T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g - Korpögat
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18 KORPÖGAT<br />
D<strong>å</strong> stockstraffet avskaffades i Tors<strong>å</strong>ker<br />
År 1281skickade Biskop Brynolf<br />
fr<strong>å</strong>n Skara ut ett sändebrev<br />
i vilket han gav kyrkans<br />
företrädare mandat att utdela<br />
bestraffningar för vissa försyndelser<br />
mot Bibelns p<strong>å</strong>bud.<br />
Biskop Brynolfs sändebrev<br />
blev p<strong>å</strong> sätt och vis det direkta<br />
startskottet för en epok av<br />
c:a 600 <strong>å</strong>r d<strong>å</strong> kyrkan i Sverige<br />
som ett komplement till de reguljära<br />
domstolarna fick rätten<br />
att utdela bestraffningar. Till<br />
en början utdömdes straffen i<br />
form av böter, oftast till följd av<br />
olika slags sedlighetsbrott.<br />
I biskop Brynolfs sändebrev<br />
sades bland anat:<br />
”Syndar gift man med ogift kvinna,<br />
böte han till biskopen 12 öre.<br />
Syndar gift man med annans hustru,<br />
böte till biskopen nio marker.<br />
För otukt mellan syskon eller<br />
syskonbarn är bot nio marker,<br />
i tredje eller fjärde led 12<br />
öre.”<br />
Kyrkans bestraffningsrätt utökades<br />
avsevärt 1686 d<strong>å</strong> Sverige fick en<br />
ny kyrkolag som undertecknades<br />
av Karl XI i Stockholm den 22 december<br />
1686. Det bör p<strong>å</strong>pekas att<br />
1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag inte i första hand<br />
var ett verk av kyrkan. Det var<br />
Karl XI som regisserat det hela<br />
och som bestämt sig för att använda<br />
kyrkan för att h<strong>å</strong>lla svenska folket<br />
i Herrans tukt och förmaning.<br />
Bakgrunden till lagens tillkomst var<br />
att ute i Europa fanns flera exempel<br />
p<strong>å</strong> hur splittring inom religionen<br />
v<strong>å</strong>llat avsevärd skada för b<strong>å</strong>de riken<br />
och kyrka. Den situationen ville<br />
Karl XI undvika i Sverige varför<br />
han genom lagen totalförbjöd all religionsutövning<br />
utanför statskyrkans<br />
hägn samtidigt som prästerna bemyndigas<br />
att h<strong>å</strong>lla svenska folket i<br />
Fy skäms...<br />
strama tyglar. D<strong>å</strong>varande ärkebiskopen<br />
Haqvin Spegel s<strong>å</strong>g sig mer<br />
eller mindre tvingad att skicka ett<br />
tackbrev till Karl XI där han <strong>å</strong> sin<br />
kyrkas vägnar tackade för lagen...<br />
”varav jag med glädje förmärker<br />
det kristeliga verket vilket<br />
hela fäderneslandet s<strong>å</strong> länge önskat<br />
och Guds församling s<strong>å</strong> väl<br />
behövt.”<br />
Ord och inga visor<br />
1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag kom att reglera<br />
kyrkolivet in i minsta detalj. I lagen<br />
föreskrevs inte bara vilka psalmer<br />
som skulle sjungas. Där föreskrevs<br />
även hur psalmerna skulle sjungas.<br />
I lagen sades bland annat:<br />
”Musiken p<strong>å</strong> orglarne eller med<br />
andra instrumenter m<strong>å</strong>ste intet<br />
s<strong>å</strong> l<strong>å</strong>ngt utdragas att församlingen<br />
därav i sin s<strong>å</strong>ng bliver hindrad<br />
att lova Gud med egen röst,<br />
vilket bör ske ordentligen och<br />
samdräkteligen, varken för<br />
hastigt eller för l<strong>å</strong>ngsamt, varupp<strong>å</strong><br />
kyrkoherden äger inseende<br />
hava.”<br />
Genom 1686 <strong>å</strong>rs kyrkolag, som sedemera<br />
kompletterades med det s<strong>å</strong><br />
kallade Konventikelplakatet, utöka-<br />
des kyrkans bestraffningsrätt rejält.<br />
Ännu förekom vissa bötesstraff<br />
men allt vanligare blev det nu med<br />
skamstraff som gick ut p<strong>å</strong> att den<br />
som syndat utsattes för förenedrande<br />
behandling för att den vägen<br />
komma till bot och bättring.<br />
De vanligaste skamstraffen var<br />
skampall och skamstock.<br />
Skampallen var en vanligen svartm<strong>å</strong>lad<br />
kyrkbänk som placerats p<strong>å</strong><br />
en iögonfallande plats i kyrkan.<br />
Där, p<strong>å</strong> denna skammens plats i<br />
kyrkan, kunde de som beg<strong>å</strong>tt olika<br />
slags försyndelser beordras att sitta<br />
under en eller flera gudstjänster<br />
till allmänt besk<strong>å</strong>dande.<br />
Skamstocken utgjordes av en större<br />
stock som kluvits p<strong>å</strong> längden<br />
och där en eller flera personer<br />
kunde l<strong>å</strong>sas fast. Oftast placerades<br />
skamstocken, eller kyrkstocken<br />
som den även ibland kallades för,<br />
vid kyrkporten för att ge gudstjänstbesökarna<br />
tillfälle att kasta föraktfulla<br />
blickar mot den som för sina<br />
synders skull blivit fastl<strong>å</strong>st i stocken.<br />
Vad gäller Tors<strong>å</strong>kers kyrka finns<br />
inga belägg för att den haft n<strong>å</strong>gon<br />
skampall. Däremot vet vi att det<br />
funnits en skamstock. Under sena-
Change language