T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KORPÖGAT<br />
T o r s <strong>å</strong> k e r s S o c k e n t i d n i n g<br />
Årg<strong>å</strong>ng 8 Oktober 2010 Pris 10:-<br />
Återvändardag<br />
S<strong>å</strong> har det <strong>å</strong>ter varit bygdemarknad i Tors<strong>å</strong>ker. En ovanligt välbesökt s<strong>å</strong>dan m<strong>å</strong>ste<br />
man säga. Framför allt visade det sig att Tors<strong>å</strong>kers bygdemarknad blivit en<br />
riktig <strong>å</strong>tervändardag där utflyttade Tors<strong>å</strong>kersbor gärna gör sig ett ärende till<br />
Tors<strong>å</strong>ker för att uppleva lite gamla minnen och f<strong>å</strong> andas in hembygdens atmosfär.<br />
Sidan 12<br />
Tors<strong>å</strong>kers ungdomar f<strong>å</strong>r ny mötesplats<br />
För n<strong>å</strong>got <strong>å</strong>r sedan blev Tors<strong>å</strong>ker utan ungdomsg<strong>å</strong>rd sedan kommunen beslutat<br />
att all ungdomsverksamhet i kommunens regi ska förläggas till Hofors. Synd,<br />
tyckte m<strong>å</strong>nga, men nu blir skadan reparerad. Tors<strong>å</strong>kers församling hälsar välkommen<br />
till Ungdomskällan.<br />
Sidan 4-5<br />
Omtyckt kassörska<br />
Tidningen Hemmets Journal har utlyst en tävling om vem som är Sveriges bästa<br />
kassörska. Givetvis fanns Tors<strong>å</strong>ker representerat även där, och vem hade väl<br />
kunnat tro n<strong>å</strong>got annat? Sidan 9<br />
Saknad stock?<br />
Solen g<strong>å</strong>r i moln<br />
För ett antal <strong>å</strong>r sedan hamnade Tors<strong>å</strong>ker<br />
i rampljuset d<strong>å</strong> en ny solvärmeanläggning<br />
togs i bruk för att leverera<br />
energi till fjärrvärmeverket. Projektet<br />
var en test för att se om den typen av<br />
miljösatsningar skulle vara realistiska,<br />
men nu läggs projektet ner.<br />
Sidan 8-9<br />
Nalle kommer närmare<br />
Björnen har i ett par sekler associerats<br />
med trygghet i och med att barn i sin<br />
tidiga <strong>å</strong>lder brukar somna in för natten<br />
med sin nallebjörn i famnen. Nu r<strong>å</strong>der<br />
andra tider d<strong>å</strong> m<strong>å</strong>nga tycker att björnen<br />
börjar bli en otrygghetsfaktor.<br />
Björnen har ändrat beteende gentemot<br />
människan, <strong>å</strong>tminstone i Tors<strong>å</strong>ker.<br />
Sidan 10<br />
En vandring för själen<br />
Tänk att f<strong>å</strong> kasta alla krav <strong>å</strong>t sidan, säga<br />
farväl till allt arbete och alla skyldigheter<br />
och bara göra det som själen tycker<br />
att man ska göra. För m<strong>å</strong>nga blir<br />
s<strong>å</strong>dana tankar aldrig n<strong>å</strong>got annat än en<br />
dröm. Men för Anton och Beata blev<br />
det verklighet, <strong>å</strong>tminstone under n<strong>å</strong>gra<br />
m<strong>å</strong>nader.<br />
Sidan 20-21<br />
Kommer kanske tillbaka<br />
För n<strong>å</strong>gra <strong>å</strong>r sedan försvann Kronblomsstatyn<br />
som stod utanför museet i<br />
Tors<strong>å</strong>ker. Sörjd och saknad, men nu<br />
tänds hoppet att <strong>å</strong>ter f<strong>å</strong> se de gamla<br />
seriefigurerna p<strong>å</strong> plats, dock i ny tappning.<br />
Sidan 3-4<br />
Sidan 18
2 KORPÖGAT<br />
Ledare:<br />
Nytänk i skolan<br />
I det här numret av <strong>Korpögat</strong> rapporterar vi bland annat om den nya matematiken<br />
som nu införs i m<strong>å</strong>nga svenska skolor, bland annat p<strong>å</strong> Solberga<br />
skola i Tors<strong>å</strong>ker. Skolans rektor Eva-Britt Dandanell välkomnar det nya<br />
sättet att se p<strong>å</strong> matematik och hennes uppfattning tycks delas av nästan<br />
alla som p<strong>å</strong> olika sätt f<strong>å</strong>tt anledning att yttra sig i fr<strong>å</strong>gan.<br />
Under de senaste decennierna har matematiken i skolan konverterats till<br />
n<strong>å</strong>got som matematiken egentligen inte är. Nu är hög tid att vända skutan<br />
rätt igen. Men kanske finns det anledning att g<strong>å</strong> ännu längre och fr<strong>å</strong>ga sig<br />
om det inte finns fler ämnen i skolan som borde reformeras. Det finns, eller<br />
rättare sagt fanns, ett ämne som heter historia och som idag inte alls<br />
har samma dignitet i undervisningen som fallet var för 50 <strong>å</strong>r sedan.<br />
Ämnet historia i skolan har r<strong>å</strong>kat ut för samma sak som matematiken -<br />
det har förvandlats till n<strong>å</strong>got som det egentligen inte är. Historia i skolan<br />
har blivit ett riktigt ”trök-ämne” där m<strong>å</strong>nga elever halvt apatiska sitter av<br />
lektionerna i väntan p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>got annat, trots att historia är ett ämne som skolan<br />
skulle kunna göra hur fascinerande som helst.<br />
Meningen med ämnet historia är bland annat att vi genom studier av det<br />
förflutna ska f<strong>å</strong> kunskaper om v<strong>å</strong>r nutid och lättare kunna först<strong>å</strong> den värld vi<br />
lever i. Ämnet historia ger oss även den exklusiva möjligheten att <strong>å</strong>tminstone<br />
till en liten del kunna se in i framtiden utifr<strong>å</strong>n de erfarenheter vi f<strong>å</strong>r<br />
genom v<strong>å</strong>r historia.<br />
Just nu p<strong>å</strong>g<strong>å</strong>r i världen ett klassiskt exempel p<strong>å</strong> just detta. I Afghanistan<br />
p<strong>å</strong>g<strong>å</strong>r en väpnad konflikt där bland annat Sverige deltar som ett led i<br />
USA:s krigföring. Just den typen av konflikter har vi sett ganska m<strong>å</strong>nga<br />
exempel p<strong>å</strong> under de senaste 4.000 <strong>å</strong>ren. Den historiska erfarenheten<br />
visar att vad gäller konflikter med just den här bakgrunden är förutsättningarna<br />
i det närmaste obefintliga för att n<strong>å</strong>gon varaktig fred ska kunna<br />
uppn<strong>å</strong>s med militära medel. Den läxan har historien lärt oss och den läxan<br />
borde p<strong>å</strong> ett annat sätt ha funnits idag i v<strong>å</strong>rt historiska medvetande. Men<br />
s<strong>å</strong> är det inte. S<strong>å</strong> kan det heller inte gärna bli med det upplägg som idag<br />
finns i de flesta av västvärldens länder vad gäller undervisningsämnet<br />
historia.<br />
KORPÖGAT<br />
Tors<strong>å</strong>kers Sockentidning<br />
Politiskt oberoende<br />
Utges av:<br />
Tors<strong>å</strong>kers Sockenförening<br />
Ansvarig utgivare<br />
H<strong>å</strong>kan Hansson<br />
Bankgiro: 5601-8831<br />
Post / Besöksadress:<br />
Tidningen <strong>Korpögat</strong><br />
Solbergaleden 28<br />
813 40 Tors<strong>å</strong>ker<br />
korpogat@telia.com<br />
Hemsida: www.korpogat.se<br />
<strong>Korpögat</strong>s vänner<br />
<strong>Korpögat</strong> kommer den här g<strong>å</strong>ngen<br />
ut en vecka för sent vilket vi<br />
beklagar. Det var dock mycket<br />
nära att den inte kommit ut alls.<br />
Det som inte f<strong>å</strong>r hända r<strong>å</strong>kade<br />
hända - ett sjukdomsfall hos en av<br />
redaktionens medlemmar. Mer än<br />
s<strong>å</strong> behövs inte för att hela tidningen<br />
ska komma i gungning, och<br />
den situationen är givetvis inte bra.<br />
P<strong>å</strong> glädjesidan räknas i alla fall att<br />
vi f<strong>å</strong>tt in tv<strong>å</strong> unga tjejer i redaktionsarbetet,<br />
och vi hälsar Jessica och<br />
Nathalie välkomna till <strong>Korpögat</strong>.<br />
Ambitionen är att tidningen ska<br />
kunna fortsätta, men vi f<strong>å</strong>r ta en<br />
dag i taget. <strong>Korpögat</strong>s vänner<br />
tänker p<strong>å</strong> oss och det är vi glada<br />
för. I nöden prövas vännen, brukar<br />
man ju säga. Sedan förra numret<br />
har ekonomiska bidrag inkommit<br />
fr<strong>å</strong>n följande personer, till vilka vi<br />
framför v<strong>å</strong>rt varmaste Tack!<br />
Anna-Lisa Roxström<br />
Per-Åke Olsson<br />
Ellen & Arne Landström<br />
Erica Larsson Gävle<br />
Lars Björnsson Ängelholm<br />
Tors<strong>å</strong>kers IF tackar alla ;<br />
Ledare, fotbollsspelare ,företag,<br />
och enskilda , som bidragit till att<br />
100-<strong>å</strong>rs jubileet i somras blev möjligt<br />
att genomföra. Tack även till<br />
alla som kom och gjorde festen till<br />
ett trevligt minne för m<strong>å</strong>nga.<br />
Redaktionsansvarig:<br />
Maude Hydén, 0290-40050<br />
070-2300891<br />
maude.hyden@telia.com<br />
Tryck:<br />
Sandvikens Tryckeri AB, 2010<br />
Styrelsen
Statyn kanske <strong>å</strong>teruppst<strong>å</strong>r<br />
Den 10 juli 1994 var det fest i<br />
Tors<strong>å</strong>ker med högtidliga tal<br />
och trumpetfanfarer d<strong>å</strong> statyn<br />
av Kronblom och Agust invigdes.<br />
Statyns vistelse i offentligheten<br />
blev dock inte l<strong>å</strong>ngvarig.<br />
För n<strong>å</strong>gra <strong>å</strong>r sedan togs<br />
den bort. De flesta hade nog<br />
förväntat sig att den snabbt<br />
skulle komma p<strong>å</strong> plats igen<br />
efter en smärre renovering,<br />
men s<strong>å</strong> blev det inte. Sockeln<br />
där de b<strong>å</strong>da beryktade Tors<strong>å</strong>kersborna<br />
en g<strong>å</strong>ng stod gapar<br />
tom, och m<strong>å</strong>nga undrar<br />
över vad det beror p<strong>å</strong>.<br />
– Det finns trots allt pengar avsatta<br />
för underh<strong>å</strong>llet. Varför kan<br />
man inte använda dessa pengar för<br />
att se till att statyn kommer p<strong>å</strong> plats<br />
igen, fr<strong>å</strong>gar n<strong>å</strong>gra av dem som engagerade<br />
sig starkt i statyns tillkomst.<br />
Redan i slutet av 1980-talet föddes<br />
tankarna p<strong>å</strong> en Kronblomsstaty i<br />
Tors<strong>å</strong>ker. Tanken blev till ett förslag<br />
som slutligen klubbades igenom<br />
av Hembygdsföreningens styrelse<br />
som genast tog itu med finansieringen<br />
av statyn. Kommunen<br />
lämnade ett bidrag p<strong>å</strong> 10.000 kr.<br />
Hembygdsföreningen anordnade<br />
ett särskilt lotteri som förhoppningsvis<br />
skulle ge en del intäkter<br />
och serietecknaren Ingvar Persson,<br />
vars far är upphovsman till de<br />
b<strong>å</strong>da seriefigurerna Kronblom och<br />
Agust, ritade en teckning som sedemera<br />
s<strong>å</strong>ldes p<strong>å</strong> anbud. Hela Tors<strong>å</strong>kersbygden<br />
engagerade sig i pro-<br />
Kronblom och Agust vilar i frid i väntan p<strong>å</strong> eventuell uppst<strong>å</strong>ndelse<br />
jektet och bidrag kom fr<strong>å</strong>n b<strong>å</strong>de<br />
enskilda och organisationer, som<br />
t.ex. Lions.<br />
Tanken var ett tak som skydd<br />
Kostnaderna för statyn beräknades<br />
till 50.000 kr vartill även tillkom<br />
kostnader för sockel. Fr<strong>å</strong>n början<br />
planerades även ett tak över statyn,<br />
men tankarna p<strong>å</strong> taket bortföll<br />
senare.<br />
Beträffande Ingvar Perssons tavla<br />
blev högsta anbudet 1.500 kr och<br />
teckningen överlämnades till de lyckliga<br />
anbudsvinnarna Reidar och<br />
Karin Östman. För finansieringens<br />
skull bidrog Ingvar Persson även<br />
med ett tavellotteri.<br />
Uppdraget att tillverka statyn gick<br />
till konstnären Arne Eriksson som<br />
gjorde statyn i trä som sedan överdrogs<br />
med en särskild typ av plastfärg.<br />
D<strong>å</strong> statyn kommit p<strong>å</strong> plats och allt<br />
var betalt <strong>å</strong>terstod 14.186 kr som<br />
KORPÖGAT<br />
3<br />
avsattes p<strong>å</strong> ett särskilt konto för<br />
framtida underh<strong>å</strong>ll. Efter n<strong>å</strong>gra <strong>å</strong>r<br />
togs detta konto bort och pengarna<br />
för underh<strong>å</strong>llet införlivades med<br />
Hembygdsföreningens ordinarie<br />
kassa.<br />
Plötsligt var statyn borta och den<br />
information som gavs sade att den<br />
blivit rötskadad och m<strong>å</strong>ste renoveras.<br />
Det ena <strong>å</strong>ret lades till det andra<br />
och ingenting tycktes hända i fr<strong>å</strong>gan.<br />
Idag ligger statyn av de b<strong>å</strong>da<br />
Tors<strong>å</strong>kersprofilerna Kronblom och<br />
Agust i ett av Hembygdsföreningens<br />
magasin vid Gammelg<strong>å</strong>rden - ett<br />
lite bistert öde för ett konstverk<br />
som p<strong>å</strong> sin tid engagerade en stor<br />
del av Tors<strong>å</strong>kers befolkning.<br />
<strong>Korpögat</strong> har fr<strong>å</strong>gat Hembygdsföreningens<br />
ordförande Maya Olsson<br />
om hur det egentligen är tänkt med<br />
statyn. Är den borta för alltid, eller<br />
finns hopp om att <strong>å</strong>ter f<strong>å</strong> se de<br />
folkkära figurerna p<strong>å</strong> plats utanför<br />
Fortsättning p<strong>å</strong> sidan 4
4 KORPÖGAT<br />
forts.fr.sid.3<br />
museet? Det borde ännu finnas c:a<br />
15.000 kr som en g<strong>å</strong>ng avsattes för<br />
statyns underh<strong>å</strong>ll som kunde vara<br />
en startpl<strong>å</strong>t för att <strong>å</strong>ter f<strong>å</strong> se Kronblom<br />
och Agust p<strong>å</strong> plats i centrala<br />
Tors<strong>å</strong>ker.<br />
G<strong>å</strong>r ej att reparera<br />
I mejl till <strong>Korpögat</strong> berättar Maya<br />
Olsson att statyn är s<strong>å</strong> pass skadad<br />
s<strong>å</strong> att det efter kontroller gjorda<br />
av Kurt Hedlund i styrelsen m<strong>å</strong>ste<br />
konstateras att den förmodligen<br />
ej g<strong>å</strong>r att reparera. ”Den är gjord<br />
av plast och det hjälper ej att förstärka<br />
den och nyreparera d<strong>å</strong> underliggande<br />
material är i för d<strong>å</strong>ligt<br />
skick”.<br />
Vidare berättar Maya Olsson att<br />
styrelsen tagit upp och diskuterat<br />
fr<strong>å</strong>gan och beslutat sig för att ta<br />
upp fr<strong>å</strong>gan igen genom kontakter<br />
med Länsmuseet i syfte att even-<br />
Ny mötesplats för ungdomar i Tors<strong>å</strong>ker<br />
Tors<strong>å</strong>kers ungdomar har f<strong>å</strong>tt<br />
en ny mötesplats inom ramen<br />
för kyrkans barn- och ungdomsarbete.<br />
Ungdomskällan<br />
heter den nya mötesplatsen<br />
och det blev Emelie Andersson<br />
och Lovisa Ström som i<br />
egenskap av Ungdomskällans<br />
allra första gäster fick det<br />
ärofulla uppdraget att lyfta<br />
bort repet till ing<strong>å</strong>ngen som<br />
ett symboliskt tecken p<strong>å</strong> att nu<br />
har verksamheten startat.<br />
Ungdomskällan vänder sig till alla<br />
ungdomar fr<strong>å</strong>n <strong>å</strong>rskurs <strong>å</strong>tta och<br />
upp<strong>å</strong>t och är öppen varje m<strong>å</strong>ndag<br />
19.30 - 22.00. Kyrkoherde Eva<br />
Lena Kempe fanns p<strong>å</strong> plats vid<br />
invigningen och berättar varför<br />
Ungdomskällan finns till:<br />
– Ton<strong>å</strong>rstiden är en turbulent tid<br />
i en ung människas liv. Man kan<br />
tuellt kunna reparera den,”alternativt<br />
att faktiskt kunna nyinförskaffa<br />
statyerna d<strong>å</strong> vi ocks<strong>å</strong> tycker det är<br />
tr<strong>å</strong>kigt att de inte är renoverade<br />
och <strong>å</strong>tgärdade”, skriver Maya Olsson<br />
och tillägger att beslut har tagits<br />
i Hembygdsföreningens styrelse<br />
om att antingen försöka reparera<br />
dem eller skaffa nya statyer.<br />
”Vi hoppas kunna söka medel i syfte<br />
att erh<strong>å</strong>lla statyer som kan bevaras<br />
längre tid än de tidigare och<br />
styrelsen är helt enig i denna fr<strong>å</strong>ga.<br />
Statyerna ska ocks<strong>å</strong> ha tak alternativt<br />
glasas in med väderskydd<br />
och ljussättning s<strong>å</strong> Tors<strong>å</strong>ker och<br />
v<strong>å</strong>rt fina museum f<strong>å</strong>r ett härligt<br />
igenkänningstecken som vi alla är<br />
stolta över.<br />
N<strong>å</strong>got annat är otänkbart, d.v.s. de<br />
ska <strong>å</strong>terupprättas i bättre skick än<br />
tidigare” skriver Maya Olsson i sitt<br />
mejl.<br />
Emelie Andersson och Lovisa Ström lyfter av<br />
repet till Ungdomskällans lokaler<br />
tycka att det finns väldigt mycket<br />
för ungdomar idag, men en sak som<br />
det är lite brist p<strong>å</strong> är just mötesplatser<br />
för ungdomar. Den här <strong>å</strong>ldersgruppen<br />
har ingen mötesplats i<br />
Tors<strong>å</strong>ker sedan ungdomsg<strong>å</strong>rden<br />
Lyan lades ner. Med Ungdomskällan<br />
vill vi skapa en plats dit ungdomar<br />
kan komma och f<strong>å</strong> möta b<strong>å</strong>de<br />
vuxna och andra ungdomar.<br />
Ungdomskällan är belägen p<strong>å</strong> överv<strong>å</strong>ningen<br />
i Församlingshemmet<br />
som delvis inretts som ett<br />
Sockeln utanför museet gapar ännu tom<br />
Text: Staffan Berglind<br />
Foto: Maude Hyden & Staffan Berglind<br />
Tel 0290-235 15, 076 241 03 18<br />
LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTT<br />
HANDTVÄTT - SERVICE<br />
FRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNING<br />
DÄCK OCH FÄLG<br />
ton<strong>å</strong>rsrum i den större skalan. Här<br />
har möblerats i ungdomlig stil med<br />
möbler som donerats fr<strong>å</strong>n bland<br />
annat Elevhälsan. Sonja Berggren<br />
har sytt nya överdrag till soffan<br />
och sytt gardiner som kunnat<br />
hänga i vilket ungdomsrum som<br />
helst. P<strong>å</strong> borden st<strong>å</strong>r sk<strong>å</strong>lar med<br />
popcorn och karameller och den<br />
som blir sugen p<strong>å</strong> lite mer kan<br />
handla i Ungdomskällans kiosk.<br />
I bakgrunden kan man ana stillsam<br />
musik av ungdomligt snitt.<br />
En ljus samvaro<br />
Verksamheten leds av sju ideellt<br />
arbetande vuxna som tillsammans<br />
ska se till att det hela fungerar.<br />
Initialt är det Marjaana Daniels<br />
och Annika Sjögren-Norup som<br />
svarat för att verksamheten kommit<br />
ig<strong>å</strong>ng. Marjaana Daniels har<br />
bakom sig m<strong>å</strong>nga <strong>å</strong>rs erfarenhet<br />
av ungdomsarbete av olika slag
Kyrkoherde Eva Lena Kempe och Marjaana Daniels<br />
och hon berättar att verksamheten<br />
f<strong>å</strong>r växa fram lite utifr<strong>å</strong>n de signaler<br />
som ges om vad ungdomarna<br />
vill ha.<br />
– Möjligen kommer vi att ibland<br />
ha temakvällar. Bland de vuxna<br />
som finns till hands har vi b<strong>å</strong>de<br />
konditor och kock s<strong>å</strong> det är inte<br />
omöjligt att det blir b<strong>å</strong>de bakning<br />
och matlagning. Kanske kan n<strong>å</strong>gon<br />
komma och berätta om n<strong>å</strong>got spännande<br />
som ungdomarna vill höra,<br />
berättar Marjaana och tillägger att<br />
Tors<strong>å</strong>kers Bygdeg<strong>å</strong>rd<br />
& Vandrarhem<br />
Vi erbjuder lokaler för<br />
* Kontor<br />
* Möten<br />
* Konferenser<br />
* Teater<br />
* Fester<br />
Tel. 0290 - 408 87<br />
Fax. 0290 - 405 37<br />
Mob. 070 - 268 52 63<br />
www.torsakersbygdegard.se<br />
Solbergaleden 28<br />
813 40 Tors<strong>å</strong>ker<br />
möjligheten till pingis kommer att<br />
finnas inom kort.<br />
En fast punkt p<strong>å</strong> programmet blir<br />
Ljusstunden som infaller kl 21.00<br />
för dem som just d<strong>å</strong> är där. En<br />
stund där man samlas n<strong>å</strong>gra minuter<br />
i stillhet med ljuset i centrum.<br />
En lite speciell företeelse är att<br />
Ungdomskällan har en egen brevl<strong>å</strong>da<br />
som f<strong>å</strong>tt namnet ”Ljusets<br />
l<strong>å</strong>da” dit vem som helst kan skriva<br />
om man vill fr<strong>å</strong>ga om n<strong>å</strong>got eller<br />
om man tycker sig ha n<strong>å</strong>got att<br />
förmedla till ungdomarna.<br />
– Brev till l<strong>å</strong>dan kan lämnas in<br />
p<strong>å</strong> Församlingsexpeditionen.<br />
Kommer breven med post till församlingen<br />
kan breven märkas med<br />
att de ska till Ljusets l<strong>å</strong>da s<strong>å</strong> kommer<br />
dom rätt, säger Marjaana i<br />
förhoppningen att Tors<strong>å</strong>kersborna<br />
ska utnyttja möjligheten att skriva<br />
till l<strong>å</strong>dan.<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
KORPÖGAT<br />
5
6 KORPÖGAT<br />
Praktisk matematik i skolan<br />
En vacker höstdag i september<br />
kunde man se Solbergaskolans<br />
lärare ägna sig <strong>å</strong>t en<br />
n<strong>å</strong>got annorlunda utflykt i skogen.<br />
Vissa lärare l<strong>å</strong>g p<strong>å</strong> marken,<br />
andra kramade träd och<br />
n<strong>å</strong>gra satt p<strong>å</strong> huk runt en brasa<br />
och täljde pinnar. Det hela<br />
s<strong>å</strong>g mest ut som imitation av<br />
ett indianläger, men här handlade<br />
det om helt andra saker.<br />
En förändrad matematikundervisning<br />
i skolan där skolpersonalen<br />
nu ska börja lära ut<br />
matematik p<strong>å</strong> andra grunder<br />
än tidigare.<br />
Det hela började för ett antal <strong>å</strong>r sedan<br />
d<strong>å</strong> larmrapporter började komma<br />
om att svenska ungdomar hade<br />
alltför bristfälliga kunskaper i matematik<br />
d<strong>å</strong> man lämnade gymnasieskolan.<br />
Vid analys av problemet<br />
framgick att skolans matematikundervisning<br />
blivit alltför teoretisk.<br />
Matematiken i skolan hade blivit<br />
siffror i en räknebok, n<strong>å</strong>got som<br />
st<strong>å</strong>r l<strong>å</strong>ngt ifr<strong>å</strong>n vad matematiken<br />
egentligen är för n<strong>å</strong>got. Efter att<br />
problemet analyserats är det nu<br />
Här använder man sig av en levande tumstock<br />
Lärarna lär sig att räkna ute i naturen<br />
dags att skrida till handling för att<br />
<strong>å</strong>terta det rätta sp<strong>å</strong>ret kring matematiken.<br />
Därför genomförs just nu<br />
en rejäl matematiksatsning i Sveriges<br />
skolor. Skolverket har anslagit<br />
medel som kommuner och friskolor<br />
kan söka för att förnya matematiken<br />
i skolan. Solberga skola har<br />
nappat p<strong>å</strong> erbjudandet och genomför<br />
just nu en förändring i matematikundervisningen<br />
där siffrorna i räk-<br />
neboken f<strong>å</strong>r en minskad betydelse<br />
till förm<strong>å</strong>n för den rent praktiska<br />
delen av matematiken.<br />
Solbergaskolans rektor Eva-Britt<br />
Dandanell förklarar hur det är tänkt:<br />
– Ett av skolans klassrum har tagits<br />
i anspr<strong>å</strong>k för en matematikverkstad.<br />
Dessutom kommer en<br />
del av mattelektionerna att förläggas<br />
ute i naturen. Vi har sedan<br />
länge haft en del lektioner med naturen<br />
som klassrum och nu utökas<br />
den delen av skolans undervisning,<br />
säger Eva-Britt Dandanell och förklarar<br />
vidare att man därvid sl<strong>å</strong>r<br />
tv<strong>å</strong> flugor i en smäll.<br />
– Dels finns det mycket i naturen<br />
man kan använda sig av i den<br />
praktiska undervisningen, och dels<br />
f<strong>å</strong>r eleverna komma ut och röra p<strong>å</strong><br />
sig.<br />
Mycket matte i naturen<br />
Eva-Britt h<strong>å</strong>ller med om att skolans<br />
matematikundervisning blivit alltför<br />
teoretisk<br />
– I äldre tider hjälpte barnen till<br />
hemma p<strong>å</strong> g<strong>å</strong>rden med arbeten p<strong>å</strong><br />
fälten och i ladug<strong>å</strong>rdarna och där
fanns matematik överallt. Vad man<br />
än gjorde fanns det alltid lite matematik<br />
med p<strong>å</strong> ett hörn. Barnen fick<br />
ett mera naturligt förh<strong>å</strong>llande till<br />
matematiken mot vad m<strong>å</strong>nga f<strong>å</strong>r<br />
idag där mötet med matematiken<br />
företrädesvis förmedlas genom<br />
skolböcker, säger Eva-Britt.<br />
Skolans lärare Eva Söderberg och<br />
Åsa Jaktlund har skickats p<strong>å</strong> kurs<br />
för att kunna förmedla den nya matematikmodellen<br />
i Solbergaskola.<br />
– Kursen var förlagd till Göteborg<br />
och hölls i regi av N.C.M som<br />
betyder Nationellt centrum för matematikutbildning<br />
som har kopplingar<br />
till Göteborgs universitet, berättar<br />
Eva Söderberg.<br />
Hur kan man d<strong>å</strong> rent praktiskt utnyttja<br />
naturen som matematiksal?<br />
N<strong>å</strong>gra exempel: Man kan med olika<br />
metoder mäta höjden p<strong>å</strong> träd och<br />
man kan mäta trädens omkrets.<br />
Vattnet i bäckarna kan användas<br />
till mycket inom ämnet praktisk<br />
matematik. En av övningarna som<br />
lärarna fick utföra var att utan m<strong>å</strong>ttstock<br />
fastställa den ungefärliga längden<br />
p<strong>å</strong> en pinne. Känner man sin<br />
egen längd kan man med fördel använda<br />
sig själv som levande tumstock,<br />
och det visade sig fungera<br />
riktigt bra.<br />
Ett vindskydd gjort av Solbergaskolans förstaklassare<br />
En annan övning gick ut p<strong>å</strong> att mäta<br />
tid, vilket nog var sv<strong>å</strong>rare än vad<br />
man tänkt sig. Lärarna fick strosa<br />
omkring p<strong>å</strong> m<strong>å</strong>f<strong>å</strong> i skogen utan att<br />
titta p<strong>å</strong> klockan och d<strong>å</strong> man ans<strong>å</strong>g<br />
att tv<strong>å</strong> minuter hade g<strong>å</strong>tt skulle foten<br />
sättas p<strong>å</strong> en pinne. De flesta<br />
lyckades pricka n<strong>å</strong>gorlunda rätt<br />
men för andra gick det betydligt<br />
sämre.<br />
Även Åsa Jaktlund tycker att skolan<br />
resonerar helt riktigt vad gäller<br />
den nya synen p<strong>å</strong> matematikundervisning.<br />
– Det här nya tänkesättet sätter<br />
in matematiken i ett större perspektiv<br />
och visar att begreppet matematik<br />
inte bara betyder att man<br />
ska räkna, säger Åsa Jaktlund.<br />
Första etappen i den nya undervisningen<br />
är redan avklarad.<br />
Det blev skolans förstaklassare<br />
som fick i uppgift att konstruera ett<br />
vindskydd p<strong>å</strong> en av de platser i<br />
skogen där framtida mattelektioner<br />
ska h<strong>å</strong>llas. Först byggde man i<br />
skolan en liten modell av vindskyddet.<br />
Sedan gällde det att använda<br />
en del matematiska beräkningar<br />
för att omsätta modellen i verklighet<br />
och konvertera den till naturlig<br />
storlek.<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
KORPÖGAT<br />
7<br />
SKYLIFT UTHYRES<br />
Godkänd & besiktigad<br />
2010<br />
längd 12,5 meter<br />
L-G Wihren<br />
Tel: 070 - 6697361<br />
Hästbo Tors<strong>å</strong>ker
8 KORPÖGAT<br />
Solvärmen tackar för sig<br />
Hösten är här och solens värmande<br />
str<strong>å</strong>lar tar farväl för den<br />
här g<strong>å</strong>ngen. Förhoppningsvis<br />
kommer solens värme tillbaka<br />
nästa <strong>å</strong>r vilket dock inte är fallet<br />
med den värme som genereras<br />
genom solvärmeanläggningen<br />
för fjärrvärmenätet i<br />
Tors<strong>å</strong>ker. Hela anläggningen<br />
är skrotad och begreppet solenergi<br />
i Tors<strong>å</strong>ker är ett minne<br />
blott. Bland Tors<strong>å</strong>kersborna<br />
har funnits en hel del funderingar<br />
kring varför det har skett.<br />
<strong>Korpögat</strong> har försökt reda ut turerna<br />
kring anläggningen som numera<br />
ägs av Fortum, ett energibolag med<br />
anläggningar i Sverige och Finland<br />
som enligt sin uttalade policy ”producerar<br />
kraft och värme p<strong>å</strong> ett miljöanpassat<br />
sätt genom m<strong>å</strong>ngsidig<br />
användning av olika energikällor<br />
med m<strong>å</strong>let att utsläppen av växthusgaser<br />
fr<strong>å</strong>n kraftproduktionen ska<br />
vara bland de lägsta i Europa”.<br />
För sv<strong>å</strong>rt att underh<strong>å</strong>lla<br />
Teknisk ansvarig för anläggningen<br />
i Tors<strong>å</strong>ker är Ingvar Lind som även<br />
sitter som vd i Hofors Energi. Det<br />
är han som tagit beslutet om att<br />
skrota hela anläggningen med motiveringen<br />
att ”härtill var jag nödd<br />
och tvungen”.<br />
– Den här anläggningen<br />
byggdes för n<strong>å</strong>gra decennier sedan<br />
som ett experiment för att utröna<br />
om det över huvud taget skulle<br />
vara möjligt att utvinna energi ur<br />
Solvärmeanläggningen blott ett minne<br />
en s<strong>å</strong>dan här anläggning. D<strong>å</strong> den<br />
byggts ut i full skala kunde man<br />
konstatera att den genererade förh<strong>å</strong>llandevis<br />
lite energi i kombination<br />
med att underh<strong>å</strong>llet blev extremt<br />
kostsamt. Hela rörsystemet<br />
sitter ihop fr<strong>å</strong>n början till slut utan<br />
avbrott vilket innebär att blir det fel<br />
n<strong>å</strong>gonstans krävs stora insatser för<br />
att reparera, berättar Ingvar Lind.<br />
För n<strong>å</strong>got <strong>å</strong>r sedan havererade större<br />
delen av anläggningen sedan en<br />
spricka i rörsystemet orsakade att<br />
köldskyddsmedlet i ledningarna<br />
rann ut. Större delen av anläggningen<br />
frös sönder och sedan har<br />
anläggningen varit i princip avstängd.<br />
– Strax innan haveriet hade<br />
Vattenfall f<strong>å</strong>tt fram en ny konstruktion<br />
för den här typen av anläggningar.<br />
Vi hann f<strong>å</strong> hit ett par av de<br />
nya enheterna innan haveriet kom,<br />
men i dagsläget har vi inget annat<br />
val än att skrota hela anläggningen,<br />
säger Ingvar Lind.<br />
Att skrota en s<strong>å</strong>dan här anläggning<br />
innebär en avsevärd kostnad, men i<br />
det här fallet hade Fortum turen p<strong>å</strong><br />
sin sida. En ungdomsklubb i Hofors<br />
(Team 00 vid Hofors Hockey Club)<br />
<strong>å</strong>tog sig arbetet och föräldrarna till<br />
klubbens medlemmar har nu utfört<br />
skrotningen. Som belöning har klubben<br />
f<strong>å</strong>tt ett ekonomiskt bidrag fr<strong>å</strong>n<br />
Fortum.<br />
Nya energikällor<br />
Det talas mycket om alternativa<br />
energikällor idag. Har solenergin<br />
n<strong>å</strong>gon framtid i det avseendet?<br />
– Vi har inga planer p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>gon<br />
ny solenergianläggning i Tors<strong>å</strong>ker,
säger Ingvar Lind, och berättar att<br />
villkoret för lönsamhet i den här<br />
typen av anläggningar är att det<br />
finns statsbidrag vilket i praktiken<br />
blir en fr<strong>å</strong>ga om hur mycket av<br />
energin som ska betalas av skattebetalarna<br />
och hur mycket som ska<br />
betalas av energikunderna.<br />
Ingvar Lind hävdar dock att For-<br />
Johanna nominerad...<br />
Snabbköpskassörskan,<br />
i kvarteret där jag bor<br />
hon är s<strong>å</strong> vacker,<br />
och min kärlek är s<strong>å</strong> stor<br />
Jag g<strong>å</strong>r och handlar,<br />
flera g<strong>å</strong>nger varje da´<br />
hon tar betalt hon,<br />
och jag känner mig s<strong>å</strong> gla´<br />
M<strong>å</strong>nga minns ännu Göran Ringbom<br />
och s<strong>å</strong>nggruppen ”Di Sma<br />
Undar Jordi” d<strong>å</strong> de framförde sin<br />
klämkäcka svensktoppsl<strong>å</strong>t om<br />
snabbköpskassörskan och hennes<br />
upp över öronen förälskade kund<br />
som aldrig v<strong>å</strong>gade be om hennes<br />
hand trots att deras möten i affären<br />
alltid avslutades med att hon<br />
fr<strong>å</strong>gade:”Ska det vara n<strong>å</strong>got mera?”<br />
Just i det fallet fanns kassörskan<br />
p<strong>å</strong> riktigt vid Hamra lanthandel p<strong>å</strong><br />
södra Gotland där Göran Ringbom<br />
d<strong>å</strong> hade sin hemvist.<br />
Det är ingen tvekan om att Göran<br />
Ringbom genom sin l<strong>å</strong>t satte landets<br />
snabbköpskassörskor p<strong>å</strong> kartan<br />
och där finns dom tydligen fortfarande.<br />
Nu har tidningen Hemmets<br />
Journal utlyst en tävling om<br />
vem som är Sveriges bästa kassörska.<br />
Det blev ett enormt genomslag<br />
p<strong>å</strong> uppmaningen om att tipsa tidningen<br />
om vem som kunde vara<br />
Sveriges bästa kassörska.<br />
Tidningen överöstes med brev ur<br />
vilka man nu tagit fram 240 kandidater<br />
som i ädel kamp mot varandra<br />
ska försöka erövra utmärkelsen<br />
”Sveriges bästa kassörska”.<br />
tums miljöm<strong>å</strong>l ruckar man inte p<strong>å</strong>.<br />
– Vi har satt in en extra biopanna<br />
i anläggningen i Tors<strong>å</strong>ker vilket<br />
betyder att anläggningen inte behöver<br />
köras med olja annat än vid extrema<br />
köldperioder, säger Ingvar<br />
Lind.<br />
Johanna Berglund<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
En av kandidaterna är Johanna<br />
Berglund vid ICA Tor-Center i<br />
Tors<strong>å</strong>ker.<br />
Johanna är givetvis mycket glad<br />
även om hon inte riktigt kan först<strong>å</strong><br />
varför just hon blivit nominerad:<br />
–Jag tycker inte att jag gör n<strong>å</strong>got<br />
annat än att bara vara mig själv i<br />
mötet med kunderna, säger Johanna.<br />
Kan det möjligen vara hemligheten<br />
bakom det hela?<br />
– Ja, man vet ju aldrig, skrattar<br />
Johanna.<br />
Hemmets Journal har nu tagit ut<br />
fem av de nominerade kandidaterna<br />
till final. En jury har tillsatts med<br />
det delikata uppdraget att matcha<br />
de fem finalisterna mot varandra.<br />
– Lagom till jul kommer tidningen<br />
att i ett stort reportage presentera<br />
Sveriges bästa kassörska, säger<br />
Hemmets Journals medarbetare<br />
Elisabeth Prior till tidningen<br />
<strong>Korpögat</strong>.<br />
Vid <strong>Korpögat</strong>s pressläggning framkom<br />
att Johanna inte blev en av<br />
finalisterna, men hon är lika glad<br />
änd<strong>å</strong>.<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
KORPÖGAT<br />
Lokaler & Lägenheter<br />
Uthyres<br />
Tors<strong>å</strong>kers<br />
Bygg och Handel AB<br />
Tel 0290-910 32<br />
070-747 41 44<br />
9
10 KORPÖGAT<br />
Björnarna blir allt mer närg<strong>å</strong>ngna<br />
I <strong>å</strong>r har björnarna varit ovanligt<br />
aktiva i omr<strong>å</strong>det Tors<strong>å</strong>ker -<br />
Stjärnsund. Det tycks ocks<strong>å</strong><br />
som om dom blir alltmer närg<strong>å</strong>ngna<br />
och söker sig närmare<br />
bebyggelse än vad vi är vana<br />
vid.<br />
Tidigt i v<strong>å</strong>ras plundrades ett f<strong>å</strong>gelbord<br />
vid Stenbäcken i Kalvsnäs av<br />
en björn som uppenbarligen nyss<br />
kommit ur idet. N<strong>å</strong>gon dag i början<br />
av oktober kunde familjen Björklund<br />
i Kalvsnäs konstatera att n<strong>å</strong>got<br />
hade hänt med en vildapel som stod<br />
strax utanför tomtgränsen, c:a 30<br />
meter fr<strong>å</strong>n familjens hus.<br />
– Vi trodde först att den bl<strong>å</strong>st<br />
ner men det visade sig snart att s<strong>å</strong><br />
var det inte, berättar Fredrik<br />
Björklund.<br />
Vid närmare undersökning visade<br />
det sig att hela överdelen p<strong>å</strong> apeln<br />
hade brutits av med v<strong>å</strong>ldsam kraft.<br />
Stora klösmärken fanns p<strong>å</strong> grenarna<br />
och varenda äpple var borta.<br />
Dessutom var gräset runt apeln<br />
helt nedtrampat. Aningar infann sig<br />
om att det kunde vara en björn, vilket<br />
även bekräftades av Länsstyrelsens<br />
viltsp<strong>å</strong>rare Sven Göthe som<br />
kallades till platsen för undersökning.<br />
Sven Göthe hittade även en<br />
lega i närheten av familjen Björklunds<br />
hus där björnen av allt att<br />
döma lagt sig ner för att l<strong>å</strong>ta maten<br />
smälta i lugn och ro efter sitt<br />
skrovm<strong>å</strong>l innan den drog vidare.<br />
Även lantbrukarparet Carl-Erik<br />
och Birgitta Ekman i Kalvsnäs har<br />
under hösten haft närkontakt med<br />
björn.<br />
N<strong>å</strong>gra ensilagebalar har blivit förstörda<br />
av en björn som uppenbarligen<br />
gillar att klösa i plasten och<br />
riva ut en del av balarnas inneh<strong>å</strong>ll.<br />
Familjen Ekman har haft ensilagebalar<br />
liggande b<strong>å</strong>de i Stigsbo och i<br />
Kalvsnäs. P<strong>å</strong> b<strong>å</strong>da platserna har<br />
balar blivit rivna av björn, och det<br />
är inte omöjligt att det kan röra sig<br />
om samma björn. Sammanlagt fyra<br />
balar har rivits, tre i Stigsbo och en<br />
i Kalvsnäs.<br />
– Inneh<strong>å</strong>llet i balarna blir förstört<br />
om plasten g<strong>å</strong>r sönder s<strong>å</strong> vi<br />
är m<strong>å</strong>ttligt roade av det här, säger<br />
Birgitta Ekman.<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
Öppettider:<br />
tis. & tors. 16.00-20.00<br />
lördag 10.00-16.00<br />
Andra tider efter ö.k.<br />
070-653 0459, 076-1168484<br />
Välkomna!<br />
www.solbergahast.se Anna & Linda<br />
Dalgränsens<br />
Mekaniska<br />
0290-43082
Efterlysning<br />
Till en bok om spisar och kakelugnar<br />
i Gävleborgs län<br />
söker jag kontakt med personer<br />
i Tors<strong>å</strong>ker som har kakelugnar<br />
tillverkade i Gävle<br />
(av tidiga skr<strong>å</strong>hantverkare<br />
eller fabrikstillverkade) samt<br />
gamla öppna spisar.<br />
Boken är under slutskrivning och<br />
jag har ännu kvar att inventera<br />
västra Gästrikland. Jag förmodar<br />
att det bland annat i gamla bergsmansg<strong>å</strong>rdar<br />
kan finnas det jag<br />
söker. Gävleborgs län har haft en<br />
omfattande kakelugnstillverkning.<br />
Totalt har här funnits minst 26<br />
verkstäder/fabriker av varierande<br />
storlek och varaktighet förutom<br />
skr<strong>å</strong>hantverkarna i Gävle,<br />
Hudiksvall och Söderhamn under<br />
1700-talet och tidigt 1800-tal.<br />
Kakelugnen är idag <strong>å</strong>ter en populär<br />
rumsvärmare, främst som<br />
kompletterande värmekälla. Den<br />
utgör ocks<strong>å</strong> en integrerad och intressant<br />
del i inredningen.<br />
I Gästrikland finns skr<strong>å</strong>tidens kakelugnar<br />
bevarade främst i herrg<strong>å</strong>rdarnas<br />
interiörer och fabrikstillverkningen<br />
i borgarmiljöer i<br />
Gävle samt i g<strong>å</strong>rdar runt om i<br />
landskapet.<br />
Kakelugnar matchas<br />
Hälsingland kan fortfarande visa<br />
upp m<strong>å</strong>nga välbevarade interiörer,<br />
där eldstäder matchas mot<br />
tapeter och tapetb<strong>å</strong>rder samt<br />
vägg- och tak-m<strong>å</strong>lningar. Stor del<br />
Välkomna till Julbord<br />
P<strong>å</strong> Wirenska G<strong>å</strong>rden<br />
Tors<strong>å</strong>kersvägen 40<br />
26 / 11 tom 26 /12<br />
beställ gärna bord<br />
mer info 0290-20088<br />
Kakelugnskrön fr<strong>å</strong>n Gefle Kakelfabrik<br />
av kakelugnarna är av provinsiell<br />
art och har tillverkats av mindre<br />
verkstäder p<strong>å</strong> hantverksmässig<br />
grund. Det finns intressanta samband<br />
mellan olika orter och tillverkare,<br />
spännande personhistorier<br />
och släktförh<strong>å</strong>llanden.<br />
Kakelugnsprojekt<br />
Mitt projekt syftar till att ge en<br />
översiktlig bild av länets produktion<br />
av kakelugnar samt att visa<br />
p<strong>å</strong> sambanden mellan olika tillverkare/orter.<br />
Dessutom att visa<br />
p<strong>å</strong> eldstaden som en del i inredningen<br />
i olika miljöer samt att underlätta<br />
arbetet med att försöka<br />
sp<strong>å</strong>ra tillverkaren av en viss kakelugn.<br />
Flera böcker och ett f<strong>å</strong>tal avhandlingar<br />
finns om kakelugnen i<br />
herrg<strong>å</strong>rdar och i Stockholms borgarmiljöer.<br />
Undersökningar och<br />
artiklar som belyser kakelugnen i<br />
landsortsstäder och landsbygdsmiljöer<br />
är f<strong>å</strong>. Undersökning om<br />
ett helt läns tillverkning saknas<br />
helt. Aktuellt material beräknas<br />
kunna vara ett komplement till<br />
tidigare forskning och litteratur i<br />
ämnet.<br />
KORPÖGAT<br />
11<br />
Materialet bygger huvudsakligen<br />
p<strong>å</strong> primärkällor. Flera nya forskningsrön<br />
finns därför om Gävles<br />
tidiga keramiktillverkning. Staden<br />
har tidigt varit en form av centralort<br />
för keramiktillverkning. M<strong>å</strong>nga<br />
kruk- och kakelugnsmakare, som<br />
sedan etablerat sig p<strong>å</strong> andra orter i<br />
landet, är födda eller har passerat<br />
länet under sin läro- och utbildningstid,<br />
exempelvis är en av Stockholms<br />
mest välrenommerade kakelugnsmakare<br />
född i Gävle. Han tillhörde<br />
p<strong>å</strong> mödernet en släkt krukoch<br />
kakelugnsmakare som kan följas<br />
i sex generationer med flera sidogrenar.<br />
Även hans far var<br />
krukmakare i Gävle. Samarbete<br />
har även funnits mellan kakelugnsmakare<br />
i Gävle och m<strong>å</strong>lare<br />
fr<strong>å</strong>n Marieberg och Rörstrand.<br />
Projektet har genomförts i samarbete<br />
med länets museer, arkiv,<br />
hembygdsföreningar och m<strong>å</strong>nga<br />
enskilda personer. Boken beräknas<br />
utges av Hälsinglands museum<br />
under <strong>å</strong>r 2011.<br />
Birgitta Lundblad<br />
Kungsbäcksvägen 29<br />
802 67 GÄVLE<br />
Tel 026-612243, 073-8002664<br />
Vi serverar och levererar<br />
Sushi, Sallader, Ala carte,<br />
Catering och beställningar<br />
för bröllop, dop mm<br />
0290-2088<br />
Centralgatan 13 E<br />
Hofors Välkomna
12 KORPÖGAT<br />
Tors<strong>å</strong>kers Bygdemarknad<br />
<strong>Korpögat</strong> var med, och där satt Johnny i Ålbron och s<strong>å</strong>lde sina alster<br />
Hu, vilka horn.. är du farlig?<br />
En marknad utan kolbullar, vad är väl det..?<br />
Kom och köp hembakat bröd - vi vill <strong>å</strong>ka p<strong>å</strong> skolresa!<br />
S<strong>å</strong> pinsamt med bensinstopp...<br />
F<strong>å</strong>r man kanske ett smakprov?<br />
Sommaren slut? Nää!<br />
V<strong>å</strong>r kyrkoherde Eva Lena Kempe stod i internationella gruppens st<strong>å</strong>nd och<br />
s<strong>å</strong>lde rättvisemärkta produkter<br />
Här görs det reklam för egen tillverkad ost<br />
Hästintresserade samspr<strong>å</strong>kar<br />
Här var’e provsmakning p<strong>å</strong> ”hemkört”<br />
Reportage: Staffan Berglind och Korpulenten
Jaktstig<br />
Jaktstig är ett begrepp där jägare<br />
kan öva upp sina färdigheter<br />
lite extra. Även i <strong>å</strong>r anordnades<br />
jaktstig i Tors<strong>å</strong>ker<br />
inför älgjakten där bygdens<br />
jaktlag vid de olika skjutstationerna<br />
kunde testa sig själva<br />
i sina färdigheter att hantera<br />
vapnet p<strong>å</strong> rätt sätt och att<br />
sätta skotten där dom ska vara.<br />
I träningsskyttet fanns även inbakat<br />
en tävling mellan de olika jaktlagen<br />
där det i vanlig tävlingsform<br />
gällde att f<strong>å</strong> s<strong>å</strong> höga poäng som<br />
möjligt.<br />
I jaktstigen skjuts p<strong>å</strong> b<strong>å</strong>de rörliga<br />
och fasta m<strong>å</strong>l. Carl-Erik Ekman<br />
som förestod en av skjutstationerna<br />
tycker att jaktstig är ett bra sätt<br />
att förbereda sig p<strong>å</strong> inför älgjakten.<br />
– Det ger ett alldeles utmärkt<br />
tillfälle för skyttarna att testa sin<br />
egen förm<strong>å</strong>ga, säger Carl-Erik som<br />
själv är inbiten jägare och som i<br />
likhet med m<strong>å</strong>nga andra i Tors<strong>å</strong>ker<br />
haft inblick i begreppet jakt<br />
ända sedan barnsben.<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
Mötesplats Kupan<br />
Öppettider:<br />
M<strong>å</strong>ndag och Onsdag<br />
10.00-17.00<br />
Torsdag 13.00-17.00<br />
Hantverkargatan 11a<br />
Träffpunkt<br />
Kvinnornas antal i jägark<strong>å</strong>ren ökar<br />
Hur m<strong>å</strong>nga skott var rätt?<br />
Besök<br />
www.fotohistoriska.se<br />
och se bilder fr<strong>å</strong>n Tors<strong>å</strong>ker<br />
Huka er gubbar nu laddar han om<br />
Ungdomliga jägare fr<strong>å</strong>n Hästbo<br />
KORPÖGAT<br />
13
14 KORPÖGAT<br />
Sushirestaurang öppnad i Hofors<br />
Ingela Sigvardsson ger sig aldrig!<br />
Nu har hon öppnat en sushiresturang<br />
i centrala Hofors, vid namn<br />
”DAIKICHI” som betyder lycka<br />
p<strong>å</strong> japanska. Hennes medarbetare<br />
är bland annat kocken Szilveszter<br />
Kertesz, som är utbildad av en<br />
mästare p<strong>å</strong> en japansk affärsresturang<br />
med mest japanska gäster.<br />
Sumobrottarinnorna Michela Backsäll och Antonia<br />
Sigvardsson<br />
P<strong>å</strong> invigningen vid entren välkomnades<br />
man av tv<strong>å</strong> sumobrottare.<br />
Det kom mycket vänner och bekanta<br />
till invigningen som uppvaktade<br />
med lyckönskningar och blommor.<br />
Man fick provsmaka p<strong>å</strong> olika spän-<br />
Solbergaleden 15<br />
En leende sushikock Szilveszter<br />
nande rätter och m<strong>å</strong>nga av gästerna<br />
som aldrig hade provat att äta sushi<br />
blev mycket förv<strong>å</strong>nade över att<br />
det smakade s<strong>å</strong> gott. Det sägs ju<br />
att maten är r<strong>å</strong> men s<strong>å</strong> är det inte.<br />
Inför julen s<strong>å</strong> följer man upp med<br />
julbord p<strong>å</strong> Wirenska g<strong>å</strong>rden, s<strong>å</strong><br />
som vanligt har Ingela mycket idéer.<br />
Reportage: Maude Hydén<br />
AT Bildelar Hofors<br />
Storgatan 33<br />
Tel 0290-20220
Siktade p<strong>å</strong> guld - tog brons<br />
Tors<strong>å</strong>kers lugna 22-<strong>å</strong>ring har kört<br />
rally i över tre <strong>å</strong>r och fr<strong>å</strong>n första<br />
början har H<strong>å</strong>kan Björkman siktat<br />
p<strong>å</strong> guld, s<strong>å</strong> var även fallet p<strong>å</strong> rally-<br />
SM i Katrineholm. Trots det fick<br />
han <strong>å</strong>ka därifr<strong>å</strong>n med brons d<strong>å</strong> bensinstopp<br />
och tv<strong>å</strong> trasiga drivaxlar<br />
inte riktigt var vad tors<strong>å</strong>kerskillen<br />
hade räknat med.<br />
H<strong>å</strong>kan säger att det var en riktig<br />
nitlott men laddar redan för nästa<br />
SM.<br />
När H<strong>å</strong>kan inte sitter bakom ratten<br />
och trycket plattan i mattan, skruvar<br />
han i stället med sitt <strong>å</strong>k som är<br />
en Ford Fiesta.<br />
– Det är mest lite underh<strong>å</strong>ll p<strong>å</strong><br />
bilen som behövs, om man h<strong>å</strong>ller sig<br />
p<strong>å</strong> vägarna, säger H<strong>å</strong>kan med ett<br />
leende p<strong>å</strong> läpparna.<br />
Man märker p<strong>å</strong> H<strong>å</strong>kan att han tycker<br />
om sporten och ser det mer<br />
som n<strong>å</strong>got vinstgivande än en hobby.<br />
Han är driven och talar om för<br />
oss att han ser rallyt som en livsstil<br />
och att han kommer fortsätta<br />
kämpa för guld.<br />
Som avslutning p<strong>å</strong> intervjun fr<strong>å</strong>gar<br />
vi H<strong>å</strong>kan om han har n<strong>å</strong>gon att<br />
tacka och svaret blir kort och gott,<br />
” Alla sponsorer som hjälpt mig”<br />
Vill ni följa denna rallyförare, kika<br />
in p<strong>å</strong> hans hemsida:<br />
www.bjorkmanrallyteam.se<br />
KORPÖGAT<br />
15<br />
Reportage:<br />
Nathalie Georgsson & Jennifer Larsson
16 KORPÖGAT<br />
Auktionsbesökare levde farligt<br />
Minnet av andra världskriget lever fortfarande kvar. Åtminstone p<strong>å</strong> Gotland<br />
där polisen tillsammans med experter fr<strong>å</strong>n Försvarsmakten i september<br />
fick göra en utryckning till F<strong>å</strong>rö för att oskadliggöra en l<strong>å</strong>da inneh<strong>å</strong>llande<br />
<strong>å</strong>tta kilo högexplosivt sprängämne. L<strong>å</strong>dan hade hittats i ett uthus i<br />
samband med städning efter ett dödsbo. Ledare för operationen var röjningsledaren<br />
Carl Lövgren som berättar för tidningen Gotlands Allehanda<br />
att det inte var första g<strong>å</strong>ngen han fick rycka ut till F<strong>å</strong>rö för den här typen<br />
av uppdrag.<br />
– Det vi kan säga med säkerhet är att det är ett explosivt ämne fr<strong>å</strong>n<br />
gamla sjöminor, säger Carl Lövgren som vill varna för att det kan finnas<br />
fler s<strong>å</strong>dana gömmor p<strong>å</strong> F<strong>å</strong>rö som ännu inte har upptäckts.<br />
Han f<strong>å</strong>r medh<strong>å</strong>ll av Gotlandspolisens Roger Björkander som förklarar att<br />
det här är livsfarliga saker att hantera.<br />
Bakgrunden är att under andra världskriget flöt ett antal tyska minor iland<br />
p<strong>å</strong> F<strong>å</strong>rö. Enligt gällande regler skulle s<strong>å</strong>dana fynd omedelbart anmälas till<br />
militära myndigheter. S<strong>å</strong> skedde dock inte alltid. F<strong>å</strong>röborna tyckte att efter allt<br />
elände som Hitler ställt till med var det inte mer än rätt att han kunde f<strong>å</strong><br />
idka lite välgörenhet mot fattiga F<strong>å</strong>röbönder genom att donera material<br />
för bortsprängning av stubbar och stenar inom jordbruket. Därför monterade<br />
man i hemlighet ur minornas sprängladdningar och det som blev över<br />
gömdes undan i lador och bodar i väntan p<strong>å</strong> kommande behov. Där har<br />
det ibland blivit liggande kvar efter att jordbrukaren avlidit.<br />
I det nu aktuella fallet hade det n<strong>å</strong>gon vecka innan fyndet h<strong>å</strong>llits auktion<br />
p<strong>å</strong> g<strong>å</strong>rden efter dödsboet. Hundratals personer hade trampat omkring<br />
överallt i g<strong>å</strong>rdens utrymmen och polisen menar att det var rena turen att<br />
det gick som det gick.<br />
P<strong>å</strong> senare <strong>å</strong>r har s<strong>å</strong>dana hemliga sprängmedelsarsenaler p<strong>å</strong>träffats lite<br />
här och var p<strong>å</strong> F<strong>å</strong>rö. Sprängämnesexperten Carl Lövgren p<strong>å</strong>pekar att det<br />
inte bara är explosionsrisken man bör tänka p<strong>å</strong> vid s<strong>å</strong>dana fynd:<br />
– S<strong>å</strong>dana här ämnen förändras över tiden. Idag är ämnena väldigt giftiga.<br />
Det kan räcka med att man f<strong>å</strong>r det p<strong>å</strong> huden för att man ska bli allvarligt<br />
sjuk eller dö, säger Carl Lövgren med uppmaning till F<strong>å</strong>röborna att<br />
omedelbart kontakta myndigheterna om den här typen av material p<strong>å</strong>träffas.<br />
Blandade ihop tumlare och panna<br />
Med anledning av den tekniska utvecklingens framfart gäller det att försöka<br />
h<strong>å</strong>lla reda p<strong>å</strong> vad som är det ena och vad som är det andra. D<strong>å</strong> räddningstjänsten<br />
i Hultsfred ryckte ut efter larm om en källarbrand fann man<br />
p<strong>å</strong> brandplatsen en torktumlare fylld med brinnande ved. Vid utredning<br />
om orsaken framkom att villan beboddes av en man som skulle göra upp<br />
eld i sin vedpanna och att han i hastigheten r<strong>å</strong>kat förväxla vedpannan med<br />
torktumlaren, skriver tidningen Östra Sm<strong>å</strong>land.<br />
Välkomna<br />
6 november<br />
Bad Boys<br />
Vi tar emot beställningar för stora<br />
som sm<strong>å</strong> sällskap,<br />
bröllop, dop och födelsedagar<br />
Happy hour i baren<br />
21.00 - 23,00<br />
Öppettider :<br />
M<strong>å</strong>n-tor 16.00-21.00<br />
Fre-lör 12.00-23.00<br />
Sön 12.00-21.00
Ännu en bok fr<strong>å</strong>n en Tors<strong>å</strong>kersförfattare<br />
Tors<strong>å</strong>kersborna h<strong>å</strong>ller ställningarna<br />
som ett litterärt släkte.<br />
Under de senaste <strong>å</strong>ren har<br />
<strong>Korpögat</strong> ungefär varje halv<strong>å</strong>r<br />
kunnat presentera en ny bok<br />
som utkommit till följd av att<br />
n<strong>å</strong>gon Tors<strong>å</strong>kersbo v<strong>å</strong>gat sig<br />
p<strong>å</strong> bokutgivning. Nu är det<br />
dags igen. Den här g<strong>å</strong>ngen är<br />
det Ewa Kohlström som tar<br />
steget fullt ut och ger ut en<br />
roman.<br />
I centrum för handlingen st<strong>å</strong>r Gunnar,<br />
och boken kan <strong>å</strong>tminstone till<br />
viss del kallas för samhällskritisk.<br />
”En samhällskritisk skröna” är<br />
Ewa Kohlströms egen etikett p<strong>å</strong><br />
det verk som nu lämnat hennes<br />
hand för att konfronteras med<br />
allmänhetens läshunger.<br />
Arbetet med boken har p<strong>å</strong>g<strong>å</strong>tt till<br />
och fr<strong>å</strong>n i flera <strong>å</strong>r och det g<strong>å</strong>r inte<br />
att ta miste p<strong>å</strong> att den är skriven<br />
av en person med god erfarenhet<br />
av myndigheter.<br />
– Myndigheterna är bra p<strong>å</strong> att<br />
räkna ut hur man vill att det ska bli,<br />
men dom är inte lika bra p<strong>å</strong> att se<br />
till att det verkligen blir s<strong>å</strong> som det<br />
var tänkt, säger Ewa Kohlström<br />
som har ett l<strong>å</strong>ngt arbetsliv bakom<br />
sig som statstjänsteman. I hennes<br />
statstjänstemannakarriär ing<strong>å</strong>r<br />
bland annat tjänstgöring vid FOA,<br />
Handelsdepartementet, Styrelsen<br />
för ekonomiskt försvar samt Konsumentinstitutet<br />
(nuvarande Konsumentverket)<br />
där hon bland annat<br />
var med och snickrade ihop Konsumentköplagen.<br />
Dessutom har<br />
hon varit verksam som journalist<br />
vid en tidning för florister. Vid ett<br />
tillfälle blev hon även spökskrivare<br />
till Kurt Olsson, han med sin berömda<br />
damorkester.<br />
Namnet p<strong>å</strong> hennes roman är ”Vinnarh<strong>å</strong>let”.<br />
Bokens huvudperson är<br />
Gunnar som är en riktig olycks-<br />
Författaren Ewa Kohlström<br />
f<strong>å</strong>gel. Han är b<strong>å</strong>de klumpig och slarvig<br />
och genom dessa b<strong>å</strong>da inte alltför<br />
fördelaktiga egenskaper r<strong>å</strong>kar<br />
han ställa till med en allvarlig olycka.<br />
Genom olyckan blir han förem<strong>å</strong>l<br />
för myndigheternas ansträngningar<br />
att bli <strong>å</strong>teranpassad till det<br />
samhälle som han i myndigheternas<br />
ögon kommit lite p<strong>å</strong> kant med.<br />
Straff och <strong>å</strong>teranpassning...<br />
Första steget i den riktningen blir<br />
ett fängelsestraff. N<strong>å</strong>gon annan<br />
p<strong>å</strong>följd kan det inte bli tal om utifr<strong>å</strong>n<br />
det brott som har beg<strong>å</strong>tts.<br />
In genom fängelsets portar träder<br />
Gunnar för att bli b<strong>å</strong>de straffad<br />
och <strong>å</strong>teranpassad p<strong>å</strong> samhällets<br />
bekostnad. Men d<strong>å</strong> han träder ut<br />
därifr<strong>å</strong>n som en fri man har han<br />
KORPÖGAT<br />
17<br />
anledning att fr<strong>å</strong>ga sig: Skulle det<br />
här verkligen föreställa ett straff?<br />
Och hur var det egentligen med<br />
den s<strong>å</strong> kallade <strong>å</strong>teranpassningen,<br />
blev den verkligen i linje med den<br />
vision som m<strong>å</strong>lades upp?<br />
Även om boken är en roman där<br />
författaren haft fria händer att forma<br />
människor, handlingar och miljöer<br />
rör det sig inte bara om fria<br />
fantasier fr<strong>å</strong>n Ewa Kohlströms<br />
sida.<br />
– Alla händelser som beskrivs i<br />
boken har utspelat sig i verkligheten.<br />
Däremot har händelserna inte<br />
inträffat med just dessa personer<br />
och inte heller i de sammanhang de<br />
sätts in i handlingen, säger Ewa<br />
Kohlström.<br />
Reportage: Staffan Berglind
18 KORPÖGAT<br />
D<strong>å</strong> stockstraffet avskaffades i Tors<strong>å</strong>ker<br />
År 1281skickade Biskop Brynolf<br />
fr<strong>å</strong>n Skara ut ett sändebrev<br />
i vilket han gav kyrkans<br />
företrädare mandat att utdela<br />
bestraffningar för vissa försyndelser<br />
mot Bibelns p<strong>å</strong>bud.<br />
Biskop Brynolfs sändebrev<br />
blev p<strong>å</strong> sätt och vis det direkta<br />
startskottet för en epok av<br />
c:a 600 <strong>å</strong>r d<strong>å</strong> kyrkan i Sverige<br />
som ett komplement till de reguljära<br />
domstolarna fick rätten<br />
att utdela bestraffningar. Till<br />
en början utdömdes straffen i<br />
form av böter, oftast till följd av<br />
olika slags sedlighetsbrott.<br />
I biskop Brynolfs sändebrev<br />
sades bland anat:<br />
”Syndar gift man med ogift kvinna,<br />
böte han till biskopen 12 öre.<br />
Syndar gift man med annans hustru,<br />
böte till biskopen nio marker.<br />
För otukt mellan syskon eller<br />
syskonbarn är bot nio marker,<br />
i tredje eller fjärde led 12<br />
öre.”<br />
Kyrkans bestraffningsrätt utökades<br />
avsevärt 1686 d<strong>å</strong> Sverige fick en<br />
ny kyrkolag som undertecknades<br />
av Karl XI i Stockholm den 22 december<br />
1686. Det bör p<strong>å</strong>pekas att<br />
1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag inte i första hand<br />
var ett verk av kyrkan. Det var<br />
Karl XI som regisserat det hela<br />
och som bestämt sig för att använda<br />
kyrkan för att h<strong>å</strong>lla svenska folket<br />
i Herrans tukt och förmaning.<br />
Bakgrunden till lagens tillkomst var<br />
att ute i Europa fanns flera exempel<br />
p<strong>å</strong> hur splittring inom religionen<br />
v<strong>å</strong>llat avsevärd skada för b<strong>å</strong>de riken<br />
och kyrka. Den situationen ville<br />
Karl XI undvika i Sverige varför<br />
han genom lagen totalförbjöd all religionsutövning<br />
utanför statskyrkans<br />
hägn samtidigt som prästerna bemyndigas<br />
att h<strong>å</strong>lla svenska folket i<br />
Fy skäms...<br />
strama tyglar. D<strong>å</strong>varande ärkebiskopen<br />
Haqvin Spegel s<strong>å</strong>g sig mer<br />
eller mindre tvingad att skicka ett<br />
tackbrev till Karl XI där han <strong>å</strong> sin<br />
kyrkas vägnar tackade för lagen...<br />
”varav jag med glädje förmärker<br />
det kristeliga verket vilket<br />
hela fäderneslandet s<strong>å</strong> länge önskat<br />
och Guds församling s<strong>å</strong> väl<br />
behövt.”<br />
Ord och inga visor<br />
1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag kom att reglera<br />
kyrkolivet in i minsta detalj. I lagen<br />
föreskrevs inte bara vilka psalmer<br />
som skulle sjungas. Där föreskrevs<br />
även hur psalmerna skulle sjungas.<br />
I lagen sades bland annat:<br />
”Musiken p<strong>å</strong> orglarne eller med<br />
andra instrumenter m<strong>å</strong>ste intet<br />
s<strong>å</strong> l<strong>å</strong>ngt utdragas att församlingen<br />
därav i sin s<strong>å</strong>ng bliver hindrad<br />
att lova Gud med egen röst,<br />
vilket bör ske ordentligen och<br />
samdräkteligen, varken för<br />
hastigt eller för l<strong>å</strong>ngsamt, varupp<strong>å</strong><br />
kyrkoherden äger inseende<br />
hava.”<br />
Genom 1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag, som sedemera<br />
kompletterades med det s<strong>å</strong><br />
kallade Konventikelplakatet, utöka-<br />
des kyrkans bestraffningsrätt rejält.<br />
Ännu förekom vissa bötesstraff<br />
men allt vanligare blev det nu med<br />
skamstraff som gick ut p<strong>å</strong> att den<br />
som syndat utsattes för förenedrande<br />
behandling för att den vägen<br />
komma till bot och bättring.<br />
De vanligaste skamstraffen var<br />
skampall och skamstock.<br />
Skampallen var en vanligen svartm<strong>å</strong>lad<br />
kyrkbänk som placerats p<strong>å</strong><br />
en iögonfallande plats i kyrkan.<br />
Där, p<strong>å</strong> denna skammens plats i<br />
kyrkan, kunde de som beg<strong>å</strong>tt olika<br />
slags försyndelser beordras att sitta<br />
under en eller flera gudstjänster<br />
till allmänt besk<strong>å</strong>dande.<br />
Skamstocken utgjordes av en större<br />
stock som kluvits p<strong>å</strong> längden<br />
och där en eller flera personer<br />
kunde l<strong>å</strong>sas fast. Oftast placerades<br />
skamstocken, eller kyrkstocken<br />
som den även ibland kallades för,<br />
vid kyrkporten för att ge gudstjänstbesökarna<br />
tillfälle att kasta föraktfulla<br />
blickar mot den som för sina<br />
synders skull blivit fastl<strong>å</strong>st i stocken.<br />
Vad gäller Tors<strong>å</strong>kers kyrka finns<br />
inga belägg för att den haft n<strong>å</strong>gon<br />
skampall. Däremot vet vi att det<br />
funnits en skamstock. Under sena-
e delen av 1800-talet togs den ur<br />
bruk p<strong>å</strong> grund av en alldeles speciell<br />
händelse. I William Erikssons<br />
sm<strong>å</strong>tt fantastiska bok om Tors<strong>å</strong>ker<br />
kyrka finns en ing<strong>å</strong>ende beskrivning<br />
av hur det gick till sista g<strong>å</strong>ngen<br />
skamstocken kom till användning i<br />
Tors<strong>å</strong>ker.<br />
När törsten tar överhand<br />
Tv<strong>å</strong> Tors<strong>å</strong>kersbor hade blivit dömda<br />
för dryckenskap och tjuvnadsbrott.<br />
Som ett komplement till den<br />
rent juridiska domen dömdes de att<br />
sitta i stocken vid kyrkporten under<br />
en gudstjänst för att därigenom komma<br />
p<strong>å</strong> bättre tankar.<br />
D<strong>å</strong> kyrkans tjänare skulle l<strong>å</strong>sa fast<br />
de b<strong>å</strong>da syndarna i stocken uppstod<br />
problem eftersom stocken var konstruerad<br />
för endast en person. Problemet<br />
löstes genom att de l<strong>å</strong>stes<br />
fast med ett ben var i stocken varp<strong>å</strong><br />
stocken med de b<strong>å</strong>da syndarna<br />
placerades utanför kyrkdörren i väntan<br />
p<strong>å</strong> gudstjänstbesökarnas föraktfulla<br />
blickar.<br />
D<strong>å</strong> gudstjänsten var slut och folk<br />
började strömma ut ur kyrkan upptäcktes<br />
till förfäran att stocken var<br />
borta. Stora släpsp<strong>å</strong>r över gravar<br />
och g<strong>å</strong>ngar p<strong>å</strong> kyrkog<strong>å</strong>rden talade<br />
dock sitt tydliga spr<strong>å</strong>k om vart ekipaget<br />
tagit vägen. Snett emot kyrkan<br />
l<strong>å</strong>g en av Tors<strong>å</strong>kers krogar.<br />
Krogens namn var Grindisakas<br />
som l<strong>å</strong>g ungefär p<strong>å</strong> den plats som<br />
idag upptas av Nornholms Blommor.<br />
Där vid krogdörren slutade<br />
släpsp<strong>å</strong>ren. D<strong>å</strong> kyrkans män stormade<br />
in p<strong>å</strong> krogen möttes de av en<br />
syn de sent skulle glömma. Där vid<br />
ett av borden satt de b<strong>å</strong>da kanaljerna<br />
med benen fortfarande fast-<br />
Centralgatan 32 Butiken M<strong>å</strong>n-tis 8-17<br />
Tel: 0290 - 24400<br />
l<strong>å</strong>sta i stocken.<br />
Efter den händelsen beslutades att<br />
stockstraffet skulle avskaffas i<br />
Tors<strong>å</strong>ker.<br />
Sedan 1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag förpassats<br />
till historien upphörde i princip<br />
kyrkans bestraffningsrätt. Det hindrade<br />
dock inte att kyrkans företrädare<br />
ibland kunde f<strong>å</strong> tillfälle att<br />
utöva p<strong>å</strong>tryckningar kring juridiken,<br />
men nu i rakt motsatt riktning än<br />
vad som förespr<strong>å</strong>kades i 1686 <strong>å</strong>rs<br />
kyrkolag. Nu anlitades istället kyrkans<br />
tjänare för att ibland f<strong>å</strong> till<br />
st<strong>å</strong>nd s<strong>å</strong> milda domar som möjligt.<br />
Ett klassiskt exempel finns fr<strong>å</strong>n<br />
Västernorrland där en person satt<br />
häktad n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng under 1950talet.<br />
Det brott som beg<strong>å</strong>tts var s<strong>å</strong><br />
allvarligt att fängelse var enda tänkbara<br />
p<strong>å</strong>följd. Trots insikt hos den<br />
häktade att han nog inte alltid varit<br />
Guds bästa barn tog han mod till<br />
sig och skrev ett brev hem till sin<br />
församlingspräst. I brevet förklarade<br />
han sin situation tillsammans<br />
med en vädjan om att prästen kanske<br />
trots allt skulle vilja lägga ett<br />
gott ord för honom inför rätten för<br />
att domen skulle bli s<strong>å</strong> mänsklig<br />
som möjligt.<br />
I brev till rätten förklarade prästen<br />
att han kände djup förtvivlan över<br />
sin församlingsbo som nu skulle<br />
dömas för sina onda gärningars<br />
skull. Särskilt mot bakgrund av att<br />
den häktade var b<strong>å</strong>de gudfruktig,<br />
skötsam och en god människa innerst<br />
inne även om han ibland hade<br />
förm<strong>å</strong>gan att ställa till det för sig.<br />
Bland annat hade han en g<strong>å</strong>ng under<br />
förberedelse för jakt r<strong>å</strong>kat skjuta<br />
en kamrat i benet, men till all lycka<br />
hade kamraten träben varför<br />
KORPÖGAT<br />
19<br />
skadorna inskränkte sig till det rent<br />
materiella.<br />
Med hänvisning till bland annat den<br />
händelsen vädjade prästen till rätten<br />
om att inte se p<strong>å</strong> den häktade<br />
som en förhärdad skurk utan hellre<br />
se p<strong>å</strong> honom som en olycksf<strong>å</strong>gel.<br />
Huruvida församlingsprästens inlägg<br />
i de juridiska labyrinterna hade<br />
n<strong>å</strong>gon inverkan p<strong>å</strong> domen, vet<br />
vi dock inte.<br />
Text: Staffan Berglind<br />
Bild: William Eriksson<br />
V<strong>å</strong>r kyrka<br />
En dikt tillägnad Tors<strong>å</strong>kers kyrka<br />
Vit som en glimrande hägring<br />
Du st<strong>å</strong>r där i Socknens mitt<br />
Du skänker v<strong>å</strong>rt landskap fägring<br />
och lyser vida omkring<br />
Sedan länge ditt budskap du spritt<br />
Med anor fr<strong>å</strong>n mörk medeltid<br />
Du sett släktled komma och g<strong>å</strong><br />
I ditt inre har m<strong>å</strong>nga sökt frid<br />
när bygden drabbats av ofredstid<br />
Du värnat om b<strong>å</strong>de stora och sm<strong>å</strong><br />
För m<strong>å</strong>nga du st<strong>å</strong>r för grundmurad<br />
tro<br />
Hos andra för respekt och minnen<br />
När klockorna kallar till helgm<strong>å</strong>lsro<br />
vida omkring över berg och mo<br />
Du sprider vördnad i v<strong>å</strong>ra sinnen<br />
Hos oss du är vackrast i detta land<br />
Din skönhet ger värme och styrka<br />
Byggd av förfäders strävsamma<br />
hand<br />
Oss bringar de l<strong>å</strong>nga historiska<br />
band<br />
som hör till v<strong>å</strong>r egen kyrka<br />
Text: Johnny i Ålbron
20 KORPÖGAT<br />
Maratonvandrare passerade Tors<strong>å</strong>ker<br />
Den 1 juli gav sig Anton Hjalmarsson<br />
och Beata Lennartsson<br />
iväg p<strong>å</strong> en vandring av det<br />
mera ovanliga slaget. Starten<br />
ägde rum i Abisko i Lappland<br />
och m<strong>å</strong>let för vandringen är<br />
Smygehuk i Sk<strong>å</strong>ne dit paret<br />
beräknas anlända n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng<br />
i november. 23 september anlände<br />
paret till Tors<strong>å</strong>ker och av<br />
en tillfällighet r<strong>å</strong>kade de träffa<br />
Patrik Sunnebrandt och Mita<br />
Wikström i Wij.<br />
– Vi fr<strong>å</strong>gade om dom kunde visa<br />
oss en plats där vi kunde f<strong>å</strong> sl<strong>å</strong><br />
upp v<strong>å</strong>rat tält. Det var lite gr<strong>å</strong>tt och<br />
kyligt s<strong>å</strong> dom erbjöd oss att övernatta<br />
i en stuga som dom ägde.<br />
Men vi svarade att vi trivs bättre i<br />
tältet och p<strong>å</strong> s<strong>å</strong> sätt kom natten att<br />
tillbringas p<strong>å</strong> Patrik och Mitas gräsmatta,<br />
berättar Beata.<br />
Anton och Beata träffade varandra<br />
under studier vid Växjö universitet.<br />
Anton arbetar i normala fall<br />
som ingenjör medan Beata är utbildad<br />
musiklärare. Det visade sig<br />
snart att b<strong>å</strong>da hade ett brinnande<br />
intresse för friluftsliv. Det resulterade<br />
i dagsvandringar vilket snart<br />
kom att utökas till vandring under<br />
hela helger. Det var d<strong>å</strong> tanken föddes<br />
p<strong>å</strong> att n<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng f<strong>å</strong> göra en<br />
riktig l<strong>å</strong>ngvandring:<br />
– Det kändes lite vemodigt ibland<br />
d<strong>å</strong> vandringen m<strong>å</strong>ste avbrytas p<strong>å</strong><br />
söndagskvällen till förm<strong>å</strong>n för studier<br />
och arbetsliv. Själen uppmanade<br />
oss att fortsätta vandringen trots<br />
att det drog ihop sig till m<strong>å</strong>ndag,<br />
men den uppmaningen kunde vi ju<br />
Beata Lennartsson och Anton Hjalmarsson<br />
inte följa. D<strong>å</strong> bestämde vi oss för<br />
att göra en riktig l<strong>å</strong>ngvandring där<br />
själen skulle f<strong>å</strong> lite mer att säga till<br />
om och vi började sp<strong>å</strong>na kring olika<br />
alternativ, berättar Beata.<br />
TV-program gav inspiration<br />
Inspirationen till vandringen Abisko<br />
- Smygehuk kom bland annat genom<br />
ett TV-program som handlade om<br />
en äventyrare som vandrat genom<br />
Canada. Planeringen tog fart och i<br />
juni gav sig Anton och Beata iväg<br />
till Abisko för att därifr<strong>å</strong>n vandra<br />
till Smygehuk - en sträcka p<strong>å</strong> c:a<br />
210 mil.<br />
D<strong>å</strong> Tors<strong>å</strong>ker passerades har 120<br />
mil avverkats och det <strong>å</strong>terst<strong>å</strong>r s<strong>å</strong>ledes<br />
90. Planerna är att i genomsnitt<br />
vandra tv<strong>å</strong> mil varje dag och<br />
hittills har vandringen g<strong>å</strong>tt ungefär<br />
som det var tänkt. Har det d<strong>å</strong> inte<br />
tillstött n<strong>å</strong>gra oväntade problem?<br />
– Det största problemet var myggen<br />
uppe fjällvärlden. Det var vi<br />
beredda p<strong>å</strong>, men det blev kanske<br />
lite värre än vad vi trodde.Det visar<br />
trots allt att vandringen i det<br />
stora hela har varit ganska problemfri,<br />
berättar Anton.<br />
För tung packning<br />
Fr<strong>å</strong>n början vägde den gemensamma<br />
packnigen 35 kg men nu är<br />
packningsvikten nere i 20 kg.<br />
– Som vanligt hade vi tagit med<br />
oss alldeles för mycket. Vi hade tagit<br />
med en flöjt och ett munspel, fiskeutrustning<br />
och en massa sjukv<strong>å</strong>rdsmaterial<br />
och efter n<strong>å</strong>gra veckor<br />
ins<strong>å</strong>g vi att inget av det där behövdes.<br />
S<strong>å</strong> istället för att släpa omkring<br />
p<strong>å</strong> en massa onödiga grejor<br />
skickade vi hem 15 kg, berättar<br />
Anton och tillägger att under s<strong>å</strong>dana<br />
här vandringar ska man koncentrera<br />
sig p<strong>å</strong> att h<strong>å</strong>lla sig varm, torr<br />
och mätt. Allt annat f<strong>å</strong>r komma lite<br />
i andra hand.<br />
Givetvis har paret träffat m<strong>å</strong>nga<br />
Tors<strong>å</strong>kers Sockens Blomsterfond<br />
Istället för blommor i samband med jordfästning tänk p<strong>å</strong> Tors<strong>å</strong>kers Sockens Blomsterfond<br />
Tel: 40002 www.torsakerssockensblomsterfond.se Bankgiro: 5545-3641
människor längs vägen och det har<br />
aldrig varit n<strong>å</strong>gra problem med att<br />
f<strong>å</strong> den hjälp man kan behöva.<br />
Laddningen av mobiltelefonen sker<br />
till viss del med solaggregat men<br />
kompletteringar m<strong>å</strong>ste änd<strong>å</strong> ske.<br />
– När vi handlar i n<strong>å</strong>gon affär<br />
brukar vi fr<strong>å</strong>ga om vi f<strong>å</strong>r sticka in<br />
mobiltelefonen i n<strong>å</strong>got eluttag för<br />
en stunds batteriladdning och det<br />
har aldrig varit n<strong>å</strong>gra problem med<br />
det, säger Beata och tillägger att<br />
den enda planering i rutten som<br />
m<strong>å</strong>ste ske handlar om att gasköket<br />
m<strong>å</strong>ste fyllas p<strong>å</strong>.<br />
– P<strong>å</strong>fyllning av gasen kan inte<br />
ske var som helst. Därför m<strong>å</strong>ste vi<br />
ha lite planering för att vara i närheten<br />
av ett p<strong>å</strong>fyllningsställe d<strong>å</strong><br />
gasen börjar ta slut.<br />
I november - Smygehuk<br />
Efter frukost tillsammans med Patrik<br />
och Mita i Wij var det dags för<br />
fortsatt vandring i riktning mot Horn-<br />
Olydiga matgäster<br />
dal och Avesta. N<strong>å</strong>gon g<strong>å</strong>ng i november<br />
räknar Anton och Beata<br />
med att kunna st<strong>å</strong> vid Sveriges sydligaste<br />
udde vid Smygehuk.<br />
– Det första vi f<strong>å</strong>r göra när vi<br />
kommer hem är att försöka hitta<br />
n<strong>å</strong>gonstans att bo. Inför vandringen<br />
sade vi upp den bostad vi hade<br />
s<strong>å</strong> tills vidare har vi bara tältet att<br />
förlita oss p<strong>å</strong> som bostad, säger<br />
Beata.<br />
Efter att vandringen fullbordats bär<br />
det av ut i arbetslivet igen. Beata<br />
ska jobba som aktivitetsledare p<strong>å</strong><br />
en vintersportort och Anton har<br />
planer p<strong>å</strong> att söka sig till arbetsmarknaden<br />
i Norge.<br />
Den 12 oktober kl 12.19 klev paret<br />
över gränsen till Sm<strong>å</strong>land med c.a<br />
40 mil kvar till slutm<strong>å</strong>let. Den som<br />
vill följa Anton och Beata p<strong>å</strong> den<br />
sista etappen p<strong>å</strong> vandringen mot<br />
Smygehuk kan göra det p<strong>å</strong> nätet.<br />
Adressen är: www.skoskav.com<br />
Reportage: Staffan Berglind<br />
Det blev lite av panik p<strong>å</strong> restaurang Etage i Visby d<strong>å</strong> det plötsligt mitt under<br />
rusningstid började brinna i taket över kolfläkten i köket. Restaurangens<br />
ägare Janne Sandberg följde sina instruktioner och uppmanade samtliga<br />
matgäster att omedelbart lämna restaurangen. Samtidigt kunde han notera<br />
att tv<strong>å</strong> av restaurangens gäster inte följde hans uppmaning om utrymning.<br />
Istället försvann de in i köket och efter n<strong>å</strong>gon minut var branden<br />
släckt. Vid närmare kontroll kring de olydiga matgästerna visade det sig<br />
att det inte var vilka matgästers om helst. Den ene var räddningstjänstens<br />
högste chef Dick Svennerfelt och den andre var brandmästaren Jonatan<br />
Ahdrian som av en ren tilfällighet r<strong>å</strong>kade befinna sig p<strong>å</strong> restaurangen för<br />
att äta lunch.<br />
–Jag hittade en kolsyresläckare som jag släckte med men man kände<br />
sig ju lite naken eftersom jag inte hade p<strong>å</strong> mig n<strong>å</strong>got av min vanliga utrustning,<br />
berättar Jonatan Ahdrian för tidningen Gotlands Allehanda.<br />
KORPÖGAT<br />
Har NI slöa<br />
knivar, saxar, yxor, liar<br />
Vänd er till MEJ<br />
Ring: 0290-40274 eller<br />
070-2254530<br />
21
22 KORPÖGAT<br />
Överraskningarnas dag<br />
Älgjaktpremiär, bara namnet<br />
sände välrysningar genom<br />
kroppen. Som hundförare hade<br />
jag att söka av en s<strong>å</strong>t i direkt<br />
anslutning till grannlaget.<br />
Jakten genomfördes med<br />
hunden i koppel.<br />
Efter en händelselös morgon beslutade<br />
jag att sp<strong>å</strong>ra av r<strong>å</strong>gränsen mot<br />
grannlaget. N<strong>å</strong>gra problem att hitta<br />
var det inte eftersom jag g<strong>å</strong>tt samma<br />
väg under m<strong>å</strong>nga tidigare älgjakter.<br />
Färden gick i konstant motlut<br />
upp för ett berg bevuxet med<br />
gammal granskog. Väl uppkommen<br />
p<strong>å</strong> högsta punkten kom den<br />
första överraskningen. Markägaren<br />
hade avverkat en stor yta i anslutning<br />
till r<strong>å</strong>g<strong>å</strong>ngen. Motsatta sidan<br />
var avverkad redan <strong>å</strong>ret före<br />
vilket gjorde att alla referenspunkter<br />
var borta. Jag r<strong>å</strong>dbr<strong>å</strong>kade mitt<br />
minne för att om möjligt komma<br />
ih<strong>å</strong>g hur gränsen var dragen just<br />
p<strong>å</strong> denna plats. Samtidigt studerade<br />
jag den nedanför liggande terrängen<br />
för att om möjligt f<strong>å</strong> n<strong>å</strong>gra<br />
ledtr<strong>å</strong>dar.<br />
En skarpt markerad rak linje mot<br />
ett ungskogsbest<strong>å</strong>nd cirka 500 meter<br />
bort övertygade mej om att detta<br />
var r<strong>å</strong>gränsen.<br />
Ännu en överraskning<br />
Nästan framkommen till ungskogen<br />
kom dagens andra överraskning.<br />
Bakom en kulle bara 100 meter<br />
bort stod ett älgpass med en synbarligen<br />
irriterad passkytt. Jag noterade<br />
direkt att han satt vänd <strong>å</strong>t ”fel”<br />
h<strong>å</strong>ll och att jag var l<strong>å</strong>ngt inne p<strong>å</strong><br />
grannmarken.<br />
Passkytten vinkade uppfodrande<br />
att jag skulle komma dit. Jag l<strong>å</strong>tsades<br />
att han hejade s<strong>å</strong> jag vinkade<br />
tillbaka och drog mej sakta tillbaka<br />
mot ”mina” jaktmarker.<br />
Efter att ha g<strong>å</strong>tt cirka 300 meter<br />
kom jag rakt p<strong>å</strong> ett röse som<br />
markerade gränsen mellan<br />
jaktmarkerna.<br />
Nu blev det skjuta av<br />
D<strong>å</strong> kom dagens tredje överraskning.<br />
Nästan direkt när jag kommit<br />
in p<strong>å</strong> ”rätt mark” började hunden<br />
dra i vind med högt lyftat huvud<br />
och bestämda steg. Jag förvarnade<br />
passkyttarna om att det troligen<br />
var älg p<strong>å</strong> g<strong>å</strong>ng och mycket riktigt.<br />
Bara ett hundratal meter senare<br />
stack hunden nosen i backen och<br />
började sp<strong>å</strong>ra. Jag s<strong>å</strong>g direkt att<br />
det var flera djur som g<strong>å</strong>tt undan.<br />
Det dröjde inte l<strong>å</strong>ng stund förrän<br />
det började smälla i passkedjan.<br />
När allt var över visade det sej att<br />
jag stött iväg fyra älgar varav tre<br />
blev skjutna. Jag berättade hela<br />
händelseförloppet för v<strong>å</strong>r jaktledare<br />
i den fasta förvissningen om att<br />
det skulle bli ett oherrans liv, vilket<br />
var en underskattning.<br />
Jaktledaren berättade senare att<br />
den allmänna meningen i grannlaget<br />
var att jag hade haft vetskap<br />
om var älgarna uppehöll sej, och<br />
att jag därför tagit grannmarken till<br />
hjälp för att f<strong>å</strong> dom <strong>å</strong>t ”rätt” h<strong>å</strong>ll.<br />
P<strong>å</strong> kvällen ringde en bekant som<br />
var bosatt i den byn som berördes<br />
Foto: Internet<br />
av mitt intr<strong>å</strong>ng. Han skrattade hjärtligt<br />
och sade:<br />
– Det gick bra för er idag.<br />
Jag medgav att jakten varit lyckad.<br />
Min bekant tog <strong>å</strong>terigen till orda<br />
och sa:<br />
– Jag har ett tips till dej. Om du<br />
ska till Hofors s<strong>å</strong> <strong>å</strong>k runt <strong>å</strong>t Barkhyttan<br />
för här l<strong>å</strong>ter det nästan som<br />
om det vore skottpengar p<strong>å</strong> dej.<br />
Detta sagt med ett muntert skratt<br />
som avslutning.<br />
L<strong>å</strong>ngsint<br />
Nästan 20 <strong>å</strong>r efter denna händelse<br />
träffade jag jaktledaren för grannlaget<br />
i samband med ett födelsekalas.<br />
När vi kom p<strong>å</strong> tu man hand<br />
p<strong>å</strong>pekade han att jag var otroligt<br />
fräck som tog deras mark i anspr<strong>å</strong>k<br />
för att f<strong>å</strong> älgarna <strong>å</strong>t rätt h<strong>å</strong>ll.<br />
Jag förklarade hela händelseförloppet<br />
och betonade att allt varit<br />
tillfälligheter. Med ledning av den<br />
min som mötte mej blev jag inte<br />
trodd. S<strong>å</strong> här l<strong>å</strong>ngt efter<strong>å</strong>t kan jag<br />
svära vid allt heligt att allt var tillfälligheter.<br />
Hoppas att n<strong>å</strong>gon tror<br />
mej!<br />
Text: Johnny i Ålbron
Krögarlegenden har bosatt sig i Tors<strong>å</strong>ker<br />
I över 50 <strong>å</strong>r som krögare har<br />
nu den välkände Inge Lindgren<br />
pensionerat sig och flyttat<br />
till Tors<strong>å</strong>ker.<br />
Inge bodde utanför Avesta i<br />
Dalarna till <strong>å</strong>r 1959 d<strong>å</strong> han<br />
satte sig p<strong>å</strong> t<strong>å</strong>get till Stockholm.<br />
Framme i huvudstaden<br />
styrde Inge kosan mot Grand<br />
Hotell där han sökte jobb som<br />
han ocks<strong>å</strong> fick, och det är här<br />
hans resa genom världen börjar,<br />
där bland annat Frankrike<br />
var ett stopp p<strong>å</strong> vägen där<br />
han spenderade 10 <strong>å</strong>r.<br />
I Frankrike hade Inge en restaurang<br />
där han i början p<strong>å</strong> 90-talet hade en<br />
buffé med tema vikingar.<br />
Middagen bestod av helstekt gris<br />
serverat p<strong>å</strong> björktallrikar. Det var<br />
vikingahorn och skinnklädslar i lokalen<br />
och enligt Inge s<strong>å</strong> var det en<br />
mycket uppskattad vikingamiddag.<br />
Krögarlegenden har serverat mat<br />
till allt fr<strong>å</strong>n kungligheter till popartister<br />
och <strong>å</strong>r 1963 var gruppen The<br />
Beatles p<strong>å</strong> besök i Karlstad och<br />
krögaren hade nöjet att servera artisterna<br />
kaffe och konjak, säger<br />
han och skrattar nöjt.<br />
Ville ta pension<br />
Trots allt känns han igen som den<br />
trevlige mannen som drev Gysinge<br />
Wärdshus och det gjorde han i<br />
m<strong>å</strong>nga <strong>å</strong>r tills han kände att det<br />
var dags att pensionera sig.<br />
Inge säger sig vara mycket nöjd<br />
med sitt liv som krögare d<strong>å</strong> han<br />
b<strong>å</strong>de haft ett hektiskt men ocks<strong>å</strong><br />
spännande liv som han även haft<br />
nöjet att dela med sin sambo sedan<br />
40 <strong>å</strong>r, Kristina Linde.<br />
Efter pensionen bestämde dessa<br />
att de skulle flytta till Tors<strong>å</strong>ker som<br />
är en väldigt lugn och skön by, enligt<br />
Inges tycke. Han hoppas och<br />
tror p<strong>å</strong> trivsel i Tors<strong>å</strong>ker.<br />
H<strong>å</strong>ller föredrag om mat<br />
När Inge inte tillbringar tid i den<br />
stora, ljusa bostaden i Tors<strong>å</strong>ker är<br />
han ute och h<strong>å</strong>ller föredrag med<br />
tema ”mitt liv som krögare”.<br />
KORPÖGAT<br />
23<br />
Inge Lindgren - Krögarlegend.<br />
Efter en trevlig intervju skämtas<br />
det lite i farstun och sedan tackar<br />
vi för oss. V<strong>å</strong>rat besök hos Inge<br />
Lindgren g<strong>å</strong>r mot sitt slut och den<br />
glade, stilige mannen i vit skjorta<br />
och bl<strong>å</strong>guld-randig slips reser sig<br />
fr<strong>å</strong>n en bekväm matsalsstol och<br />
följer oss till ytterdörren likt den<br />
gentleman vi s<strong>å</strong>g när vi först steg in<br />
i lägenheten.<br />
Reportage:<br />
Nathalie Georgsson & Jennifer Larsson
24 KORPÖGAT<br />
Tomtesmyg<br />
behöver hjälp<br />
lördag 27 november<br />
Vi saknar parkeringsvakter<br />
tid 14-16 eller 16-18<br />
Tomtebarn och trollungar<br />
14,45-18,00<br />
Är du intresserad att ställa upp<br />
Ring: Bodil 070-2392889<br />
Föreningen Kr<strong>å</strong>knäsjärnet<br />
inbjuder till<br />
HÖSTMÖTE<br />
Tid: torsdagen den 11 nov. 2010 kl 19.30<br />
Plats: föreningens lokal, Gammelstillav. 7<br />
FÖREDRAG av prof. Kjel Knutsson, fil dr Helena Knutsson samt<br />
doktoranden Michel Guinard.<br />
”Tors<strong>å</strong>kers roll i ett nytt samnordiskt projekt (ETAPP II), samrapport fr<strong>å</strong>n den 8:e internationella<br />
konferensen (MESO 2010) i sten<strong>å</strong>ldersarkeologi i Santander i Spanien 13-17 sept. 2010”.<br />
Anm. Grävningarna i sten<strong>å</strong>ldersarkeologi som startades 2007, är nu avslutade och benämns i fortsättningen<br />
ETAPP I. I fortsättningen ska vi söka oss till ”skärg<strong>å</strong>rden i väster”, dvs till högre liggande - och därmed<br />
äldre - fyndplatser.<br />
Fika<br />
Välkomna!<br />
Styrelsen<br />
Samarr.<br />
Kr<strong>å</strong>knäsjärnet g<strong>å</strong>r att besöka p<strong>å</strong> internet<br />
www.kraknasjarnet.se
Change language