gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fårklippning'<br />
Fåren klipptes ännu i slutet av 1800talet<br />
fyra gånger om året. Klippningen<br />
sk<strong>ull</strong>e alltid utföras då månen stod i ny,<br />
man trodde att <strong>ull</strong>en då växte fortare. Den<br />
finaste <strong>ull</strong>en gav höstklippningen då fåren<br />
togs in för vintern. Den kallades "<strong>ull</strong>" <strong>och</strong><br />
användes framförallt till revgarn (varp).<br />
En del får slaktades oklippta. Deras fällar<br />
användes till fälltäcken. Den andra<br />
klippningen skedde dagarna kring jul, då<br />
dens.k. "julväften" klipptes. Tredje<br />
klippningen ägde rum i slutet av februari<br />
eller början av mars <strong>och</strong> den fjärde några<br />
dagar innan fåren släpptes ut på bete. Ullen<br />
från de senare klippningarna kallades<br />
"väft", d.v. s. den användes framförallt<br />
till inslag i vävar, men även till stickgarn.<br />
Vid själva klippningen lades fåret omk<strong>ull</strong>.<br />
Ofta bands benen ihop t. ex. med<br />
ett strumpeband, som var mjukt <strong>och</strong> bra.<br />
Fåret kunde läggas på marken eller på<br />
en planka, lagd över ett par bockar eller<br />
liknande, som man själv också kunde sitta<br />
på. Man började klippa kring huvudet. På<br />
huvudet lämnades en liten <strong>ull</strong>tott kvar.<br />
"Klipp min <strong>ull</strong>, men lämna min k<strong>ull</strong>" sade<br />
man t. ex. i Degerfors. Genom denna hand<strong>lin</strong>g<br />
ville man få fåren att trivas <strong>och</strong> få<br />
god återväxt av <strong>ull</strong>. Då fåret var klippt,<br />
sk<strong>ull</strong>e <strong>ull</strong>en hänga ihop som en fäll. Den<br />
sorterades sedan, så att rygg<strong>ull</strong>en - som<br />
ansågs bäst - skildes ut.<br />
146<br />
<strong>ull</strong>en tvättas <strong>och</strong> piskas<br />
Mestadels tvättades inte <strong>ull</strong>en utan det färdiga<br />
garnet, men undantag finns. Det uppges<br />
sålunda att fåren kunde tvättas före<br />
klippningen om vintern, då de hölls inne.<br />
Ullen förvarades i stora <strong>ull</strong>korgar, men<br />
sedan den tvättats, hängdes den upp under<br />
taket i stora nätsäckar för att torka. ,<br />
I allmänhet höll man ett mindre antal<br />
svarta får för att få svart <strong>ull</strong> att blanda med<br />
den vita till grått garn. De svarta fåren<br />
ansågs dock ha kallare <strong>och</strong> sämre <strong>ull</strong> samt<br />
vara magrare vid slakt.<br />
Ett förarbete till kardningen, som nog<br />
inte var så behagligt,var piskningen av<br />
<strong>ull</strong>en. Den utfördes med ett par käppar,<br />
då den svarta <strong>och</strong> vita <strong>ull</strong>en sk<strong>ull</strong>e blandas<br />
samt då <strong>ull</strong> sk<strong>ull</strong>e blandas med nöthår<br />
till nöthårsgarn.<br />
Nöthår tillvaratogs när korna ryktades,<br />
när nöthudar garvades, eller köptes från<br />
garverier. Om avhårningen skett med<br />
hjälp av kalk, dammade det kraftigt vid<br />
piskningen. Arbetet förlades därför till<br />
en loge eller annat uthus. Piskades inte<br />
<strong>ull</strong>en, kunde man reda den, vilket kallades<br />
"napp" eller "flåck" <strong>ull</strong>en.<br />
<strong>ull</strong>en skrubbas<br />
<strong>och</strong> kardas<br />
Därefter sk<strong>ull</strong>e <strong>ull</strong>en "skrubbas", grovkardas,<br />
i ett skrubbsäte. Den undre kardan<br />
sitter fäst i sätet. Skrubbsätena<br />
är av tre typer. De kan bestå av en<br />
planka med fastsatt skrubba, som lades på<br />
ett par stolar eller ett annat säte, vidare<br />
av ett säte med intappade ben. Den tredje<br />
typen har formen av en stol med skrub-<br />
Stint som en körv<br />
löent som en lörv<br />
ligg på låre<br />
å vänt på höle.<br />
Från Vilhelmina.