glad och överraskad 

samling studenter och anställda. Här hördes skratt och utrop när artisterna gjorde halsbrytande 

saltomortaler. Ja vi blev alla upprymda och här uppstod möten, för vi hade en stark gemensam 

upplevelse, och jag tänker att det är en förmån att ha en arbetsplats där det finns så många möjligheter 

till kulturmöten och för all del kulturkrockar också. Där ett högt tak gör många uppfattningar 

möjliga, vilket kan vara både irriterande och besvärligt men som på sikt nog ger både insikt 

och kunskap. 

Det är klart att det kör ihop sig ibland också här; med krånglande inloggningar och datasystem, 

med överfyllda möteskalendrar, målsättningar som inte alltid kan uppfyllas eller en tuff 

ekonomi. Ändå finns här så många möjligheter att ta vara på. 

Höstens första Aktum är här och vi i redaktionen hoppas att du som är medarbetare vid Umeå 

universitet ska finna flera intressanta texter som ger dig information, fördjupning, nytta, underhållning 

och kanske inspiration. I höst samlar vi Aktums nya redaktionsråd med representanter 

från hela universitetet för att göra en ännu bättre tidning. Mer om det i ett senare nummer. 

Ha en härlig höst! 

Anette Olofsson, vik. redaktör 

2 Aktum • Oktober • 4/2010 

Aktuellt vid Umeå universitet 

Oktober • 4/2010 

Ansvarig utgivare 

Ulrika Bergfors Kriström 

Adress 

Informationsenheten 


901 87 Umeå 

Tel 090-786 50 00 (vx) 

Texttel 090-786 59 00 

Fax 090-789 99 95 

www.umu.se 

Redaktör Anette Olofsson 

Tel 070-309 58 54 

aktum@adm.umu.se 

Redaktion 

Carina Dahlberg 

Michael Nordvall 

Anette Olofsson 

Layout/produktion/repro 

Print & Media, Umeå universitet 

Tryck 

Taberg Media Group AB 

Upplaga 

4 836 ex. 

Professor Peter Sköld. Foto: Johan Gunséus

Campus parkrum klart 

Området kring dammen hade stått orört 

sedan den anlades i mitten av 1960-talet, 

det har helt enkelt inte hängt med i de 

förändringar som skett på universitetet. 

Men lagom till terminsstart stod det nya 

centrala parkrummet klart. 

För några år sedan genomförde Umeå universitet och Akademiska Hus 

en skisstävling för centrala parkrummet. Sweco Arkitekter vann med det 

förslag som nu blivit verklighet. 

– Ombyggnationen av Lindellhallen gjorde det möjligt att skapa ett 

riktigt nav på campus och sedan dess har processen pågått, säger Peder 

Granström, projektledare på Akademiska hus. 

Sittplatser nära vattnet 

I maj 2009 startade projektet. Sedan dess har ett stort däck med sittplatser 

byggts utanför Lindellhallens glasfasad och dammen har muddrats 

på slam. Cykel- och gångvägar har anlagts runt dammen. Gångstråken 

som löper närmast vattnet binds samman av en bro över till den lilla ön. 

Det har också byggts vackra träbryggor med sittplatser vid dammkanten. 

– Vi ville ha bryggorna så nära vattnet som möjligt för att ge känslan 

av att man kan sitta och dingla med benen i vattnet, säger Peder Granström. 

Under slutspurten har belysning placerats ut. Dessutom har träd, 

buskar och blommor planterats och gräs har såtts – allt med eftertanke. 

– Under hela växtperioden ska det finnas något som blommar och 

doftar, det ska alltid hända något, förklarar Peder Granström. 

Spännande projekt 

Svensk Markservice har utfört arbetet. Som mest har 25 man som arbetat 

här samtidigt. 

– Det har varit ett spännande projekt. Vi har gradvis arbetat oss fram 

till detaljlösningar i de olika etapperna, säger Markus Stenman, lagbas 

på Svensk Markservice. 

Byggarbetsplatsen är nu borta och studenter och personal kan mötas 

i det förbättrade hjärtat av campus. 

Text: Anja Hansen och Michael Nordvall 

Foto: Andreas Nilsson 

Aktum • Oktober • 4/2010 3

Nilssons bagge – ett irländskt dragplåster 

Hört talas om Nilssons småpalpbagge? Inte? I våras var den 

dragplåster på en irländsk konferens. För 25 år sedan upptäckte Umeåekologen 

Anders Nilsson baggen i en västerbottnisk sjö. Då var den 

världsunik. Nu har det visat sig att den också finns på Irland. 

Sommaren 1985 arbetade Anders Nilsson med 

sin avhandling. I ladugården vid hans hus finns 

inga hungriga kor som råmar efter hö, däremot 

vattenbaggar. De behöver också mat. Anders 

begav sig till Västra Skärträsket, en sjö mellan 

Vindeln och Lycksele, för att samla in levande 

larver av små fjädermyggor till baggarna. Med 

en liten finmaskig håv fångar han upp små 

klumpar av gegga från sjöns botten. Förutom 

mygglarver fastnar också några små baggar i 

håven. 

– De flesta skulle väl inte reflektera över vad 

det var för något, men jag hade som ambition 

att kartlägga alla vattenlevande insekter, berättar 

han. 

Oupptäckt art 

Väl hemma tar han titt på dem i mikroskopet. 

Han känner inte igen dem och skickar dem 

därför till en expert i Tyskland. Det visar sig att 

det är en oupptäckt art, med sin närmaste släkting 

i bergsbäckar i Alperna. 

– Sverige har i princip inga egna arter. Det 

här var extremt förvånande, säger han. 

Den tyska forskaren publicerade en artikel 

i en vetenskaplig tidskrift med en beskrivning 


av baggen som fick det latinska namnet Ochthebius 

nilssoni, namngiven efter Anders. På 

svenska fick den heta Nilssons småpalpbagge. 

Ordet palp syftar på små ledade utskott kring 

munnen, som hos de här djuren är ovanligt 

långa. Baggen lever hela sitt nere på sjöbotten 

genom att utnyttja syre från alger. Detta utgör 

ett undantag mot regeln som säger att vattenskalbaggar 

går upp på land och gräver ned sig 

inför förpuppningen. 

En millimeter stor 

Anders Nilsson tar fram en liten burk och i den 

skymtar en småpalpbagge, som inte är mer än 

en dryg millimeter stor. Han berättar att han 

tillsammans med de internationella forskarkollegorna 

vadade ut i en irländsk sjö med stövlarna 

på. Där plockade de upp algklumpar som 

innehöll tusentals småpalpbaggar av detta slag. 

– De tre irländska sjöarna där baggen finns 

ser absolut inte ut som den näringsfattiga sjön 

Västra Skärträsket mitt ute på tallheden, snarare 

liknar de Alvaret på Öland. Sjöarna på 

Irland ligger i ett kalkområde och deras botten 

täcks av så kallad kalkbleke. Men två saker är 

gemensamma för sjöarna i Sverige och på Irland 

– på botten finns en algfilt och de har extremt 

klart vatten, berättar Anders. 

Irländarna var oerhört glada över att äntligen 

få hysa en vattenbagge som inte engelsmännen 

har, eftersom den i övrigt gröna öns fauna 

bäst kan karakteriseras som en betydligt magrare 

variant av den brittiska. 

Ny motivation 

Forskarna uppskattar att de irländska och 

svenska baggarna har varit skilda åt i minst 

12000 år och att deras livsmiljö numera har 

blivit väldigt ovanlig. 

– Jag har sökt efter baggen på flera andra 

ställen, men utan resultat. Än så länge har jag 

bara upptäckt den på en 20 meter lång strandremsa 

i Västra Skärträsket. Konferensen gav 

mig motivation att bege mig ut på en ny jakttur. 

Faktum är att han känner till några jämtländska 

sjöar som liknar de irländska. Det är 

mycket troligt att han beger sig dit på upptäcktsfärd 

nästa sommar. 

Text: Karin Wikman 

Foto: Karin Wikman och Garth Foster 

Illustration: Franz Hebauer

Historia från hela 

Europa kopplas samman 

Umeå universitet ska – tillsammans med två universitet i 

Holland och Belgien – samordna information från historiska 

databaser i hela Europa. Det kommer att innebära helt nya 

möjligheter för forskare att förstå och jämföra befolkningsutveckling 

i länder i Europa. 

Runt om i Europa finns många historiska och 

befolkningsdemografiska databaser fyllda med 

information om Europas befolkning från medeltid 

till nutid. Det kan handla om allt från hur 

mycket skatt som har betalats in till vilka sjukdomar 

som har drabbat människor och hur 

många barn som har fötts. 

Vid Umeå universitet finns Demografiska 

databasen, världens fjärde största demografiska 

databas, som innehåller uppgifter från de kyrkböcker 

som prästen i varje församling förde. 

Data från DDB har länge genererat intressanta 

forskningsreslutat, men hittills har man inte 

kunnat jämföra resultaten med andra europeiska 

länder eftersom de är strukturerade på 

olika sätt. 

Forskning över landsgränser 

Nu har Demografiska databasen tillsammans med 

två liknande databaser i Holland och Belgien fått 

nästan 6,5 miljoner kronor från European Science 

Foundation för att under tre år skapa ett nytt sätt 

att strukturera databaser. Det skulle göra det 

möjligt att jämföra information från databaser 

runt om i Europa, och i världen. Annika Westberg 

är projektledare för Umeå-delen av The European 

Historical Population Samples Network och 

är även den som arbetat med ansökan till ESF. 

– Jag är otroligt glad över att vi nu kan börja 

jobba med att utveckla vårt nya format, som kalllas 

Intermediate Data Structure (IDS). Vi har 

arbetat hårt med den här idén om att göra en gemensam 

struktur för Europeiska databaser. Umeå 

universitet är en ledande part i projektet och kommer 

att ha stort inflytande över resultatet. Satsningen 

kommer att ge forskare tillgång till uppgifter 

om personer, hushåll, fertilitet, mortalitet, 

migration, arbete och mycket annat, berättar hon. 

Man kommer bland annat att kunna göra 

jämförande forskning på födsel- och dödstalen i 

Västeuropa, något som på ett genomgripande sätt 

har påverkat förutsättningarna för hushålls- och 

familjestrukturer. Ett annat fält som kan utnyttja 

det nya systemet är migrationsforskning. 

– Genom att vi kommer att kunna jämföra data 

från databaser i olika länder kan vi se hur det 

har gått för personer som har migrerat, hur gick 

det för dem i det nya landet? berättar Annika 

Westberg. 

Möjlighet till nya forskningssamarbeten 

Projektet kommer att skapa en webbportal där 

forskare kan få tillgång till data från de databaser 

som är samordnade via IDS. Där kommer 

forskare att dela med sig av dataprogram som 

konstruerats för att analysera informationen. 

– Vi bygger alltså inte en helt ny databas, 

utan vi ordnar ett verktyg som strukturerar allt 

material som redan finns i databaser runt om i 

Europa på ett enhetligt sätt, säger Annika. 

Det finns flera historiska och demografiska 

databaser med mycket detaljerade uppgifter som 

är intresserade av att vara med i IDS. 

– Vi hoppas att webbportalen, och hela projektet 

i sig, ska bli en mötesplats för forskare där 

de kommer att kunna utveckla nya forskningsprojekt. 

Webbportalen ger också forskarna möjligheter 

att utbyta information och erfarenheter 

de har fått av att jobba med materialet från de 

olika databaserna, säger Annika. 

Text: Elin Andersson 

Foto: Mattias Pettersson 

Lärardag om 

att undervisa 

på engelska 

Undervisning och lärande på ett annat språk 

än modersmålet ställer nya krav på studenter 

och lärare. Hur behåller man kvaliteten 

när undervisningen sker på engelska? Vad 

händer med studenternas förståelse och 

hur blir lärarnas arbetsvillkor? 

Den 4 november arrangerar Universitetspedagogiskt 

centrum (UPC) och institutionen 

för språkstudier en lärardag 

(kl. 13.00–16.15) om att undervisa på engelska. 

Under dagen medverkar bland andra 

Philip Shaw, Stockholms universitet, John 

Airey, Stockholms universitet, Karyn Sandström 

och Van Leavenworth, båda Umeå 

universitet, samt studentorganisationerna. 

Lärardagen hålls i Humanisthuset, hörsal F. 

Att delta är kostnadsfritt. 

Mer information och anmälan på 

www.upc.umu.se/larardag 

Skrivtiden för 

projekt Story- 

telling förlängd 

till 25 oktober 

Du som är forskare och kvinna vid Umeå 

universitet har möjlighet att berätta din 

berättelse om akademien i projekt Storytelling. 

Skrivtiden inom projektet är förlängd 

till 25 oktober. Har du ont om tid kan du 

anmäla dig till en två timmars skrivworkshop 

den 18 oktober kl. 13.00–15.00. 

Anmälan sker till projektledare 

Hanna Lönnerskog Nilsson 

hanna.lonnerskog.nilsson@adm.umu.se 

senast dagen innan. 

Mer information på www.anstalld.umu.se/ 

inkluderande-universitet/projekt/storytelling/ 


Över Unimeg vilar 

en kreativ anda 

Ett svagt brusande ljud och en lätt oljedoft möter i de 

ljusa lokalerna hos Unimeg – Universitetets mekaniska, 

elektroniska och glasblåseriverkstad. Några glas blåser 

man inte längre här – men det mesta av mekanisk och 

elektisk art konstrueras och tillverkas. 

Unimegs uppdrag kommer främst från universitetets 

egna forskare men till en mindre del 

också från externa forskningsuppdrag från industrin. 

– Vårt uppdrag är att förse forskarna med den 

forskningsapparatur som de behöver och att 

serva och reparera alla typer av utrustning, berättar 

Björn Sandström, arbetsledare på Unimeg. 


I verkstaden finns mängder av verktyg i prydliga 

rader på väggtavlor och arbetsbänkar. 

Toppmoderna och äldre maskiner samsas i 

lokalen och har alla sin speciella funktion. På 

Unimeg arbetar sex personer som tillsammans 

besitter mängder av yrkeserfarenhet och kunnande 

och utstrålar en märkbar yrkesstolthet. 

Man förstår – till exempel – att den service 

på alla märken och modeller av pipetter som 

görs här inte finns att få någon annanstans i 

landet. 

400 projekt per år 

Högt uppe på en stege balanserar Thomas 

Andersson. Med skruvdragaren i näven monterar 

han en detalj på en mätkammare, som

Till vänster: Peter Wikström vid en fleroperationsmaskin. Mitten ovan: Björn Sandström är arbetsledare. Höger ovan: Thomas Andersson tillverkar en mätkammare. 

Till höger: Unimegs yngsta medarbetare är Daniel Granström. 

han konstruerar med en stomme av sammansvetsade 

rostfria fyrkantrör. Kammaren har 

stora fönsterglas. I den kommer personer som 

deltar i forskning vid någon av universitetets 

enheter att placeras. Uppfinningsrikedom är 

det ingen brist på här och tack vare medarbetarnas 

skiftande bakgrund och forskarnas egna 

idéer hittar man ofta goda lösningar. 

Varje år bedrivs omkring 400 projekt i skiftande 

storlek inom Unimeg. Var och en av medarbetarna 

driver själva projekten – från första 

kundkontakten via konstruktion, produktion 

och hela vägen fram till fakturering. 

– Arbetssättet innebär stora fördelar för 

kunden som hela tiden har kontakt med samma 

person och för oss som då får möjlighet att ta 

mer ansvar och ett mer omväxlande arbete, 

försäkrar Peter Wikström. 

Omväxlande jobb 

Han har jobbat på Unimeg sedan 1997. Just nu 

tillverkar han delar till en klimatkammare i en 

av verkstadens fleroperationsmaskiner. Peter 

trivs fint med sitt jobb. 

– Det är omväxlande och handlar mycket om 

att lösa problem och det passar mig, säger han. 

I avancerade datoriserade CAD-ritningsprogram 

modelleras detaljer fram i 3D. Ingående detaljer 

i en konstruktion kan sedan sättas samman 

i programmet. Det gör att man redan i konstruktionsstadiet 

ser om och hur detaljer fungerar 

ihop. Från programmet får man ett digitalt 

underlag som sedan används för att programmera 

och styra de avancerade maskinerna i till 

exempel svarvning, fräsning och gängning. Förr 

gjordes det arbetet i manuella maskiner. 

– Det är många fördelar med de nya maskinerna 

– de är tidsbesparande och har extremt 

hög precision, vilket gör att alla detaljer som vi 

tillverkar blir exakt lika på någon hundradels 

millimeter, beskriver Daniel Granström. 

Han är yngst i verkstaden och kommer från 

Vindeln. 

– Arbetet är en mix av teori och praktik och 

det passar nog mig som är lite klurig, säger 

Daniel. 

God arbetsmiljö 

Giftiga ämnen står det att läsa på en skylt på 

väggen, men Björn försäkrar att arbetsmiljön 

är god här. Han visar på det lätt sviktande golvet 

som ska spara på ryggarna. Inget större 

buller hörs under besöket men hörselkåpor 

verkar ändå höra till arbetsklädseln. De flesta 

tunga lyften är borta tack vare olika lyftar och 

traverser. 

– De enda tunga lyft som vi gör idag är när 

vi ska bära in material i lokalen. Vi har blivit av 

med vår lastkaj vilket gör att vi får slita onödigt 

mycket, beskriver Björn. 

Sekretessen är viktig 

Sekretess är en viktig ingrediens i arbetet här. 

– Det är mycket som är hemligt när det gäller 

forskning som ligger i framkant i Sverige 

eller kanske i världen och forskarna måste 

kunna känna tillit och förtroende till oss. 

Beställningarna kan skifta enormt och vid 

ett tillfälle tillverkades tre övningssatelliter som 

används vid utbildning i Nordnorge. 

– Här kan vi tillverka det mesta, säger Björn 

och skrattar. 

Text: Anette Olofsson 

Foto: Mikael Lundgren 


Vetenskapsluncher i höst 

Umeå universitet bjuder in till vetenskapsluncher i höst igen. Luncherna hålls på Kafé Station 

varje torsdag kl. 12.15. Föredragen tar 20 minuter och efteråt finns tid för frågor. Det 

är också möjligt att köpa lunch eller fika. Fri entré. 

7/10 Panikbehandling via Internet. 

Per Carlbring, psykologi. 

14/10 Hormoner och humör. Marie Bixo, 

obstetrik och gynekologi. 

21.10 Maria Eleonora – drottningen som 

sa nej. Moa Matthis, författare och 

litteraturvetare. 

28/10 Banalisering och förnekelse 

– om skolledare och mobbning. 

Björn Ahlström, sociologi. 

4/11 Från skorsten till fisk – en miljöförorenings 

resa. Sarah Josefsson, 

miljökemi. 

Mötesplats Arkivet – föreläsningsserie 

Forskningsarkivet vid Umeå universitet bjuder under hösten in till föreläsningar i forskningsarkivet 

på Umeå universitetsbibliotek. Forskare och andra arkivanvändare berättar 

om sin forskning och sina forskningsresultat. Onsdagar kl. 19.00–21.00. 

6/10 De norrländska svältsnörena. 

Cykelstigarnas historia i övre 

Norrland. Anna-Maria Rautio, 

doktorand SLU. 

13/10 Gustav Vasas döttrar. Fem kvinnoöden 

i en händelserik tid. Karin 

Tegenborg-Falkdalen, arkivchef 

och FD i idéhistoria. 

20/10 Kola Sami i Stalins Stora terror: 

ur ett mikrohistoriskt perspektiv. 

Andrej Kotliartchouk, postdoktor i 

historia. 


11/11 IT som motivation inom sport. 

Charlotte Wiberg, interaktiv media. 

18/11 Diabetes i 3D. Ulf Ahlgren, molekylär 

utvecklingsbiologi. 

25/11 När ingenting särskilt händer. 

Billy Ehn, etnologi. 

2/12 Han är 113 % svensk – kön och 

etnicitet på naturprogrammet. 

Eva Silfver, naturvetenskapernas 

didaktik. 

27/10 Alma Braathen – luffare, krigskorrespondent 

och vildmarksreporter. 

Birgit Petersson, docent i historia. 

3/11 Tillbaka till framtidslandet. Svenskamerikanska 

ingenjörer i Norrland 

före 1940. Per-Olof Grönberg, FD 

i historia 

10/11 Att berätta med fotografi 

– Sebastians sista tid i livet. 

Anna von Brömssen, fotograf. 

Professorn vill 

driva dagis på 

campus 

Personalkooperativa förskolan 

Professorn vill driva förskola på 

Umeå universitets campus. Universitetsledningen 

har tillstyrkt att Professorn 

får förvärva en tomt för ett förskolebygge 

och frågan ska nu 

utredas vidare. 

Personalkooperativet Professorn har ställt en 

förfrågan till Umeå universitet och Akademiska 

hus om att bygga en förskola på campus. 

Janne Lindgren är rektor och administrativt 

ansvarig på Professorn. Han har stora 

förväntningar på att få starta en förskola på 

campus. 

– Vårt mål är att kunna driva en förskola 

med tio avdelningar och vi hoppas att den ska 

starta 2011 eller 2012, säger han. 

Utredas vidare 

Universitetets ledning är positiv till en förskola 

på campus. 

– Ansökan om att få bygga en förskola tillstyrktes 

på ett rektorsmöte i juni, förklarar 

universitetsdirektör Lars Lustig. 

Marken på campus ägs av Akademiska hus 

och företagets regiondirektör Matias Lindberg 

förklarar att det inte är aktuellt att Akademiska 

hus ska bygga förskolan och att byggoch 

markfrågan måste utredas ytterligare. 

– Vi måste också undersöka hur det här 

skulle kunna utvecklas på lång sikt, säger Matias 

Lindberg. 

En förskola på campus får inte prioritera 

studenters eller universitetsanställdas barn, 

utan skulle vara öppet för kommunens alla 

barn. 


Musikarrangemang 

i samarbete med 

VISUM 

Forskningsarkivet onsdagar 

kl. 19.00–21.00. 

17/11 Water Shapes. Ange Turell 

spelar egen gitarrmusik. 

24/11 Klassiska pianostycken framförs 

av David Södermark.

En ny ledning 

presenterar sig 

Höstterminen har börjat och samtidigt som tusentals nya 

studenter håller på att göra sig hemmastadda installerar 

sig den nya universitetsledningen. 

– Förutom att vi har delat upp arbetsuppgifter 

sinsemellan och diskuterat visioner och målsättningar 

har vi jobbat med att hitta former 

för våra möten både inom ledningen och med 

dekaner och externa parter, berättar rektor 

Lena Gustafsson. 

Universitetsledningen består förutom av 

rektor av Kjell Jonsson, prorektor, Anders Fällström, 

vicerektor för utbildning, Marianne 

Sommarin, vicerektor för forskning, Ulf Edlund, 

seniorrådgivare för samverkan, Staffan Uvell, 

rektors råd, och Lars Lustig, universitetsdirektör. 

I ledningen ingår också förvaltningschef 

Siv Olofsson. 

Foto: Robert Blombäck 

Varje måndag träffas ledningen för att gå igenom 

sina almanackor och diskutera aktuella 

frågor. Mötet kallas ledningstrojka, namnet 

härstammar från den tid då ledningen bara 

bestod av tre personer. Närvarande vid trojkorna 

är även presschefen Carina Dahlberg. En 

gång i månaden hålls ett längre möte. Ledningen 

träffar även dekanerna regelbundet. 

– Vi kommer att fördjupa samarbetet med 

dekanerna i form av ett så kallat ledningsråd. 

Under ledningsrådet är också tanken att vi ska 

placera tre strategiska grupper – för utbildning, 

forskning respektive innovation – som leds av 

ansvarig vicerektor. 

Rektor Lena Gustafsson, 

professor i bioteknologi 

Som rektor är Lena Gustafsson universitetets 

myndighetschef och universitetets 

främsta företrädare. 

– Jag känner redan en otrolig stolthet 

över vårt universitet och en stor ödmjukhet 

över att som rektor ansvara för ledningen. 

Jag kommer att fortsätta i den riktning 

som Göran Sandberg stakade ut med satsningar 

på miljöer och individer. Ett led i 

detta är att skapa en tjänstesituation som 

är attraktiv både för befintliga och nya universitetsmedarbetare 

och som också attraherar 

internationella medarbetare. 

– Mångfald och utbyten är utmärkande 

för kreativa miljöer. Jag kommer därför att 

verka för integrerade forsknings-, utbildnings- 

och innovationsmiljöer, vilket gynnar 

såväl kvalitet som samarbeten internt och 

externt. 

Ett möte med alla prefekter och enhetschefer 

hålls den 6 oktober. I samma veva inleds universitetsledningens 

institutionsbesök. 

– Vi planerar att besöka alla institutioner 

och några centrumbildningar före nästa sommar. 

Jag hoppas att så många av institutionernas 

medarbetare som möjligt är med under 

besöken eftersom det är bra tillfällen för dialog, 

säger Lena Gustafsson. 

Text: Carina Dahlberg 

Några ärenden som ligger högst på agendan 

som autonomireformen, hur rekryteringen 

av utländska studenter ska ske, fortsatt 

utveckling av kvalitetsfrågor och 

utvecklingen av lärarutbildningen. 

– Både utmaningar och möjligheter gör 

att vi just nu har utrymme för övergripande 

förändringar, en chans som vi måste ta 

om vi ska klara oss i den internationella 

konkurrensen och som därmed gynnar en 

regional och nationell utveckling. 

Kort om Lena Gustafsson: 

Sitter med i: ledamot i IVA:s avd X, styrelseledamot i 

Rymdstyrelsen, Nordiskt Innovationscenter (NICe), 

Swedish Standards Institute (SIS) styrelse, ESS AB, 

president och styrelseordförande för Ambient 

Assisted Living Association, AALA, Europa. 

Äter helst: Fisk och skaldjur. 

Lyssnar på: Det mesta i musikväg och nyheter. 

Favoritplats på campus: Campusdammen; allt! 



Foto: Samuel Bengtsson 

Foto: Andreas Nilsson 


Prorektor och ställföreträdande rektor 

Kjell Jonsson, professor i idéhistoria 

Som prorektor är Kjell Jonsson också ställföreträdande 

rektor, vilket innebär att han är den vid sidan 

av rektor som kan fatta beslut och representera 

universitetet i rektors frånvaro. 

– Arbetsfördelningen i universitetsledningen är 

ännu inte helt klar. Som prorektor kommer jag att 

vara inblandad i de flesta frågor eftersom jag kan 

vara den som ska fatta besluten. Men förmodligen 

kommer jag att ha ett särskilt ansvar för Konstnärligt 

campus, infrastruktur och studiemiljö. 

Den sociala och kulturella studiemiljön, både 

på campus och på nätet, tror Kjell kommer att bli 

allt viktigare konkurrensfaktorer. 

– Det handlar om allt från teknik till service. 

Det är mycket viktigt att utveckla studiemiljöer 

och studentservice både för campus- och nätstudenter. 

Vi måste också bygga upp en infrastruktur 

Vicerektor för forskningsfrågor 

Marianne Sommarin, professor i växtbiokemi 

Marianne Sommarin utsågs som vicerektor av 

Göran Sandberg. Hon har fått förnyat förtroende 

av Lena Gustafsson. Hon jobbar 85 procent som 

vicerektor, övrig tid verkar hon vid teknisk-naturvetenskaplig 

fakultet och UPSC. Från 1 juli 2011 

kommer hon att vara vice rektor på heltid. 

– En viktig fråga under hösten är konsekvenserna 

av autonomireformen och vad den innebär 

för forskarutbildningen. Vi måste ta fram ett regelverk. 

En viktig uppgift är att i nära kontakt 

med fakulteterna utveckla forskningsservice, 

Grants Office. Karriärvägar inom akademin och 

infrastruktur för forskningen är mycket aktuella 

och viktiga frågor, förklarar hon. 

Vicerektor för utbildning 

Anders Fällström, docent i matematik 

Anders Fällström är vicerektor för utbildning på 

60 procent, den resterande tiden ägnar han åt 

matematisk grundforskning, komplex analys, och 

handledning av doktorander. 

– Jag ser det som viktigt att vi jobbar för att 

forskning och utbildning närmar sig varandra 

både innehålls- och klimatmässigt. Det fungerar 

redan mycket bra på vissa håll men inte alls på 

andra. Vi måste också arbeta mer för att hitta 

fakultets- och ämnesövergripande inslag i utbildningarna 

och utnyttja den stora kompetens som 

finns vid universitetet. 

Han framhåller att han vill jobba nära fakulteterna 

i alla utbildningsfrågor och vikten av att 

koncentrera strategiska frågor till ett utbildningsråd. 

– På kort sikt är det viktigt att vi gör en prioritering 

av utbildningsutbudet. Kvalitetsarbetet inriktas 

inledningsvis på HSV:s kommande utvär- 

för IT, utbildningsteknik, bibliotek med mera, som 

är optimal för våra anställda och studenter. 

Forskningskommunikation och allmänna, generiska, 

kompetenser för universitetets studenter 

är exempel på andra frågor som Kjell Jonsson 

kommer att engagera sig i. 

– Eftersom universitetsledningen är dominerad 

av naturvetare kommer jag också att ha ett extra 

öga på utvecklingen inom hum/sam-området. 

Kort om Kjell: 

Sitter med i: Nationella referensgruppen vid Kungliga 

biblioteket, Styrgruppen för nationella licenser för 

e-resurser, Kungliga Vetenskapsakademiens Rådgivande 

nämnd för centrum för vetenskapshistoria, ordförande i 

styrgruppen för forskningsprojekt vid Konstnärligt campus 

(Balticdonationen). 

Läser gärna: Allätare, är med i en bokcirkel som just läst Kall 

feber av Jerker Virdborg. 

Äter gärna: Lamm vindaloo. 

Favoritplats på campus: Tidskriftsrummet på UB. 

Marianne Sommarin har ansvarat för processerna 

kring att utse starka forskningsmiljöer och karriärbidrag 

till framstående yngre forskare. 

– Arbetet med forskningsmiljöerna är i stort 

sett klart, och en ny omgång karriärbidrag, omkring 

30 stycken, håller vi på med. 

Kort om Marianne Sommarin: 

Sitter med i: Ordförande i Forskningsstrategiska rådet, 

Universitetsbibliotekets styrelse, ledamot i UCMM/MIMS/ 

LCBU styrelse, ordförande i det strategiska forskningsområdet 

havsmiljö, Ecochange, ordförande för det virtuella 

EU-kontoret, ledamot i Trees and other plants samt Berzelii 

Centre for Forest Biotechnology i Umeå. 

Äter gärna: Varmrökt röding. 

Lyssnar på: Tystnaden. 

Favoritplats på campus: De stora grönområdena. 

deringar, men också diskussioner kring goda 

undervisningsmiljöer. Internationalisering är en 

annan viktig fråga som har stor betydelse från 

kvalitetssynpunkt. 

Anders Fällström säger också att det i fortsättningen 

kanske inte är viktigast att universitetet 

får fler studenter, utan att en högre utbildningskvalitet 

med något färre studenter mycket 

väl kan bli ett nytt mål. 

– Vi måste också vidareutveckla nya undervisningsformer, 

inte minst när det gäller den nätbaserade 

undervisningen både på och utanför 

campus. 

Kort om Anders Fällström 

Sitter med i: Strategiska utbildningsrådet, kursklassificeringskommittén, 

Umevatoriets styrelse, Arkitekthögskolans 

styrelse, ett antal övriga grupper. 

Äter gärna: blodbröd med fläsk. 

Läser: rysk litteratur, både klassisk och modern. 

Lyssnar på: Slölyssnar på allt, djuplyssnar på klassisk 

1900-talsmusik: Prokofiev och Sjostakovitj m.fl. 

Favoritplats på campus: Lindellhallen och Humfiket.

Universitetsdirektör Lars Lustig 

Som universitetsdirektör har Lars Lustig det 

övergripande ansvaret för myndighetsfrågor, 

kontakter med departementet och myndigheter 

samt ett övergripande planerings- och samordningsansvar. 

– De frågor som är mest aktuella just nu är 

autonomireformen och arbetsmiljöarbetet. När 

det gäller autonomireformen är organisations- 

och befattningsfrågor centrala. Arbetsmiljöfrågorna 

ligger också på mitt bord, och även om 

arbetsmiljön i stort är bra kan vi sannolikt arbeta 

ännu bättre med frågorna. 

Den kommande budgetpropositionen är en 

annan aktuell fråga. 

– I år är det speciellt eftersom det är valår. Blir 

det regeringsskifte kommer propositionen en 

dryg månad senare än vanligt, viket också påverkar 

universitetets arbete. Det många lärosäten 

Förvaltningschef Siv Olofsson 

Som förvaltningschef ansvarar Siv Olofsson för 

närmare 600 anställda. Hennes huvuduppgift är 

att leda och vidareutveckla den administrativa 

verksamheten inom hela universitet. 

– Jag arbetar vidare med att förbättra de administrativa 

flödena så att de blir så bra som 

möjligt för universitetet. Mitt mål är att verksamheten 

ska känna att det får det stöd de behöver. 

Jag siktar på att Umeå universitets förvaltning 

ska bli bäst i Sverige. I fokus står kvalitetsarbetet. 

– Mitt första mål var att få ihop chefsgruppen 

inom förvaltningen. Riva revir, skapa en samsyn så 

att hela förvaltningen jobbar med universitets bästa 

för ögonen. För mig är en gemensam värdegrund 

och kvalitetsarbetet grunden till framgång. 

Rektors råd, Staffan Uvell, lektor i 

matematisk statistik 

Staffan Uvell jobbar på rektors uppdrag med olika 

frågor. Han utsågs som rektors råd av tidigare 

rektor Göran Sandberg och kommer att arbeta 

ett år till på Lena Gustafssons uppdrag. 

– Jag kan ses som en länk mellan universitetsledning, 

fakulteter och förvaltningsenheter. När 

det gäller förvaltningen handlar det speciellt om 

frågor som är kopplade till personalenheten. Bemanningsplaneringssystemet,anställningsordning, 

handläggningsordning, kompetensförsörjning 

och autonomifrågor jobbar jag framförallt 

med. 

Staffan är också en viktig part i utvecklingen 

av Konstnärligt campus som ordförande i samordningsgruppen, 

han är medlem i KVUL-gruppen 

som jobbar med kvalitetsutveckling av utbildningar. 

undrar över är hur den kommande regeringen 

ska reagera på att vissa lärosäten utbildar fler 

studenter än de får betalt för medan andra inte 

når upp till det studentantal de har ersättning 

för. Vi utbildar till exempel i år cirka 1 000 fler än 

vi får betalt för. 

Kort om Lars Lustig 

Sitter med i: Ordförande för centrala samverkansgruppen, 

CSG, och arbetsmiljökommittén, leder krisledningsgruppen, 

ordförande i HPC2N, ledamot i Balticfonden och Mångbergsstiftelsen 

samt stiftelsen Lars Färgares gård. 

Äter helst: Indisk mat. 

Läser gärna: Dagstidningar och PO Enqvist. 

Lyssnar på: Tänk London 1973; David Bowie, Mott the 

Hoople, Dave Edmunds. 

Tillsammans med medarbetare och företrädare 

för fakulteterna har fyra mål för förvaltningen 

tagits fram: ett kundorienterat arbetssätt, en effektiv 

organisation, ett tydligt tjänste- och produktutbud 

samt tydliga resultat. 

Kort om Siv Olofsson 

Sitter med i: Gruppen för Linköpingssamarbetet, är en 

efterfrågad föreläsare bland myndigheter och andra 

lärosäten. 

Äter helst: Choklad och husmanskost. 

Läser gärna: Ledarskaps- och utvecklingslitteratur, följer 

forskningen inom området. 

Kort om Staffan Uvell 

Sitter med i: Ordförande UMIT:s styrelse, styrgruppen för 

omkostnadsavgifter (nya redovisningssystemet), ordförande 

i samordningsgruppen för Konstnärligt campus, ledamot i 

gruppen för kreativitetsinkubatorn och i kursklassificeringskommittén, 

ansvarig för ett av samarbetsprojekten i 

Linköpingssamarbetet, suppleant i HPC2N:s styrelse. 

Lyssnar på: P1. 

Läser: Deckare; Jo Nesbø. 

Favoritplats på campus: Centrala parkrummet 

– det ombyggda området runt campusdammen. 

Foto: Samuel Bengtsson 



Peter Sköld lyssnar gärna på sin digra samling vinylsinglar. 

12 Aktum • Oktober • 4/2010

Namn: Peter Sköld 

Aktuell: Föreståndare för Vaartoe 

– Centrum för Samisk forskning 

Född: 1961 

Familj: Sambo och två vuxna döttrar 

Samlar: Vinylsinglar och fotbollsupplevelser 

Månadens profiL 

– Man måste få ha kul! 

Att han skulle ägna sitt liv åt medicinhistoria och samer 

var verkligen inte givet från början, än mindre att han 

skulle göra det i Umeå. Men när man pratar med Peter 

Sköld – professor i historia och föreståndare för Vaartoe, 

Centrum för Samisk forskning (CeSam) – är det ett ord 

som dyker upp lite då och då, nämligen bananskal. 

Som skåning, uppvuxen i Ängelholm, hade han 

bara tänkt stanna i Umeå första terminen av lärarutbildningen, 

som han började hösten 1983. 

Sedan, lovade han släktingarna, skulle han byta 

till ett mer närbeläget universitet. 

– 27 år senare undrar de väl fortfarande vart 

jag tog vägen, skrattar han, och berättar att 

släkten nu istället har chansen att umgås med 

nästa generation Sköld. Peters båda döttrar 

läser nämligen i Lund. 

– De är ju uppvuxna i Obbola, men pratade 

tidigt om att de ville prova att bo Skåne, och 

där har jag ju både mamma och pappa kvar. 

Lärarutbildningen öppnade 

den samiska dörren 

Det var inte bara Umeå som fångade Peter Sköld 

under de där åren på lärarutbildningen. Det 

var också då som han först kom i kontakt med 

samisk forskning. Även det något av ett banan- 

skal, i form av en anslagstavla med förslag på 

uppsatsämnen. 

– Jag valde att skriva om “Samerna och alkoholen” 

och på den vägen är det, säger han och 

berättar att uppsatsen till stor del kom att göra 

upp med mytbildningar om att samerna, precis 

som indianer i Nordamerika, utnyttjats och gått 

ned sig på grund av utbredd alkoholism. 

– Så var det ju inte! Visst fanns det exempel 

på att man festade till vintermarknaderna, 


Månadens profiL 

men det var ju bara en gång per år, förklarar 

han. 

I själva verket var det svårt att få tag på alkohol 

i regionen, och i domböcker och liknande 

fanns inte många spår av samisk alkoholrelaterad 

brottslighet. Det visade sig att rykten 

spritts av svenskar som stött på samer någon 

enstaka gång på en vintermarknad, och inte 

hade en aning om deras övriga liv. 

– Men den som varit ute på fjället inser att 

det inte skulle funka; är du inte skärpt när något 

händer i 20 graders kyla, så överlever du 

inte! 

Smittkoppor och vaccinering 

Efter lärarutbildningen tackade Peter Sköld 

nej till en doktorandtjänst för att istället ägna 

sig åt det läraryrke han utbildat sig för. Men 

inte så länge. 

– Efter tre–fyra år kändes det rätt att börja 

forska, men då fanns inte pengar till just samisk 

forskning, så jag erbjöds skriva om 

“Smittkoppornas och vaccinationens historia 

i Sverige”. 

“Det är bara att läsa på”, tänkte Peter, och 

fyra år senare fanns en avhandling på 750 

sidor. Men han hade inte helt lyckats släppa 

det samiska. Under doktorandtiden hann han 


ge ut en bok om samiska bosättningar i Gällivare, 

och fick också ta över en del uppgifter 

från en kollega… 

– Och plötsligt levde jag ett slags dubbelliv, 

med både medicinhistorisk och samisk 

forskning, minns Peter Sköld. 

– Lite till min egen förvåning valde jag då 

att gå över till samisk forskning, och det passade 

ju bra. När universitetet 2003 inrättade 

CeSam utsågs jag till föreståndare – en fantastiskt 

privilegierad uppgift, som väcker stort 

intresse i världen och gör att jag får komma 

ut och träffa spännande människor. 

Resor och återbetalning 

Peter Sköld berättar om ett par märkliga episoder, 

som den gång han skulle föreläsa för 

ryska Vetenskapsakademien i Moskva och det 

inte dök upp någon tolk. 

– Innan föreläsningen hade jag småpratat 

med några äldre ryska kolleger, som inte 

kunde engelska men väl lite tyska – och jag 

lät mig övertalas att försöka hålla föreläsningen 

på tyska, så skulle en av dem tolka till 

ryska. 

– Det tog inte lång tid innan jag insåg hur 

lite tyska jag faktiskt kan, men jag chansade 

på att säga de svenska orden med förtyskat 

uttal. Det blev många höjda ögonbryn... 

Peter Sköld gillar att framträda för publik, 

vilket hundratals publika föreläsningar, mängder 

av tidningsintervjuer och åtskilliga radiooch 

tv-framträdanden vittnar om. Men det 

finns också ett annat perspektiv. 

– Har man ett sådant här jobb, är offentligt 

försörjd, tycker jag också att man är skyldig 

att betala tillbaka genom att berätta vad 

vi kommit fram till! 

Liknande motiv – att inte isolera sig i något 

elfenbenstorn och att bidra till samhällsnyttan 

– låg bakom att han redan efter disputationen 

bestämde sig för att ta sig tid att 

också arbeta ideellt. En bekant fick honom 

intresserad av Bris, och det ledde till tolv år 

av samtal med barn på Bris hjälptelefon. 

Intresse både på hemmaplan 

och i världen 

Men de senaste åren har CeSam fått allt mer av 

Peter Skölds tid. Till stor del för det grundprojekt 

som förenar Peters forskningsgrenar – 

analys av det unika demografiska material Umeå 

universitet har, för studier av hälsofrågor. 

– Vi känner ju till att samerna för cirka 100 

år sedan hade en bedrövlig hälsa, med mycket 

högre dödlighet än övriga befolkningen – men 

att det nu inte längre är någon skillnad alls. 

Denna positiva utveckling har inte inträffat för 

något annat urfolk i världen. Kan vi förstå vad 

som hänt i Sverige skulle man kunna påskynda 

en sådan utveckling även i andra länder! 

Vilket förklarar en del av det stora intresse 

CeSam väckt i resten av världen. 

– Det är förstås kul, men tar mycket kraft 

också, förklarar Peter. 

CeSam är en mycket liten organisation. Låt 

vara att det inklusive doktorander, postdoktorer 

och gästforskare är ett dussintal personer involverade; 

kärnan består av föreståndaren, samt 

en lektor och en administratör, på varsin halvtid. 

– Som tur är har vi ett fantastiskt stöd från 

universitetet. Vi har fått karriärbidrag till två 

forskare, vi har postdoktorer, vi har fått stort 

utrymme vid presentationer för EU-folk och 

andra utländska besökare. Och nu har universitet 

lämnat in ett förslag om att inrätta ett nationellt 

centrum för samisk forskning här, vilket 

skulle ge oss större basresurser. 

CeSam mot tioårsjubileum 

Det skulle säkert sitta fint inför 30 november i 

år, då CeSam ska fira tioårsjubileum. Då gärna 

med Sven-Gösta Jonsson, en gång känd som 

“Den rockande samen”, som dragplåster, säger 

Peter Sköld och berättar att han – i sin enorma 

samling vinylsinglar – har “den rockandes” alla 

skivor. 

Det visar sig att Peter Sköld då och då brukar 

anordna utställningar med skivspelare, 

singlar och kringmaterial i fikarummet på plan 

4 i Norra beteendevetarhuset. Just Den rockande 

samen var i fokus för den allra första, 

sedan följde sjungande idrottsstjärnor, och nu 

i höst planerar han en utställning om den 

“Svenska Popfabriken” i Klippan där legendariska 

proggbandet Torssons, punkband som 

Kriminella gitarrer – och Peters eget band RHnegativ 

– spelade in sina första skivor. 

– Det är lite av en livsfilsofi – man måste få 

ha kul! 

Text: Michael Nordvall 

Foto: Johan Gunséus

UmU-datorn 

– en standardiserad 

datorarbetsplats 

Umdac har tagit fram en standardiserad datorarbetsplats för anställda 

vid Umeå universitet. UmU-datorn ska vara snabb, säker och kostnadseffektiv. 

– Om många medarbetare inom universitetet har en likartad datorutrustning 

underlättar det arbetet med support och service, vilket 

i sin tur gör att vi kan hålla nere kostnaderna, säger universitetets 

IT-chef Sören Berglund. 

UmU-datorn är ett koncept där institutioner eller enheter hyr en 

dator av Umdac i tre år till en fast månadskostnad (för närvarande 

från cirka 300 kr/månad exkl. moms). Dator med installerad standardprogramvara 

ingår i baspaketet. För närvarande kan man välja 

mellan tre olika varianter av bärbara datorer. Som tillval finns ett 

säkerhetspaket som innebär att man får en centralt säkerhetskopierad 

filyta samt tillgång till en lånedator med basfunktionalitet om oturen 

är framme och datorn behöver repareras. Dessutom kan man lägga 

till ett supportpaket bestående av installations- och extra supporttjänster. 

Saco/Sulf 

Följder av 

autonomiutredningen 

Det har beslutats om genomgripande 

förändringar i Högskolelag (HL) och 

Högskoleförordning (HF). Delar av det 

regelverk som vi känner till och har arbetat 

efter upphör att gälla. Statliga universitet 

är fortfarande myndigheter, men 

med större möjligheter att själva besluta 

om organisation, anställningsordning 

och om vilka lärarbefattningar man vill 

ha. Inom många områden upphör regleringarna 

att gälla från 1 januari 2011, vilket 

innebär att Umeå universitet under 

hösten måste besluta om vilka förhållanden 

man vill reglera lokalt. Vissa områden 

är man tvungen att reglera lokalt – 

ett sådant är den interna organisationen. 

Endast styrelse och rektor finns reglerade 

i den ändrade förordningstexten. 

Högskolelagens bestämmelser om fakultetsnämnd 

och särskilda organ försvinner 

men Umeå universitets ledning avser 

inte att avskaffa fakultetsnämnderna. 

Riktlinjer för beslut om sammansättning 

och hur ledamöter ska utses om ett lärosäte, 

som Umeå, väljer att behålla någon 

form av fakultetsnämnd bestäms av universitetsstyrelsen. 

Anställningsprocessen för lärare avregleras 

helt. Varje lärosäte beslutar huruvida 

sakkunniggranskning och anställningskommittéer 

ska fortsätta att finnas. 

Rätten för adjunkter, biträdande lektorer 

och lektorer att prövas för befordran 

försvinner. Om Umeå universitet 

Idag finns avtal om UmU-datorn inom polisutbildningen, institutionen 

för kostvetenskap och universitetsförvaltningen. I ett första steg 

finns UmU-datorn enbart som PC men Sören Berglund säger att det 

på sikt även kommer att finnas en Mac UmU-dator. 

– Det här är ett koncept som vi hoppas mycket på. Nästa steg är 

ett liknande upplägg för telefoni, UmU-telefonen, säger han. 


Mer information finns på 

www.umdac.umu.se under Våra tjänster och UmU-dator. Du 

kan också kontakta Umdac/RDS via tel. 090-786 69 00 eller 

via ett formulär på ovan angivna webbsida, om du har frågor 

kring UmU-datorn. 

väljer att ha kvar någon form av befor dran 

smöjlighet måste ett regel verk utformas 

lokalt. 

Förordningstexten nämner endast 

professorer och lektorer som lärarkategorier 

– därutöver kan man lokalt besluta 

om andra läraranställningar. En ny anställningsordning 

för Umeå universitet 

måste därför utformas och i det arbetet 

blir det viktigt för Saco-S/SULF att delta. 

Vår uppgift som organisation blir att värna 

rättssäkerheten för våra medlemmar 

så långt det är möjligt. 

Ingmarie Mellenius 

Saco-S-rådet och SULF 


Sociala medier 

på jobbet? 

Användningen av sociala medier ökar stort. Bara på Facebook 

har idag omkring fyra miljoner svenskar ett konto. 

Men hur ska man förhålla sig till sociala medier under 

arbetstid – får man uppdatera sin status på jobbet? 

På flera håll hörs en livlig debatt om huruvida 

anställda får använda sig av sociala medier på 

arbetstid. Här finns arbetsgivare som förbjuder 

sina medarbetare att logga in på jobbet och 

andra som tvärtom uppmanar till användande 

av till exempel Facebook. 

Vid Umeå universitet har ingen särskild policy 

tagits fram för hur medarbetare ska förhålla 

sig till sociala medier under arbetstid. 

Många fördelar med sociala medier 

– också på jobbet 

– Fördelarna med att finnas på sociala 

medier är många och jag tror att varje 

medarbetare kan avgöra hur det är 

lämpligt att använda dem på arbetstid, 

säger Elza Dunkels, forskare och lektor 

vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 

vid Umeå universitet. 


– Det här handlar mest om sunt förnuft och 

kan väl jämföras med hur man telefonerar under 

arbetstid. Man kan ringa och boka ett läkarbesök 

men man underhåller inte alla sina 

släktkontakter, säger universitetsdirektör Lars 

Lustig. 

Han menar att universitetsledningen förlitar 

sig till varje medarbetares egen ansvarskänsla 

och känner inte att det finns något behov av att 

Att just Facebook har blivit så stort menar Elza 

Dunkels dels beror på att blogg, chatt, mejlmöjligheter 

och annat finns samlat i en nätgemenskap, 

och dels att vuxna nu anammat sociala 

medier på ett annat sätt än tidigare. 

– Många har upptäckt vilket fantastiskt 

verktyg det kan vara för att definiera sig själv 

och för att bli synlig genom bilder, uttalanden 

och grupptillhörigheter, säger hon. 

På sociala media möts också flera generationer. 

– Det känns nytt och kanske hade det skett 

någon annanstans i samhället om inte sociala 

medier dykt upp, men nu har till exempel 

Facebook blivit en arena där tre generationer 

gillar att befinna sig samtidigt, påpekar Elza 

Dunkels. 

Vänja oss vid större öppenhet 

Hon ser visst risker med sociala media – som 

att enskilda personer viker ut sig mer än de kan 

styra upp användandet av sociala medier som 

privatperson i dagens läge. 

Värna yttrandefriheten 

Lars Lustig påpekar också att man alltid måste 

värna yttrandefriheten och att man därför aldrig 

som arbetsgivare får försöka påverka vad 

medarbetarna uttrycker. Däremot poängterar 

han att man måste vara uppmärksam på om 

man uttalar sig som representant för Umeå 

universitet eller som privatperson. 

– Det kan man väl snarast likna vid insändare 

i tidning. Vi som har ledande befattningar kan 

förstås aldrig separera våra privata roller och 

våra roller som företrädare för Umeå universitet 

och det är ju viktigt att tänka på. 

Lars Lustig erkänner att han och många 

andra inte hängt med i den snabba utvecklingen 

av sociala medier. 

– För några år sedan var begreppet närmast 

okänt för mig. Mycket händer hela tiden på området 

och det kan uppträda nya etiska frågor att 

ta ställning till. Därför tycker jag att det är viktigt 

att vi för etiska diskussioner om de här frågorna 

ute på våra arbetsplatser, menar Lars Lustig. 


hantera eller att grupper byter namn och visar 

sig vara något helt annat. 

– Det är trist men vi kan inte skydda oss helt 

och hållet mot sådant och jag är övertygad om 

att vi lär oss hantera sådana problem. 

Hon poängterar alla fördelar som hon själv 

upplever med sociala medier, som att möta kollegor 

över hela världen och utbyta tankar och 

idéer. Här finns kanske en rädsla för att hon 

och andra forskare skulle avslöja pågående 

forskning för konkurrenter. 

– Vi får vänja oss vid en större öppenhet och 

vid att skillnaden mellan det privata och arbete 

för många av oss suddas ut i viss mån. 

Policydokument som talar om för anställda vad 

de får göra och inte får göra på sociala medier 

under arbetstid tror jag inte är rätt väg att gå. 

Jag tror att de flesta själva kan avgöra vad som 

är lämpligt. Däremot kan ett pågående samtal 

om hur vi kan och bör använda sociala medier 

på våra arbetsplatser vara bra. 

Text och foto: Anette Olofsson

Är din vän på nätet 

verkligen en vän? 

Det förekommer att personer missbrukar sociala mediers 

tjänster och använder dem för bedrägliga ändamål. En 

okänd person använde sig av universitetsdirektör Lars Lustigs 

namn på Facebook och agerade under falsk identitet. 

– Jag blev kontaktad av medarbetare på universitetet 

som informerade mig om att det fanns 

en profil i mitt namn på Facebook som inte 

verkade korrekt. Jag har ingen profil på Facebook 

så någon annan måste ha använt mitt 

namn och uppträtt som mig, säger Lars Lustig. 

Andra exempel på missbruk är falska grupper 

på Facebook där man lockar till sig medlemmar 

till gruppen som plötsligt byter namn till något 

helt annat. Att människor agerar på det här 

sättet är svårt att förhindra, men vad gör man 

om man drabbas? 

rektorns ruta 

Jag vill börja med att tacka för det fantastiska 

mottagandet jag har fått, det 

värmer och inspirerar. Det finns en dynamik 

och en kraft bland universitetets 

medarbetare och studenter som jag ser 

som avgörande nu när vi tillsammans ska 

flytta fram universitets position ytterligare 

ett steg, något som är nödvändigt i 

den globala konkurrenssituation vi befinner 

oss i. 

Inledningen av min rektorsperiod har 

som sig bör varit allt annat än lugn. Jag 

har haft många intressanta och viktiga 

möten inom och utanför universitetet. 

– Vår säkerhetsorganisation på universitetet 

hjälpte mig att ta bort den falska profilen från 

Facebook och informerade de personer som 

trodde att jag var Lars Lustig på Facebook. 

Om du drabbas av missbruk, kontakta de 

ansvariga för tjänsten och be dem vidta nödvändiga 

åtgärder. 

Mer information på: 

www.anstalld.umu.se/sociala-medier och på 

www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/ 

sociala-natverk-pa-webben/. 


Jag ser nu fram emot att tillsammans 

med den övriga universitetsledningen 

påbörja en besöksrunda på institutionerna. 

Målsättningen är att vi före nästa 

sommar ska ha besökt och haft dialog 

med samtliga institutioner. 

Den fråga som många ställer är i vilken 

riktning jag vill leda Umeå universitet. 

I mina ögon, och andras, har Göran 

Sandberg gjort ett fantastiskt arbete. 

Jag kommer att verka för att satsningar 

som han, tillsammans med medarbetare, 

har inlett fullföljs. Införandet av karriärbidrag 

och satsningar på starka miljöer är 

instrument för att få den utveckling som 

jag anser är nödvändig. 

Av avgörande betydelse för universitetets 

fortsatta utveckling är att vi kan 

erbjuda våra medarbetare goda förutsättningar 

i den knivskarpa internationella 

konkurrensen. Vi måste skapa en 

tjänstesituation som gör att våra forskare, 

lärare och andra medarbetare vill 

stanna kvar men som också gör universitetet 

till en attraktiv arbetsplats långt 

utanför landets gränser. Den svenska 

tjänstemodellen skapar onödiga motsättningar 

mellan våra huvuduppdrag, 

utbildning och forskning, och den allt 

viktigare uppgiften: nyttiggörandet av 

forskningsrön och innovationsutveckling. 

Alla och envar kan förstås inte samtidigt 

förväntas vara den mest framstående 

forskaren, den mest engagerade läraren, 

den mest framgångsrike 

entreprenören, och tillika en god kommunikatör 

och administratör. Men kreativa 

miljöer skapas genom att olika förmågor 

värdesätts och får utvecklas i största 

möjliga harmoni. Alla parter gynnas av 

att vi vidareutvecklar våra utbildnings-, 

forsknings- och innovationsmiljöer till 

kreativa miljöer. Sådana miljöer utvecklar 

oss till en attraktiv samarbetspartner såväl 

regionalt som internationellt och ger 

även studenterna en möjlighet att utveckla 

sina nätverk, något som leder 

dem snabbare in på arbetsmarknaden. 

För att vi ska lyckas är jag övertygad 

om att helheten måste utvecklas till 

fromma för delarna. Detta inbegriper 

också styrkan av att ha, och nyttja, den 

breda kompetens som spänner över 

både fakultets- och ämnesgränser. För 

att uppnå detta kommer såväl prioriteringar 

som risktagande att krävas men 

också ambitioner, mod och ett klokt ledarskap 

på alla nivåer. 

Lena Gustafsson, rektor 


Studentwebben och 

portalen förändras 

I höst har förändringar gjorts av webbsidorna 

”För studenter” och av tjänsterna i Portalen. 

– Vi vill att det här ska ge en mer samordnad och 

tydlig studentinformation, förklarar Annica Höglund, 

portalredaktör och ansvarig för studentwebben. 

Annica Höglund, portalredaktör 

Pou 

Den 2 augusti var första arbetsdagen 

på mitt nya jobb som personalchef vid 

Umeå universitet. Att vara ny på ett 

jobb är en resa – både i att förstå vilka 

rutiner och system som gäller, men lika 

viktigt – en resa i att lära känna arbetskamrater 

och kultur. Varje stund är fylld 

av stora frågetecken och hjärnan arbetar 

febrilt med att ta in och sortera alla 

intryck. 

Hur du blir mottagen på din nya arbetsplats 

avgör hur du kommer att trivas 

och hur snabbt du kan göra ett bra 

arbete. Vi har alla ett ansvar att göra 

en bra introduktion för våra nya arbetskamrater. 

Det behövs bra rutiner, 

checklistor och framför allt ett varmt 

hjärta för att stödja den nyanställde. 

Jag har haft turen att få ett bra stöd i 

min introduktion. Under oktober månad 

kallas alla vi nyanställda till gemensam 

introduktion om Umeå Universitets 

verksamhet och organisation. 

Den är ett komplement till arbetsplatsens 

introduktion och ska ge en ökad 

förståelse för i vilket sammanhang vi 


”För studenter”, www.student.umu.se, har fått 

nytt innehåll i samband med terminsstarten. 

Sidorna innehåller nu generell information för 

studenter – om studievägledning, karriärvägledning, 

passerkort, utlandsstudier med mera. 

I Portalen finns som tidigare studenternas 

personliga tjänster som e-post, möjligheten att 

boka grupprum, ansöka om examen och ta ut 

studieintyg. Helt nytt är att studenterna, för att 

få tillgång till studentrabatter, nu själva kan ge 

medgivande till att företag kontrollerar att de 

är studenter. En ny tjänst är också att doktorander 

på ett bättre sätt än tidigare kan överblicka 

sina studier. 

arbetar och för hur den egna arbetsplatsen 

är en del av helheten Umeå 

universitet. 

En stor fråga i höst är arbetet utifrån 

riksdagens beslut i juni – propositionen 

”En akademi i tiden” som bygger på 

Autonomiutredningen och Befattningsutredningen. 

En arbetsgrupp arbetar 

med att ta fram förslag för hur vi i 

Umeå vill använda de nya möjligheterna 

att organisera verksamheten och 

formerna för att anställa lärare. När 

det gäller läraranställningar kan det 

även bli nationella överenskommelser 

och centrala kollektivavtal för att skapa 

en likhet mellan lärosätena. Några av 

de viktiga frågorna blir: Vilka kategorier 

av lärare ska vi anställa och på vilka 

bedömningsgrunder och behörighetsgrunder? 

Hur skapar vi 

karriärmöjligheter som är attraktiva 

och bra för verksamheten? När vi vet 

mer kommer information att läggas ut 

på webben. 

Yvonne Andersson, 

personalchef 

Allt du behöver 

på en adress 

www.student.umu.se 

För studenter 

– En nyhet är också att man kan få all information 

i Portalen på engelska genom att byta språk 

i webbläsaren, förklarar Annica. 

Under hösten genomförs tredje och sista 

etappen av portalprojektet. Det innebär att fler 

förändringar i Portalen kommer att ske fram 

till årsskiftet. Cambro är även fortsättningsvis 

Umeå universitets gemensamma lärplattform. 

– Under våren har ett omfattande arbete 

genomförts för att rätta till brister i Cambro 

och målet är att lärplattformen ska vara användbar 

för alla universitetets kurser. 



ENS 

Samverkanscafé 27 oktober 

för dig som är uppsatseller 

programansvarig 

Den 27 oktober kl. 14.30–16.30 

genomför ENS ett samverkanscafé 

med tema: Studenters 

arbetslivskontakter under utbildningen 

– vad ENS kan bidra med 

genom sina företagsbesök. 

I november lanserar ENS en 

ny webbsida för kontakter mellan 

studenter och arbetsgivare. 

På webbsidan kommer studenter 

och lärare att kunna hitta olika 

typer av uppdrag, och vi vill 

träffa dig som är intresserad av 

samverkansfrågor, är uppsatseller 

programansvarig för att 

prata om: 

Vilka typer av uppdrag/projekt 

är lämpliga för dina studenter? 

Vilka branscher kan vi bli bättre 

på att knyta närmare kontakt 

med? 

Läs mer på www.ens.umu.se

aktuellt i bildmuseet 

aktuellt i bildmuseet 

19.9 - 31.10 2010 

ZINEB 

19.9 - 31.10 2010 

ZINEB 

SEDIRA 

SEDIRA 

Under the Sky and Over the Sea 

Under the Sky and Over the Sea 

Zineb Sedira, Floating Coffins, 2009 

Zineb Sedira, Floating Coffins, 2009 

Gammlia, Umeå • Fri entré • 090-786 52 27 

info@bildmuseet.umu.se • www.bildmuseet.umu.se 

Gammlia, Umeå • Fri entré • 090-786 52 27 

info@bildmuseet.umu.se • www.bildmuseet.umu.se 

SPråkSPaltEN 

Om fåtöljer, 

tejp och juice 

När vi övertar produkter och 

företeelser från ett annat språkområde 

följer beteckningen för 

dem gärna med – inledningsvis 

använda som så kallade citatord. 

Så länge man inte behöver 

böja orden fungerar det ganska 

bra, men har man behov av att 

bilda exempelvis plural av ett 

substantiv blir det så mycket 

enklare ifall orden får en stavning 

och ett böjningsmönster 

som är mer anpassat till 

svenskan. I dag har ju det ursprungligen 

franska fåtölj en 

helt svensk form och vi tänker 

nog sällan på dess ursprung. 

Numera kommer främmande 

ord ofta från engelskan. De 

måste också anpassas på olika 

sätt för att fungera bra i 

svenskan. Ett aktuellt exempel 

är det engelska verbet mail 

som fått en svensk ändelse i 

maila, en svensk stavning i mejla 

eller översatts med skicka 

e-post. 

Som alltid när det gäller 

ordformer är Svenska Akademiens 

Ordlista rättesnöret. Där 

finns inte maila med. Däremot 

anges date och tape som varianter 

till dejt och tejp. Den anpassade 

stavningen jos finns 

dock inte kvar. 

Ord som i engelskan slutar 

med konsonant måste i svenskan 

få en dubbeltecknad konsonant 

för att ge upplysning om 

vokalljudets längd: stopp, 

snobb, labb och webb. I sammansättningar 

känns det ofta 

särskilt viktigt för att undvika 

stopskyltar och labråttor. 

Ytterligare ett exempel på 

försvenskning är substantivändelsen 

-ning i mobbning och 

rankning. Varianter är här kamratförtryck 

respektive rangordning. 

Läs mer i Svenska skrivregler 

och SAOL som är oumbärliga 

hjälpmedel för den som 

skriver texter på svenska. Läs 

mer om språkfrågor på: 

www.anstalld.umu.se/skrivande 

Text: Ingela Valfridsson 


Kultur på campus 

– både här och fjärran 

Umeå universitets unika kultursatsning Kultur på campus 

går mot en ny höst – som blir en riktig höjdare, lovar 

projektledare Jonas Ericson. 

Under hösten bjuder Kultur på campus varje 

vecka på väl tillagad lunchkultur. Höstens första 

programpunkt var Norrbottniska Väärt och 

akt nummer två var cirkusgruppen Magmanus 

som i strålande höstsol i början av september 

bjöd studenter och personal på en högt flygande 

show med mycket humor. 

Men än finns mycket Kultur på campus kvar 

att njuta: etablerade författare som Torgny 

Lindgren, Håkan Nesser och Maria Sveland 

matchas med unga musiker som Carolina Wallin 

Pérez och dessutom erfarna rävar som Bob 

uPc 

Internationaliserade lärare? 

Denna höst har Umeå universitet fler internationella 

studenter än någonsin och 

fler kurser och program erbjuds på engelska. 

Både spännande och utmanande 

för lärosätet! En konkret effekt är att allt 

fler lärare måste använda engelska som 

undervisningsspråk. Om du känner dig 

osäker på engelska eller vill ha några tips 

om hur du kan utveckla språket vidare så 

finns möjlighet för lärare att få individuellt 

språkligt stöd i engelska, både skriven 

och talad. Under hösten har UPC 


Hansson och Håkan Nesser. Hösten avslutas 

med Lucia på campus med Umeå studentkör 

den 13 december. 

– Ett spännande besök blir jazzmusikern 

Georg Riedel och hans dotter Sarah med programmet 

Hemligheter på vägen, försäkrar 

Jonas Ericson. 

Kultur på fler campus 

Kultur på campus har börjat sprida ringar på 

vattnet runt om i världen. Via Culture Trade 

– en liten avknoppning till Kultur på campus 

köpt 40 timmar av institutionen för 

språkstudier, vilket innebär att lärare kan 

boka tid för språkkonsultation hos John 

Baker, gymnasielärare i engelska och adjunkt 

vid institutionen. Eftersom tiden är 

begränsad är det först till kvarn som gäller! 

För att boka tid – skicka ett mejl till 

john.baker@engelska.umu.se. 

Ett nytt språk kan påverka lärarens 

undervisning och studenternas lärande 

på flera sätt. På eftermiddagen den 4 

november anordnas en Lärardag om att 

Kultur på campus är 

ett unikt projekt som 

levererar gratis kultur 

till studenter och personal 

vid Umeå universitet 

varje vecka. 

Gå in på www.umu.se/ 

kulturpacampus för 

att se hela höst- 

programmet och 

för att prenumerera 

på nyhetsbrevet. 

– kommer kulturutbyten att ske med andra 

platser. Det är främst Umeås partneruniversitet 

som är aktuella och i höst åker Jonas till 

University of Manitoba i Winnipeg tillsammans 

med sångerskan Anna Hamilton för att hålla 

workshops och konserter. 

Därefter blir det utbyte med Riga – kulturhuvudstad 

samtidigt som Umeå 2014 – och i 

mitten av oktober kommer Jonas att berätta 

om Umeå universitets kultursatsningar vid en 

konferens i Ungern. Här samlas företrädare för 

ett nätverk av universitet från tidigare och blivande 

kulturhuvudstäder i Europa. 

– Det blir en spännande höst och det känns 

fantastiskt att flera andra länder och universitet 

är intresserade av Umeå universitets satsning, 

poängterar Jonas. 


undervisa på engelska. Se notis på annan 

plats i denna tidning. 

Slutligen vill vi flagga för Umeå universitets 

10:e universitetspedagogiska 

konferens som går av stapeln 1–2 mars 

2011. Börja gärna fundera på vad du vill 

presentera, temat är Reformation, revolution, 

evolution. Universitetslärandet ur 

ett tidsperspektiv. Mer information och 

möjlighet att anmäla bidrag kommer 

inom kort på vår hemsida! 

Katarina Winka

från Ledningen 

Umeå universitets delårsrapport 

Delårsrapporten visar att det ekonomiska 

resultatet är högre jämfört med motsvarande 

period 2009. Intäkterna har ökat 

med 4 % första halvåret 2010 jämfört med 

i fjol medan kostnaderna endast ökat med 

1 %. Det prognostiserade ekonomiska resultatet 

för år 2010 är +147 miljoner kronor, 

vilket ska jämföras med 2009 års ekonomiska 

resultat som var ett överskott med 

55 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter 

(HST) beräknas vara 17 466 år 2010, vilket 

är en ökning med 763 HST (+4,6 %) jämfört 

med år 2009. Enligt prognosen beräknas 

universitet hamna 52 miljoner kronor 

över takbeloppet år 2010. 

(Takbelopp = den högsta ersättning för 

högskoleutbildning ett lärosäte sammantaget 

kan få under ett budgetår) 

från oMvärLden 

20 förslag från forskningsberedningen 

I rapporten ”Forskning formar framtiden” 

presenterade forskningsberedningen i juli 

en rad slutsatser om hur svensk forskningspolitik 

bör utvecklas. Rapporten ska 

ses som ett inspel till arbetet med nästa 

forskningsproposition som ska läggas 

2012. I beredningen ingår bland andra 

Umeå universitet tidigare rektor Göran 

Sandberg. 

20 förslag för att stärka Sverige 

som forskningsnation: 

• Bygg ut forskningen i Sverige 

• Skapa tydliga drivkrafter för kvalitet 

• Stärk innovationskraften i svensk 

forskning 

• Stärk institutsektorn 

• Utarbeta en strategi för investeringar 

i forskningens infrastruktur 

• Vidareutveckla systemet med 

innovationsupphandling 

• Öka satsningarna på wild-cards inom 

forskningen 

• Stärk forskarutbildningen 

– förbättra doktorandernas villkor 

• Skapa förutsägbara karriärvägar för 

yngre forskare 

• Inrätta ett nationellt elitprogram för 

yngre begåvade forskare 

• Spets förutsätter bredd – rusta upp 

utbildningsväsendet från förskola till 

forskning 

carina.dahlberg@adm.umu.se 

Fler notiser och längre versioner finns på . 

• Skapa förutsättningar för fler post doc- 

vistelser på företag och för fler adjungerande 

forskare i akademin 

• Genomför en särskild satsning på att 

locka internationella toppforskare till 

Sverige 

• Förenkla expertskatten 

• Inför avdragsrätt för donationer till 

forskning 

• Inför en skatterabatt för forskning och 

utveckling 

• Inför ett riskkapitalavdrag 

• Intensifiera ansträngningarna att få 

fler att söka sig till naturvetenskap och 

teknik 

• Satsa på det livslånga lärandet 

– inför individuella kompetenskonton 

• Öka autonomin för universitet och 

högskolor 

Umeå universitet klättrar i Times ranking 

Times Higher Education rankar Umeå universitet 

som 297 i världen, vilket är en liten 

förbättring jämfört med i fjol då universitet 

kom på plats 318. Om man ser till enskilda 

vetenskapsområden så landar Life Sciences 

& Medicine på plats 127 i världen. 

Uppsala universitet placerar sig på plats 

62, Lund 72, KTH 150, Stockholms universitet 

168 och Göteborg på plats 183. 

Lars Haikola ny universitetskansler 

Den 1 juli utsåg regeringen Lars Haikola till 

ny universitetskansler. Han tillrädde tjänsten 

den 16 augusti. Lars Haikola har bred 

erfarenhet från högskolesektorn och kommer 

närmast från tjänsten som rektor för 

Campus Helsingborg vid Lunds universitet. 

Källa: HSV 

Ny direktör för VHS 

Caroline Sjöberg är ny myndighetschef för 

VHS. Hon har arbetat vid SLU i sex år, och 

sedan 2007, som vice universitetsdirektör 

med ansvar för bland annat information, 

juridik, ekonomi och personal samt student- 

och utbildningsservice. 

Källa: VHS 

USA:s dominans minskar i 

årets Shanghai-rankning 

I årets upplaga av ranking från Shanghai 

Jiao Tong University har den amerikanska 

dominansen minskat något. Fortfarande är 

Harvard nummer ett, men University of California, 

Berkeley, är ny tvåa och MIT är ny 

fyra. Totalt har USA 54 lärosäten bland de 

100 bästa, mot 67 förra året. Att västvärlden 

inte är ohotad märks genom att Kina 

nu har 20 lärosäten bland de 500 bästa, 

Sydkorea 10 och Brasilien 6. Utvecklingen i 

Indien och Ryssland verkar däremot ha 

stagnerat. Sverige har tre universitet bland 

de 100 bästa. Karolinska institutet rankades 

högre i år och steg från plats 50 till 42, 

Uppsala steg från 76 till 66 och Stockholms 

universitet steg från 88 till 79. 

Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev 

170 000 studenter utan plats 

på universiteten i Storbritannien 

Många brittiska universitet har fyllt alla sina 

platser och rekordmånga av de mest kvalificerade 

sökande kommer inte in vid landets 

ledande lärosäten. Orsaken är den 

svåra ekonomiska situationen men också 

regeringens nedskärning av platser vid lärosätena. 

Antagningsmyndigheten Ucas 

räknar med att totalt ca 170 000 sökande 

kommer att bli utan plats i den högre utbildningen, 

jämfört med 130 000 förra 

året. 

Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev 

Flest nya utländska doktorander 

vid KTH och BTH 

Av de närmare 3 400 som påbörjade en 

forskarutbildning år 2009 var drygt 1 000 

utländska doktorander. Hälften av dessa 

kom från Asien, varav cirka 40 procent 

från Kina. På KTH och Blekinge tekniska 

högskola var andelen utländska nybörjare 

på forskarnivå närmare 60 procent. 

Källa: HSV 

Studenternas prestationer sjunker 

– distansutbildningarna trolig orsak 

Under den senaste femårsperioden har 

prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade 

poäng, minskat från 83 till 79 procent. 

Den ökade mängden distansutbildning 

är en sannolik förklaring. 

Källa: HSV 


engLish page 

Social media while at work? 

The use of social media is 

growing rapidly. An estimated 

four million people 

in Sweden have a Facebook 

account alone. But how 

should one engage in social 

media during work hours 

– can one update their 

status on the job? 

There is a hot topic of debate in many circles 

about whether or not employees can use social 

media during work time. There are employers 

that prohibit its staff members from logging on 

while at work and others that actually encourages 

activity on sites such as Facebook. Umeå 

Become a Fan of Umeå University on Facebook: 

Words froM 

the vice-chanceLLor 

I would like to begin by thanking 

you for the wonderful reception I 

have received – it both warms and 

inspires. There is a dynamic and energy 

among the university’s staff 

and students that I consider essential 

now, as we move forward together 

to advance the university’s 

position one step further, which is 

imperative in today’s global competitive 

market. 

The introduction of my period as 

vice-chancellor has been anything 

but calm. I have had many interesting 

and important meetings within 

and outside the university. I now 


University has no policy on how employees 

should interact in social media platforms during 

work hours. 

“This is mainly a common sense issue, and 

can be compared with telephone usage during 

work time. You can call and make a doctor’s 

appointment, but you don’t keep in touch with 

all of your family and friends,” says University 

Director Lars Lustig. 

He implies that the university management 

trusts each employee’s own responsibility and 

does not feel need to restrict the use of social 

media in the current situation. 

Upholding freedom 

of speech and expression 

Lars Lustig also points out that one should always 

safeguard freedom of speech and may 

never, as an employer, attempt to influence 

look forward to begin visiting the departments 

along with the other members of the 

university management. The goal is that we 

will have visited and had a dialogue with all 

the departments before the summer. 

The question that many ask is in which 

direction I intend to lead Umeå University. 

In my opinion, and others’, Göran Sandberg 

has done a fantastic job. I will work to ensure 

that the investments he has initiated 

together with contributors are carried 

through. The introduction of career grants 

for young researchers and undertaking of 

areas of excellence in research are instruments 

needed to achieve the development 

that I believe is so essential. 

It is of foremost importance for the continued 

development of the university that 

we can provide our employees with good 

conditions in this highly competitive international 

market. We need to establish a 

service framework so that our researchers, 

teachers and other staff members want to 

stay here, but that also makes the university 

an attractive place to work, far beyond 

the country’s borders. The Swedish service 

model creates unnecessary tension between 

our primary mission, education and 

research, and the increasingly important 

what employees express. However, he notes 

that one needs to be mindful of whether they 

speak as a representative of Umeå University 

or as a private person. 

“It can be somewhat similar to newspaper 

letters to the editor,” continues Lars Lustig. 

“We in positions of leadership can never separate 

our private roles and our public roles as 

representatives of Umeå University, and that’s 

important to consider.” 

He also acknowledges that he and many 

others have not kept pace with the rapid development 

of social media. 

“It was almost an unknown concept for me 

a few years ago. Things are constantly evolving 

in this area and new ethical issues to consider 

may arise. Therefore, I think it’s important to 

have ethical discussions about these issues out 

in our workplaces,” adds Lars Lustig. 

Text: Anette Olofsson/David Meyers 

task: the utilisation of research findings and 

innovation development. 

Naturally, each and every one of us cannot 

be expected to be the most prominent 

researcher, the most committed teacher, 

the most successful entrepreneur, or a 

good communicator and administrator. But 

creative environments are produced when 

different abilities are recognised and allowed 

to develop in the best possible harmony. 

All parties benefit when we further 

develop our education, research and innovation 

environments into creative environments. 

Such environments develop us to 

become an attractive partner, both regionally 

and internationally, and also give students 

an opportunity to expand their networks, 

something that leads them faster 

into the job market. 

In order for us to succeed, I am convinced 

that the university as a whole must 

be developed for the benefit of the individual 

parts. This also includes the power of 

having, and using, the broad expertise that 

spans both faculty and disciplinary boundaries. 

To achieve this, priorities and risktaking 

will be required, but also ambition, 

courage and a wise leadership at all levels. 

Lena Gustafsson, Vice-Chancellor

Skicka din lösning till Aktum, informationsenheten, Umeå universitet, 901 87 Umeå senast 20 oktober 2010. 

Den som skickat in den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kr på Akademibokhandeln. 

KÖPMAN MYGGA 

KVÄLLSANDAKT 

MARKERADE 

HUNDKLANDER 

INNEHAV 

GRUNDLAG 

FÖRMÅGA 

LUTMARK 

SCHATTERINGAR 

GNIDIG NIGERIA "VATTENHÅL" TOM PÅ FOLK 

BÄLTE 

KORTA DAGAR SLÖJDVIRKE 

SÅ KALLAT 

ÖVERGREPP 

TÖMMA 

INT. TÄVLING 

KUNGSFISK 

FÖRSNILLAT 

IHÅLIGT 

SVÅRSPIKAT RUNDHULT 

SKEPPSFOG 

KOSTSAMMA 

AKTAVSNITT 

VIMMELKANTIG 

GJUTMETALL 

P.G.A. ATT 

TORGSKULPTÖR 

FÖRSÄKRANSTYP 

KORA MÅNFAS YTENHET 

LANDTUNGA 

BETONING VÄNSTERVÄN 

BLÅSINSTR. 

MÄRKESMARKÖR 

FÅ VETA 

ÅSTADKOMMA 

SLUTORD 

FRAMFÖR 

ÅUTLOPP 

ENBÄRSSPRIT 

ORIGINAL 

US UNCLE 

NIGER 

VERKSCHEF 

KAN BÖRDA PARORD 

VERIFIERBAR 

ÖVERFALL 

TILL FLERA DU FILMSTAD 

SMÅSMILADE 

Vinnare i Aktum 4 blev Anders Lindgren, Medicinska fakultetens kansli. Grattis! Ett presentkort är på väg. 

SÅRREST 

ADRESSTILLÄGG FÖRST & SIST 

TILLRÄCKLIGT 

REJÄL KRAM 

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________ 

HF -10 

näst sist 


Månadens kåseri 

Anette Eikelboom, projektsamordnare 

Spår mot 

framtiden 

Lördag den 28 augusti kl. 12.14 rullar det första officiella tåget in på Resecentrums 

perrong i Örnsköldsvik. Jag och mina två barn trängs i en 

folkmassa som bara kan jämföras med den dag i maj 2007 då Modo 

Hockey kom hem med ett bärgat SM-guld. Men nu har vi alltså fått något 

som åter får folk i Örnsköldsvik att gå man ur huse. Jag känner mig 

stolt och upprymd. Jag svävar bort i tanken och ser framför mig hur en 

ström av människor småspringer till stationen på morgonen. Människor 

som trampar upp nya stigar i en helt ny stadsbild. Mina tankar avbryts 

av min dotters klagan ”Jag vill se kungen!” Jag har tur och hittar två 

stolar som mina barn kan stå på. En samling framträdande personer 

avlöser varandra med tal om samarbete, uthållighet och tåg mot framtiden. 

Och jodå, kungen uppenbarar sig och min dotter granskar honom 

och konstaterar att tivoliområdet i hamnen är mycket mer intressant 

och drar med mig dit. 

Medan barnen studsar i hoppborgen, helt obrydda av infrastruktursatsningar, 

politik och samhällsutveckling, funderar jag på om och hur 

Botniabanan kommer att påverka eller till och med förändra min och 

andra kommunmedborgares syn på resande, region, gränser och tillhörighet. 

Efter att ha bott i Stockholm i några år, där mitt viktigaste transportmedel 

var tåg, längtar jag att få sätta mig på tåget och prata om hur 

många minuter jag har till jobbet. Det känns modernt, miljövänligt och 

kontinentalt – och jag vill vara en del av det samhället. Men hur villiga 

är gemene man att arbetspendla, köpa hus över länsgränserna och luckra 

upp sin syn på var som är hemma och vem som är min granne? Det 

återstår att se men enligt Transportforskningsenheten vid vårt universitet, 

som nyligen genomfört en undersökning hos boende vid Norrlandskusten, 

är människor generellt sett positiva till Botniabanan och att byta 

resor med bil till tåg. 

Vad kommer Botniabanan att ha för betydelse för Umeå universitet? 

Ja, som ENS-anställd och placerad vid Campus Örnsköldsvik ser jag 

fram emot ett än närmare samarbete mellan Campus Umeå och Campus 

Örnsköldsvik. Redan nu möter vi undervisande lärare i korridoren som 

utvilade och glada slår sig ner i vårt gemensamma personalrum efter en 


Avsändare: 


901 87 Umeå 

B 

Posttidning 

snabb tur med tåget. Drömmen vore att på resor till eller från Umeå, 

liksom IKEA-anställda, slå sig ner i en Umeå universitetsvagn, och träffa 

kollegor och studenter och kanske avhandla ett möte. Jag ser också 

fram emot att på en gemensam färd med företrädare för Örnsköldsviksortens 

företag och organisationer ta campuståget till Umeå för att 

visa upp vår framstående studie- och forskningsmiljö, liksom att visa 

mina universitetskollegor vad Örnsköldsvik med omnejd kan erbjuda i 

form av samarbeten mellan universitetet och omgivande samhälle. Det 

mentala avståndet minskar för både företag och boende längs Norrlandskusten 

när campuståget knyter oss närmare varandra. 

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 070-309 58 54 eller via e-post . 

Anette Eikelboom, projektsamordnare 

ENS/Umeå universitet Campus Örnsköldsvik

Aktum nr 4 - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?