You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ördorna till skrindan. ”Men hör du du, tror du ändå att<br />
vi inte ska kunna leva om vi <strong>ge</strong>r tusan i att ta den här<br />
myrslåtten?” ”Jaa, nog tror jag att vi får leva lika bra om<br />
vi slutar ut med det här!” sä<strong>ge</strong>r jag. Det var sista gån<strong>ge</strong>n<br />
vi tog hö från myrarna vid Suobbat.<br />
Trampar för häst<br />
Harald<br />
Om det är ofruset eller svagt på isen eller mycket snö<br />
när man hämtar myrhö på myrväg måste hästarna i re<strong>ge</strong>l<br />
ha trampar, tru<strong>ge</strong>r på fötterna för att inte sjunka så<br />
djupt. Det är träplattor som passas in efter hästskorna<br />
och spänns fast. Hål görs för gräv på hästskorna, ett fram<br />
och två bak, och så ett spänne över hoven. Jo. Det är stora<br />
breda trampar och svårt för ovana hästar. Man kan träna<br />
dem på barmark, sätta på tramparna och köra. De lär sig<br />
ganska fort att gå. Jag har inte kört med trampar, men<br />
pappa hade en brun märr med bläs som gick verkligt fint<br />
med trampar. Hon kunde springa med dem och du hörde<br />
aldrig att hon slog ihop, aldrig! Och när du kom med<br />
tramparna så höll hon upp foten själv så du skulle få sätta<br />
fast dem på fötterna. Nog kän<strong>ner</strong> en häst att det är bättre<br />
att ha trampar, än ska pulsa <strong>ner</strong> in i snön.<br />
Om det är djup snö och vatten på myrvä<strong>ge</strong>n och man<br />
fottrampat, då behöver det inte frysa mycket för att bära<br />
en häst med trampar. Hästar går ju ganska högt med<br />
trampar på hårdsnön. Sen de gått en gång så blir det fint<br />
till da<strong>ge</strong>n därpå. Till slut när man kört flera gån<strong>ge</strong>r och<br />
snön är hård, då behövs inte trampar efter samma väg.<br />
Trampar användes ibland vid timmerkörning.<br />
Norsktrampa, snötrampa för häst, helt i metall. Skaite.<br />
46<br />
Hässjor och skylar<br />
Snes och skyl<br />
Siri och Harald<br />
Vi gjorde snes, snejs kalle vi dem för, utav långa, smala<br />
granar. Barkade, hyvlade och gjorde dem fin, spetse dem<br />
uppe, och spetse <strong>ner</strong>e så dem satt fast i marken. Snejsen<br />
var en fyra-fem meter hög. De gjordes ju olika, men alla<br />
gån<strong>ge</strong>r fyra meter. Man hakade i första kärven med en<br />
lång skylkrok snett in under bandet, det omvirade knippet<br />
kornstrån som höll ihop kärven, lyfte upp kärven och<br />
trädde fast den på spetsen på snejsen och så drog man<br />
<strong>ner</strong> dem med kroken till stoppen. Man hade en stopp så<br />
att de inte skulle fara på backen, kärvarna. Resten av kärvarna<br />
lyftes likadant och sattes på vinklade mot varandra<br />
tills stolpen var full, inte för tätt, då kunde kärvarna börja<br />
mögla. Axena mot solen för att torka bra.<br />
Lommen, rotänden, åt något annat håll.<br />
Havre- och kornkärvar, och någon gång<br />
vetekärvar torkade vi i skylen. Skyl är kärvar<br />
trädda på en snes. Jävlar vet du, som<br />
en skog direkt av skylar! På Holmen. Jo.<br />
När skylen skulle tas in och lyftas lös,<br />
användes en enkom spak i längd efter<br />
behov, gjord av en stadig torrfura. Den<br />
hade en kraftig klyka längst <strong>ner</strong> och<br />
i klykan satt ett järn med kuggar, eller<br />
ett gammalt knivblad fastsatt med<br />
broddspik (spik för hästskor). Järnet<br />
var för att inte spaken skulle glida<br />
när skylen togs lös. Spaken sattes<br />
<strong>ner</strong> om grovändan av snejsen så de<br />
två spetsarna tog i marken bakom.<br />
Med spaken vägdes skylen upp ur<br />
hålet en bit, så att den lutade något.<br />
Så loka, vickade man på skylen,<br />
lossade snejsen så man fick<br />
upp den utav hålet lite grann.<br />
Drog upp den så den vart lös,<br />
men inte så den föll omkull, just<br />
så den stod.<br />
Skylkrok och spak enligt Harald.
Change language