You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
såväl den andliga som lekamliga nöd, vilken mån<strong>ge</strong>nstädes<br />
är rådande ibland Lapplands folk.” (sid 155)<br />
Julia Svedelius, En ödebygdsfärd<br />
”… från mina resor i Nord-Sveri<strong>ge</strong>s ödebygder. Ja, somliga<br />
ha föreslagit mig att skriva en bok, ur vilken man<br />
skulle kunna läsa om dessa bygder och deras befolkning,<br />
då flickorna i Ungdomens Röda kors samlas i skolorna<br />
för att sy för arbetsstugornas barn i Norr- och Västerbotten<br />
eller för fattiga mödrar däruppe, som inte ha några<br />
småkläder till det väntade barnet. …<br />
Men i Purkijaurs sjö … rodde … för att nå Pärlsjön,<br />
i vilken Pärlälven rin<strong>ner</strong> ut. Där lig<strong>ge</strong>r Pärlholmen, och<br />
på den bodde en enda familj med nio barn” (sid 142 och<br />
149).<br />
Purkijaur, Dokumentation av byn Purkijaur<br />
Från 1702 skattade Pål Andersson för området, han var<br />
trolig son till Anders Svart från Jokkmokksbyn. Per Pålsson<br />
Penta försökte 1732 få de andra boende i området<br />
avhysta från landet, han menade att det skulle vara ”för<br />
litet för tre åbor”. Släkten Andersson med ingifta, skattade<br />
för Purkijaurlandet ända in på 1800-talet.<br />
Vid avvittrin<strong>ge</strong>n som skedde efter 1873 års avvittringsstadga<br />
uppdelades hemmanen ännu mer, då bestämdes<br />
hur stora skogar byarna och de enskilda hemmanen<br />
skulle ha och hur de skulle nyttjas. Virke och bränsle fick<br />
tas fritt från den egna sko<strong>ge</strong>n, men vid uttag av virke för<br />
försäljning krävdes utsyning eller stämpling av statlig<br />
skogstjänsteman.<br />
Hushållningssällskapet i Norrbotten, Almanacka 2004<br />
Det norrbottniska jordbruket är relativt litet i förhållande<br />
till länets hela yta. Länets landareal motsvarar 25%<br />
av Sveri<strong>ge</strong>s totala landareal. Åkerarealen har förändrats<br />
mycket under en relativt kort tidsperiod. Åkerbruket<br />
tog fart i och med koloniserin<strong>ge</strong>n av norra Sveri<strong>ge</strong> under<br />
1800-talet. Arealen vid enheter över 2 ha uppgick<br />
1927 till ca 47.000 ha. Under 1920, -30 och 40-talen<br />
skedde en betydande nyodling vilket avslutades i mitten<br />
av 1950-talet då arealen uppgick till inte mindre än ca<br />
80.000 ha. Därefter har åkerarealen <strong>ge</strong>nomgått en kraftig<br />
minskning. Sysselsättnin<strong>ge</strong>n inom länets jordbruk<br />
har liksom åkerarealen uppvisat stora förändringar. I och<br />
med att många jordbrukare har slutat med jordbruksdriften<br />
har antalet jordbruksföretag minskat. Vid 1944 års<br />
jordbruksräkning registrerades 11.857 brukningsenheter<br />
större än 2 ha, och 2001 var antalet 1 580 enheter.<br />
26<br />
Uppgifter om Purkijaur från berättarna<br />
och nämnda publikatio<strong>ner</strong><br />
1300-tal Omfattande skinnhandel bedrevs.<br />
1600-tal Mycket folk, materiel och malm transporterades<br />
till och från silvergruvorna ovanför Kvikkjokk.<br />
En hållplats fanns på Purkijaurholmen.<br />
1605 Karl IX beordrade att marknadsplatser skulle<br />
inrättas bland annat i Arvidsjaur, Jokkmokk<br />
och Jukkasjärvi. Marknader hade funnits län<strong>ge</strong>,<br />
men kun<strong>ge</strong>n ville ha kontroll över handeln.<br />
Tid och plats för Jokkmokks årliga vintermarknad<br />
blev bestämd till den första torsdagfredag-lördag<br />
i februari.<br />
1677 De första nybyggarna flyttade till Purkijaur.<br />
Sekelskiftet<br />
1700<br />
Anders Svart var postlapp, brevutbärare utsedd<br />
av myndigheterna.<br />
1732 Carl von Linné reste i Lappland, han besökte<br />
kustlandet och färdades upp längs Luleälven<br />
och dess källflöden ända till Nor<strong>ge</strong>. Han följde<br />
Lilla Luleälvdal förbi Purkijaur. Han färdades<br />
med båtar, till fots och till häst, även hästsläpor<br />
och klövjerenar användes.<br />
1873 Skolundervisning i Purkijaur omnämnd.<br />
1884 Första Nordenskiöldsloppet (sid 170) anordnades,<br />
en skidtävling från Purkijaure till Kvikkjokk<br />
och tillbaka.<br />
18xx. Lule Ångsåg byggde byns första färja.<br />
Slutet av<br />
1800-talet<br />
Skvaltkvarnen, i en gren av Pärlälven, lades<br />
<strong>ner</strong>. Skola hölls tre veckor per vinter. Byamännen,<br />
markägarna, byggde en liten färja för<br />
transporter på sjön. Te<strong>ge</strong>lbränning på Holmen<br />
och i Lerudden.<br />
1897 En stor stormfällning skedde i Karatjtrakten<br />
och Örnsköldsviks Aktiebolag köpte största<br />
delen av det fällda virket. Örvikstiden (sid 141)<br />
började med stora avverkningar och utbyggnad<br />
av flottleder. Folkmängden i området ökade<br />
drastiskt. Handelsbod, gästgiveri och skjutshåll<br />
öppnades i Junkarhällan.<br />
1902 Ångbåtsleden Purkijaur – Kvikkjokk startades.
Change language