gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
gammalt och nytt i västerbottnisk textiltradition lin och hampa • ull ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
årslönen framför allt av textilier <strong>och</strong> skor.<br />
Av kronofogdens femårsberättelse för<br />
åren 1871-1875 framgår att "rättigheten<br />
att få jord till utsäde av en eller ett par<br />
kannor <strong>lin</strong>frö ingår ofta bland de lönevillkor,<br />
varom avtal sker vid tjänares städjande."<br />
Det vanliga var dock att drängarna<br />
fick skor <strong>och</strong> färdigsydda klädespersedlar,<br />
medan pigorna fick <strong>ull</strong> eller <strong>lin</strong> att spinna<br />
själva eller tyg av det som vävts i gården<br />
att sy till sig själva eller lägga till sin<br />
hemgift.<br />
TEXTILREDSKAP SOM GÅVA OCH KÖP<br />
I museer <strong>och</strong> hembygdsgårdar brukar det<br />
finnas stora sam<strong>lin</strong>gar av vackert snidade<br />
<strong>och</strong> målade textila redskap, ofta försedda<br />
med initialer <strong>och</strong> årtal. Mest iögonenfallande<br />
är i Västerbotten de torn- <strong>och</strong> bladformiga<br />
<strong>lin</strong>fästena, som kan vara verkliga mästerverk.<br />
De har fått sin rika utformning<br />
därför att de i många trakter varit en vanlig<br />
friargåva. Det sades, att om en flicka,<br />
som fått ett sådant <strong>lin</strong>fäste av en pojke, satte<br />
det på sin spinnrock <strong>och</strong> tog det i bruk,<br />
därmed hade talat om att hon godtog pojken<br />
124<br />
som friare. Också de små bandgrindarna<br />
kan vara vackert snidade, men mera sällan<br />
målade. Detsamma gäller de kraftiga<br />
mangelbrädorna. Dessa har ofta mycket<br />
ålderdomliga ornament som flätband, gotiska<br />
rosetter, nagelsnitt <strong>och</strong> tecken av<br />
magisk natur. De är aldrig målade. Också<br />
vävstolarna kunde någon gång förses<br />
med magiska skyddstecken. Det finns en<br />
vävstol från Vännäs med årtalet 1704 (inskuret<br />
med romerska siffror) <strong>och</strong> en vävstol<br />
från Holmön med årtalet 17 57, som<br />
båda har en drakhuvudliknande avslutning<br />
på sidoskalmarna. Möjligen har den någon<br />
slags skyddsfunktion.<br />
Många av de textila redskapen gjordes<br />
i hemmen, men vissa redskap har specialiserade<br />
hantverkare tillverkat. Hit hör<br />
kardorna, kardmakare omtalas på många<br />
håll i länet. De kunde köpas på marknaderna,<br />
men fjällbefolkningen köpte dem<br />
gärna från Norge liksom mycket annat av<br />
sina förnödenheter. Vävskedsmakare skall<br />
ha funnits i länet bl. a. en i trakten av Yttersjö<br />
som hette Se<strong>lin</strong>, men det vanliga<br />
ser ut att ha varit att man köpte vävskedar<br />
<strong>och</strong> vävspännare av kringvandrande försäl-<br />
'^CW IMj/xUi
Change language