1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tsardömet. Antalet frimurare bosatta<br />
i landet var för få för en meningsfylld<br />
verksamhet och i december 1813 upphörde<br />
S:t Agustins verksamhet genom<br />
ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes<br />
logen dock inte.<br />
År 1822 utfärdade tsar Alexander I<br />
ett reskript enligt vilket frimurarorden<br />
och andra hemliga sällskap skulle<br />
upplösas.<br />
Tsar Nikolai I upprepade förbudet<br />
år 1826 och samtidigt avkrävdes ett<br />
löfte av alla civila och militära ämbetsmän<br />
att inte tillhöra någon frimurarorden.<br />
1848 utsträcktes förbudet till<br />
alla undersåtar.<br />
Trots detta blev dock många finländare<br />
– till exempel sjökaptener<br />
– medlemmar i engelska, amerikanska<br />
och svenska frimurarloger. Detta<br />
ledde bland annat till att återvändande<br />
finländska amerikanska emigranter<br />
grundade ett frimureri enligt det amerikanska<br />
systemet 1922 alltså ett år innan<br />
det svenska systemet återuppstod.<br />
Återinvigningen<br />
Efter ett antal olika aktiviteter under<br />
början av 1900-talet undertecknade<br />
konung Gustaf V slutligen i februari<br />
1923 den nådiga kapitulationsakt som<br />
stadfäste logens konstituerande. Till<br />
ordförande mästare utsågs Gustaf<br />
Werner (Gösta) Salingre. Invigningen<br />
förrättades av riddaren och kommendören<br />
viceamiralen Carl Otto Olsen.<br />
Lokalfrågan löstes i början tack vare<br />
att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter<br />
stort utrymme till <strong>Orden</strong>s<br />
förfogande. Utrymmet fördubblades<br />
visserligen hösten 1923 men var definitvit<br />
för litet.<br />
Man planerade i ett tidigt skede ett<br />
eget hus men planerna förföll. I stället<br />
blev det Riddarhuset i Helsingfors<br />
som efter diverse förhandlingar under<br />
årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats<br />
till 1964 då S:t Augustins<br />
sista årshögtid hölls där den 3<br />
april 1964.<br />
Det året kunde man äntligen den 3<br />
september inviga det ordenshus Sjätte<br />
fördelningen förfogar över i dag och<br />
som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande<br />
fastighet för frimurerisk<br />
verksamhet.x<br />
Text och foto: BJÖRN FEDERLEY<br />
Foto: SAM BJÖRKLUND<br />
På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans.<br />
finska jubileet<br />
inleddes med<br />
kransnedläggning<br />
På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare<br />
ordförande mästares gravar i Helsingfors. man ville på detta sätt inte bara<br />
hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat<br />
under deras tid.<br />
De egentliga festligheterna<br />
började efter lunch med en<br />
festmässa i Gamla Kyrkan ett<br />
drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant<br />
var Mikael Busck-Nielsen, diakon<br />
Fred Wilén och subdiakon Jean<br />
Gallen. För orgelmusiken svarade<br />
Kaj-Erik Gustafsson och för solosång<br />
Harry Dahlström - samtliga ordensbröder.<br />
Ett femtiotal bröder med damer<br />
deltog.<br />
Efter en timmes paus samlades ett<br />
drygt hundratal bröder till högtidsloge<br />
i Johannessalen. <strong>Orden</strong>s Stormästare<br />
Anders Strömberg hedrade logen med<br />
sin närvaro och bland övriga deltagare<br />
märktes Stormästarens ståthållare<br />
Göran Andersson, Stormästaren för<br />
Fria och Antagna Murare i Finland<br />
25<br />
Juhani Vuori och kapitelmästare Tom<br />
Waselius.<br />
Vingslag<br />
Historiens vingslag noterades i form<br />
av att barnbarnsbarnen till logens första<br />
ordförande mästare efter återinvigningen<br />
Niclas och Gunnar Salingre<br />
närvarade. Med var också Jan Schreil<br />
från Göteborg. Han är barnbarnsbarn<br />
till riddaren och kommendören Carl<br />
Otto Olsen.<br />
I sitt tal betonade ordförande mästaren<br />
Timo Dahl den roll som major<br />
Fredrik Granatenhjelm spelat under<br />
tiden fram till återinvigningen och<br />
hur en av de aktivaste bröderna under<br />
början av 1900-talet, Oscar Fredrik<br />
Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen
Change language