1300-talskyrka återuppstår Ung 225-åring - Svenska Frimurare Orden

Goethe och frimureriet
frimuraren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) anses av många som
den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen ”amalia zu den drei
rosen” i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen
befordrad till mästare den 2 mars 1782.
Goethe.
Logen var knuten till den Strikta
Observansen, som också påverkat
det svenska frimureriet.
Han var till en början entusiastisk frimurare
och 1795 skrev han något som
han kallade ”Das Märchen”(Sagan),
som är en allegori över frimureriets
tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven
på svenska på Bakhåll förlag.
riet) är byggt med vetenskapen som
bas och de sista resterna av kyrkan (en
kungastaty som är ett bräckligt mischmasch
av allt) har fallit samman till en
klump.
Templets väktare
Templets väktare är nu kungar i underjorden
och representerar de tre
historiska tidsåldrarnas religioner som
blivit mindre och mindre lysande. De
bör naturligtvis hedras i det färdiga
templet, men det är vishetsläraren
(färjkarlen) som är präst.
Demiurgen (den livgivande skaparguden)
går med en lykta för att visa
vägen, men vi måste hitta vägen själva.
Han får hjälp av sin hustru (Kärleken)
som älskar honom oavsett hans ålder.
Hon har offrat sin hand i tidens flod,
men hon får inget tack för det.
På slutet kommer kärleken med
förnyad kraft och blir visheten till
hjälp att skapa templet. En jätte som
är människans tidsandas tröga dumhet
förmörkar solens ljus (kanske också en
Irrbloss
Nyckeln till Sagan ligger i ”en gåta”
som är en kvinna vid namn Lilja, som
bor på andra sidan en flod. Hon representerar
inte oskulden som man
skulle kunna förledas att tro. Liljan
är här Weissheit (Vithet), men också
Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia
– visheten som bör älskas av människan
(Prinsen i Sagan) med hjälp av
Filosofin (Kärleken till visheten).
De omogna själarna (irrblossen i
Sagan) söker henne av materiella orsaker
– det är guldets glans som lockar.
De sysslar då med Alkemi – konsten
att göra guld.
Förr i världen var man tvungen att
följa en vishetslärare (en färjkarl) för
att komma till vishetens land men man
kunde också få hjälp av kunskapens
orm. Kunskapen kan bli den bro som
tar över alla till vishetens land, men
först när vishetens tempel (Frimure- Boken Sagan är på 70 sidor.
33
”Goethes” logehus i Weimar.
sinnebild för revolutionsivern under
denna tid). På slutet blir denna blytunga
jätte till det som den passar bäst
för. En Kronos/Saturnusgestalt som
visar tiden på ett stort solur, som tjänar
upplysningen utan att förmörka den.
Metaforer
Sagan är som synes överbelamrad med
metaforer, vilket gör den tung för en
läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt
dokument samtida med det svenska
frimureriet. Man ser här hur Goethe
liksom frimuraren Voltaire vill ersätta
den befintliga kyrkan med vishetens
frimureriska tempel. I Sverige kom de
två snarast att integreras.
Mot slutet av sitt liv tycks Goethe
ha blivit besviken på frimureriet,
som han kallar ”den röd-vita
maskeraden”, och bad att få bli passiv
medlem år 1812. Han gick då
mer in för en rosencreutziskt färgad
naturmystik, som kom att påverka den
tyska humanismen till våra dagar, med
sådana avknoppningar som exempelvis
Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x
Text: CHRISTER CLAUS
”Goethes berättelse ’Sagan’
har ansetts obegriplig och det
är den för någon som inte är
frimurare och van att tänka i allegorier
och symboler”, det säger
broder Christer Claus som
recenserade boken när den
kom ut på Bakhåll förlag för en
tid sedan.