Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Innovationssystemet 

i Västra Götaland 

RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 

2008:02 

En analys av utbud och efterfrågan

Innehåll 

FÖRORD........................................................................................................................................................................ 3 

SAMMANFATTNING................................................................................................................................................. 4 

1 INLEDNING............................................................................................................................................................... 7 

UPPDRAGET ................................................................................................................................................................ 7 

GENOMFÖRANDE ........................................................................................................................................................ 9 

LÄSANVISNING ......................................................................................................................................................... 11 

2 FÖRVÄNTNINGAR OCH KRAV PÅ INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET.................................................. 12 

HUR FUNGERAR INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET IDAG? ............................................................................................ 12 

HUR KAN INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET UTVECKLAS?............................................................................................ 12 

3 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I VÄSTRA GÖTALAND ........................................................................ 15 

AKTÖRER SOM ARBETAR MED FRÄMJANDE OCH ATTITYDPÅVERKAN .................................................................... 15 

AKTÖRER SOM GER STÖD TILL IDÉUTVECKLING OCH START AV FÖRETAG ............................................................. 16 

AKTÖRER SOM GER STÖD TILL MARKNADSETABLERING OCH TILLVÄXT ................................................................ 18 

FINANSIÄRER ............................................................................................................................................................ 19 

NODER....................................................................................................................................................................... 21 

GENERELLA STÖDAKTÖRER I REGIONEN.................................................................................................................. 22 

SAMVERKAN OCH ROLLFÖRDELNING....................................................................................................................... 22 

4 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET – DELREGIONALT OCH SEKTORIELLT....................................... 24 

GÖTEBORG................................................................................................................................................................ 25 

FYRBODAL ................................................................................................................................................................ 36 

SJUHÄRAD................................................................................................................................................................. 41 

MÅLGRUPP................................................................................................................................................................ 46 

SKARABORG.............................................................................................................................................................. 47 

DET SEKTORIELLA OCH KLUSTERBASERADE INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET .......................................................... 53 

5 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMETS FUNKTIONALITET............................................................................. 57 

ÖVERBLICKBARHET.................................................................................................................................................. 57 

STÖD I UTVECKLINGS- OCH TILLVÄXTFAS ............................................................................................................... 58 

KONTINUITET OCH UPPFÖLJNING ............................................................................................................................. 59 

STÖD TILL FLER BRANSCHER.................................................................................................................................... 61 

ATTITYD TILL OCH KUNSKAP OM ENTREPRENÖRSKAP ............................................................................................ 61 

KOMPETENS HOS RÅDGIVARE .................................................................................................................................. 62 

6. SUMMERANDE DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER................................................................ 64 

BILAGA 1 INTERVJUPERSONER........................................................................................................................ 67 

BILAGA 2 INTERVJUGUIDE FÖR KARTLÄGGNING AV INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I 

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN ..................................................................................................................... 69 

BILAGA 3 FOKUSGRUPPINTERVJUER ............................................................................................................ 71 

1

Förord 

Västra Götalands utveckling är i hög utsträckning beroende av utvecklingskraften hos näringslivet. 

Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för nyskapande, nyföretagande och 

befintligt näringsliv. Västra Götalandsregionen har en central roll i detta genom att stödja 

verksamheter och projekt som följer en logisk kedja från påverkan av attityder till företagande, 

stimulans av entreprenörskap och innovationer, stöd till nyföretagande, riskkapital, samarbete 

i företagsnätverk och kluster. Västra Götalandsregionen prioriterar även att, tillsammans 

med näringsliv, akademi och andra samhällsaktörer, bidra till internationellt konkurrenskraftig 

och attraktiv forskning och utveckling i Västra Götaland. En del i denna satsning är utvecklingen 

av samverkansplattformar, där företag samarbetar med akademin och samhället inom 

forskning, utveckling och demonstration. 

Västra Götaland har i jämförelse med andra regioner i Sverige ett väl utbyggt system för att 

främja entreprenörskap, företagande och innovationer. Detta är resultatet av en kraftfull och 

målmedveten satsning under det senaste decenniet för att bygga upp ett regionalt innovationssystem. 

Denna rapport bidrar till ökad kunskap om innovationssystemets aktörer, målgrupper 

och samverkansmönster. Syftet är att ge ett kunskapsunderlag för att för att ytterligare förbättra 

innovationssystemets kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. De utvecklingsbehov som 

pekas ut i denna rapport kommer att hanteras i kommande strategier och handlingsprogram, 

bl.a. i ett handlingsprogram för entreprenörskap och nyföretagarservice som för närvarande 

utarbetas. 

Rapporten har sammanställts av FBA på uppdrag av Västra Götalandsregionen. De konsulter 

på FBA som deltagit i uppdraget är Anders Sundin (projektledare), Ulrika Ekström, Christina 

Johannesson, Sara Johansson och Peter Kempinsky. Mats Granér vid regionutvecklingssekretariatet 

har varit projektledare för Västra Götalandsregionen. 

Göteborg maj 2008 

Bertil Törsäter 

Regionutvecklingsdirektör 

3

Sammanfattning 

Västra Götaland är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett 

starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen 

har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent 

akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor. 

I regionen bedrivs ett omfattande offentligt finansierat arbete med att understödja utveckling 

av innovationer och entreprenörskap. Sammansättningen av de offentligt finansierade aktörerna 

i det regionala innovationsstödsystemet är omfattande och komplex. Kartläggningen av 

innovationsstödsystemet i Västra Götaland syftar primärt till att: 

- Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet. 

- Öka kunskapen inom Västra Götalandsregionen och bland andra aktörer om 

innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster. 

- Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets 

effektivitet. 

Kartläggningen gäller både innovationsstödsystem i Västra Götaland som helhet och i dess 

delregioner. Kartläggningen berör även de regionala klusterinitiativ som är prioriterade i RTP. 

Framställningen omfattar dels en analys av behov och efterfrågan baserat på fokusgrupper 

med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en utbuds- och aktörsanalys baserat på 

intervjuer med stödaktörer i regionen. Syftet har varit att skapa en bild av vilket stöd som erbjuds 

av aktörerna och vilka typer av stöd innovatörer och entreprenörer efterfrågar, och hur 

de ser på det stöd som erbjuds. 

Sammanfattning av resultat 

Generellt sett är innovationsstödsystemet i Västra Götaland väl utbyggt, varierat och i stora 

stycken väl fungerande. Kartläggningen visar på utvecklingen av en delregional struktur som 

är relativt väl integrerad. Men det finns tydliga utvecklingsbehov, vilket bland annat har att 

göra med en ökad regional samordning av stödinsatserna. 

• Överblickbarhet och samordning 

Det finns ett brett och varierat utbud av stöd och tjänster i innovationsstödsystemet. Men 

bredden och variationen riskerar också att göra systemet svåröverblickbart för den enskilde 

innovatören/entreprenören. Detta bekräftas både i fokusgrupperna med företagare och i intervjuerna 

med aktörerna. Hos stödmottagarna saknas ofta en tydlig bild av systemet och det är i 

regel svårt att veta till vilken aktör man skall vända sig med vilka frågor. En förbättrad samordning 

av aktörernas verksamhet och gemensamma kommunikationsinsatser skulle skapa en 

tydligare bild och öka tillgängligheten för stödmottagarna. Flera initiativ har här tagits, vilket 

tyder på insikt hos aktörerna om behovet. 

• Överlappningar på regional nivå 

En fråga relaterad till samordning är hur överlappningar mellan aktörernas verksamheter ska 

undvikas. Bara sett till stödsystemen i de olika delregionerna var för sig är det idag svårt att se 

något större problem med överlapp. Aktörerna har i regel funnit sina roller i samspel med 

varandra. Däremot förekommer betydande överlapp på regional nivå, när man betraktar delregionernas 

verksamheter tillsammans. Detta kan åstadkomma problem, då delregionerna var 

4

för sig inte alltid når upp till den kritiska massa av både resurser och antal stödmottagare för 

att få maximal kvalitet och effektivitet i vissa verksamheter. Detta aktualiseras ytterligare av 

de ökande kraven på individualisering av stödverksamheten som entreprenörer och innovatörer 

ger uttryck för. Därför bör samordningen mellan delregionernas stödsystem utvecklas, så 

att specialiserad stödkompetens i en delregion kan tillgodogöras innovatörer och entreprenörer 

i hela regionen. 

• Stöd i tillväxtfas 

Studien visar på att innovatörer och entreprenörer upplever ett utvecklingsbehov vad gäller 

stöd i den fas när deras företag skall växa. Det föreligger ett glapp i stödet mellan den tidiga 

utvecklingsfasen av företagen och den fas då man förmår att attrahera större finansiella resurser. 

Här riskerar regionen att tappa företag med tillväxtpotential, om de inte klarar steget vidare 

i utvecklingen. Här kan finnas en potentiell konflikt mellan det allmänna och det individuella 

intresset. Detta eftersom det inte är självklart hur långt offentligt finansierade aktörer bör 

sträcka sin hjälp innan stödet övergår från att ligga i det regionala intresset av ekonomisk tillväxt 

till ett partikulärt intresse för den enskilde företagaren. Här kan man emellertid föreställa 

sig arbetssätt som undviker motsättningen. Det kan röra sig om strävanden för att få fler riskfinansiärer 

att etablera sig i regionen, och att stödja coachning och mentorsverksamhet riktade 

mot tillväxande företag. 

• Innovationer i existerande företag 

En relaterad fråga rör det offentliga stödet för innovationer inom existerande företag. Här 

restes från både aktörer och fokusgruppdeltagare invändningar mot att en så stor andel resurser 

satsas på nyföretagande, när innovationer inom existerande företagsstrukturer många 

gånger har lika stora eller större utsikter att lyckas. Här har Västra Götalandsregionen och 

andra aktörer tagit krafttag de senaste åren, bland annat genom satsningen på Industriell Dynamik. 

Men ytterligare utveckling krävs för att fullt ut dra nytta av den potential som finns 

inom företagen. 

• Uppföljning och kontinuitet 

En grundförutsättning för att utveckla innovationsstödsystemet är att man i högre utsträckning 

och fortlöpande följer upp verksamheten. För att ha möjlighet att avgöra vilka stödinsatser 

som är verksamma, krävs en enhetlig rapportering och utvärdering av systemets olika delar. 

Här aktualiseras även frågan om kontinuitet. Skall man överhuvudtaget kunna ta ställning till 

om en insats fungerar, måste man ge den tid att ge effekt innan det avvecklas. Detta är även 

en fråga om kostnadseffektivitet. Eftersom ett projekt alltid har en etablerings och en avvecklingsfas, 

då resurser i relativt lägre grad producerar avsedda värden, är det effektivare att låta 

verksamheten leda över längre tid. Därför bör finansiärerna av offentlig stödverksamhet – 

främst Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden och kommunerna – överväga att skapa 

mer långsiktiga finansieringsformer för aktörerna. 

• Attityder till entreprenörskap 

En viktig faktor bakom utvecklingen av innovationer och entreprenörskap är att det finns en 

positiv attityd och en välutvecklad kunskap om entreprenörskap – både hos allmänheten och 

hos stödaktörerna. Här bedriver flera aktörer verksamhet inom utbildningsväsendet. Det är ett 

arbete som tar tid, och det krävs en envetenhet och långsiktighet i satsningarna. Därför krävs 

en sammanhållen vision och strategi som ger en grund för långsiktighet i arbetet. Utvecklingsbehovet 

är i det perspektivet att få det entreprenöriella tänkandet att genomsyra hela utbildningsväsendet, 

och inte begränsas till särskilda utbildningsinsatser. 

5

Frågan om attityder handlar även om att bereda en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer 

och innovatörer. 

• En fördjupad professionalisering av stödsystemet 

Ett tydligt utvecklingsbehov rör stödaktörernas kompetens, och då främst affärsrelaterade 

kompetens. Detta är en synpunkt som finner stöd i uttalanden av både företagare och aktörer 

själva. Särskilt uttalat är behovet hos de akademinära aktörerna. Eftersom kunskap om marknad 

och affärer är i hög grad erfarenhetsbaserad, bör rådgivning i dessa avseenden ges av personer 

med egen erfarenhet från näringslivet och i relevanta branscher. 

Att tillgodose behovet av rätt kompetens innebär också att man bör överväga att bredda antalet 

spetskompetenser. Samtidigt bör dessa kompetensresurser göras tillgängliga i hela regionen 

för att uppnå en tillräcklig volym i verksamheten för att en kritisk massa skall uppstå. 

Detta sätter ytterligare fingret på behovet av att utveckla samordningen i Västra Götalandsregionens 

innovationsstödsystem. 

Okad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i Västra Götaland 

• Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och 

behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika 

aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen 

• Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa 

av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning 

mellan aktörerna. I detta arbete kan Idé-Net tjäna som lärande exempel. 

• Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar 

kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna 

för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland 

annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i 

Göteborg kan erbjuda 

• Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer 

om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att 

stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds 

• Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering 

med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra 

enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet 

• Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar 

för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och 

serviceverksamheter 

• Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap 

för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av 

idé- och affärsutveckling. 

• Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioer 

och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd 

• Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare. 

• Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling 

och erfarenhetsutbyte 

• Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen 

6

1 Inledning 

Uppdraget 

Bakgrund och syfte 

Västra Götaland är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett 

starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen 

har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent 

akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor. Västra Götalandsregionen 

driver ett omfattande arbete för att stödja arbetet med regionens utveckling och 

tillväxt, bland annat genom insatser för att stärka det regionala innovationssystemet. 

En viktig del av ett fungerande innovationssystem utgörs av de aktörer som med offentlig 

finansiering ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap i regionen. Antalet 

aktörer som i regionen ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap är stort 

och det är svårt att få en överblick över aktörerna i stödsystemet. Det finns ett behov av att få 

en helhetsbild av hur det offentligt finansierade stödet till innovationer och entreprenörskap 

ser ut och vilka möjligheter det finns att utveckla stödsystemet så att det på ett än bättre sätt 

kan bidra till regionens utveckling och tillväxt. 

Västra Götalandsregionen genomför därför en kartläggning av innovationsstödsystemet i regionen 

med syfte att: 

- Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet. 

- Öka kunskapen inom Västra Götalandsregionen och bland andra aktörer om 

innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster. 

- Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets 

effektivitet. 

Kartläggningen ska även utgöra ett underlag vid revideringen av RTP och för att, på längre 

sikt, ligga till grund för formulerandet av en regional innovationsstrategi. Kartläggningen ska 

vidare utgöra underlag för att beskriva, analysera och utveckla Västra Götalandsregionens roll 

i innovationsstödsystemet 

Avgränsning och definitioner 

Uppdraget avser en kartläggning och analys av regionens innovationsstödsystem. Med innovationsstödsystem 

avses i denna kartläggning aktörer med offentlig finansiering som erbjuder 

stöd till innovatörer, entreprenörer och (ny-)företagare. När vi talar om innovationssystem 

omfattar detta såväl: 

som 

- individer och organisationer inom forskning, näringsliv och offentlig verksamhet som 

i samspel utvecklar idéer för att skapa mervärden genom nya produkter, tjänster, processer 

eller tillämpningar 

- de strukturer som syftar till att öka idéflödet samt till att stimulera processen att omvandla 

idéer till mervärden 

7

Granskningen av innovationsstödsystemet avser här den senare delen av innovationssystemet 

enligt definitionen ovan. 

I kartläggningen skiljer vi ut det akademinära innovationsstödsystemet från det regionens generella 

innovationsstödsystem. Med det akademinära innovationsstödsystemet avses aktörer 

och tjänster som har koppling till universitet och högskola och som avser stöd till kommersialisering 

och kunskapsöverföring baserat på FoU. 

Modell för kartläggning och analys 

Som grund för redovisningen av kartläggningen och analysen används en enkel modell baserat 

på innovationsförloppets olika faser från insatser för att främja entreprenörskap och innovationer 

till insatser för att stödja innovationers marknadsetablering och företagens tillväxtfas. 

Utgångspunkter 

Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt 

Figur 1. Modell för innovationsförloppets faser 

FBA - presentation, 13 december 2007 

Modellen ger stöd för inventering och analys av de olika typer av insatser och tjänster som 

erbjuds av aktörerna i innovationsstödsystemet. Den ger vidare en ram för en redovisning av 

vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Modellen ska inte förstås som att entreprenören 

eller innovatören rör sig i en linjär process där innovatören/entreprenören ”vandrar” 

från främjandefasen till marknadsetablerings-/tillväxtfasen. Istället ska modellen ses som ett 

sätt att beskriva hur stödaktörerna verkar inom olika områden relaterade till entreprenörskapsoch 

innovationsprocessen. 

I främjandefasen arbetar aktörer med att främja positiva attityder och kunskap om innovationer 

och entreprenörskap. Det kan röra sig om allt från opinionsbildning i massmedia, till utbildningsinsatser 

i skolor och informationskampanjer riktade till forskare och studenter. I utvecklings-/startfasen 

är aktörer verksamma med stöd och tjänster syftande till att föra innovationer 

från idéstadiet till kommersialiserbar produkt eller tjänst. Det kan vara innovationer 

som tillkommit inom befintliga företag, såväl som i miljöer utanför företag. Exempel på 

stödjande verksamheter kan här vara rådgivning, coachning och mentorskap riktade till nya 

företag grundade i innovationer samt till entreprenörer med nya idéer inom redan existerande 

företag. Stöd och tjänster inom fasen med marknadsetablering/tillväxt sätts in där innovationen 

utvecklats till en färdig produkt eller tjänst, men där det återstår att föra ut densamma på 

en marknad och där företaget planerar att växa till. Exempel på stöd och tjänster inom denna 

fas är rådgivning, coachning och förmedling av tillväxtkapital. 

8

När kartläggningen av innovationsstödsystemet på delregional nivå i Västra Götaland presenteras 

har de olika stödaktörerna placerats in i modellens olika faser. I intervjuerna med 

aktörerna i innovationsstödsystemet fick dessa utifrån sin verksamhet uppge i vilken eller 

vilka faser de verkar. Positioneringen i modellen har sedan skett efter en värdering av intervjusvaren 

och annat underlag av var tyngdpunkten i aktörernas verksamhet ligger. Positioneringen 

har kvalitetssäkrats i dialog med Västra Götalandsregionen. Placeringen i modellen baseras 

således på en gemensam bedömning av de uppgifter intervjupersonerna har lämnat. . 

Genomförande 

Uppdraget är en kartläggning och analys av innovationsstödsystemet i Västra Götaland som 

helhet. Samtidigt finns det från Västra Götalandsregionen ett behov av att kartläggningen och 

analysen genomförs på ett sådant sätt att resultat och slutsatser kan presenteras även för delregional 

nivå samt olika sektorer/branscher. Något som ökar nyttan och användningen av studien 

i regionen. Kartläggningen och analysen redovisas därför för följande nivåer/dimensioner: 

- Innovationsstödsystemet för Västra Götaland som helhet 

- Innovationsstödsystemet på delregional nivå, i Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg och 

Sjuhärad 

- Innovationsstödsystemet kring de olika regionala klusterinitiativ som är prioriterade i 

RTP 

Kartläggningen av innovationsstödsystemet omfattar två delar. Dels en analys av behov och 

efterfrågan baserat på fokusgrupper med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en 

utbuds- och aktörsanalys baserat på intervjuer med stödaktörer i regionen. 

Behovs- och efterfrågeanalys 

Syftet med efterfrågeanalysen är att få en uppfattning av behov och efterfrågan vad gäller stöd 

och tjänster för innovationer och entreprenörskap bland innovationsstödsystemets målgrupper. 

Efterfrågeanalysen har genomförts som fokusgrupper med innovatörer, entreprenörer och 

företagare i Borås, Skövde, Trollhättan, och Göteborg (3 fokusgrupper). Sammanlagt har sex 

fokusgrupper med fem till nio deltagare i varje grupp genomförts. 

Namn på innovatörer och entreprenörer som kunde tänkas vara intresserade av att delta i en 

fokusgrupp har inventerats med hjälp av stödaktörerna på delregional nivå. Inventeringen har 

därutöver kompletterats av Västra Götalandsregionen. 

Utgångspunkten för urvalet till fokusgrupperna var att i den mån det var möjligt få en representation 

av följande målgrupper: 

- innovatörer och entreprenörer med bakgrund i högskola eller universitet (studenter eller 

forskare) 

- entreprenörer som nyligen har startat sin verksamhet 

- entreprenörer i små företag 

- innovatörer och entreprenörer i stora företag 

- entreprenörer som driver snabbväxande företag 

- innovatörer och intraprenörer/entreprenörer i offentlig verksamhet 

- entreprenörer och innovatörer kopplat till IS- och klusterinitiativen i Västra Götaland 

- entreprenörer och innovatörer som är kvinnor eller har utländsk bakgrund 

9

- entreprenörer och innovatörer inom den sociala ekonomin 

Deltagarna i fokusgrupperna kom främst från små företag, ofta med ett par anställda, varav ett 

antal befann sig i tillväxtfas och några var nystartade. Det fanns både tjänste- och produktionsföretag 

representerade. I Göteborg hade ett flertal av företagen bakgrund i universitet och 

högskola, antingen genom att verksamheten byggde på forskning eller genom att man hade 

suttit i någon av inkubatorerna. Ett flertal av företagen i Göteborg verkade vidare inom biomedicin 

och hälsa, vilket är ett av Västra Götalandsregionens områden för särskilda satsningar. 

Hälften av deltagarna i fokusgrupperna var kvinnor och några hade utländsk bakgrund. 

Fokusgrupperna genomfördes under två timmar där deltagarna i en strukturerad dialog fick 

möjlighet att utifrån sina erfarenheter diskutera det stöd som finns tillgängligt idag och vad de 

ser som utvecklingsmöjligheter. Vid varje fokusgrupp medverkade två konsulter från FBA, en 

för att leda fokusgruppen och en för att dokumentera diskussionen. 

Utbuds- och aktörsanalys 

För att få en bild av aktörerna och deras utbud av tjänster och stöd i innovationsstödsystemet 

genomfördes sammantaget 85 semistrukturerade telefonintervjuer med aktörer från hela regionen. 

Intervjuerna tog mellan en halvtimme och en timme. Fördelat på de olika delregionerna 

utfördes det 43 intervjuer i Göteborg, 13 i Sjuhärad, 15 i Skaraborg, elva i Fyrbodal samt tre 

med representanter från Västra Götalandsregionen. 

Intervjuerna behandlade i huvudsak i vilka faser man verkar, vilka målgrupper man riktar sig 

till, vilka tjänster man erbjuder samt vilka aktörer man samverkar med. För att få underlag till 

en framåtsyftande analys ställdes även frågor om styrkor och brister med innovationsstödsystemet 

och eventuella utvecklingsbehov. För att underlätta analys och granskning av intervjusvaren 

skapades en särskild databas för intervjuerna. Intervjuguiden som också visar strukturen 

för databasen bifogas rapporten 

Urvalet av intervjupersoner gjordes i dialog med Västra Götalandsregionen. Detta med ambitionen 

att intervjuerna skulle ge en så heltäckande bild som möjligt av aktörerna i innovationsstödsystemet. 

I kartläggningen ingår även några aktörer med vilka intervjuer inte har genomförts. Information 

om dessa aktörer har då insamlats genom sökning på internet och aktörernas webbsidor. 

Vidare riktades en enkät till regionens kommunala näringslivschefer eller näringslivsansvariga 

med syftet att fånga upp deras bild av hur innovationsstödsystemet i regionen fungerar och 

hur de kommunala aktörerna bidrar till detta. Enkäten skickades ut med e-post till 49 personer, 

men då svarsfrekvensen inte nådde upp till godtagbar nivå ringde vi upp de som inte hade 

svarat efter en första påminnelse. Efter denna insats blev till slut svarsfrekvensen 27, eller 55 

procent, vilket i sammanhanget får anses vara tillfredsställande. 

Skriftligt material 

Kartläggningen och analysen baseras även på skriftligt underlagsmaterial. Dit hör olika analyser 

av innovationssystemet och klustersatsningarna i regionen. Vidare har de självvärderingar 

som samtliga universitet och högskolor i regionen tog fram 2006 i samband med genomförandet 

av peer reviews inom ramen för VINNOVAs nyckelaktörsprogram, använts som underlag 

för att få kompletterande uppgifter. Även de olika aktörernas webbsidor har fungerat som 

informationsunderlag för kartläggningen. 

10

Konsultteam 

Kartläggningen har genomförts av konsultföretaget FBA med erfarenhet av liknande kartläggning 

och analyser och ett team bestående av Peter Kempinsky (uppdragsansvarig), Christina 

Johannesson, Anders Sundin (projektledare), Sara Johansson och Ulrika Ekström. 

Mats Granér på Västra Götalandsregionen har fungerat som kontaktperson och ansvarig för 

uppdraget på VGR. 

Läsanvisning 

I kapitel två redovisas behovs- och efterfrågeanalysen, vilken baseras på de synpunkter som 

framkommit i fokusgrupperna. I kapitel tre presenteras en generell beskrivning av innovationsstödsystemet 

för Västra Götaland som helhet med fokus på de typer av aktörer och funktioner 

som finns i systemet. I det fjärde kapitlet ges en presentation av innovationsstödsystemet 

på delregional nivå och sektorierellt, kopplat till de klustersatsningar som görs i regionen. 

Kapitel fem värderar och granskar funktionaliteten i innovationsstödsystem för Västra Götaland 

med utgångspunkt i en analys av kritiska faktorer. Det avslutande kapitel sex behandlar 

FBA:s slutsatser och rekommendationer för utveckling av innovationsstödsystemet. 

11

2 Förväntningar och krav på innovationsstödsystemet 

Nedan redovisas de behov av stöd och de utvecklingsbehov vad gäller regionens innovationsstödsystem 

som framkom i behovs- och efterfrågeanalysen. Analysen bygger på de synpunkter 

som yttrades i de sammanlagt sex fokusgrupper som genomfördes med innovatörer, entreprenörer 

och (ny-)företagare i Borås, Göteborg, Skara och Trollhättan. 

Behoven och synpunkterna redovisas för regionen som helhet. Detta då erfarenheterna och 

synpunkterna inte skilde sig nämnvärt mellan fokusgrupperna i de olika delregionerna. Vidare 

är underlaget för litet för att det ska vara meningsfyllt att redovisa materialet på delregional 

nivå. Dock kan konstateras skillnader i de synpunkter och erfarenheter som sammanhänger 

med vilken typ av innovatör eller entreprenör det gäller (se lista över målgrupper för fokusgrupper 

i föregående kapitel). Innovatörer och entreprenörer i liknande situationer har haft 

likartade erfarenheter av stödsystemet. I vissa fall visade sig dock erfarenheterna vara gemensamma, 

oavsett typ av innovatör och entreprenör. 

Hur fungerar innovationsstödsystemet idag? 

I fokusgrupperna framkommer både positiva och negativa erfarenheter av innovationsstödsystemet. 

Samtidigt som man har blivit beviljad finansiering ser man svårigheterna att få finansiering 

efter ”de första lätta pengarna”, och samtidigt som kommunikationen har fungerat bra 

med de stödaktörer man har varit i kontakt med, så har det i vissa fall varit svårt att veta vem 

man skulle vända sig till i ett första skede. Några menar att de inte skulle ha funnits eller 

kommit så långt utan det stöd som erbjuds. ”Det klart att man är bortskämd. Vad hade man 

gjort utan innovationssystemet?”, som någon uttrycker det. Att ett flertal stödfunktioner är 

samlade på samma plats ger flera fördelar, menar de som har erfarenhet av sådana satsningar. 

En deltagare som har haft kontakt med Innovatum betonar att det är viktigt med en personlig 

kontakt med företag som har likartade verksamheter. ”Det skapar en väldigt bra miljö att ha 

en sådan miljö runt omkring sig. Det känner vi att vi har en väldig fördel av.” Från Borås och 

Espira finns liknande erfarenheter: ”Bara genom att de finns i samma hus så är det lättare att 

få hjälp.” 

Hur kan innovationsstödsystemet utvecklas? 

Portal/paraply med samlad information om stödaktörerna 

En av de vanligaste synpunkterna som kommer upp i fokusgrupperna rör behovet av ett slags 

kunskapscentrum, portal, hemsida eller mötesplats där man kan få veta till vem man ska vända 

sig i vilka ärenden. Genom en sådan gemensam ingång i innovationsstödsystemet kan man 

även få tillgång till tips och idéer, och få möjlighet att komma i kontakt med företag som befinner 

sig i liknande situation som en själv. Företagarna upplever det som tidskrävande att 

”leta efter stöd” och man ser behovet av att göra det enkelt att hitta tillgängliga stöd. ”Det tar 

en våldsamt massa tid att hitta rätt för just mina behov. Det behöver förenklas och förtydligas 

ännu mer.” Särskilt ensamföretagare och företag i tillväxt påtalar bristen på tid och kraft att 

söka finansiering. Gemensamt för de flesta typer av företag är att de efterfrågar en bättre tydlighet 

och överskådlighet av systemet. 

12

Mentorer/affärscoacher 

I flera fokusgrupper uttrycks ett behov av mentorer som kan följa ett företags verksamhet under 

en längre tid och som har ”gjort resan själva”. Man vill ha kontakt med ”skarpingar som 

har gjort bra grejer förut och som kan gå in och lägga någon timme då och då och ge vassa 

tips”. Vad en mentor förväntas bidra med beror lite på vad det är för företag. Ett tillväxtföretag 

som har påbörjat en anställningsprocess behöver stöd vad gäller ledarskap och anställningsfrågor. 

”Det är inte alltid man hänger med i företagets utveckling. Man jobbar mycket 

själv och plötsligt är man tio personer anställda.” Ett företag som har fått inledande stöd och 

som kanske söker sin plats på marknaden är i behov av en mentor med en dörröppnande 

funktion och ett kontaktnät. ”Man skulle behöva någon som finns med längre fram, som öppnar 

dörrar, introducerar, visar upp vårt arbete så att man inte hela tiden måste marknadsföra 

sig själv.” Bortsett från de stora företagen är en mentor något som efterfrågas i hög utsträckning 

och de företagare som haft en aktiv företagare som mentor säger sig ha haft stor nytta av 

dennas kunskaper. En företagare menar att ”den hjälpen man kan få av någon som har gjort 

affärer förut, det sparar oerhört mycket tid”. 

Ett diversifierat och flexibelt finansieringssystem 

Ett mer diversifierat och flexibelt lånesystem efterfrågas i stort sett av samtliga typer av entreprenörer 

och innovatörer. Det är värt att notera att företag som inte traditionellt har ansetts 

vara en del av innovationssystemet påtalar denna brist i högre utsträckning. I synnerhet tjänsteföretag 

och tillväxtföretag framhåller bristen på stöd för just dem. Ett tjänsteföretag beskriver 

sin erfarenhet av kontakten med en aktör med följande ord: ”Man har blivit bollad fram 

och tillbaka mellan instanserna och de har väldigt olika uppfattning om i vilken fas man befinner 

sig. Vi satsar på försäljning från dag ett. Då sa Almi att vi redan var ute på marknaden 

och att vi hade gått förbi innovation och nu var uppe på företagsutvecklingsnivån.” Ett annat 

tjänsteföretag menar att ”har man forskare, en produkt och ett patent så är man safe och det är 

lätt att få pengar”. 

Således efterfrågas dels en bättre bedömning av varje enskilt företag utifrån dess specifika 

behov och förutsättningar. Dels ett bredare stödsystem som även fångar upp exempelvis 

tjänsteföretag och företag utan teknisk höjd. Ett företag med bakgrund i högskolan efterlyser 

en bättre matchning mellan stödsystemet och företagen. ”Man testar en strategi, det är så man 

utvecklar bolaget. Svårt att hålla stödaktören uppdaterad.” När stödet utbetalas ser helt enkelt 

företagets verksamhet och behov annorlunda ut än när man ansökte om stöd. 

Branschkunskap och -erfarenhet hos finansiärer och rådgivare 

Önskemålet om branschkunskap hos finansiärer och rådgivare överlappar i många fall behovet 

om mentorer och ett diversifierat lånesystem. Det är dock viktigt att lyfta fram branschkunskap 

som en kritisk faktor för en framgångsrik regional utveckling. Flera företagare har 

erfarenheter av finansiärer eller rådgivare som de upplever inte har någon insikt i just deras 

bransch eller har någon förståelse för deras idé. Så här uttrycker sig ett producerande tillväxtföretag: 

”Det har varit det återkommande, man börjar förklara företaget och så sitter man där 

och så har de sista kvarten att säga något, och så är det de generella sakerna de säger. Jag kan 

det. Jag har hört frågorna tusen gånger. Jag vill ha någon som kan vara med mig under ett år. 

Jag vill ha en entreprenör, inte en tjänsteman.” Följande svar på frågan om utvecklingsbehov 

av stödsystemet sammanfattar väl en återkommande synpunkt: ”Försök att skapa kunskapsgrupper 

inom olika branscher och att det kan finnas olika pengar och lånetyper för olika branscher 

och att de som beslutar har kunskap om branschen och har egna företagserfarenheter.” 

13

Specialiserade noder 

I fokusgruppen i Trollhättan var representanter för Volvo Aero och Saab Automobile närvarande 

och i egenskap av stora företag ser de positivt på specialiserade noder i regionen. 

”Skulle vi välja bort produktion i Trollhättan skulle vårt företag starkt försvagas”, som en av 

dem uttrycker sig. Det handlar om att utveckla det man är bra på och att säkra kompetensen 

inom respektive nod. För att denna specialisering ska vara möjlig krävs att det finns en tillräckligt 

stor kritisk massa, en fungerande infrastruktur och en återväxt av kunskap, och detta i 

form av underleverantörer, mindre företag, forskning, science centers, samt profilering av 

grund- och gymnasieskolan för att matcha det regionala företagandet. Dessa företag ser det 

också som en nödvändighet att deras verksamheter uppfattas som en regional satsning som 

kan få regionalt stöd. Något som man menar är av betydelse när man vänder sig till nationella 

aktörer och även internationellt. 

Akademinära innovatörer och entreprenörer 

Innovatörer och entreprenörer med bakgrund i universitet eller högskola tar upp en del synpunkter 

som rör strukturen för koppling mellan akademi och näringsliv. Viktigt att påpeka är 

dock att förutsättningarna och behoven skiljer sig åt mellan ett ensamföretag som kanske sitter 

i en inkubator och utvecklar sin produkt eller tjänst, och företag som ingår i ett större forskningssammanhang, 

exempelvis företag inom bioteknik eller medicinteknik. En företagare 

inom medicinteknik i Göteborg berättar att han har lyckats få patent och finansiering, men 

saknar en samarbetsstruktur. ”Vi ska testa och har bussvårt att få tillträde till kirurgen på 

Sahlgrenska. […] Hade det funnits en plattform för samarbete mellan universitet, företag och 

sjukhus så hade det kunnat funka bättre.” En annan företagare inom samma bransch anser att 

de har bra samarbeten med några sjukhus, men samtidigt är dessa samarbeten inofficiella. ”Vi 

får utnyttja till viss nivå sjukhusets lokaler och olika delar. Det är för att vi känner folk, men 

jag vet inte om det är riktigt accepterat.” Nya samarbetsstrukturer skulle således möjliggöra 

och underlätta för innovationer inom såväl nya som etablerade företag. 

Personer i fokusgrupperna som har tagit del av till exempel entreprenörskolan, Chalmers innovation 

och inkubatorer beskriver hur man där får tillgång till nätverk, systemkunskap och 

coacher. Något som ger en fördel gentemot andra som står utanför sådana miljöer. ”Man vet 

att man blir slussad rätt direkt. Men jag har ingen aning om hur det funkar om man inte har 

den bakgrunden”, säger en företagare som sitter på en inkubator i Göteborg. En företagare 

med bakgrund i en annan inkubator förklarar att man genom att finnas i en sådan miljö lär sig 

att ”kommunicera, men också att man godkänns successivt.” Detta innebär att det är lättare att 

ta sig vidare i finansieringskedjan. ”Har man blivit godkänd i en instans så går det lättare. Då 

har någon tagit risken och nästa i kedjan behöver inte känna att de riskerar att göra bort sig.” 

De synpunkter från fokusgrupperna som presenterats ovan kommer att ställas i relation till de 

uppfattningar som framkommer i intervjuerna med aktörerna. Detta utvecklas vidare i kapitel 

fem som diskuterar innovationsstödsystemets funktionalitet både från ett utbuds- och efterfrågeperspektiv. 

14

3 Innovationsstödsystemet i Västra Götaland 

Det offentliga stödet för innovation och entreprenörskap behandlas i Västra Götalandsregionens 

tillväxtprogram för perioden 2004-2007. 1 I programområdet ”Stimulera nyskapande” 

beskrivs verksamheten som ett svar på de krav på ”nyskapande, omvandlingskraft och specialisering” 

som en ökad globalisering av världsekonomin medför. Den väg som förespråkas går 

genom ”ökat entreprenörskap, kunniga och kompetenta innevånare och företag i nätverk – i 

samverkan med utbildning och forskning och starkt stöd av det politiska systemet”. Som förutsättningar 

för en gynnsam utveckling lyfts för det första fram en gemensam utvecklingspolitik 

som tar sin utgångspunkt i regionens ”starka kluster”. För det andra betonas goda villkor 

för internationalisering, och för det tredje att attityder till entreprenörskap måste förändras. 

För det fjärde lyfts behovet av en miljödriven utveckling, och dess vinster för näringslivets 

internationella konkurrenskraft fram. Arbetet bedrivs inom fyra teman med rubrikerna ”aktiva 

innevånare, ekonomiskt nyskapande, miljödriven utveckling och internationalisering”. 

Västra Götalandsregionens tillväxtprogram har både en regionövergripande del och fyra delregionala, 

för Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. En betydande del av 

regionens innovationsstödsarbete är kopplat till aktörer som är verksamma i de fyra delregionerna. 

Finansieringen av verksamheten sker dels genom de olika organisationernas ordinarie 

resurser, dels genom särskilda projektmedel. En viktig del av de särskilda projektmedlen står 

Regionutvecklingsnämndens resurser för, vilka särskilt riktas till bland annat ”klusterutveckling, 

innovationer och nyföretagande”. 

I det följande presenteras de olika typer av aktörer som finns i regionen med fokus på dem 

som har hela regionen som verksamhetsområde. Detta med syfte att tydliggöra vilka typer av 

aktörer som finns och vilka funktioner de fyller. Samtliga aktörer behandlas här översiktligt. 

För mer utförlig presentation av aktörerna hänvisas till redovisningen av de delregionala innovationsstödsystemen 

i kapitel 4. 

Aktörer som arbetar med främjande och attitydpåverkan 

I regionen bedrivs ett flertal verksamheter som riktar sig mot att påverka och förändra attityderna 

till entreprenörskap och innovationer. 

Det finns ett antal verksamheter som riktar sig mot utbildningsväsendet med attitydpåverkande 

och kunskapsbyggande arbete. Ett är Ung Företagsamhet, en ideell förening, som är verksam 

i samtliga Västra Götalands delregioner. Ung Företagsamhet ger ungdomar möjlighet att 

prova på att starta och driva ett företag under gymnasietiden. 

Västra Götalandsregionen driver flera projekt som rör attityder till entreprenörskap. Ett är 

projektet ”Ungt Entreprenörskap i Västra Götaland”, vars syfte är att påverka attityderna till 

entreprenörskap i skolan. I projektet sammanförs olika aktörer som arbetar med entreprenörskap 

i skolorna för att underlätta erfarenhetsutbyte och konkreta insatser för ökat entreprenörskap 

hos unga. ”Den företagsamma förvaltningen” riktar sig mot kommunala tjänstemän i syfte 

att skapa en mer företagsvänlig förvaltning. Tjänstemännen tränas i att arbeta smidigare i 

mötet med entreprenörer och företagare. Kommuner som hittills deltagit i programmet är Gö- 

1 Det gemensamma Västra Götaland – hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtprogram 

för Västra Götaland 2004-2007. 

15

tene, Herrljunga, Kungälv, Lidköping, Munkedal, Orust, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, 

Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Åmål. En avknoppning av ”Den företagsamma 

förvaltningen” är ”Den företagsamma skolan”, som arbetar enligt samma koncept mot 

personal i skolan. 

Företagsamt lärande i Skaraborg är ett projekt som pågår under perioden 2005-2007 och 

samordnas av Götene kommun. Projektets mål är att underlätta entreprenöriellt lärande inom 

skolan, utveckla studie- och yrkesvägledning, samt utveckla samverkan mellan skola och 

näringsliv. Projektet stöds av Föreningen Tillväxt Skaraborg, Västra Götalandsregionen, Nutek 

och kommunerna i Skaraborg. 

Fyrbodals kommunalförbund driver projektet ”Entreprenörskap som förhållningssätt” i Fyrbodal. 

Projektet syftar till att skapa ett varaktigt positivt förhållningssätt till entreprenörskap i 

skolan. Målsättningen är att enreprenöriella aktiviteter ska bli ett integrerat inslag i undervisningen, 

för att på sikt generera tillväxt i samhället genom att skapa innovatörer och entreprenörer. 

Science centers är utställnings- och aktivitetscentra som syftar till att popularisera vetenskap 

och som strävar till inlärning genom interaktiva objekt och demonstrationer. 2 Den främsta 

målgruppen är skolungdom, men man riktar sig även till övrig allmänhet. En viktig aspekt av 

arbetet är att skapa intresse och positiva attityder kring innovationer och entreprenörskap. I 

regionen finns sex av Sveriges 20 science centers, vilket gör Västra Götaland till det område i 

Sverige med särklass störst täthet av science centers. Dessa är Balthazar i Skövde, Dalénium i 

Stenstorp, Innovatum Science Center i Trollhättan, Molekylärverkstaden i Stenungsund, Navet 

i Borås och Universeum i Göteborg. 

Aktörer som ger stöd till idéutveckling och start av företag 

Regionen har ett flertal aktörer som ger stöd till att forma och utveckla innovativa och entreprenöriella 

idéer samt ger stöd vid etablering av nya företag baserat på entreprenöriella och 

innovativa idéer. Aktörer vars stöd huvudsakligen består av finansiering i form av bidrag, lån 

och ägarkapital behandlas i ett separat avsnitt nedan. 

Innovation Västra Götaland är ett projekt som drivs av Almi Företagspartner med stöd från 

Västra Götalandsregionen. Dess uppgift är att bidra till att nya idéer tas tillvara och utvecklas 

till kommersiella produkter genom att bistå med kompetens och kapital. 

Vid regionens samtliga högskole- och universitetsorter, undantaget Skövde, finns Drivhus. 3 

Syftet med Drivhusens verksamhet är att få så många studenter som möjligt att förverkliga 

sina idéer. Man försöker öka det entreprenöriella tänkandet och arbetar med individanpassad 

coachning. Drivhuset är en stiftelse, som finansieras dels med offentliga medel, dels genom 

partnerskap med näringslivet. 

Syftet med akademiska entreprenörsutbildningar är att utveckla framtidens entreprenörer och 

medverka till kommersialisering av ny kunskap. I samverkan mellan universitet och näringsliv 

försöker man utveckla lovande idéer eller forskningsresultat till nya tillväxtföretag. Entre- 

2 Definitionen i enlighet med Nordisk Science Center Förbund. 

3 Till och med hösten 2007 bedrevs projektet ”Startblocket” med Högskolan i Skövde som huvudman, med en 

verksamhet som liknade den Drivhusen bedriver. 

16

prenörsutbildningar finns vid Högskolan i Borås, Chalmers Tekniska Högskola, Handelshögskolan 

i Göteborg, Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin och Högskolan i Skövde. 

Inkubatorer är verksamheter som medverkar till utvecklandet av nystartade, blivande tillväxtföretag. 

Utvalda entreprenörer och affärsprojekt ges genom inkubatorerna möjlighet att vistas 

i en miljö där de med stöd av erfarna affärsutvecklare skapar en stabil plattform och förutsättningar 

att utvecklas till tillväxtföretag. Inkubatorerna erbjuder i regel stöd och nätverk i alla 

frågor som är viktiga för företaget och syftar därigenom till att vara ett medel för att skapa 

tillväxt. De flesta inkubatorerna i regionen har anknytning till en högskola eller ett universitet. 

Regionens inkubatorer är Brewhouse Innovation, Chalmers Innovation, Framtidens Företag, 

Katapult of Sweden och Sahlgrenska Science Park i Göteborg. Även Göteborgs universitets 

holdingbolag (GU Holding) bedriver en inkubatorliknande verksamhet. Hösten 2008 etablerade 

den Stockholmsbaserade inkubatorn IQube en filial i anslutning till Chalmers. Inkubatorn 

är vinstdrivande och har ambitionen att klara sig utan offentlig finansiering. 

Inkubatorer finns vidare vid CIEL i Lidköping, Gothia Science Park i Skövde, Innovatum i 

Trollhättan och Espira i Borås. 4 

Åtta av inkubatorerna i Västra Götaland är medlemmar i det västsvenska nätverket Inkubatorkompetens. 

Nätverket är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Region 

Värmland, Region Halland och Innovationsbron Väst. Nätverket syftar till att stärka samarbetet 

och möjliggöra samarbete mellan inkubatorerna i Västsverige. 

Nyföretagarcentrer, vilka (undantaget Göteborgs Nyföretagarcentrum) ingår i den nationella 

organisationen Jobs and Society, är inriktade på att ge generellt stöd vid etablering av nya 

företag utan särskild branschinriktning eller krav på koppling till akademin. Nyföretagarcentrer 

finns i Borås, Göteborg, Götene, Skövde, Hjo, Härryda, Kungsbacka, Kungälv 5 , Lidköping, 

Tibro/Hjo, Trollhättan, Vara och Vänersborg. Nyföretagarcentrerna arbetar med ett antal 

olika aktiviteter som rådgivning, vägledning, idébedömning, seminarier och föreläsningar 

riktade till företagare i startskede. 

Inom regionen finns ett antal uppfinnarföreningar som fungerar som forum för idéutbyte och 

samverkan mellan uppfinnande, forskning och näringsliv. Uppfinnarföreningar finns i Göteborg, 

Bohus-Dal, Karlsborg, Hjo-Tibro och i form av Prototypverkstan/Aktiva Innovatörer i 

Mölndal. 

IFS Väst arbetar med att underlätta företagande bland invandrare genom rådgivningsverksamhet 

för företagare med utländsk bakgrund. Resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling i 

Västra Götalands Län, bedriver bland annat verksamhet för att understödja kvinnligt entreprenörskap. 

Aktörer inom social ekonomi och kultursektorn 

Den sociala ekonomin kan definieras som ”organiserade verksamheter som primärt har ett 

samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn”. 6 Den sociala 

ekonomin har antingen allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Vad gäller 

4 Av inkubatorerna saknar Brewhouse Innovation, Katapult of Sweden, CIEL-inkubator , IQube och Innovatum 

inkubator formell koppling till högskola eller universitet. 

5 Är för närvarande under omkonstruktion. 

6 ”Social ekonomi i EU-landet Sverige – tradition och förnyelse i samma begrepp”, Ds 1998:48, s. 9. 

17

innovationer och entreprenörskap inom den sociala ekonomin ger Coompanion stöd och råd 

till grupper som vill starta ekonomiska föreningar och kooperativ. Coompanion har kontor i 

samtliga Västra Götalands fyra delregioner. 

Inom kultursektorn verkar Nätverkstan med ett regionalt uppdrag från Västra Götalandsregionen. 

Nätverkstan tillhandahåller tjänster inom teknik, ekonomi och utbildning för kultursektorn, 

och ligger i Göteborg. 

Stöd för innovationer inom befintliga företag 

Industriell Dynamik, ID, är ett sammanhållet system för innovationssupport till små och medelstora 

industriföretag i Västra Götaland (utanför Göteborgsområdet). Syftet är att stärka 

förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i existerande företag. 

Nätverkets aktörer kontaktar aktivt företag, genomför utvecklingsdiskussioner och behovsanalyser, 

ger rådgivning och problemlösning samt medverkar till att större utvecklingsinsatser 

startas. De besökande specialisterna representerar hela nätverket och använder ett aktivt lyssnande 

snarare än försök att intressera ett företag för någon särskild metod eller lösning. Behov/efterfrågan 

ska styra, inte utbud. Det är företagen själva som finansierar projekten, om de 

inte har tillgång till andra stödinsatser. 

I ID-nätverket ingår de olika industriforskningsinstituten och industriella utvecklingscentra i 

Västra Götalandsregionen samt högskolorna i Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad. ID är dessutom 

en viktig del av samverkansplattformarna. 

Inom regionen finns det ett antal forskningsinstitut, som bland annat har till uppgift att stödja 

innovation och kompetensutveckling inom olika branscher. Instituten är SP Sveriges Tekniska 

Forskningsinstitut, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, Imego AB – The institute 

och Micro and Nanotechnology, IVF Industriforskning och utveckling AB, samt IVL Svenska 

Miljöinstitutet AB. 

Aktörer som ger stöd till marknadsetablering och tillväxt 

Industriutveckling 

I regionen finns ett antal centra med syfte at stödja industriell utveckling. De två som ingår i 

studien har delregional täckning, IUC Sjuhärad och IDC West Sweden AB som täcker Skaraborg. 

De ägs av medlemsföretagen och har till uppgift att underlätta kontakt och kunskapsutveckling 

mellan små och stora företag i regionen och universitet och högskolor. De syftar 

även till att bidra till utvecklingen av branschkluster inom delregionerna. 

Klusterinitiativ 

Ett kluster kan definieras som en geografisk koncentration av relaterade företag och institutioner 

(ofta universitet) som både konkurrerar och samarbetar inom ett avgränsat område. De 

olika aktörerna länkas samman av bland annat av gemensam teknik och kunskap. 

Flera regionala aktörer satsar aktivt på att förbättra förutsättningarna och stimulera till utveckling 

i regionens kluster, bland annat genom att stärka kopplingarna mellan företag och 

forskning samt genom att stimulera till synergier mellan regionens kluster. Utmärkande för 

satsningarna på klusterutveckling i regionen är att företag, forskning och offentliga aktörer 

gemensamt urskiljer och prioriterar insatserna. Exempel på klusterinitiativ/aktörer i regionen 

18

är inom biomedicin och hälsa Biomedicinsk utveckling i Västsverige och Biomatcell, inom 

textilbranschen Smart Textiles, inom plast och petrokemibranschen kompetenscentret Plast 

för ett uthålligt samhälle (PLUS), inom sjöfart Chalmers Lighthouse, inom mikrovågsbranschen 

Microwave Road, inom köksbranschen Köksriket, samt det klusteröverskridande Centrum 

för Miljödriven Företagsutveckling. 

Övriga aktörer som ger stöd vid marknadsetablering och -tillväxt 

Connect Väst är en aktör som hjälper företagare i tillväxtfas genom så kallade ”språngbrädor”, 

där man bidrar med strategiutveckling, kompetensanskaffning, förmedling av riskvilligt kapital 

samt nätverk och kontakter. I regionen finns även andra aktörer som på regional basis ger 

stöd, bland annat kring exportrelaterade frågor. Exportrådets kontor i Göteborg, som finansieras 

av staten och näringslivet gemensamt, har ett regionalt uppdrag och hjälper företagen med 

rådgivning inom exportfrågor. Man vänder sig till företag i alla branscher. Man ger kostnadsfri 

information om allt som rör marknader och export. Västsvenska Industri- och Handelskammaren 

är en näringslivsorganisation som arbetar med att stärka tillväxten i regionen. Man 

hjälper medlemsföretagen i frågor där den egna organisationen inte räcker till, och vänder sig 

till företag oavsett om de arbetar med export, import eller med nationell marknad. 

Finansiärer 

Finansiärer av innovationer och entreprenörskap 

I kartläggningen görs en distinktion mellan två typer av finansiärer: dels de som finansierar 

innovationsdrivna företag, dels de som finansierar andra aktörer som arbetar med innovationsstöd. 

Med försådd, det vill säga finansiering av nya projekt i tidiga stadier, arbetar redan nämnda 

Innovation Västra Götaland, som är ett samarbete mellan Almi Företagspartner Väst AB och 

Västra Götalandsregionen. 7 Därtill finns som försåddsmedel förinkubatorslån från Innovationsbron, 

vilka går via regionens inkubatorer och högskolornas holdingbolag. Bidrag för verifiering 

och immaterialskydd av forskningsresultat med kommersiell potential och hög kunskapshöjd 

ges även av Innovationsbron. 

Såddfinansiering är en finansieringsform som är till för att finansiera tydliggörande av affärsmöjligheter 

för att därmed finna kunder/samarbetspartner och/eller fortsatt finansiering. 

Finansieringen kan ske som lån eller som ägarkapital. Föremål för såddfinansiering är nya 

företag (för Västra Götalandsregionen inom teknik- och kunskapsbaserade företag och ej äldre 

än tre år), med internationell konkurrenskraft. Syftet med stödet är att bidra till att fler kvalificerade 

teknik- och kunskapsbaserade företag lyckas nå kommersiell framgång. Offentliga 

aktörer som erbjuder såddfinansiering i form av ägarkapital är Chalmers invest, GU Holding 

och Innovationsbron Väst Startup i samarbete med inkubatorer och högskolors holdingbolag. 

Västra Götalandsregionen erbjuder såddfinansiering genom lån. 

Som ett komplement till villkorslånen erbjuds inkubatorerna att ansöka om så kallade kapitalandelslån 

från Västra Götalandsregionen. Inkubatorerna använder lånet för att gå in med 

ägarkapital i ett inkubatorbolag. Lånet återbetalas vid exit och eventuell avkastning delas lika 

mellan inkubatorn och Västra Götalandsregionen. 

7 Andra externa finansiärer är EU Mål 2 Västra och Business Region Göteborg AB 

19

Vidare tillhandahåller Almi flera låneformer. Företagslån ges både till nya och etablerade företag. Mikrolån ges 

till företag med mindre kapitalbehov och innovationslån ges för utveckling av innovationsprojekt. Almi kan även 

hjälpa till med exportfinansiering, och garantier, som fungerar som alternativ till lån. 

För företag som står i begrepp att växa finns tillväxtlån att tillgå från Almi. 8 Industrifonden 

som är en självständig statlig stiftelse, har sedan 2006 ett kontor i Göteborg och erbjuder kapital, 

kompetens och nätverk till små och medelstora företag som vill växa i regionen. Fonden 

investerar både direkt i företag och genom ett nätverk av regionala riskkapitalbolag. Investeringarna 

är av två typer; dels utvecklingskapital till forskningsoch utvecklingsbolag, dels expansionskapital 

till företag som vill växa. 

Finansiärer av andra aktörer 

Inom regionen fungerar Västra Götalandsregionen, de delregionala kommunalförbunden och 

Business Region Göteborg och Innovationsbron Väst som framträdande offentliga finansiärer 

av andra innovationsstödjande aktörers verksamhet. Samtliga driver även själva operativ 

verksamhet av varierande slag, bland annat vad gäller stöd vid start och utveckling av företag. 

Innovationsbron Väst är en av de centrala aktörerna i Västra Götalands innovationssystem. 

Innovationsbrons fokus är att främja kommersialisering av forskning och innovationer. Förutom 

att erbjuda såddkapital medfinansierar Innovationsbron fem inkubatorer i Västra Götaland 

samt det regionala inkubatorsnätverket. De fem inkubatorerna är Chalmers Innovation, Gothia 

Science Park, Sahlgrenska Science Park, GU Holding och Brewhouse Innovation. 

Västra Götalandsregionen delfinansierar ett stort antal andra aktörer som syftar till innovation 

och företagsamhet. Aktörer man stöder finansiellt är Ung Företagsamhet, Drivhuset, Venture 

Cup, regionens olika entreprenörsutbildningar, elva företagsinkubatorer, Connect Väst, Almi 

(projektet Innovation Västra Götaland), Nyföretagarcentrum, IFS Väst och IVF (nätverket 

Industriell Dynamik). En viktig del av det finansiella stödet går till verksamheter inom det 

man kallar ”regionala styrkeområden”, vilka inringades genom kartläggningen ”FoU för tillväxt 

i Västra Götaland”, som författades i samarbete med högskolor och forskningsinstitut i 

regionen. Här satsar man på nio prioriterade kluster inom biomedicin och hälsa, fordon, IT, 

livsmedel, petrokemi, textil, trä och upplevelseindustri. Därutöver satsar man på design, logistik, 

marin sektor samt klusterinitiativ av pilotkaraktär. 9 Exempel på verksamheter som 

stöds finansiellt här är Arvid Carlsson Institutet, Biomedicinsk utveckling i Västsverige, 

Lindholmen Science Park, Innovatum, Automotive Sweden, Microwave Road, Petrokemiklustret, 

PLUS, Köksriket, ISA-projekt, Food and Health Concept Center, Livsmedel i väst, 

AGROVÄST Livsmedel AB, EcoEx, Waternet, Green Energy Cluster, Sustainable Indoor Air 

Quality Cluster (SIAQ), Sweden Technical Textile, Tränätverk1, IUC Trä i Tibro, och Film i 

Väst. 

Kommunalförbunden och Business Region Göteborg fungerar som finansiärer av ett antal 

olika satsningar inom innovation och entreprenörskap. Business Region Göteborg stöder 

bland annat delregionens företagarföreningar och exportsatsningar tillsammans med exportrådet 

och Västra Götalandsregionen. Vidare satsar man inom ett antal branschklusterområden, 

där man både agerar som huvudmän och delfinansiärer i ett antal olika projekt inom biomedi- 

8 

Inom definitionen för tillväxtföretag faller företag vilka förväntas uppnå en väsentlig och uthållig volymtillväxt 

under kontrollerad lönsamhet (Almi). 

9 

Satsningarna på klusterinitiativ behandlas närmare under avsnittet ”Klusterinitiativ” 

20

cin, fordonsindustri, miljöutveckling, kultur och media, livsmedel, logistik och transport, petrokemi 

samt finans. Exempel på aktörer som stöds är inkubatorerna Brewhouse Innovation 

och Sahlgrenska Science Park, nätverket Automotive Sweden och FinansKompetensCentrum. 

Sjuhärads kommunalförbund delfinansierar Espira Tillväxtcenter, med Centrum för Entreprenörskap 

och Affärsdesign (CEA), Navet Science Center och en affärsinkubator. Vidare stöder 

man klustersatsningar inom handel/logistik och textil/design. Tre exempel är Textilt Forum, 

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) och Designcentrum i Mark. Man stöder också entreprenörskap 

i utbildningssystemet genom medel till Snilleblixtarna, Miniföretagarna, Ung Företagsamhet 

och Drivhuset. 

Skaraborgs kommunalförbund stöder ett antal samverkans- och klusterprojekt, däribland 

Elektronikutvecklingscenter i Väst (EUC), EcoEx, Skaraborgsgas och Automation Technology 

Cluster. Vidare stöder man kompetensinriktade insatser som Accelerator Skaraborg, Design 

med Omtanke Skaraborg och Framtidstorget, samt stimulerande av nyföretagsamhet som 

nyföretagarcentrum och Idéum Uppfinnarskola i Lidköping. 10 

Kommunalförbundet i Fyrbodal har finansiellt understött bland annat Innovatum teknikpark 

med dess inkubator och science center. Vidare stöder man föreningen Miljöbron Fyrbodal, 

Ung Företagsamhet, Nyföretagarcentrum Väst, projekten Tjärnö Innovation, Mer och bättre 

affärer, EcoEx, Utveckling av skogs- och tränäringen i samt Fyrbodal/Träkluster Fyrbodal. 11 

Noder 

I regionen har utvecklats noder i innovationsstödsystemet som erbjuder ett bredare stöd i innovations- 

och entreprenörskapsförloppets olika faser och som kan samla flera olika stödaktörer. 

Samverkansplattformar 

Som samlingspunkter, eller noder, för stöd till företagsnära forskning, utveckling och demonstration 

har ett antal samverkansplattformar skapats i regionens olika delar. Det här är fortfarande 

en process i vardande, och de begreppsliga ramarna för plattformsverksamheten är under 

utveckling. 12 

Samverkansplattformarna är spridda geografiskt i regionen och är inriktade på olika branscher. 

Branschinriktningarna har utvecklats i enlighet med de delregionala näringsstrukturerna 

och/eller de specialiseringar vid de lärosäten som plattformarna samverkar med. I Göteborg 

fungerar Lindholmen Science Park och Sahlgrenska Science Park som samverkansplattformar. 

Som plattformar för Fyrbodal fungerar Innovatum i Trollhättan, och för Borås och Sjuhärad 

Espira. Gothia Science Park i Skövde är samverkansplattform för Skaraborg. Inom samverkansplattformarna 

Gothia Science Park, Innovatum och Lindholmen finns så kallade projektarenor, 

vilkas uppgift är att agera som verktyg för att skapa konkret samverkan mellan 

näringsliv, akademi och samhället. 

10 ”Inriktning på tillväxtprogramsarbetet 2007”, Skaraborgs kommunalförbund. 

11 ”Utvärdering av Delregionalt Tillväxt Program Fyrbodal 2004 – 2006”, Empiricus, 2007. 

12 Den generella definitionen av samverkansplattformarnas verksamhet korresponderar med EU:s sjunde ramprogram, 

se FoU för tillväxt i Västra Götaland. En kartläggning av regionens forsknings- & utvecklingskompetens 

i relation till EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling & demonstration 2007-2013. Västra 

Götalandsregionen 2006., s. 6. En utförligare redogörelse om samverkansplattformar och projektarenor finns i 

denna rapport under avsnittet ”Klusterinitiativ”. 

21

Mötesplatser 

En annan typ av plattformar än de som identifierats av regionen (se ovan) kan sägas utgöras 

av de nationella mötesplatser för upplevelsenäringens utveckling som KK-stiftelsen finansierar. 

På nationell bas finns sex sådana mötesplatser, varav två stycken i Västra Götaland där 

dessa även utgör en del i regionens innovationsstödsystem 

År 2002 utsåg KK-stiftelsen Trollhättan med Film i Väst till ”Mötesplats för film och media”. 

Dess upptagningsområde ska vara nationellt. Förutom mot film och media, riktar sig verksamheten 

i Trollhättan även mot andra närliggande områden som design, scenkonst och upplevelsebaserat 

lärande. Mötesplatsen ska underlätta kompetensutveckling genom möten över 

delområdesgränserna, vilket ska ske genom nätverksskapande möten, seminarier, workshops 

och spetsutbildningar. I Trollhättan finns alltså en stark koppling mellan den regionala samverkansplattformen 

vid Innovatum och mötesplatsen för film och media. 

Även ADA – Association for Design and Advertisment, är en nationell mötesplats med stöd 

av KK-stiftelsen. ADA är inriktad på design och marknadskommunikation och är förlagd till 

Göteborg. Syftet med ADA är att stärka regionens kompetens, samverkan och tillväxt inom 

design och marknadskommunikation. 

Generella stödaktörer i regionen 

Lokalt har kommunernas näringslivschefer/näringslivsansvariga till uppgift att understödja 

företagande. Arbetsformerna skiljer sig mycket från kommun till kommun och kan 

innefatta exempelvis rådgivning, förmedling av kontakter, mötesplatser och informationsträffar. 

Kommunerna medfinansierar vidare ett antal verksamheter och projekt, bland annat 

regionens Drivhus och Ung Företagsamhet. Man upprätthåller dessutom kontakter med andra 

aktörer, som Nyföretagarcentrer och Connect Väst 

Företagarna, som är Sveriges största företagarorganisation, har sitt kontor för Västra Götalandsregionen 

i Göteborg och ett samordningskontor i Vänersborg och lokala föreningar 

finns i regionens kommuner. Organisationens uppgift är att skapa bättre förutsättningar för 

att starta, driva, utveckla och äga företag i regionen. Man verkar för företagande och företagares 

rättigheter genom opinionsbildning, skola – näringslivssamverkan, samt arrangemang av 

seminarier och mässor om miljöfrågor, upphandlingsfrågor och arbetsrättsfrågor. Lokala nätverk/föreningar 

av medlemmar utgör grunden för verksamheten. 

Samverkan och rollfördelning 

Inom regionen förekommer samverkan mellan ett väldigt omfattande antal aktörer, och här 

kan bara vissa generella drag beröras. En viktig del av samverkan rör sig i det offentliga stödsystemet 

mellan regional och delregional nivå. Här finns, som inledningsvis nämndes, en 

övergripande struktur med utgångspunkt i Västra Götalandsregionens tillväxtprogram, med de 

delregionala delarna för kommunalförbunden i Skaraborg, Göteborgsregionen, Fyrbodal och 

Sjuhärad. Flera andra aktörer, exempelvis Drivhuset och Nyföretagarcentrum, har ett antal 

verksamheter fördelade över regionen, och deras inbördes relationer stadgas på olika sätt beroende 

av organisationsform och andra förutsättningar. Ett flertal aktörer har därutöver ett 

antal bilaterala avtal med andra aktörer, som tar sig uttryck i olika gemensamma projekt och 

samarbeten. 

22

De flesta aktörer påpekar att samverkansklimatet är bra och att enskilda samarbeten är fruktbara 

och välfungerande. För de flesta framstår dock systemet i sin helhet som svårt att överblicka 

och man uppfattar att en övergripande struktur för verksamheten saknas. 

Det framgår av underlagsmaterialet från såväl utbuds- som efterfrågestudien att en tydlig rollfördelning 

mellan aktörerna försvåras av att överblickbarheten i systemet är begränsad. Ofta 

har man kunskap om andra aktörer som agerar inom samma kärnområde som en själv, och 

vad gäller dessa torde överlappningar inte vara särskilt omfattande. Men bristande kunskap 

om aktörer i angränsande områden gör att man bedriver verksamheter i utkanterna av kärnverksamheten, 

vilka kolliderar med andra aktörers verksamhetsområden. Exempelvis påstår 

sig många av de aktörer som har tyngdpunkten i sin verksamhet i utvecklingsfasen att de också 

bedriver attitydpåverkande verksamhet genom informationsträffar och skolbesök. Ingen i 

intervjumaterialet har nämnt något om konflikter som uppstått vid sådana kollisioner, istället 

har samarbeten uppstått, till exempel mellan vissa Drivhus och Nyföretagarcentrer. Flera vittnar 

därutöver om att de sammanhang i vilka de fått möta och byta erfarenheter med andra 

aktörer över tid medverkat till en tydligare rollfördelning aktörerna emellan. Ett verksamt 

medel för att motarbeta överlappningar torde därför vara bestående mötesplatser för innovationsstödjande 

aktörer. 

En större fråga rör de överlappningar som kan existera mellan aktörer i olika delar av regionen. 

Detta diskuteras vidare i rapportens slutkapitel. 

23

4 Innovationsstödsystemet – delregionalt och sektoriellt 

Föregående kapitel gav en generell beskrivning av innovationsstödsystemet i Västra Götaland 

med de olika funktioner och typer av stödaktörer som ingår i systemet. I detta kapitel redovisas 

kartläggningen av innovationsstödsystemet på delregional nivå för Göteborg, Fyrbodal, 

Skaraborg och Sjuhärad samt innovationsstödsystemet för de sektorsspecifika klustersatsningar 

som görs i Västra Götaland. 

För presentationen av de delregionala innovationsstödsystemen redovisas aktörerna i den modell 

som presenterades inledningsvis – främja, utveckla/starta, marknadsetablering/tillväxt – 

beroende av den verksamhet de bedriver och vilka tjänster man erbjuder. I anslutning till pilarna 

illustreras utbudet utifrån de typer av tjänster och stöd aktörerna erbjuder i det vi här 

benämner tjänstespindlar. Spindlarna anger vilka tjänster och stödformer som finns tillgängliga, 

och vilka aktörer som sysslar med dem. 

Redovisningen av kartläggningen är vidare uppdelat i akademinära stödaktörer och generella 

stödaktörer där de akademinära aktörerna är sådana som har fokus på att ge stöd till kommersialisering 

och kunskapsöverföring med bas i universitet och högskola. Uppdelningen ska 

dock inte förstås som av varandra uteslutande kategorier, utan som hänvisningar till vilka 

målgrupper och tjänster man specialiserat sig på. Således kan en företagare vid en akademinära 

inkubator även vända sig till exempelvis Västra Götalandsregionen eller Almi för finansiering, 

eller till Nyföretagarcentrum för rådgivning. Spindlarnas innehåll avser vidare aktörernas 

kärnverksamheter. 13 

13 Som nämndes inledningsvis har bedömningen av tyngdpunkt i aktörernas verksamhet gjorts på grundval av 

aktörernas självskattningar i kombination med bedömningar i samråd mellan FBA och Mats Granér på Västra 

Götalandsregionen. 

24

Göteborg Innovationsstödsystemet i Göteborg 

Aktörerna i det delregionala innovationsstödsystemet 

Ung företagsamhet, 

Universeum, Gbg:s 

uppfinnareförening 

FBA - presentation, 13 mars 2008 


Drivhuset, Företagarna, Chalmers 

entreprenörskola, Handelshögskolans 

integrerade tillväxtcentrum (HIT), 

Internationella biomedicinska 

entreprenörsskolan (GIBBS), Västra 

Götalandsregionen (VGR) 

Prototypverkstan/aktiva 

innovatörer, Innovation 

Västra Götaland, Imego, 

Chalmers Lighthouse, 

IVF, Nyföretagarcentrum, 

Nätverkstan, Göteborgs 

universitets forskningsoch 

innovationsservice 

Connect väst, Business Region 

Göteborg (BRG), Chalmers Invest, 

Katapult of Sweden, Lindholmen Science 

Park, Biomedicinsk utveckling i 

Västsverige, Chalmers industriteknik, 

Chalmers innovation, Innovationsbron 

Väst, SIK, Sahlgrenska Science Park, 

Brewhouse Innovation, Almi, GU Holding, 

Coompanion, Framtidens företag, IFS 

25 

Exportrådet, PLUS, 

Microwave Road, VS 

industrioch 

handelskammaren, 

Industrifonden, IVL 

Figur 2. Aktörerna i Göteborgs innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i. 

Inventeringen av aktörerna i Göteborgs innovationsstödsystem visar att ett flertal har en 

tyngdpunkt i stöd och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (31 aktörer). 

23 aktörer erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i 

befintliga företag medan nio aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och 

entreprenörskap. Sammanlagt finns i Göteborg 40 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet. 

14 

Utbudet av stöd och tjänster 

I tjänstespindlarna nedan och i efterföljande avsnitt redovisas vilka typer av tjänster och stöd 

som erbjuds innovatörer och entreprenörer, samt vilka aktörer som tillhandahåller tjänsterna 

och stöden. Eftersom de flesta aktörer bidriver flera aktiviteter, kan en och samma aktör förekomma 

i flera av tjänstespindlarna. Färgmarkeringen i rutan med aktörens namn hänvisar till 

fasmodellen och ger information om i vilken fas som aktören tillhandahåller tjänsten. Rutorna 

utan färgfyllning visar vilka specifika målgrupper (nya företag, etablerade företag eller akademinära 

företag) som en aktör främst inriktar sig mot. Aktörer som inte sorteras under någon 

enskild målgrupp, har antingen andra huvudmålgrupper än de som nämns här, eller riktar sig 

till flera av de här nämnda huvudmålgrupperna. 

14 FBA har intervjuat samtliga här nämnda aktörer utom IFS och GIBBS.

Göteborg - tjänster och stöd 

- presentation, 16 januari 2008 

Drivhuset 

VGR 

Opinionsbildning, 

attitydpåverkan, 

inspiration 

Företagarna 

Universeum 

Akademinära 

UF 

Figur 3. Tjänstespindel för opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration i Göteborgsregionen 

Tjänstespindeln ovan visar de aktörer i Göteborgsregionen vars verksamheter har en tyngdpunkt 

i opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration till innovation och entreprenörskap. 

Som den ljusblåfärgen anger är de verksamma i den första fasen. En aktör – Drivhuset – är 

särskilt inriktad mot högskolesektorn. 

NFC 


Imego 

VS Industrihandelskammaren 

Brewhouse 

Innovation 

Katapult of Sweden 

IQube 

IVF 

Nya företag 

Etablerade företag 

Framtidens företag 

Exportrådet Connect Väst 

Rådgivning, 

coachning, mentor 

Drivhuset 

26 

Akademinära 

Chalmers 

innovation 

Figur 4. Tjänstespindel FBA - presentation, för 16 januari rådgivning, 2008 coachning och mentorskap i Göteborgsregionen 

IVL 

Forsknings- och 

innovationsservice, GU 

Företagarna 

BRG 

Innovation Västra 

Götaland 

Göteborgs 


GU Holding 

Coompanion 

IFS 

Almi 

Biomedicinsk 

utveckling i 

Västsverige 

Sahlgrenska 

Science Park 

I tjänstespindeln ovan beskrivs vilka aktörer som bedriver rådgivning, coachning och mentorsverksamhet, 

i vilka faser de gör det och en hänvisning till vilka målgrupper. Dominansen 

av grönt ger vid handen att tyngdpunkten ligger på stöd i utvecklingsfasen, även om alla tre 

faser är representerade i utbudet av tjänster.


NFC 

SIK 

Nya företag 

GIBBS 

Chalmers 

entreprenörskola 

IVF 


Utbildning, 

kursverksamhet, 

kompetensutveckling 

Akademinära 

Chalmers innovation 

27 

Göteborgs 


Nätverkstan 

Figur 5. Tjänstespindel för utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling i Göteborgsregionen 

Tjänstespindeln FBA - presentation, ovan 11 mars beskriver 2008 vilka aktörer i Göteborgsregionen som är verksamma med 

utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling, i vilka faser de är verksamma och mot 

vilka grupper de vänder Göteborg sig. Tonvikten - ligger stöd på fas och två (utveckling), tjänster men även fas ett och tre 

är representerade. 


VGR 

Sahlgrenska 

Science Park 

Biomedicinsk 

utveckling i 

Västsverige 

Almi 

Nya företag Finansiering 

Akademinära 

Chalmers innovation 

Figur 6. Tjänstespindel för finansiering i Göteborgsregionen 

IVL 

Innovation 

Västra Götaland 

Chalmers Invest 

HIT 

PLUS 

BRG 


Innovationsbron 

Väst 

GU Holding 

Industrifonden 

Microwave Road 

I tjänstespindeln FBA - presentation, ovan 16 januari ges 2008 en bild av vilka finansiärer av innovationer och entreprenörskap 

som verkar i Göteborgsregionen, samt målgrupp och fas. Tonvikten ligger även här på utvecklingsfasen, 

även om tillväxtfas finns representerat.


Brewhouse 

Göteborg - stöd och tjänster 




Chalmers 

Lighthouse 



Drivhuset 

BRG 

Akademinära 

28 

Lindholmen Science 

Park 

Connect 

Väst 

HIT 

Chalmers 

industriteknik 

Nya företag 

Kontaktförmedling, 

samordning, 

resursförmedling, 


Nätverkstan 

VS Industri- och 

handelskammaren 

Göteborgs 

uppfinnarförening 

Microwave Road 

Figur 7. Tjänstespindel för kontaktförmedling, samordning och resursförmedling i Göteborgsregionen 

Ovan ges en tjänstespindel som beskriver vilka aktörer i Göteborgsregionen som är verksamma 

med kontaktförmedling, samordning och resursförmedling (exempelvis finansiering till 

företagare). Fas och målgrupp framgår. Här finns en jämnare fördelning mellan stöd i utvecklingsfas 

och tillväxtfas än i övriga tjänster. Även fas ett finns representerat. 

Göteborg - stöd och tjänster Göteborg - tjänster och stöd 

Brewhouse 


Sahlgrenska Science 

Park 

IQube 

Nya företag 

Företagsinfrastruktur 

(kontor/verkstad) och 

administrativa tjänster 

Akademinära 

Lindholmen 

Science Park 


Chalmers 

innovation 

Prototypverkstaden/ 

aktiva innovatörer 

Chalmers 

Lighthouse 

SIK 

”Kunskapsproduktion”, 

forskning 



FBA - presentation, 16 januari 2008 

Ovan till höger ges en bild av vilka aktörer som är verksamma med en eller annan form av 

IVF 

Akademinära 

PLUS 

Imego 

IVL 

Biomedicinsk 

utveckling i 

Västsverige 

Figur 8 och 9. Tjänstespindlar för Göteborgsregionen avseende företagsinfrastruktur och administrativa tjänster, 

samt för kunskapsproduktion och forskning 

kunskapsproduktion riktade till innovatörer och entreprenörer. Som framgår är det en relativt 

jämn fördelning av aktörer som vänder sig till företagare i utvecklings- och i tillväxtfas, men 

det är även en stark dominans av akademinära aktörer. Ovan till vänster beskrivs de aktörer 

som tillhandahåller företagsinfrastruktur och administrativa tjänster. Även här dominerar akademinära 

aktörer, och då i första hand inkubatorer. Merparten vänder sig till företag i utvecklingsfas.

Göteborg - stöd och tjänster 





Biomedicinsk 

utveckling i 

Västsverige 

Avknoppningar, 

kommersialisering 

av idéer 

Akademinära 

Lindholmen 

Science Park 

29 

Chalmers Invest 

Projektledning, 

styrelsepost 

Akademinära 

Lindholmen Science 

Park 

Figur 10 och 11. Tjänstespindlar för Göteborgsregionen avseende avknoppningar och kommersialisering av 

idéer, samt för projektledning och styrelsepost 

Tjänstespindeln ovan till vänster visar vilka aktörer som är verksamma med avknoppningar 

och kommersialisering av idéer. Här domineras bilden av akademinära aktörer, och en relativt 

FBA - presentation,11 mars 2008 

jämn fördelning mellan stöd i utvecklingsfas och i tillväxtfas. Ovan till höger beskrivs vilka 

aktörer som tillhandahåller projektledning och kompetensstöd i form av styrelseledamöter. 

Bilden domineras helt av aktörer som vänder sig till akademinära innovatörer, som befinner 

sig i tillväxtfas. 

Det akademinära innovationsstödsystemet 

I Göteborg intar det akademinära innovationsstödsystemet en mer framskjuten position än i 

Västra Götalands övriga delregioner. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 

tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs Handelshögskola, har en 

rad innovations- och entreprenörsstödjande verksamheter knutna till sig. 

Göteborgs universitet har ett holdingbolag, GU Holding, som finansierar och utvecklar nya 

företag baserade på forskningsresultat och annan akademisk kompetens från universitetet. 

Målgruppen är här anställda forskare vid Göteborgs universitet eller den som bedriver forskning 

på annat vis. Vid Göteborgs universitet finns enheten Forsknings- och innovationsservice 

som har till uppdrag att stödja kommersialisering av idéer och forskningsresultat från Göteborgs 

universitet. Enheten bidrar med specialistkunskaper inom forskningsfinansiering och 

innovationsrådgivning. Vidare bedriver man samverkan genom interna och externa nätverk, 

lokalt och internationellt. Universitetet bedriver verksamhet särskilt riktad till biomedicinska 

innovationer. Tillsammans med Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen 

driver universitetet Sahlgrenska Science Park för att stärka innovationssystemet inom den 

hälsovetenskapliga sektorn. Verksamheten syftar till att främja kommersialisering av hälsovetenskapliga 

innovationer och innefattar en affärsinkubator som erbjuder nya företag och 

avknoppningsföretag från etablerad industri en miljö med tillgång till rådgivning, finansiering 

och erfarenhetsutbyte. Målgruppen är forskare och innovatörer inom akademin eller i annan 

verksamhet. I anslutning till Sahlgrenska Science Park ligger även Biomedicinsk Utveckling i 

Västsverige, som delfinansierar inkubatorn och validerar koncept för företag på parkområdet. 

Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Akademin har gemensamt tagit initiativet 

till en entreprenörskola inom biomedicin: Internationella biomedicinska entreprenörsskolan 

(GIBBS) 15 . Affärsinkubatorn Framtidens företag är kopplade till Göteborgs universitet och 

vänder sig till företagare från alla branscher som har produkter eller tjänster med tillväxtpotential 

15 GIBBS är en förkortning av Göteborg International Bioscience Business School.

Chalmers har flera verksamheter uppdelade på dels funktioner, dels efter teknikområden. 

Enligt en peer-review som genomfördes 2006 har Chalmers en lång och framgångsrik 

tradition av att kommersialisera forskares och studenters forskningsresultat. 16 Chalmers 

Lighthouse, som drivs i samverkan med Handelshögskolan, vänder sig till forskare och företag 

inom sjöfart. Dess uppgift är att fungera som en plattform för kommunikation mellan företag 

och akademi och stimulera till samverkan dem emellan. PLUS är ett kompetenscenter 

och bedriver ett forskningsprogram för att göra plastmaterial mer gångbara, och som sysselsätter 

ett antal doktorander. De stödjer även ett SME-projekt genom att erbjuda konsulthjälp 

till företag. Dess målgrupp är först och främst etablerade och större företag inom plast- och 

petrokemibranschen. Chalmers industriteknik täcker alla teknikområden som det forskas om 

på Chalmers tekniska högskola, och vänder sig till företag och forskare. De arbetar med att 

lansera Chalmers kompetens inom företagsvärlden och med att extrahera affärsidéer från högskolans 

forskning. Chalmers invest investerar i företag som befinner sig i initialskedet av sin 

verksamhet, och vars affärsidé grundar sig i innovationer från Chalmers tekniska högskola. 

De tillför vidare kompetens inom företagsutveckling genom ett nätverk av styrelseledamöter. 

Chalmers innovation är en affärsinkubator som är öppen för alla teknikbaserade idéer. Det 

kan vara från forskare eller studenter inom högskolevärlden, men även från befintlig industri 

och innovatörer från näringslivet. Chalmers tekniska högskola driver slutligen en entreprenörsskola 

för studenter som är intresserade av ett yrkesliv inom företagsvärlden. 

Inkubatorn Brewhouse Innovation vänder sig till företagare inom upplevelseindustrin, såsom 

musik, film, media och animation. Katapult of Sweden är enligt egen utsago en inkubator öppen 

för alla typer av innovatörer och entreprenörer, men är särskilt inriktade på it- och tjänstesektorerna. 

IQube är en företagsinkubator som riktar sig till entreprenörer utan hänseende på 

bransch, och har under hösten 2007 etablerats i Chalmers Teknikpark. 17 

Lindholmens Science Park är ett initiativ för att sammanföra ledande aktörer inom näringsliv, 

institut och akademi på ett samlat geografiskt område. Verksamheten bedrivs enligt konceptet 

”Open Arena”. Det innebär att man verkar för samverkan mellan näringsliv, akademi och 

samhälle, med målet att kommersialisera forskningsresultat. Tanken är att samverkan över 

organisations- och branschgränser ska skapa nya innovationer och lösningar. Lindholmen 

Science Park rymmer projektarbetsplatser, seminarierum och labbmiljöer, och erbjuder tjänster 

som processoch projektledning, projektmäkleri, finansieringsstöd, samt koordinering 

inför olika EU- och forskningsprogram. För närvarande bedrivs verksamhet inom främst fyra 

områden: säkerhetslösningar för fordon, trådlösa tjänster, avancerade logistiksystem och ITlösningar 

för samhällsäkerhet. Lindholmen Science Park AB ägs av näringslivet tillsammans 

med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Göteborgs kommun. 

För studenter vid alla universitets- och högskoleinstitutioner i Göteborg bedriver Drivhuset 

coachning, rådgivning, vägledning, utbildning och agerar nätverksmotor för att underlätta 

kommersialisering av studenters idéer. 

Handelshögskolans Integrerade Tillväxtcentrum (HIT) vänder sig till handelshögskolans studenter 

och näringslivet. Verksamheten är organiserad kring tre huvudverksamheter. Man bedriver 

för det första två magisterutbildningar, varav en entreprenörsutbildning, för det andra 

har man uppdragsutbildningar för näringslivet i tillväxt, entreprenörskap och affärsutveckling, 

16 

Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at Chalmers. Report from 

Peer Review 2006-06-01—2006-06-02, s 8, passim. 

17 

Till skillnad från övriga här nämnda inkubatorer i Göteborg, har Brewhouse Innovation, Katapult of Sweden 

och IQube inte formella kopplingar till enskilda högskolor eller universitet. 

30

och för det tredje har man en kommunikationsplattform internt och externt till näringslivet för 

spridning av forskningsresultat inom tillväxt, entreprenörskap och affärsutveckling. 

Innovationsbron Västs verksamhet fokuserar på de förkommersiella faserna av innovationsprocessen, 

där den höga risken gör att tillgången på investeringskapital är begränsad. De arbetar 

för att hjälpa forskare, innovatörer och entreprenörer att överbrygga denna fas i utvecklingen 

mellan idé och företag. Innovationsbrons verksamhet innefattar finansiering av inkubatorer 

och såddfinansiering, och bedrivs med regional fokus i samarbete med nationella och 

regionala partners. 

Förlagda till Göteborg är vidare tre forskningsinstitut med inriktning på innovationer. De har 

samtliga nationella eller internationella upptagningsområden. 

Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska 

Forskningsinstitut, och utvecklar och förmedlar teknik för livsmedelsbranschen. Dess syfte är 

att stärka livsmedels- och bioteknikföretagens konkurrenskraft, och bedriver i enlighet med 

det tillämpad forskning i industrigemensamma projekt och konsultverksamhet inom processoch 

produktutveckling, miljö, samt rådgivning inom forskningsoch utvecklingsfrågor för 

livsmedelsbranschen. Målgruppen är livsmedelsföretag av varierande storlek. Intäkterna utgörs 

till en tredjedel offentliga medel (VINNOVA, NI, EU, IRECO, stiftelser och forskningsråd) 

och två tredjedelar är uppdragsintäkter samt medlemsbidrag från industrin. 

IVF är tillsammans med flera andra forskningsinstitut ett dotterbolag i SWEREA-koncernen, 

och dess verksamhetsidé består i att initiera, utföra och omsätta forskning och utveckling till 

tillväxt inom verkstadsindustrin. Man arbetar med tillämpad forskning för industrikunder, och 

finansieras dels genom offentligt finansierade projekt (EU och VINNOVA), dels med beställningar 

från industrin. Verksamheten rör hela innovationskedjan från utveckling till lansering, 

och man arbetar brett med kvalitet, organisation, ledarskap och arbetslivsfrågor. 

Imego (Institutet för mikroelektronik i Göteborg), som ägs av svenska staten genom utbildningsdepartementet, 

bedriver uppdragsforskning inom mikroelektroniska system. Dess syfte 

är att fylla gapet mellan den akademiska forskningen och den kommersiella världen inom 

mikrosystem, genom att utveckla och kommersialisera forskning. Institutet genomgick en 

oberoende utvärdering 2004 (SOU 2004:89), som gav verksamheten goda vitsord på flera 

områden. Imego vänder sig till existerande företag av varierande storlek. 

Det generella innovationsstödsystemet 

Även utanför akademin verkar en mångfald av aktörer för att stödja innovatörer och entreprenörer. 

Till nyföretagare i alla branscher vänder sig Nyföretagarcentrum. Nyföretagarcentrum 

har inom Göteborgsregionen kontor i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla 

Edet och Mölnlycke. De bidrar med kostnadsfri rådgivning och säljer tjänster som affärsidébedömningar 

mentorskap, coachning och utbildningar. 

Göteborgs uppfinnarförening vänder sig till uppfinnare och kreativa människor med kunskapshöjande 

insatser som utbildning, nätverkande, företagsbesök och rådgivning. Till uppfinnare 

och innovatörer som vill vidareutveckla sin idé och eventuellt ta fram en prototyp eller testa 

konstruktionslösningar vänder sig även Prototypverkstan, som är ett initiativ av uppfinnarföreningarna 

i Göteborgsregionen tillsammans med Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen. 

Enskilda uppfinnare kan hyra en plats i verkstaden, som är utrustad för 

svarvning, fräsning, plåtarbeten och svetsning. 

31

Vad gäller innovationer och entreprenörskap i den sociala ekonomin ger Coompanion stöd 

och rådgivning. Coompanion är en ekonomisk förening som ger rådgivning till individer som 

vill starta företag tillsammans eller har ett företag och vill samverka med andra företagare, 

genom så kallad företagssamverkan eller co-sourcing. Föreningen verkar på uppdrag av Nutek 

och finansieras genom bidrag från medlemmar och Business Region Göteborg samt projektmedel 

från Västra Götalandsregionen. 

Större offentliga aktörer är Västra Götalandsregionen (VGR) och Business Region Göteborg 

(BRG). De tidigare verkar främst genom finansiering av andra aktörer, men arbetar också 

operativt genom attitydpåverkande verksamhet mot skola och förvaltning i projekten ”Den 

företagsamma skolan”, ”Ungt entreprenörskap” och ”Den företagsamma förvaltningen”. Vidare 

bedriver man såddfinansiering. 

Business Region Göteborg, som är ett icke vinstdrivande bolag och samägs av Göteborgsregionens 

13 kommuner, syftar till att skapa ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ett differentierat 

näringsliv i delregionen. Man vänder sig till tillväxtföretag, men även till statliga och 

kommunala partners, samt till högskolor och universitet. Man arbetar främst med företagsutveckling 

genom olika satsningar, med kluster- och branschutvecklande projekt och med 

marknadsföring av delregionen. Business Region Göteborg erbjuder utvecklingsprogrammet 

Tillväxt Start till nyföretagare. Programmet innehåller nätverksträffar med rådgivning och 

vägledning om bland annat idéutveckling, affärsplanering och drift av företag. Programmet 

innehåller även personlig rådgivning och uppföljningsträffar. 

Göteborgsregionens hittills största satsning på företagsutveckling heter Tillväxt 2000 och 

drivs av Business Region Göteborg, med Västra Götalandsregionen som medfinansiär och 

Länsarbetsnämnden som samarbetspartner. Programmet erbjuder bland annat rådgivning, seminarier, 

utbildningar rekryteringsstöd kollegiala nätverk. Business Region Göteborg driver 

även programmet Tillväxt Mikro, som är riktat till egenföretagare med en till fyra anställda, 

och som har ambitionen att växa. Verksamheten bedrivs genom nätverksträffar med 8-12 företagare 

i varje grupp. 

Business Region Göteborg genomför därutöver fortlöpande projekt inom ett antal branschkluster. 

Dessa är biomedicin, fordonsindustri, miljöutveckling, livsmedel, IT Centrum Väst, 

logistik och transport, petrokemi, design och marknadskommunikation, finans, samt visualisering. 

Connect Västs verksamhet syftar till att hjälpa etablerade företag i tillväxtfas. De arbetar genom 

hjälp med strategiutveckling, kompetensanskaffning, förmedling av riskkapital, samt 

med nätverk och kontakter. Connect Väst drivs med medel från det regionala näringslivet, 

Chalmers, Innovationsbron väst, Göteborgs universitet samt Västra Götalandsregionen. 

Exportrådets kontor i Göteborg, som finansieras av staten och näringslivet gemensamt, har ett 

regionalt uppdrag och hjälper företagen med rådgivning inom exportfrågor. Man vänder sig 

till företag i alla branscher och ger kostnadsfri information om allt som rör marknader och 

export. Övriga tjänster är samfinansierade mellan Exportrådet, staten och deltagande företag 

eller helt företagsfinansierade. Företag med upp till 50 anställda eller 10 miljoner euro i omsättning 

kan kostnadsfritt få grundläggande rådgivning och hjälp med exportförberedelser. 

32

Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en näringslivsorganisation som arbetar med 

att stärka tillväxten i regionen. Man hjälper medlemsföretagen i frågor där den egna organisationen 

inte räcker till, och vänder sig till företag oavsett om de arbetar med export, import 

eller med nationell marknad. Verksamheten, som finansieras av näringslivet, innefattar bland 

annat drivande av nätverk, hjälp med affärsutveckling och juridisk rådgivning. Man bedriver 

även verksamhet i skolorna. 

Nätverkstan är ett icke vinstdrivande aktiebolag, som arbetar med teknik, ekonomi och utbildning 

för kultursektorn. Nätverkstan arbetar med att skapa medieverkstäder i Göteborg och 

Västra Götalandsregionen, med målet att etablera ett regionalt nätverk av resurscentra för 

konstnärer och kulturarbetare. Verkstaden i Göteborg har ett kulturpolitiskt uppdrag från 

Västra Götalandsregionen att för kulturarbetare och konstnärer tillhandahålla produktionsutrustning, 

handledning och utbildning på professionell nivå. Verkstadsverksamheten är uppdelad 

i ”Tidskriftsverkstaden”, ”Digitala bildverkstaden”, ”Webbverkstaden” och ”Digitala 

Videoverkstaden”. Nätverkstaden har etablerat medieverkstäder i samtliga Västra Götalands 

delregioner. 

Två aktörer har skolungdom som främsta målgrupp och arbetar med kunskap och att främja 

positiva attityder om innovation och entreprenörskap – Universeum och Ung Företagsamhet. 

Universeum är ett science center och har som verksamhetsidé att stimulera barn, ungdomar 

och allmänheten till att få ett intresse för naturvetenskap och teknik. Metoden går ut på att 

visa sambanden mellan biologi, kemi och fysik och hur det påverkar människan i vardagen. 

Verksamheten grundades av Västsvenska industrioch handelskammaren, Göteborgs universitet, 

Chalmers och Göteborgsregionens kommunalförbund, med bistånd av flera andra lokala, 

regionala och nationella parter. Verksamheten drivs med egna intäkter samt med stöd från 

Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och sponsorer. 

Ung Företagsamhet vänder sig till elever och lärare på gymnasiet där eleverna ges möjlighet 

att starta, utveckla och avveckla ett företag under ett år. Verksamheten finansieras av offentliga 

medel genom Västra Götalandsregionen och kommunerna, samt genom bidrag från det 

privata näringslivet. 

Finansiering av tillväxtföretag 

Den statliga stiftelsen Industrifonden erbjuder investeringar och lån i små och medelstora företag 

som vill växa. Även Almi erbjuder lån för tillväxtföretag. 


Merparten av aktörerna menar att samverkan fungerar bra, och flera påpekar att samverkan 

fungerat allt bättre under senare tid. En aktör uttrycker sig på ett sätt som rätt väl fångar den 

samlade bilden aktörerna ger av samverkan i Göteborg: ”Sedan upplever jag att vi går igenom 

någon form av mognadsfas och att man hittar sina roller […] men däremot finns det mycket 

mer kvar att utnyttja gällande samordning”. Många av aktörerna vittnar alltså om att de samverkansrelationer 

som redan existerar fungerar bra, men att det finns ett betydligt utvecklingsbehov 

vad gäller samordning för att användningen av de samlade resurserna ska bli effektivare. 

En aspekt av de goda samverkansförhållandena, som flera aktörer ger uttryck för, är att det 

råder en positiv och generös attityd aktörerna emellan. Kanske kan man, som en aktör, hävda 

att ”den västsvenska Göteborgsandan är inte bara snack”. I vilket fall talar flera om att negativ 

33

konkurrens aktörerna emellan allt mer ersatts av samarbetsvilja. Inte minst handlar detta om 

att man börjar finna sina roller och nischer, vilket gör att man inte utkämpar revirstrider. 

Flera lyfter fram den bristande överblickbarheten i innovationsstödsystemet och dess aktörer 

som ett framträdande problem. Mest framträdande är detta i den fas som i den här studien 

benämns ”utvecklingsfasen”, eftersom störst antal aktörer verkar inom just denna fas. 

En tydlig tendens är att det akademinära innovationsstödsystemet är mer integrerat än innovationsstödsystemet 

i övrigt. Detta kan ha att göra med att huvudmännen, universitetet och 

högskolorna, redan sedan tidigare har etablerade institutionella och personella relationer. Det 

är emellertid inte så att de akademinära aktörerna saknar samverkansrelationer utåt – exempelvis 

har Drivhuset stadigt pågående samarbeten med Nyföretagarcentrum och Coompanion. 

Chalmers innovation har kontakter med uppfinnarföreningar och Chalmers Lighthouse med 

Redarföreningen. 

Tendensen att det akademinära innovationsstödsystemet är mer framträdande vad gäller samverkan, 

framträder också när man betraktar listan över de fem aktörer som nämns flest gånger 

som samverkanspartners av andra aktörer. Överst hamnar Västra Götalandsregionen, på andra 

plats Business Region Göteborg, på tredje till femte plats finner man Chalmers Innovation, 

Almi, samt Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Science Park. 

Ett intressant – och strategiskt – samordningsinitiativ är ”Idé-net”, som initierats av Business 

Region Göteborg. Det är ett samarbete mellan Business Region Göteborg, Coompanion, 

Drivhuset, Framtidens Företag, Göteborgs Nyföretagarcentrum, Göteborgs universitet, Nationella 

Exjobb-poolen, Göteborgs Uppfinnareförening, IFS, Innovation Västra Götaland/Almi, 

Protoypverkstan (Aktiva Innovatörer), Resurscentra, Ung Företagsamhet, Venture cup, samt 

Stiftelsen för kooperativt nyföretagande. Samarbetsprojektet syftar till att utveckla metoder 

för ett effektivt nyttjande av offentliga och privata resurser inom området idéutveckling för 

kommersialisering. Tanken är att projektet ska fungera som ”en dörr in” för den individ eller 

företag som har en affärsidé att förverkliga; projektet lotsar individen/företaget till rätt aktör. 

En första kartläggning av projektet har genomförts, som visar på flera potentiella samordningsvinster. 

18 På sikt är ambitionen att initiativet ska kunna leda till bättre roll- och arbetsfördelning 

och ett effektivare nyttjande av de offentliga resurser som sätts in i innovationsstödsystemet 

– allt för att öka kvalitet i stödet till innovatörer och entreprenörer. 

18 Björk , Cornelia, 2007.”Kartläggning av Idé-Net – Delrapport 1 Juli 2007”. 

34

Målgrupper i Göteborgsregionens innovationsstödsystem 

Fas Främjande Utveckla/starta Marknadsetablering/ 

Målgrupp 

tillväxt 

Elever Ung Företagsamhet, Västra 

Götalandsregionen, Universeum 

Studenter Drivhuset, Chalmers entre- Drivhuset, Chalmers entrepreprenörsskola, 

Handels Innörsskola, Handelshögskolans 

tegrerade Tillväxtcentrum integrerade tillväxtcentrum, GU 

forskningsoch innovationsservice 

Forskare 

Innovationsbron väst, Chalmers Innovationsbron väst, Chal- 

industriteknik, Chalmers mers industriteknik, Biomedi- 

Lighthouse, Biomedicinsk utcinsk utveckling i Västsverige, 

veckling i Västsverige, Sahl- Sahlgrenska, Science Park, 

grenska Science Park, Chal- Chalmers innovation, GU Holmers 

innovation, GU Holding, 

Chalmers invest, GU forsknings- 

och innovationsservice 

ding, Chalmers invest 

Entreprenörer 

Innovationsbron väst, Katapult Innovationsbron väst, Katapult 

of Sweden, Västra Götalands- of Sweden, Sahlgrenska Sciregionen, 

Sahlgrenska Science ence Park, Chalmers innova- 

Park, Chalmers innovation, GU tion, GU Holding, Framtidens 

Holding, Framtidens företag, företag, Coompanion, Chal- 

Coompanion, Chalmers invest, mers invest, Brewhouse inno- 

Brewhouse innovation 

vation 

Uppfinnare Göteborgs uppfinnareföre- Prototypverkstan/Aktiva innoningvatörer 

Nya företag 

Nyföretagarcentrum, Katapult Katapult of Sweden, Biomedi- 

of Sweden, Västra Götalandscinsk utveckling i Västsverige, 

regionen, Biomedicinsk utveck- Sahlgrenska Science Park, 

ling i Västsverige, 

Almi, Chalmers innovation, GU 

Nätverkstan, Sahlgrenska Sci- Holding, Framtidens företag, 

ence Park, IVF, Almi, Chalmers Coompanion, Business Region 

innovation, GU Holding, Fram- Göteborg, Chalmers invest, 

tidens företag, 

Exportrådet, Brewhouse inno- 

Coompanion, Företagarna, 

Business Region Göteborg, 

Chalmers invest, Brewhouse 

innovation, Innovation Västra 

Götaland, IFS 

vation, IFS 

Etablerade 

Nätverkstan, SIK, Lindholmen Industrifonden, Microwave 

företag 

Science Park, IVF, Västsvenska road, SIK, Lindholmen Science 

industrioch handelskamma- Park, Connect väst, Västren, 

Företagarna 

svenska industrioch handels- 

Business Region Göteborg, kammaren, Business Region 

Imego, Open Arena Lindhol- Göteborg, Exportrådet, 

men, SIK, Almi 

Open Arena Lindholmen, SIK, 

PLUS, Almi, IVL 

Tabell 1. Målgrupper i Göteborgsregionens innovationsstödsystem 

Tabellen ovan visar de målgrupper som Göteborgsregionens aktörer inom innovationsstödsystemet 

riktar sig till. Som framgår kan en och samma aktör kan vända sig till flera målgrupper. 

35

Betraktar man tabellen är det tydligt att ett antal av Göteborgsregionens aktörer bedriver verksamheter 

som riktar sig mot liknande målgrupper. Störst andel riktar sig till nya företag i utvecklandefasen 

och marknadsetableringsfasen. Men även aktörer riktade till forskare, entreprenörer 

och etablerade företag i utvecklings- och marknadsetableringsfasen upptar stora andelar. 

Detta kan ge anledning att fundera över om det föreligger problem med överlappningar 

i systemet. 

Samtidig tycks aktörerna i intervjuerna vara medvetna om vissa kollisioner och samarbetar för 

att fördela verksamheten sinsemellan. Initiativ har tagits – främst Idé-net som nämns ovan – 

för att tydliggöra rollerna och undvika överlappningar aktörerna emellan. En utveckling av 

roller och arbetsfördelning i innovationsstödsystemet förutsätter strategiska utvecklingsinitiativ 

av det slag som Idé-net representerar. Initiativ som syftat till att skapa större strategiska 

noder eller plattformar för stödet till innovatörer och entreprenörer. 

Fyrbodal 


I Fyrbodal är innovationsstödsystemet till stora delar koncentrerat till Innovatum Teknikpark 

som också är en av regionens fem samverkansplattformar. På Innovatum finns science center 

(som vänder sig till barn och ungdom), inkubator (som har målgruppen idébärare), samt projektarenan 

(som riktar sig till etablerade företag). På området sitter även en rad andra aktörer 

som Ung företagsamhet, Nyföretagarcentrum, Connect Väst, Almi, IFS, Innovation Västra 

Götaland, Coompanion, Film i Väst, näringslivsenheten på Trollhättans kommun samt Västsvenska 

industrioch handelskammaren. Någon kilometer närmare centrum ligger Högskolan 

Väst och Drivhuset. I närheten ligger även Nätverkstans medieverkstad. Fyrbodals kommunalförbund 

och Bohus-Dals Uppfinnareföreningen Heureka är däremot lokaliserad till Uddevalla, 

och Stenebyskolan ligger i Dals Långed, strax söder om Bengtsfors. Västra Götalandsregionens 

regionutvecklingssekretariat har kontor i Vänersborg och Mariestad. 

Innovationsstödsystemet i Trollhättan 


Innovatum Science 

Center 

Ung företagsamhet 

Entreprenörskap som 

förhållningssätt 


Drivhuset 

Bohus-Dals Uppfinnareförening 

Heureka 

Stenebyskolan 

Västra Götalandsregionen (VGR) 

Företagarna 

Nyföretagarcentrum 

Innovatum teknikpark, 


projektarena 

Götaland VS industrioch 

Nätverkstan 


36 

Innovationsbron Väst 

Industriell Dynamik 

IFS 

Connect Väst 

Coompanion 

Innovatum inkubator 

Figur 12. Aktörerna i Fyrbodals innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i 

Almi

Inventeringen av aktörerna i Fyrbodals innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder stöd 

och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (15 aktörer). Nio aktörer 

erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga företag 

medan åtta aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap. 

Sammanlagt finns i Fyrbodal 20 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet. 19 

Trollhättan - tjänster och stöd Trollhättan - tjänster och stöd 

tation, 13 december 2007 


Entreprenörskap 

som 

förhållningssätt 



inspiration 

Akademinära 

Drivhuset 

Innovatum 

Science 

Center 

UF 

VGR 

Företagarna 

Stenebyskolan 

Drivhuset 



som förhållningssätt 

Akademinära 

37 

NFC 

Rådgivning, 


Nya företag 




VG Industri- och 


Connect Väst 

Almi 

IFS 

Innovatum 

inkubator 

Coompanion 

Företagarna 

Industriell 

Dynamik. 

Figur 13 och 43. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt 

för rådgivning, coachning och mentorskap 

Flera av de aktörer vars verksamheters tyngdpunkt ligger i opinionsbildning och attitydpåverkan 

riktar sig till barn, ungdomar eller studenter, vilket Innovatum Science Center, Ung företagsamhet, 

Drivhuset och projektet ”Entreprenörskap som förhållningssätt” gör. Rådgivning 

och coachning erbjuder 13 av aktörerna, allt från Ung företagsamhet i första fasen till Västsvenska 

Industri- och handelskammaren i tredje fasen, även om flesta aktörer tillhandahåller 

denna tjänst i den andra fasen, i samband med idéutveckling och start av företag. 

Trollhättan - tjänster och stöd 



Innovatum teknikpark, 

projektarena 

Nya företag 

NFC 


Utbildning, 



Akademinära 


som förhållningssätt 

Stenebyskolan Drivhuset 

Uppfinnareföreningen 

Heureka 

Innovation 

Västra 


för allt aktörerna som befinner FBA sig - presentation, nära 16 utbildningsväsendet, januari 2008 

som Stenebyskolan, Drivhuset 

VGR 

Nya företag 


Väst 

Finansiering 

Akademinära 

Figur 15 och 16. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling, 

samt för finansiering 

Utbildning och kompetensutveckling erbjuder åtta aktörer. Detta är en verksamhet som fram- 

19 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom IFS. Följande aktörer har vi intervjuat för Västra Götaland som 

helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, Almi och Innovation Västra Götaland, VS industrioch 

handelskammaren, Connect Väst och Coompanion. 

Almi




och Ung företagsamhet, bedriver. Finansiering erbjuder fyra aktörer och det rör sig bland annat 

om förstudielån, såddfinansiering och innovationslån. 


Innovatum 

teknikpark, 

projektarena 

Stenebyskolan 


handelskammaren Nätverlstan 

Akademinära 


samordning, 

resursförmedling 

Drivhuset 

Nya företag 

NFC 

Connect Väst 

Uppfinnareföreningen 

Heureka 

Innovatum 

inkubator 

38 




Nya företag 

Innovatum 

inkubator 

Figur 17 och 18. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende kontaktförmedling, samordning och resursförmedling, 

samt för företagsinfrastruktur och administrativa tjänster. 


En samordnande funktion har ett vitt spektrum av aktörer i alla faser, från Uppfinnareföreningen 

Heureka till Connect Väst. Företagsinfrastruktur erbjuder Innovatum inkubator. 


Innovatum Teknikpark har tre fokusområden: produktionsteknik, audiovisuell teknik samt 

energi- och miljöteknik, vilket styr vilka företag som kan bli aktuella för inkubatorn och projektarenan. 

Högskolan Väst har, som man kallar det, en vital forskningsmiljö inom temat industriprocesser 

där forskare fokuserar modellering, simulering och visualisering av verkstadsindustriprocesser. 

Således finns en viss överensstämmelse mellan Innovatums och högskolans 

inriktningar, men samtidigt framkommer i intervjun med inkubatorn att ”majoriteten 

av de som har startat bolag hos oss kommer utanför vår närregion” och att ”under de här fem 

åren (Innovatum inkubator bildades 2003, vår anmärkning) har i princip 85 procent av de företag 

som har startats i inkubatorn varit inom den kreativa industrin. Det beror på att vi har 

Film i Väst här”. Däremot finns program på högskolan inom exempelvis 3D-animation och 

filmproduktion och inkubatorn genomför aktiviteter tillsammans med Drivhuset som riktar sig 

till högskolans studenter. Sammantaget tycks inte Innovatum inkubator ha en så stark koppling 

till Högskolan Väst, vilket också i intervjun med inkubatorn framhålls vara en väsentlig 

skillnad jämfört med flertalet andra inkubatorer. I en peer review som gjordes i september 

2006 ser man film och digital media samt miljöteknik som två möjliga profilområden förutom 

det redan existerande profilområdet industriprocesser, 20 vilket skulle kunna ge upphov till ett 

starkare samarbete mellan högskolan och Innovatum. 

En fråga som gör Högskolan Väst litet unik är dess inriktning på arbetsintegrerat lärande, vilket 

kan bidra till högskolans – och det akademinära innovationssystemets attraktionskraft. 

Man använder sig av en rad olika former av arbetsintegrerat lärande, vilka bland annat innefattar 

”cooperative education” (”co-op”) där studenter får möjlighet att varva studierna med 

arbete i företag eller organisationer. Peer-gruppen finner denna profil med arbetsintegrerat 

lärande intressant, men påpekar samtidigt att endast sex av 25 program erbjuder ”co-op” och 

att en så låg andel som 2,5 procent av studenterna deltog i ”co-op” 2005 (för 2004 var motsvarande 

siffra 3,2 procent). Rekommendationerna blir således att man bör utöka antalet pro- 

20 Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at University West. Report 

from Peer Review 2006-09-19 – 2006-09-20.

gram som erbjuder ”co-op” och att åtgärder för att involvera fler studenter i ”co-op” bör införas. 

21 

Bättrekonceptet är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och de tre högskolorna i 

Västra Götaland. Bättrekonceptet erbjuder kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov. 

Exempel på kurser är Bättre produktutveckling, Bättre tjänsteproduktion, Bättre 

ledarskap och Bättre affärsdesign. Kurserna förväntas leda till reella mätbara förbättringar i 

företagens verksamheter som ett direkt resultat av kursen. Västra Götalandsregionen bedriver 

vidare programmet Industriell Dynamik i Fyrbodal, liksom i delregionerna Skaraborg och 

Sjuhärad. 22 

Innovatum projektarena riktar sig framför allt till redan etablerade företag och syftet är att 

utveckla bärkraftiga idéer inom olika projekt, i många fall i samarbete med högskolans forskare 

och studenter. I dagsläget bedrivs en del projekt på högskolan och en del inom industrin, 

men 2008 koordineras verksamheten när alla projekt hamnar under samma tak. 

Vid Stenebyskolan, som bedriver utbildningar i samarbete med Högskolan i Väst och Göteborgs 

universitet, drivs projektet ”Entreprenörskap att växa med Steneby”. Projektet riktar sig 

främst till studenterna på skolan, där de flesta blir konstnärer och konsthantverkare, och i de 

allra flesta fall även egna företagare. 


Fyrbodals kommunalförbund är en av deltagande parter i projektet ”Entreprenörskap som 

förhållningssätt i Fyrbodal” som vänder sig till pedagoger inom förskola, grundskola och 

gymnasium, samt lärarstudenter vid Högskolan Väst. I övrigt arbetar kommunalförbundet 

med ett antal fokusområden: industriell sektor, maritim sektor, upplevelseindustrin, areell 

produktion, energi samt entreprenörskap. Kommunalförbundet ska fungera som ett samlande 

organ och skapa mötesplatser för och starta projekt med bland annat företag och högskola. 

Inom Ung företagsamhet får gymnasieelever möjlighet att starta och avveckla ett företag under 

ett år. 

Nyföretagarcentrum, liksom IFS som vänder sig till personer med utländsk bakgrund, erbjuder 

kostnadsfri rådgivning till dem som vill starta företag. Coompanion erbjuder också rådgivning, 

men till dem som vill starta kooperativa företag. Almi vänder sig både till privatpersoner 

och etablerade företag och erbjuder framför allt rådgivning och finansiering. Innovation 

Västra Götaland, som är ett samarbete mellan Almi och Västra Götalandsregionen, erbjuder 

nya projekt i tidiga stadier förstudiemedel och såddfinansiering. Nätverkstan riktar sig till 

verksamma inom kulturområdet och i Trollhättan finns en medieverkstad med replokaler, 

konsertscen, möjligheter att spela in och klippa film, digital inspelningsstudio för musik, internetcafé 

och skrivarverkstad. 

Connect Väst riktar sig till tillväxtföretag, både nystartade och etablerade, och tillhandahåller 

bland annat nätverk och genomlysning av affärsstrategier för att på så vis påskynda kommersialiserings- 

och expansionsfaserna. Västsvenska industrioch handelskammaren är en näringslivsorganisation 

vars medlemmar utgörs av både stora och små företag i alla branscher. 

Organisationen agerar som företrädare för näringslivet och medlemmarna erbjuds bland annat 

21 

Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at University West. Report 

from Peer Review 2006-09-19 – 2006-09-20. 

22 

Märk väl att Bättrekonceptet vänder sig till förefintliga företag utanför akademin, och därför i tjänstespindlarna 

länkas inte till akademinära företag, utan till etablerade företag. 

39

affärsstöd och tillgång till olika nätverk. Företagarna är en annan organisation som tar tillvara 

både små och stora företags intressen och i Fyrbodal finns 15 föreningar. 


Innovationsstödsystemet i Fyrbodal kännetecknas av en geografisk koncentration till området 

kring Innovatum i Trollhättan, där de flesta av aktörerna är lokaliserade. Detta borgar för en 

god samverkan, även om ett flertal intervjupersoner medger att det finns en otydlighet gentemot 

stödmottagarna om vem som gör vad och att samordningen kan förbättras. Nyföretagarcentrum, 

Almi, Ung Företagsamhet, Coompanion och Drivhuset är de fem aktörer som nämns 

flest gånger i intervjuerna på frågan om vem man samverkar med, och alla dessa har sina 

verksamheter i byggnader på Innovatumområdet. Samverkan sträcker sig även utanför den 

lokala och regionala nivån där exempelvis Projektarenan i olika projekt samarbetar med Luleå 

universitet, Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och Högskolan i Skövde. Projektet 

på Stenebyskolan ”Entreprenörskap att växa med Steneby” har kontakter med nätverket och 

forumet Not Quite som vänder sig till konstnärer, konsthantverkare och formgivare och som 

på Fengersfors bruk i Åmåls kommun har skapat verkstäder, ateljéer, fotolabb, galleri och 

konsthall. Samverkan i noden inbegriper även det privata näringslivet där exempelvis företag 

ställer upp med gratis rådgivning till personer som har kontakt med Drivhuset och Nyföretagarcentrum. 

Målgrupper i Fyrbodals innovationsstödsystem 

Fas Främjande Utveckla/ 

Målgrupp 

starta 

Elever Innovatum science center, 

Ung Företagsamhet, Entreprenörskap 

som förhållningssätt, 

Västra Götalandsregionen, 

Studenter Drivhuset, Stenebyskolan Drivhuset, Stenebyskolan 

Forskare 

Innovatum inkubator, Innovationsbron 

väst 




väst 

Uppfinnare Bohus-Dals uppfinnareföre- Bohus-Dals Uppfinnareförening 

Heureka 

ning Heureka 

Nya företag 



Företagarna, Innovation 

Västra Götaland, Nätverkstan, 

IFS, Coompanion, Innovatum 

inkubator, Almi 

Etablerade 

Företagarna 

företag 

Nätverstan, Connect Väst, 

Almi, Industriell Dynamik 

Tabell 2. Målgrupper i Fyrbodals innovationsstödsystem 

40 

Marknadsetablering/ 

tillväxt 


väst 


väst 

Västsvenska industrioch handelskammaren, 

IFS, Coompanion, 

Innovatum inkubator, Almi 

Innovatum Teknikpark Projektarena, 

Västsvenska industrioch 

handelskammaren, Connect 

Väst, Industriell Dynamik, Almi 

Liksom i Göteborgsregionen upptar stödet för nya företag i utvecklingsfas en störst andel av 

aktörernas verksamhet, men även stödet för etablerade företag vad gäller marknadsetablering 

och tillväxt sysselsätter en stor andel. Det finns här fog att ställa frågan om aktörernas verksamheter 

överlappar, även om inget kan sägas säkert bara utifrån den här sammanställningen.

En intervjuperson i Trollhättan menar att problemet har varit att det har varit så många aktörer 

i stödsystemet och därmed problem med ”samverkan, en otydlig struktur, vem har ansvar, vad 

gör olika organisationer”, men påpekar samtidigt att samarbetet med Innovatum har gjort systemet 

tydligare och bättre undan för undan. Således kan man anta att det är ett pågående arbete 

för aktörerna att hitta sina respektive roller, och att detta arbete underlättas av Innovatums 

tillkomst med de flesta aktörer samlade geografiskt. 

Sjuhärad 


Innovationsstödsystemet i Borås 

Ung Företagsamhet 

Navet 



Drivhuset 

CEA 

Företagarna 


HB holdingbolag 




Nätverkstan 

Espira tillväxtcenter 

41 


Coompanion 

Connect Väst 

IFS 

Almi 

Espira inkubator 


SP 

CMF 

Smart textiles 

IUC Sjuhärad 

VS industrioch 


Figur 19. Aktörerna i Sjuhärads innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i 

Inventeringen av aktörerna i Sjuhäradsbygdens innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder 

stöd och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (16 aktörer). Tretton 

aktörer erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga 

företag medan sju aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap. 

Sammanlagt finns i Sjuhärad 23 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet. 

23 

23 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom IFS. Följande aktörer har vi intervjuat för Västra Götaland som 

helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, Almi och Innovation Västra Götaland, VS industrioch 

handelskammaren, Connect Väst och Coompanion.

sentation, 13 december 2007 

Borås Utbudet - tjänster av stöd och och tjänster stöd 

Navet 

UF 



inspiration 

Akademinära 

Drivhuset 

Företagarna 

NFC 

Borås - tjänster och stöd 



CMF 

Industriell 

Dynamik. 

Nya företag 

Drivhuset 


42 

SP 


Rådgivning, 


Akademinära 

Espira 

tillväxtcenter 

CEA Espira 

inkubator 

Connect 

Väst 

Coompanion 

IFS 

Almi 

Innovation 



Företagarna 

Figur 20 och 21. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt 


Opionsbildning och attitydpåverkan är kännetecknande för främjandefasen. Majoriteten av 

aktörerna erbjuder rådgivning och coachning, och det är en tjänst som framför allt finns att 

tillgå i den andra fasen. 


6 januari 2008 

Bättrekonceptet 

(VGR & HiB) 


SP 

CMF 


Utbildning, 



Akademinära 


IUC Sjuhärad 

NFC 

Nya företag 

UF 

Navet 

CEA 

Drivhuset 


Innovation 



Finansiering 


Utbildning och kompetensutveckling i någon form erbjuder drygt hälften av aktörerna. Finan- 

Almi 

Holdingbolag 

Högskolan i 

Borås 

Espira 

inkubator 

Espira 



Akademinära 

Smart 

textiles 

VGR 

Nya företag 


Väst 

Figur 22 och 23. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling, 

samt för finansiering 

siering tillhandahåller sex av aktörerna, varav tre vänder sig till akademinära innovatörer och 

entreprenörer.

Borås - tjänster och Borås stöd - tjänster och stöd 

Espira 


Espira 

inkubator 

CMF 



samordning, 

resursförmedling 

Akademinära 

Smart 

textiles 

IUC Sjuhärad 



CEA 

Connect Väst 

Nätverkstan 

43 

Espira 

inkubator 

Akademinära 

sentation, 13 december 2007 


Närmare hälften av aktörerna fungerar som en kontakt- och/eller resursförmedling, till exem- 

CEA 




Figur 24 och 25. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende kontaktförmedling, samordning och resursförmedling, 

samt för företagsinfrastruktur och administrativa tjänster 

pel genom att man Borås har ingångar - i tjänster olika nätverk. Borås Företagsinfrastruktur och stöd - tjänster erbjuder två och akademinä- stöd 

Borås ra aktörer, - tjänster Espira inkubator och och stöd CEA. 

tation, 13 december 2007 


Akademinära 

”Kunskapsproduktion”, 

forskning 


SP 


CEA 

Avknoppningar, 

kommersialisering 

av idéer 

IUC Sjuhärad 

Akademinära 

Espira 

inkubator 


Espira 



Holdingbolag 

Högskolan i Borås 

Akademinära 


styrelsepost 

Figur 26, 27 och 28. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende kunskapsproduktion och forskning, för avknoppningar 

och kommersialisering av idéer, samt för projektledning och styrelsepost 

Forskning, avknoppningar och projektledning är aktiviteter som främst kännetecknar den 

tredje fasen, och i Sjuhärad är det ett fåtal aktörer som engagerar sig i den typen av verksamhet. 


I Sjuhärad är det akademinära innovationsstödsystemet med Högskolan i Borås och dess satsningar 

på Smart Textiles, Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign (CEA) och holdingbolaget 

lokaliserat till campusområdet, där även Espira tillväxtcenter är beläget. Espira inhyser 

förutom akademinära verksamheter såsom Espira inkubator och Drivhuset 24 , även Almi 

och Innovation Västra Götaland, Nyföretagarcentrum, IFS, IUC Sjuhärad, Ung företagsamhet, 

Connect Väst, Coompanion och Sjuhärads kommunalförbund, vilka vänder sig till en bredare 

målgrupp. Espira samlar därmed aktörer ur såväl det akademinära som det generella innovationsstödsystemet 

i regionen och utgör vidare en av de samverkansplattformar som håller på 

att utvecklas på delregional nivå som noder i de delregionala innovationsstödsystemen. 

Högskolan har en tydlig profilering mot textil, vilket märks inte minst genom klustersatsningen 

Smart Textiles, där Högskolan i Borås, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), IFP Re- 

24 Drivhuset har även ett kontor i studentkårens hus.

search AB (IFP) och Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom smarta textiler. 

Inom textilområdet finns även förinkubatorn Textil- och modefabriken, på initiativ av Smart 

Textiles i samarbete med Espira tillväxtcenter och Drivhuset, som riktar sig till examinerade 

studenter. CEA bedriver utbildning, forskning och rådgivning inom entreprenörskap och vänder 

sig framför allt till studenter, forskare och lärare. Det har även funnits en entreprenörskapsutbildning 

på högskolan, men den är för tillfället nedlagd på grund av bristande intresse. 

Västra Götalandsregionen bedriver Bättrekonceptet i samarbete med Högskolan i Borås (liksom 

i vid Trollhättans Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde). Bättrekonceptet erbjuder 

kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov. Västra Götalandsregionen bedriver 

vidare programmet Industriell Dynamik i Sjuhärad, liksom i delregionerna Skaraborg och 

Fyrbodal. 

Högskolan i Borås strävar mot att bli Sveriges första professionsuniversitet med målet att föra 

samman kunskapen från akademin med den från yrkeslivet. I en peer review från augusti 2006 

tolkar man detta som att högskolan vill arbeta mer entreprenöriellt med sin forskning och utbildning, 

vilket inbegriper en samverkan med näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat. 

Dock betonas att det finns en begränsad kunskap inom högskolan om små och 

medelstora företag och deras villkor och möjligheter för tillväxten i landet. Dessutom får de 

intrycket att representanter från små och medelstora företag endast i begränsad utsträckning är 

involverade i högskolans arbete kring samverkan, kunskapsöverföring och kommersialisering. 

Rekommendationen som ges är att stödstrukturerna kring samverkan och kommersialisering 

bör ses över. Det kan till exempel handla om att forskarna får tillgång till entreprenörer i realtid 

och att högskolan mer aktivt synliggör den forskning och kompetens som finns på högskolan. 

Peer-gruppen menar att Högskolan i Borås står inför en utmaning att i arbetet med 

kunskapsöverföring och kommersialisering knyta an till dels det starka näringslivet som finns 

i Västra Götaland, dels satsningarna på kluster och innovationssystem som görs i regionen. 25 

SP är ett forskningsinstitut med nio profilområden inom teknik och vänder sig till företag som 

med hjälp av forskning och teknikutveckling vill stärka sin konkurrenskraft. SP driver och 

samverkar också i en rad kompetenscentra och verksamheter, till exempel Waste Refinery och 

Biomatcell. Centrum för Miljödriven Företagsutveckling (CMF) är en annan sådan verksamhet 

vid SP och riktar sig till företag som vill utveckla sitt miljöarbete på olika sätt, till exempel 

genom miljömärkning av sina produkter. 


Sjuhärads kommunalförbund arbetar främst genom andra organisationer som uppmuntrar till 

och stöder entreprenörskap, såsom Drivhuset, och driver som ensam huvudman Navet och är 

en av huvudmännen till Espira tillväxtcenter. Navet är Sjuhäradsbygdens science center och 

riktar sig till barn och ungdomar, men bedriver även kompetensutveckling för lärare och erbjuder 

företag allmänbildning inom teknik och naturvetenskap som ett slags teambuildingkoncept. 

Ung företagsamhet vänder sig till elever och lärare på gymnasiet där eleverna ges 

möjlighet att starta och avveckla ett företag under ett år. Nyföretagarcentrum vänder sig till 

alla som vill eller funderar på att starta företag oavsett bransch som sin målgrupp. Man erbjuder 

sina tjänster som i huvudsak består av kostnadsfri och konfidentiell rådgivning från ungefär 

ett år innan till tre år efter företagsstarten. Almis målgrupp är dels privatpersoner med idéer, 

dels företag som behöver stöd för att till exempel omsätta innovationer i en ny produkt. 

25 Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at Högskolan i Borås. Report 

fom Peer Review 2006-08-28 – 2006-08-30. 

44

Innovation Västra Götaland är ett samarbete mellan Almi och Västra Götalandsregionen där 

nya projekt i tidiga stadier erbjuds förstudiemedel och såddfinansiering. IFS ser som sin uppgift 

att främja invandrarföretagandet i Sverige och erbjuder rådgivning på olika språk till de 

som vill starta företag. Coompanion erbjuder framför allt rådgivning till de som vill starta ett 

kooperativt företag. Nätverkstan som vänder sig till verksamma inom kulturområdet har en 

medieverkstad i Borås. 

IUC Sjuhärad verkar för den lokala industrins utveckling och målgruppen är små och medelstora 

industriföretag. Connect Väst vänder sig till etablerade och nystartade företag i tillväxtfas. 

Västsvenska industrioch handelskammaren och Företagarna är två organisationer som 

ser till både små och stora företags intressen och agerar som näringslivets företrädare i olika 

frågor. Det finns åtta Företagarföreningar i Sjuhärad. 


Med Espira Tillväxtcenter finns en rad företagsstödjande organisationer samlade på en och 

samma plats, vilket torde gynna ett gott samverkansklimat. De som i intervjuerna med de regionala 

aktörerna framträder som särskilt viktiga samarbetspartners är Almi, Högskolan i 

Borås, Connect Väst, IUC Sjuhärad och Drivhuset, och dessa är som sagt förlagda i Espira 

tillväxtcenter. Även om man inte ska fästa alltför stor vikt vid en sådan här uppräkning som 

enbart bygger uppgifter från intervjuerna, så är det tydligt att det i olika grad och konstellationer 

förekommer ett samarbete inom Espira. Vad gäller affärsidétävlingen Espira Tillväxt Cup 

samarbetar exempelvis Espira tillväxtcenter med fackförbund, Nyföretagarcentrum, högskolan, 

SP samt näringslivsföreträdare på kommunerna. 

Det akademinära innovationsstödsystemet i Sjuhärad är dock tämligen ungt; Espira inkubator 

grundades 2005, CEA och holdingbolaget 2003. Smart Textiles som ett VINNVÄXT-initiativ 

påbörjades hösten 2005 med en första ansökan och slutansökan ska lämnas in 2008, men arbetet 

med smarta textilier har pågått längre än så på textilhögskolan. Att aktörerna inte har 

varit verksamma så många år kan innebära att formerna för ett fruktbart samarbete inte riktigt 

har hunnit mejslats ut, men det kan också vara en fördel att verksamheterna kom igång nästan 

samtidigt. Man kan tänka sig att det uppfattas som en gemensam satsning och att man därmed 

är angelägen om att hitta sina roller i ett tidigt skede för att det även ska bli en lyckad satsning. 

Därmed inte sagt att rollfördelningen är helt klar, vilket några intervjupersoner påpekar 

med tillägget att det är process som kan ta sin tid. 

Det förekommer även samverkan med aktörer i näringslivet och aktörer utanför närområdet 

och regionen, exempelvis samarbetar Navet med andra science centers, både i regionen och i 

Norden, och SP och IUC Sjuhärad med andra forskningsinstitut. 

45

Målgrupper för innovationsstödsystemet i Sjuhärad 

Fas Främjandefas Utvecklings-/ 

Målgrupp 

startfas 

Elever Ung Företagsamhet, Navet, 

Västra Götalandsregionen 

Studenter Drivhuset, CEA, Drivhuset, CEA, HB Holdingbolag, 


Forskare CEA CEA, HB Holdingbolag, Espira 

inkubator, Innovationsbron 

väst 


Uppfinnare 

Espira inkubator, Västra Götalandsregionen,Innovationsbron 

väst 

Nya företag 

Nyföretagarcentrum, Företagarna, 


Götaland, Nätverkstan, Coompanion 

IFS, Almi, Västra Götalandsregionen 

Etablerade 

Företagarna, Nätverkstan, 

företag 

Connect Väst, Industriell 

Dynamik, Almi 

Tabell 3. Målgrupper i Sjuhärads innovationsstödsystem 

46 

Marknadsetablerings-/ 

tillväxtfas 


Espira inkubator, Innovationsbron 

väst 

Espira inkubator, Innovationsbron 

väst 

Västsvenska industrioch handelskammaren, 

Coompanion, 

IFS, Almi 

SP, CMF, Smart Textiles, IUC 

Sjuhärad, Västsvenska industrioch 

handelskammaren, Connect 

Väst, Almi 

Tabellen ovan åskådliggör hur aktörerna i Sjuhärads innovationsstödsystem fördelar sig över 

olika målgrupper. 

Av tabellen framgår, liksom för övriga delregioner, att störst andel av aktörerna vänder sig till 

nya företag i utvecklingsfasen. Men även etablerade företag i marknadsetablerings- och tillväxtfas 

täcks av en stor andel aktörer. Således finns fog att ställa frågan om aktörerna i dessa 

faser överlappar genom att de erbjuder liknande tjänster och stöd. Detta också med tanke på 

att en företagare i fokusgruppen i Borås säger sig vara förvånad över att man ”kanaliserar ut 

stöd på så många aktörer”. Går man närmare in på hur aktörerna bedriver sin verksamhet är 

det emellertid tydligt att man successivt skapat en tämligen utvecklad rollfördelning. Men 

denna fördelning är inte helt tydlig för stödsystemets mottagare, vilket är att betrakta som ett 

problem. 

På motsvarande sätt finns det många aktörer som bedriver rådgivning, från Almi och Nyföretagarcentrum 

till Drivhuset och CEA, men där riktar sig de förra mer allmänt till nyföretagare, 

medan de förra har en mer akademinära verksamhet. Slutsatsen är ett det finns ett rikligt utbud 

av aktörer i synnerhet om man ser till det akademinära innovationsstödsystemet, som 

förutom Drivhuset och CEA även innefattar Smart Textiles, förinkubatorn Textil- och modefabriken, 

Espira inkubator och holdingbolaget.

Skaraborg Innovationsstödsystemet i Skövde 




Startblocket Idéum 

Köksriket 

Ung Företagsamhet 

Balthazar 

Dalénium 

Företagsamt lärande 

Karlsborgs 


Gothia Science Park Entro 

Företagarna 


IDC West 


Nätverkstan 

Innovation Västra Götaland 

47 



Coompanion 

Connect Väst 

Gothia Business Incubator 

CIEL inkubator 

Almi 

Gothia Science 

Park teknikpark 

VS industrioch 


Figur 29. Aktörerna i Skaraborgs innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i 

Inventeringen av aktörerna i Skaraborgs innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder stöd 

och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (13 aktörer). Åtta aktörer 

erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga företag, 

vilket är lika många som erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap. 

Sammanlagt finns i Skaraborg 22 aktörer i det delregionala innovationstödsystemet. 

26 


I tjänstespindlarna under visas vilka aktörer i Skaraborg som är verksamma med vilka tjänster 

och stöd. Färgerna indikerar inom vilken fas – främja, utveckla eller tillväxa – som de är 

verksamma med just den tjänsten eller stödet. 

26 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom följande: CIEL inkubator, Ideum och IFS. Följande aktörer har vi 

intervjuat för Västra Götaland som helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, VS industrioch 

handelskammaren, Connect Väst och Coompanion.

Skövde - stöd och Skövde tjänster- 

stöd och tjänster 

Företagarna 

UF 



inspiration 

Balthazar Dalénium 

Karlsborgs 


Företagsamt 

lärande 

Almi 

Företagarna 

48 


Akademinära 

Rådgivning, 


Gothia Businesss 

Incubator 

Nya företag 

NFC 



Götaland VS Industri- och 


Connect 

Väst 

Coompanion 

Industriell 

Dynamik. 

Figur 30 och 31. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt 


Tjänstespindeln ovan till vänster visar de aktörer vars verksamheter har en tyngdpunkt på opinionsbildning, 

attitydpåverka och inspiration i Skaraborg. Den blå färgen indikerar att det rör 

sig om verksamhet i fas ett. I spindeln ovan till höger visas vilka aktörer som arbetar med 

rådgivning, coachning och mentorskap i Skaraborg. Övervikten av grönmarkerade aktörer 

indikerar en tyngdpunkt på stöd i utvecklandefasen. 

Skövde - stöd och Skövde tjänster - tjänster och stöd 

NFC 

Köksriket 

Nya företag Etablerade företag 

Utbildning, 



Akademinära 

GSP Entro 

Bättrekonceptet 

(VGR & HiS) 

UF 

Idéum 

Gothia Business 

Incubator 

Nya företag 

VGR 

Akademinära 

Finansiering 

Innovation 



Skövde - stöd och tjänster 


Väst 


I tjänstespindeln ovan till vänster ges en bild av vilka aktörer som är verksamma med utbild- 

Almi 

CIEL 

inkubator 

NFC 

Nya företag 


samordning, 

resursförmedling, 

Etablerade företag IDC West 



GSP teknikpark 

Köksriket 

Nätverkstan 

Figur 32, 33 och 34. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling, 

samt för finansiering, samt för kontaktförmedling, samordning och resursförmedling 

ning, kursverksamhet och kompetensutveckling i Skaraborg. Merparten av aktörerna är verksamma 

inom utvecklingsfasen. Ovan i mitten visar de aktörer som är verksamma med finansiering 

av innovatörer och entreprenörer. Här finns en tämligen jämn fördelning mellan aktörer 

verksamma med finansiering inom utvecklingsfas och tillväxtfas. I spindeln ovan till höger 

framgår vilka aktörer som är verksamma med kontaktförmedling, samordning och resursförmedling 

(exempelvis förmedling av finansiella kontakter). Alla faser finns representerade, 

men en tonvikt ligger i utvecklings- och tillväxtfaserna. 

Connect 

Väst

A - presentation, 13 december 2007 

Skövde - tjänster Skövde och stöd- 

tjänster och stöd 


Incubator 

Akademinära 

Infrastruktur 




GSP teknikpark 

CIEL 

inkubator 

49 


Incubator 

Akademinära 


styrelsepost 

Figur 35 och 36. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende infrastruktur och administrativa tjänster samt för projektledning 

och styrelsepost 

Tjänstespindeln ovan FBA - presentation, till vänster 13 december beskriver 2007 de aktörer i Skaraborg som är sysselsatta med att 

tillhandahålla infrastruktur i form av kontor eller verkstäder, samt administrativa tjänster. Det 

framgår att det är inkubatorer och miljöer kring dessa i Skövde och Lidköping om tillhandahåller 

dessa tjänster, och att de är koncentrerade till utvecklings och tillväxtfas. Ovan till höger 

anger att det finns en aktör i regionen som tillhandahåller projektledning och tillgång till 

kompetens genom ledamöter till företagsstyrelser, och det är inkubatorn vid Gothia Science 

Park i Skövde. 


Skövdes akademinära innovationsstödsystem utgår huvudsakligen från Gothia Science Park, 

som är lokaliserat till Högskolan i Skövdes campusområde. Utöver målgruppen studerande, 

lärare och forskare vid högskolan, vänder sig Gothia Science Park även till entreprenörer från 

övriga samhället. Parken ska fungera som högskolans port mot näringslivet och andra externa 

aktörer, och riktar särskilt in sig mot kunskaps- och teknikintensiva företag. Högskolan är 

delägare i Gothia Science Park, där högskolans prorektor deltar i styrelsen. Gemensamt försöker 

man profilera sig mot kunskapsintensiva näringar. I en peer review utförd på uppdrag av 

VINNOVA betonades särskilt Systembiologi, IT och Virtuella system. I samma rapport konstaterades 

att Högskolan ökat ansträngningarna att samverka med lokalt och regionalt näringsliv 

de senaste åren. 27 

Enligt de Gothia Science Park och högskolan präglas samarbetet av en tydlig rollfördelning 

och gott samverkansklimat. Högskolan har påtagit sig uppgiften att skapa en entreprenörsanda 

bland studenter och personal. För det första driver högskolan en ettårig entreprenörsutbildning 

– Gothia Science Park Entro – i samarbete med Gothia Science Park. Man använder sig för 

det andra av så kallade ”inspring”, bestående av information vid grundutbildningarnas föreläsningar 

om möjligheterna att utveckla idéer till innovationer och nya företag. För det tredje 

anordnas inspirationsföreläsningar med entreprenörer för studenter och lärare. Syftet är att 

åstadkomma ett så stort flöde av kommersialiserbara idéer som möjligt från lärare och studenter. 

Gothia Science Parks uppgift är sedan att värdera och raffinera ett urval av idéerna till 

tillväxtföretag. Tillsammans med Gothia Science Park har högskolan sedan fem-sex år även 

arbetat med att långsiktigt tillhandahålla lokaler och miljö för innovation och företagande. För 

närvarande planeras en byggnad om 10 000 kvadratmeter, där det är tänkt att forskare och 

entreprenörer ska dela miljö för att skapa ett gynnsammare klimat för kommersialisering av 

forskningsresultat. 

27 Självvärdering av samverkansuppgiften vid Högskolan i Skövde. Rapport från Peer Review 2006-11-16 och 2006-11-17 .

Gothia Science Park fungerar både som teknikpark för befintliga tillväxtföretag och som inkubator 

för nya företag med tillväxtambitioner. Teknikparken rymmer för närvarande ett fyrtiotal 

företag och i inkubatorn finns det plats för tolv företag. Entreprenörsutbildningen är 

förlagd vid inkubatorn för att underlätta inflödet av idéer från högskolan. 

Västra Götalandsregionen bedriver Bättrekonceptet i samarbete med Högskolan i Skövde 

(liksom i vid Högskolan i Borås och Trollhättans Högskolan i Väst ). Bättrekonceptet erbjuder 

kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov. Västra Götalandsregionen är 

vidare aktiv med programmet Industriell Dynamik i Skaraborg, liksom i delregionerna Sjuhärad 

och Fyrbodal. 


Utanför det akademinära innovationsstödsystemet verkar Nyföretagarcentrum med nyföretagare 

från alla branscher som målgrupp. Deras verksamhet innefattar informationsmöten, rådgivning, 

coachning/mentorskap, samt tillgång till resursföretag, som kan hjälpa den nya företagaren 

med specialiserade kunskaper inom exempelvis juridik och marknadsföring. Med såväl 

nystartade som tillväxande företag som målgrupp arbetar Almi med finansiering och 

coachning. Almi håller också i projektet Innovation Västra Götaland, vars uppgift är att bidra 

till att nya idéer tas tillvara och utvecklas till kommersiella produkter genom att bistå med 

kompetens och kapital. Skaraborgs kommunalförbund verkar främst mot befintliga företag, 

för att på olika sätt skapa bättre förutsättningar för att bli lönsamma och växa. 

Företagarna, som är en rikstäckande organisation som arbetar med att tillvarata företagares 

intressen, har 13 lokala föreningar i Skaraborgs kommuner och representanter i föreningens 

regionala styrelse. I Skövde finns därutöver Västsvenska Industri- och Handelskammarens 

kontor för Skaraborg. Connect Väst, som hjälper etablerade och nystartade tillväxtföretag att 

växa, har i Skaraborg ett kontor i Skövde och ett i Lidköping. 

Coompanion, som understöder kooperativt företagande, har ett kontor för Skaraborg i Axvall, 

mellan Skövde och Skara. Nätverkstan, som har ett regionalt uppdrag att tillhandahålla stöd, 

teknisk support och tjänster för entreprenörer inom kultursektorn, har etablerat en medieverkstad 

i Skövde. 

Vid CIEL – Centrum för innovation och entreprenörskap i Lidköping – bedrivs ett antal verksamheter 

riktade till innovatörer och entreprenörer. Bland annat drivs Idéum, som är ett ettårigt 

program för innovatörer och uppfinnare och som täcker processen från idé till marknad, 

samt. Vid CIEL finns även en affärsinkubator. 

Med skolungdom som främsta målgrupp verkar Balthazar i Skövde och Dalénium i Stenstorp, 

medan Ung Företagsamhet riktar sig till gymnasieungdom. Till skolungdom riktar sig även 

Skaraborgs kommunalförbunds satsning ”Företagsamt lärande”, som syftar till att underlätta 

entreprenöriellt lärande inom skolan. 

Industrial Development Center West Sweden (IDC) delägs av cirka tolv verkstadsindustriella 

företag i Skaraborg i 15 kommuner, och arbetar med målinriktade nätverk för problemlösning 

och kompetensutveckling hos stora och mindre etablerade företag. Köksriket är en intresseförening 

bildad av företag inom köksbranschen, och arbetar för medlemmarna med gemensamma 

insatser inom marknadsföring, kompetensutveckling, produktutveckling och omvärldsbe- 

50

vakning. Köksriket ingår som pilotprojekt i Västra Götalands klustersatsning. Karlsborgs 

uppfinnarförening är en ideell förening som verkar för uppfinnare inom alla branscher. 


Utanför akademin samverkar Högskolan i Skövde och Gothia Science Park i olika former 

med Nyföretagarcentrum, Innovationsbron, Västra Götalandsregionen, Skövde kommun, Innovation 

Västra Götaland, Almi och Connect Väst. Med de två sista underlättas samarbetet av 

att de är lokaliserade till högskolans och Gothia Science Parks campusområde. 

Aktörerna i noden Skaraborg, liksom i övriga noder, samverkar i ett stort antal olika konstellationer. 

De fem aktörer som nämns av flest av andra aktörer är Almi, Högskolan i Skövde, 

Nyföretagarcentrum, Västra Götalandsregionen och kommunerna. Det är här knappast fruktbart 

att räkna upp samtliga samarbeten, eftersom någon form av kontakt verkar finnas mellan 

de flesta av aktörerna i noden. Istället ska några karaktäristiska egenskaper lyftas fram. I huvudsak 

verkar samverkan fungera bilateralt, aktör och aktör emellan. Och även om de flesta 

menar att samverkan fungerar bra och på vänskaplig basis i de enskilda fallen, påtalar nästan 

samtliga behovet av en bättre samordning av aktörernas verksamhet. 

Målgrupper för innovationsstödsystemet i Skaraborg 

Fas Främjandefas Utvecklings-/ 

Marknadsetablerings-/ 

Målgrupp 

Balthazar, Dalénium, Före- 

startfas 

tillväxtfas 

Elever tagsamt lärande, Ung Företagsamhet 

Studenter Gothia Science Park Entro Gothia Science Park Entro, 

Gothia Science Park Incubator 


Forskare Gothia Science Park Incubator, 


Entreprenörer Gothia Science Park Incuba- Gothia Science Park Incubator, 

tor, CIEL inkubator 


Uppfinnare Karlsborgs uppfinnareförening Idéum, CIEL inkubator CIEL inkubator 

Nya företag Nyföretagarcentrum, 

Västsvenska industrioch han- 

Företagarna, Idéum, Innovation delskammaren, Coompanion, 

Västra Götaland, Nätverkstan, Gothia Science Park Incubator, 

Coompanion, Gothia Science 

Park Incubator, Almi 

Almi 

Etablerade 

Företagarna, IDC West, Nät- Köksriket, Gothia Science Park 

företag 

verkstan, Connect väst, Almi, teknikpark, Västsvenska industri- 


och handelskammaren, Connect 

väst, Almi, Industriell Dynamik 

Tabell 4. Målgrupper i Skaraborgs innovationsstödsystem 

Som framgår av tabellen ovan vänder sig den största andelen aktörer – likt i de andra delregionerna 

– till nya företag i utvecklingsfasen. Men även etablerade företag i marknadsetablerings- 

och tillväxtfasen kan påräkna hjälp från en stor andel av aktörerna. 

Här, precis som i övriga delregioner, riktar sig ett flertal aktörer till samma målgrupper, och 

ibland med samma typ av verksamhet. Således är det aktuellt att fråga i vilken utsträckning 

aktörernas verksamheter överlappar. Bryter man ned materialet framgår dock att aktörerna är 

diversifierade, ibland vad gäller geografisk täckning, ibland vad gäller underkategorier i målgrupperna. 

Exempelvis riktar sig både Gothia Science Parks inkubator och Nyföretagarcent- 

51

um till nyföretagare, men de förra huvudsakligen till kunskaps- och teknikintensiva industrier, 

medan de senare till företagare oberoende av bransch. Både Balthazar och Dalenium vänder 

sig till skolungdom, men i olika kommuner. Ung Företagsamhet är i sin tur specialiserad 

på gymnasieungdom. Troligen bör frågan om överlapp lyftas till den regionala nivån för att 

bli mer relevant. Ett problem som emellertid återstår för den delregionala nivån, i Skaraborg 

såväl som i övriga delregioner, är att tydligare kommunicera rollfördelningen aktörerna 

emellan till stödsystemets mottagare. För företagare och entreprenörer är stödsystemet och 

dess olika delars funktioner ofta svårt att överblicka. 

Ser man på tyngdpunkten i den samlade bilden av aktörerna i noden Skaraborg, lutar den tydligt 

åt de senare faserna i innovationspilen. Den omfattande verksamheten riktad mot ungdomar 

gör emellertid att noden Skaraborg bör betecknas som relativt framstående vad avser arbetet 

med attityder till entreprenörskap, teknik och naturvetenskap. 

52

Det sektoriella och klusterbaserade innovationsstödsystemet 

Hållbart ekonomiskt nyskapande inom nio internationellt konkurrenskraftiga kluster är ett 

prioriterat mål i Västra Götalands tillväxtprogram. Insatserna koncentreras framför allt till de 

regionala styrkeområdena biomedicin och hälsa, fordon, IT, livsmedel, petrokemi, textil, trä 

och upplevelsenäring. Även design, logistik, marin sektor samt klusterinitiativ av pilotkaraktär 

har prioriterats. 

Klusterinitiativ och nätverk 

De klusterinitiativ som prioriterats i regionen med koppling till regionens styrkeområden har 

olika bakgrund och inriktning. Detta gäller bland annat vilket tyngd initiativet har i akademisk 

forskning relativt en inriktning på främst affärs- och marknadsutveckling för medverkande 

företag. 

Forskningsdrivna klusterinitiativ och nätverk 

Ett par av klusterinitiativen har en stark forskningsorientering. Något som kanske tydligast 

gäller de initiativ – Biomedicinsk utveckling i Västsverige och Smart Textiles – som ingår i 

VINNOVAs VINNVÄXT-programmet, där en starkt forskningsanknytning är en av grundvalarna. 

Biomedicin och hälsa är ett av styrkeområdena i Västra Götaland och inom detta område finns 

Biomedicinsk utveckling i Västsverige där kommuner, Västra Götalandsregionen, näringslivet 

och akademin i partnerskap stimulerar till en positiv utveckling av forskning och industri 

inom det biomedicinska området. Satsningen omfattar fem delområden: centrumbildningarna 

inom biomaterial/cellterapi och kardiovaskulära/metabola sjukdomar, internationella biomedicinska 

entreprenörsskolan GIBBS, företagsinkubatorn Sahlgrenska Science Park samt en 

kommunikationsfunktion med biomedicin till regionen. Huvudmän för projektet är Business 

Region Göteborg, Västra Götalandsregionen (Regional Utveckling), Västra Götalandsregionen 

(Hälso-sjukvård), Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet/Sahlgrenska Akademin, 

Innovationsbron Väst AB, AstraZeneca, Mölnlycke Health Care, Nobel Biocare AB 

samt Doxa AB. 

Inom styrkeområdet textil finns Smart Textiles vid Högskolan i Borås där man ägnar sig åt 

både företagsbaserad och experimentell FoU, men även åt att utveckla samverkan mellan företag 

inom textilindustrin och med företag inom andra branscher. Man samlar forskare och 

tekniker inom både design och en rad teknikområden i syfte att kunna lägga till ett mervärde 

till textilens funktion, vilket därmed skapar nya mer sofistikerade produkter. Huvudsakliga 

samarbetspartners är bland andra aktörer inom Espira, andra institutioner på högskolan, TKindustrierna 

och Moderådet. 

Affärsdrivna klusterinitiativ och nätverk 

Vissa av de prioriterade klusterinitiativen är tydligare affärs- och marknadsdrivna och i mindre 

utsträckning FoU-drivna. Det gäller exempelvis Microwave Road, Telematics Valley, Automotive 

Sweden, Networking Companies, Köksriket samt träklustret. 

Inom styrkeområdet IT finns satsningen Microwave Road som vänder sig till aktörer inom den 

globala mikrovågsbranschen och som idag har ett fyrtiotal företag, offentliga aktörer samt 

högskolor och universitet som medlemmar. Initiativet drivs av företag i branschen tillsammans 

med Mölndals kommun, Chalmers, IVF och Västra Götalandsregionen. Inom ramen för 

Microwave Road samarbetar näringsliv, offentlig förvaltning samt högskolor och universitet i 

syfte att utveckla produkter baserade på mikrovågsteknologi. Man har även startat en riskka- 

53

pitalfunktion för branschen. Man har försökt hitta samverkansformer med andra klusterinitiativ 

som systerorganisationen Telematics Valley. Det har även funnits ett informellt samarbete 

med Centre of Visualization. 

Telematics Valley är en medlemsorganisation för aktörer inom fordonsrelaterad telematik och 

en plattform för global marknadsföring av Västsverige som världsledande kompetenscenter 

för telematik som mer i begränsad omfattning bedriver gemensamma utvecklingsinsater. 

Den svenska fordonsindustrin har sin tyngdpunkt i Västra Götaland och det finns ett antal 

klusterinitiativ som på olika sätt syftar till att utveckla och stärka denna bransch. Automotive 

Sweden är en organisation som syftar till att sprida kunskap om och marknadsföra fordonsbranschen 

i Västsverige samt att stimulera samarbeten mellan offentliga aktörer, industrin och 

akademin, både nationellt och internationellt. Networking Companies är ett företagsnätverk 

bestående framför allt av leverantörer till teknik-, fordons- och transportindustrin. Nätverket 

har som syfte att erbjuda större helhetslösningar mot marknaden, spjutspetskompetenser inom 

traditionella och nya områden samt att skapa större affärsbaserad samverkan. 

Köksriket är ett pilotinitiativ och samlar företag i olika branscher – allt från köksinredning och 

vitvaror till livsmedel och hotell – som alla har kök som minsta gemensamma nämnare. De 

medverkande företagen samarbetar inom produkt- och tjänsteutveckling, omvärldsbevakning, 

marknadsföring samt kompetensutveckling. Intervjupersonen upplever att det finns för många 

konstellationer som rycker i företagen. ”Det gäller att ens idé är unik och att det kan ge resultat, 

vilket kan vara svårt eftersom det finns så många som drar i samma företag.” 

Inom styrkeområdet trä finns bland annat Tränätverk1 vars syfte är att verka för ökad samverkan 

mellan näringsliv, akademi, institut, lokala nätverk och centra samt samhället i övrigt 

som arbetar med den trärelaterade industrin. Ett annat initiativ är IUC Trä i Tibro som arbetar 

med att stödja företag i framförallt Västra Götaland att utvecklas och ta vara på dagens och 

morgondagens affärsmöjligheter. Träklustret är inte samlat geografiskt utan det finns en nod i 

Skaraborg och en i Fyrbodal. 

Forsknings- och affärsdrivna klusterinitiativ och nätverk 

Till sist finns det ett antal klusterinitiativ som både har en marknadsanknytning och en forskningsinriktning. 

Dessa är Petronätverket, Food and Health Concept Centre och Centre of 

Visualization. 

Petronätverket är ett samarbete mellan bland annat petrokemiföretagen i Stenungssund, Business 

Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola och Västra Götalandsregionen, och syftet 

är att stärka utvecklingen av det västsvenska petrokemiklustret. Utvecklingen av ett ”polymertekniskt 

centrum” är en insats som prioriterats av nätverket, i syfte att stärka petrokemiindustrins 

konkurrenskraft. Det har resulterat i etablerandet av kompetenscentrat PLUS vid 

Chalmers. Det övergripande syftet med PLUS är att generera tillväxt under temat ”plast för ett 

uthålligt samhälle”. Detta sker genom ett nära samarbete mellan Chalmers, SP, Borealis, Hydro 

Polymer, Business Region Göteborg samt Västra Götalandsregionen, bl a genom forskningsprogram 

samt insatser för små- och medelstora företag. 

Food and Health Concept Centre är ett forum för ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Göteborgs 

universitet, högskolorna i Västra Götaland, institut, näringslivet och offentliga aktörer 

i Västra Götaland. Syftet är att utveckla och stärka livsmedelsnäringen genom forskning där 

54

fokus är konsument och hälsa. Den ideella föreningen Livsmedel i Väst är en av parterna bakom 

etableringen av centret. 

Centre of Visualization är en satsning som initierats i samarbete mellan näringsliv, akademi 

och offentlig sektor där Business Region Göteborg står som huvudman. Satsningen äger rum 

på Lindholmen och innefattar både spetsforskning och utbildning inom området. Förutom att 

fördjupa och utveckla användningen av visualisering i branscher där teknologin redan brukas 

har man även som mål att väcka intresset inom branscher som idag inte gör det i någon högre 

utsträckning. Under 2007 utsågs centret till en nationell mötesplats för visualisering av KKstiftelsen. 

Internationell nätverkssamverkan 

Jämte kluster- och nätverksinitiativen ovan finns även andra nätverksatsningar med internationell 

inriktning baserat på Triple Helix-samverkan. Två internationella samarbeten inom 

biomedicin är Scanbalt och MedCoast Scandinvaia. ScanBalt är ett nätverk av nätverk där 

syftet är att stödja utvecklingen av ScanBalt-regionen och göra denna globalt konkurrenskraftig 

som metaregion inom bioteknik. MedCoast Scandinavia är en svensk-norsk nätverksorganisation 

som syftar till att stärka och utveckla biomedicinområdet i Oslo- och Göteborgsregionen. 

Organisationen agerar som en katalysator för samarbete mellan akademi, industri och 

den offentliga sektorn och stödjer entreprenörskap och kommersialisering av innovativa idéer. 

Det samarbetsavtal som slöts i april 2006 mellan Västra Götalandsregionen och delstaten 

North Carolinas utvecklingskontor (Department of Commerce), möjliggör samarbeten mellan 

prioriterade kluster i de båda regionerna. Samarbetet syftar bland annat till att stimulera affärsutveckling 

och handel mellan företag inom gemensamt prioriterade branscher och till att 

utveckla samverkan mellan högskolor och universitet. Regenerativ medicin, odontologi, trä 

samt smarta textilier är områden där det nu pågår ett aktivt samarbete. 

Stödstruktur för kluster och sektoriell samverkan 

Samverkansplattformar 

De teknikparker som finns i Västra Götaland har utvecklats till viktiga miljöer eller så kallade 

samverkansplattformar för företagsnära forskning, utveckling och demonstration. Där samarbetar 

akademi, institut, företag och samhällsaktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden. 

I Göteborg finns Lindholmen med inriktning på fordonselektronik, säkerhet, logistik 

och media samt Sahlgrenska med fokus på biomedicin och hälsa. I Borås, Sjuhärad, är Espira 

en plattform för samarbeten inom till exempel smarta textilier. Innovatum i Trollhättan, Fyrbodal 

är bland annat inriktad mot produktionsteknik, miljö- och energiteknik samt audiovisuell 

teknik, och Gothia Science Park i Skövde, Skaraborg, virtuella system och informationsteknologi. 

Plattformarna fungerar som tillväxtmiljöer med både inkubatorer för nya företag 

och projektarenor för större forskningsprojekt inom spetsområden. Förutom inkubatorerna 

som finns inom de fem plattformarna finns ytterligare sju stycken; CIEL inkubator i Lidköping, 

Liveum i Skara, Brewhouse Innovation, GU Holding, Katapult of Sweden och Framtidens 

företag i Göteborg. Stenebyskolan i Dals Långed erbjuder en förinkubator för skolans 

studenter och personal, men även för yrkesverksamma inom skolans närområde. 

Projektarenor finns inom tre av plattformarna: Lindholmen, Innovatum och Gothia Science 

Park. De beskriver sin verksamhet med ord som ”mäklare”, ”möjliggörare”, ”spindeln i nätet” 

och ”katalysator”. Kärnan i verksamheterna är således att fungera som den aktör som får till 

stånd samverkan mellan akademi och näringsliv, genom att exempelvis erbjuda en fysisk plats 

där samverkansprojekt kan äga rum och dela med sig av sina nätverk. Åtminstone Innovatum 

projektarena och Open Arena Lindholmen säger sig vända sig till en målgrupp som inte bara 

55

verkar inom regionens gränser. Innovatum projektarena är inte knuten till någon särskild högskola 

utan samverkan förekommer i antal projekt med universitet och högskolor runt om i 

landet. Intervjupersonen från Lindholmen menar att de mer och mer vill bli betraktade som en 

nationell resurs och att de välkomnar företag som inte befinner sig på Lindholmen. 

Plattformarna öppnar möjligheten för ökad rörlighet mellan de olika intressenterna, tvärdisciplinära 

samarbeten och effektiv ”samproduktion” av ny kunskap. De stärker även förutsättningar 

för specialisering och möjligheten att utveckla så kallade ”centers of excellence”, vilket 

är avgörande för konkurrenskraften hos globalt verksamma företag. Plattformarna bidrar 

till att attrahera forskningsresurser och kompetens, samt hävda regionala och nationella intressen 

i europeiska och internationella samarbeten. På detta sätt är ett antal klusterinitiativ en del 

av plattformarna. 

Kompetenscentra 

Kompetenscentra som stödjer utvecklingen av konkurrenskraftiga kluster har ofta sin bas 

inom universitet och högskola eller institut och arbetar i nära samverkan med företag. I Västra 

Götaland finns ett antal sådana centra, till exempel Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS) vid 

Chalmers tekniska högskola, Biomatcell, som bedriver forskning kring biomaterial och cellterapi 

vid Göteborgs universitet samt MIVAC, ett forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet 

och vacciner. Waste Refinery är ett nationellt kompetenscentrum inrättat vid Sveriges 

Tekniska Forskningsinstitut (SP) och arbetar för att utveckla en resurssnål, säker och miljövänlig 

avfallshantering. Inom det marina området har Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs 

universitet tillsammans med Sveriges Redareförening startat sjöfartscentrat Lighthouse. 

Lighthouse är en satsning på forskning och kompetens som syftar att göra sjöfarten effektivare, 

säkrare och mer miljövänlig samt att säkerställa konkurrenskraften hos svensk sjöfart, där 

Vinnova och Västra Götalandsregionen även medverkar som medfinansiärer. 

Forskning och utveckling 

Sedan 2006 gör Västra Götalandsregionen mer offensiva insatser på forskning och utveckling. 

Ett viktigt underlag för satsningen är rapporten ”FoU för tillväxt i Västra Götaland” som tagits 

fram i samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut i regionen. Det övergripande 

målet för Västra Götalandsregionens insatser är att bidra till ett internationellt konkurrenskraftig 

forskningssystem som främjar utvecklingen av företag, akademi och samhälle i 

Västra Götaland. Fokus ligger på regionala styrkeområden såsom hälsa, fordon/transporter 

och energi/miljö. Ett ökat västsvenskt deltagande i nationella och europeiska forskningsprogram 

är en viktig strategi för att nå det målet. Av speciell betydelse för FoU-insatserna är 

Västra Götalandsregionens satsning på innovativ hälso- sjukvård, där forskningssystemet 

kring Sahlgrenska är centralt. Ett speciellt program har tagits fram med åtgärder som uppmuntrar 

utveckling av innovationer samt FoU-samarbeten mellan forskning, vård och företag. 

Satsningar på fordonsforskningsprogram inom bl a fordonselektronik och produktionsteknik 

är andra viktiga forskningssatsningar där Västra Götalandregionen samarbetar med Vinnova, 

Nutek, Business Region Göteborg samt fordonsindustrin. 

56

5 Innovationsstödsystemets funktionalitet 

Föregående kapitel beskriver innovationsstödsystemet i Västra Götaland för regionen som 

helhet och på delregional nivå samt sektoriellt, för de klusterområden som är prioriterade i 

regionens tillväxtprogram. Nedan kommenteras och värderas funktionaliteten i regionens innovationsstödsystem 

med fokus på kritiska faktorer. Med kritiska faktorer avses hinder eller 

nödvändiga förutsättningar för systemets sätt att fungera. Analysen baseras på de intervjuer 

och fokusgrupper som genomförts med aktörerna i innovationsstödsystemet och innovatörer 

och entreprenörer i regionen. På så vis ska redovisningen av innovationsstödsystemets funktionalitet 

ses som en avvägning mellan å ena sidan det utbud av stöd och tjänster som finns för 

innovatörer och entreprenörer i Västra Götalandsregionen och å andra sidan den efterfrågan 

på stöd och tjänster som innovatörer och entreprenörer (nyttjarna) givit uttryck för. 

Nyttjarnas 

Efterfrågan 

Aktörernas 

Utbud 

Innovationsstödsystemets 

Funktionalitet 

Figur 37. Innovationsstödsystemets funktionalitet utifrån en avvägning mellan nyttjarnas efterfrågan och aktörernas 

utbud 

Även skriftligt underlagsmaterial utgör underlag för granskningen. I analysen har även erfarenheter 

från granskning av innovationsstödsystemet i andra regioner utgjort underlag. 28 

Överblickbarhet 

Ett svåröverblickbart system 

Även om många intervjupersoner menar att det finns ett bra utbud av stöd, i synnerhet i utveckla/startafasen, 

tar ett flertal av dem upp överblickbarhet som något som kan förbättras. De 

sätter sig in i stödmottagarens situation och menar att man inte ”ser skogen för alla träd” och 

att det behövs ”en dörr in”. En intervjuperson bedömer situationen så här: ”Vår uppfattning är 

att det finns ett alltför splittrat och utbudsorienterat system. […] Företagarna känner sig vilsna 

och tycker att det är en väldig soppa.” Som stödmottagare saknar man en tydlighet i systemet. 

Man behöver kunskap om vem som gör vad i systemet och till vem man ska vända sig i olika 

frågor. Både i fokusgrupperna och i intervjuerna återkommer flera till behovet av ett slags 

mötesplats där man kan utbyta idéer och erfarenheter, och samtidigt få tillgång till ett nätverk 

med företag i liknande situation och möjliga stödaktörer. 

Bristande samordning 

Många framhåller samverkan som god, exempelvis beskriver en stödaktör den med följande 

ord: ”[…] vi har en förståelse för varandras olika incitament och behov, det gör att det fungerar 

symbiotiskt och inte tärande för någon”. Samtidigt är samverkan något som de flesta menar 

kan utvecklas ytterligare. En bättre samordning skulle bidra till ökad tydlighet för stödmottagarna 

och en effektivisering av systemet. Några pekar på behovet av en paraplyorgani- 

28 Se exempelvis ”Ett entreprenörskap utan gränser. En analys av utbud och efterfrågan i Stockholms län”, s. 67f. 

57

sation och central marknadsföring för att hitta formerna för en regional struktur. Länkarna 

mellan de olika aktörerna skulle behöva stärkas. Någon efterlyser en aktör som ”organiserar 

och kommunicerar nätverket, lyfter fram förebilder, tar ansvaret” och menar att det offentliga 

skulle kunna ta på sig en sådan samordnande roll. En annan intervjuperson ser svårigheten 

med en tydligare samordning eftersom ”alla parter är mer eller mindre jämlika”. Ytterligare 

någon påpekar att samtidigt som ambitionen finns att samverka vill alla ”vara första instans 

och plocka russinen ur kakan”. En annan aspekt är att de organisationer som är fristående har 

lättare att gå in i samarbeten, till skillnad från exempelvis universitetet som visserligen är 

samarbetsvilligt men som har sina regler, menar någon. 

Ett flertal nämner teknikparkernas interna förmåga till samarbete, och någon framhåller dessutom 

att man nu är framme vid nästa steg, nämligen ett samarbete mellan teknikparkerna 

kring ett visst tema. ”Det handlar inte om samarbete mellan stödstrukturer utan mellan företagsnätverk.” 

Styrka med ett brett utbud av aktörer… 

Några intervjupersoner menar att det är en styrka med en mångfald av aktörer. Det ger upphov 

till konkurrens och stimulans, och ger stödmottagarna en valfrihet och möjlighet till alternativa 

vägar in i systemet. Samtidigt menar någon att: ”Systemet är nästan överdrivet strömlinjeformat. 

Alla ser varandra och anpassar sin verksamhet efter det. Det finns bara en väg 

genom systemet. Om man har blivit nekad av en inkubator, så blir man lätt nekad även på 

andra ställen.” Några påtalar möjligheten med mer nischade verksamheter för att kunna erbjuda 

ett mer branschanpassat stöd, men också att det krävs en tillräckligt stor kritisk massa för 

att det ska vara lyckosamt. 

… men roll- och arbetsfördelningen kan bli otydlig 

Med ett rikligt utbud av aktörer skapas överlappningar, vilket kan leda till en uppfattning att 

alla gör samma sak. Det framhålls att det är viktigt att aktörerna har raka och renodlade roller. 

”Man kan inte hålla på med allt för att vara trovärdig.” Även om varje aktör nödvändigtvis 

inte behöver kunna allt själv, bör man kunna ”liera sig med kompletterande aktörer” för att få 

ett system som erbjuder ett fullvärdigt stöd i alla faser. Med många likartade stödaktörer finns 

också risk för konkurrens mellan olika stödjande aktörer, vilket någon menar inte borde få 

finnas, och att aktören mer ser till sina egna intressen än till stödmottagarens. En konsekvens 

av detta torde vara att viljan till samarbete och att slussa stödmottagare vidare minskar. Någon 

anser tvärtom att den klara rollfördelningen stödaktörer emellan gör att det inte föreligger 

någon risk för konkurrens. Några ställer sig frågan om inte resurser silas ut på för många aktörer 

och om alla aktörer därmed verkligen är nödvändiga. 

Stöd i utvecklings- och tillväxtfas 

Stöd efter inledande finansiering 

Avsaknad av stöd när man har passerat uppstartandefasen är en återkommande synpunkt från 

både intervjuerna och fokusgrupperna. Flera upplever att det finns ett glapp i finansieringen 

mellan den tidiga finansieringen och när företagen är så pass stora att riskkapital kan bli aktuellt. 

De här små och medelstora företagen varken lockar riskkapitalister eller har behov av så 

stora summor. Några ser dessutom en brist på både riskkapital och affärsänglar i regionen. 

Om man ser till nyföretagande framförs synpunkten att det saknas stöd för att hjälpa aktörerna 

hela vägen ut på marknaden. Finansiering för att utveckla en produkt eller tjänst finns, men 

58

sedan krävs det en aktiv försäljningsfas för att få ut produkten eller tjänsten på marknaden 

eller sälja in den till ett befintligt företag. Någon menar att det är många som talar om patentnödvändighet 

i startfasen, men att det egentligen inte handlar om patentering, utan om att sälja. 

Hon efterlyser ”mer fokus på marknad och mindre på patent” och som följd av det mer 

stöd till marknadsetablering. 

Stöd även till befintliga företag 

Några menar att det är för mycket fokus på nyföretagande och att det finns skäl att se över 

stödet till befintliga företags utveckling. Det saknas stöd till innovationer inom företag och till 

avknoppningar, där ett sätt skulle kunna vara att utifrån företagets specifika behov ”bli bättre 

uppkopplad till högskola och få stöd av forskare”. Ett annat sätt skulle kunna vara att se över 

kriterierna vid offentlig upphandling, menar någon, och fortsätter att ”man väljer inte små 

företag vid offentlig upphandling, tvärtom väljer man stora trygga leverantörer”. Bättre information 

om offentlig upphandling är också något som efterfrågas av ett antal företagare i 

fokusgrupperna. Flera i fokusgrupperna vittnar om svårigheterna att få finansiellt stöd i tillväxtfas 

och menar att det är av stor betydelse för regionens tillväxt att det satsas även på befintliga 

företag. ”Tillväxtföretag driver den här regionen framåt, det måste vi satsa på”, som 

någon uttrycker det. Samtidigt är det flera av innovatörerna och entreprenörerna som inte vill 

att finansiärer ska bli delägare. ”Jag har bestämt att de får ingen insyn i bolaget, de får inte gå 

in och styra.” 

En önskan från flera företagare är också ett slags mentor med branscherfarenhet som kan följa 

företagen under en längre tid och bidra med sin kunskap. ”Jag vill prata med människor som 

har suttit i samma situation som jag, men som har löst det”, säger en företagare om sitt behov 

av en kunnig mentor. 

En fråga som kommer upp i intervjuerna är i vilken utsträckning det bör finnas offentligt stöd 

till växande företag som till exempel vill komma ut på nya marknader. Det upplevs som en 

svår fråga politiskt om man kan gå in med offentliga medel i en konkurrenssituation. ”I fas tre 

borde de (företagen) stå på egna ben, och det gör att det inte finns samma utbud av offentligt 

finansierande aktörer. Jag vet inte om det bör vara fler aktörer.” I en av fokusgrupperna framkommer 

synpunkten att det idag finns affärsänglar att tillgå i tillväxtfasen, men att de försvinner 

när konjunkturen viker, vilket gör det befogat att fundera på hur de ska kunna ersättas. 

”Här ligger den stora risken för att vårt system som fungera väl kan misslyckas.” 

Kontinuitet och uppföljning 

Flera aktörer och fokusgruppsdeltagare med varierande bakgrund både branschmässigt och 

geografisk påpekar att kontinuiteten i stödarbetet med innovationer behöver stärkas. Åtgärder 

bör här ta sin utgångspunkt i att man minskar andelen av verksamheten som bedrivs i projektform, 

och försöker omfördela resurser till mer långsiktiga handlingsprogram. Sådana ambitioner 

har förvisso kommit fram ibland annat Västra Götalandsregionens arbete med Industriell 

dynamik, och man bör fortsätta på den inslagna vägen. Även satsningar som Idé-net och utvecklingen 

av samverkansplattformar i regionen kan ses som strategiska satsningar i den riktningen. 

Anledningarna till att man bör öka kontinuiteten i verksamheten är flera. En aspekt, som flera 

av intervjupersonerna tar upp, är att den tid för ”inkörning” som varje projekt kräver kumuleras 

med antalet, och blir längre än den tid det skulle ta att starta upp färre, långsiktigare aktiviteter. 

Det innebär i realiteten att man för samma resurser får mindre fungerande verksamhet 

59

med ett ökande antal projekt. Enligt samma logik innebär uppstyckningen av verksamheten i 

projekt att mer tid läggs på projektansökningar, tid som kunnat ägnas åt den operativa verksamheten. 

Ett av flera liknande uttalanden är således att ”Vi lägger stor tid på att finansiera 

oss själva. Det är en klar problemställning vi har”. 

Att sköta finansiering på längre sikt är också en förutsättning för att de som deltar i projektet 

ska våga satsa fullt ut på verksamheten. Det gäller inte minst satsningar på verksamheter som 

kräver tid för att ge full utdelning, som satsningar på lokaler och utrustning för inkubatorer. 

Som en aktör uttrycker det: ”Infrastruktur – där skulle vi behöva någon form av regional stöd 

så att vi vet att vi vågar satsa. Det är osäkert från flera perspektiv”. 

Kanske borde man fundera på balansen mellan de resurser som satsas på etablerade verksamheter 

och på projekt. För visso behövs projektformen för att exempelvis pröva nya arbetsformer 

i pilotprojekt, men att sköta löpande verksamhet i projektform är troligen mindre ändamålsenligt. 

En aktör lyfter i enlighet med detta fram att ”Problemet med verksamheten är att 

man ständigt ska söka nya pengar och kommer med nya projekt för att få pengar. Det är dumt, 

för vi är inget projekt. Det vore bra om det istället var en viss summa stadigt avsatt för vår 

verksamhet. Vi gör saker som funkar bra, och vi kan inte hitta på nytt bara för att det ska vara 

projekt. Det krävs kontinuitet och möjlighet att använda beprövade metoder.” 

Kontinuitet är viktigt inte bara i satsningarna på de olika aktörerna, utan även i finansieringen 

av mottagare. Inte minst gäller detta för innovationer med långa ledtider. Som en akademinära 

aktör lyfter fram är det ”Viktigt med ett längre perspektiv vad gäller riskkapitalet. Det räcker 

inte med sju år, man bygger inte ett företag på så kort tid”. Här riskerar man annars att innovationer 

som haft god chans att ”lyfta” kvävs i sin linda, varvid även de resurser som satsats i 

uppstartningsprocessen går förlorade. Det här är ett problem för vilket det är svårt att ge regionen 

säkra rekommendationer. För det handlar också om hur långt det offentliga uppdraget 

egentligen sträcker sig. Hur långt ska offentliga aktörer vara med och finansiera innan satsningarna 

går från att vara i allmänhetens intresse, till att bli företagarens särintresse? 

Som diskuteras i det följande är kontinuitet också viktigt för att lyckas med uppföljning och 

skapa lärande organisationer i innovationssystemet. 

Kvalitetssäkring genom uppföljning 

Att göra kontinuerliga uppföljningar är ett sätt att kvalitetssäkra stödsystemet. Det handlar 

dels om uppföljningar på makronivå för att se på stödsystemets funktion och måluppfyllelse, 

dels att stödmottagarna som en del av stödet måste göra uppföljningar av sin verksamhet. 

”Rapporter, sammanställningar, utvärderingar etcetera som påvisar resultat!”, som en fokusgruppdeltagare 

uttrycker det. Dock ska man vara försiktig med tidsperspektivet och indikatorer. 

Många verksamheter, som till exempel rör attitydpåverkan, låter sig inte så lätt fångas upp 

i indikatorer som mäter resultat på kort sikt. Som alltid när det gäller utvärderingar är det också 

svårt att peka på orsak och verkan av en insats. ”Om vi gör ett projekt ihop med ett företag 

är det svårt att veta vika tillväxteffekter det har haft innan det har gått ett tag. Det är sällan en 

isolerad åtgärd, svårt att veta vad som orsakar vad, hur stor effekt just det projektet har haft.” 

En kritisk faktor vad gäller en gemensam statistisk uppföljning för hela regionen är att alla 

aktörer i den mån det är möjligt måste beakta samma jämförbara kriterier och indikatorer. Det 

framkommer i några intervjuer att det saknas ett enhetligt system för uppföljning. 

60

Stöd till fler branscher 

Både aktörer och företagare påpekar ofta att innovationsstödsystemet borde ha en bredare 

ansats och i praktiken vända sig mot fler branscher än i dag. Som en aktör säger ” känns [det] 

som att fokus varit på tekniska innovationer för att man ska få stöd. Bredden saknas. Har man 

en mer vanlig affärsidé så är det svårt att få stöd.”, en annan menar att ”det haltar när det gäller 

tjänstesidan. Har man idé med en teknisk höjd finns det många instanser. [Det finns] inte 

alls samma stöd för tjänstesektor”. 

Det finns åtminstone två tungt vägande argument för att ta dessa uttalanden på allvar. Den ena 

är frågan om jämställdhet och mångfald. De branscher, främst tekniska, som främst gynnas i 

det rådande systemet har en stark övervikt av män med svensk bakgrund. Inom tjänstesektorn 

är andelen kvinnor och invandrare större. Skulle man öka andelen satsningar på tjänstesektorn 

skulle därför offentliga medel gynna olika samhällsgrupper mer jämlikt. Detta argument framförs 

av både aktörer och företagare, och kommer till uttryck i uttalanden som: ” Var är pengarna 

till kvinnor och invandrare som satsar på tjänsteföretag?” och att det är ”fler kvinnor som 

startar inom tjänstesektor och de kommer lite bort i den här massan”. 

Det andra skälet är att tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i dagens svenska ekonomi, 

och en satsning på dessa skulle således kunna ligga i enlighet med Västra Götalandsregionens 

målsättningar om att stöda företagsamhet med stark tillväxtpotential. 

Men det framkommer även argument mot en breddning av stödet mot tjänstesektorn, även om 

det rör sig om klart färre uttalanden. Även här finns i huvudsak två argument, och det ena 

sammanfattas i följande uttalande: ”Det är när det är långt mellan idé och marknad som offentligt 

stöd behövs – det är det mest när det rör sig om tekniska lösningar. Det är sällan så 

långa ledtider i tjänstesektorn. Så behovet av offentligt stöd i tjänstesektorn är inte lika stort.” 

Det andra argumentet ställer förespråkarnas tillväxtargument på huvudet, och påpekar att eftersom 

tjänstesektorn redan, och med egna krafter, är stadd i stark tillväxt, är det inte motiverat 

att ytterligare stödja den med allmänna medel. Samma aktör som ovan uttrycker således att 

”Tjänstesektorn kommer nog dessutom växa ändå”. 

Utan att ta ställning i frågan om stödet till tjänstesektorn bör utökas eller inte, kan man här 

komma med en rekommendation som rör ett ökat klargörande av och en ökad kommunikation 

av offentliga aktörers prioriteringar. Det är uppenbart att både aktörer och företagare inte anser 

att dagens fördelning av stödresurser mellan olika branscher är optimal. Avser de beslutsfattare 

som avgör fördelningen av resurserna att fortsätta med samma resursfördelning som 

tidigare, bör man därför bli bättre på att inför aktörer och målgrupper förklara varför. 

Attityd till och kunskap om entreprenörskap 

Ett flertal aktörer och företagare lyfter fram att attityder till och kunskap om entreprenörskap 

– hos såväl allmänheten som hos offentliga aktörer – är en viktig faktor för att stödet till innovatörer 

och entreprenörer ska bli framgångsrikt. 

En viktig del av detta arbete bör bedrivas i utbildningsväsendet. Här lyfter flera aktörer fram 

att det inte görs tillräckligt i dagens skola. En aktör menar att ”Den vanliga svenska grundskolan 

måste stötta entreprenörskap bättre än vad som görs nu”. Flera menar att dagens skola 

för ensidigt utbildar ungdomarna till för ett arbetsliv som anställd. Således uttrycker en aktör 

att ”man blir utbildad till att bli arbetstagare i stor utsträckning”, och en annan att ”Skolan 

61

måste lämna ifrån sig individer som står mer på egna ben. […] Skolan skapar passiva individer.” 

Andra påpekar vikten av att entreprenörskap tas upp även i högre utbildning. Beslutsfattare 

borde få upp ögonen för att ”att en hög andel [människor] passerar högskolorna. Det måste 

finnas en högre medvetenhet om vad högskolorna kan uträtta vad gäller att väcka intresse för 

entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Det finns en otydlighet i vårt uppdrag vad 

gäller den här typen av frågor.” På liknande vis menar en annan att ”i högskolans värld är det 

delvis en främmande fågel, det är många lärare som inte förstår vad det har med deras ämne 

att göra. Personalresursen för oss som jobbar med detta är väl liten.” I sammanhanget bör det 

nämnas att entreprenörsskolor drivs av flertalet av regionens högskolor. Flera av de fokusgruppsdeltagare 

som genomgått dessa utbildningar vittnar också om den positiva effekt det 

haft på deras egen entreprenörsverksamhet. Men utvecklingsbehovet rör snarare att det entreprenöriella 

tänkandet (eller tasigförsamhet) bör genomsyra hela utbildningssystemet, och inte 

bara särskilda utbildningsinsatser. 

När man talar om attitydförändring inom utbildningen som en kritisk faktor, så är det främst 

dess betydelse för tillkomsten av framtidens entreprenörer som betonas. Men frågan om attityder 

handlar också om att skapa en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer och 

innovatörer. Många innovatörer, inte minst de akademinära, är beroende av att låna eller hyra 

utrustning från offentligt finansierade verksamheter, exempelvis apparatur vid akademiska 

sjukhus. För sjukhuset kan det röra sig om relativt små resurser, men som för den enskilde 

innovatören kan vara avgörande för att komma vidare i arbetet. I dessa fall är det därför viktigt 

att det hos de offentliga aktörerna finns en acceptans och förståelse för innovatörens behov. 

Här kunde Västra Götalandsregionen hjälpa till med politiska signaler, att som en fokusgruppsdeltagare 

säger, sända ”ett politiskt budskap till personalen att det är OK att driva företag.” 

Kompetens hos rådgivare 

En synpunkt som är vanlig både bland aktörerna och bland fokusgruppsdeltagarna är vikten 

av att rådgivare och andra stödfunktioner har adekvat kompetens. Flera lyfter också fram att 

detta är ett viktigt utvecklingsbehov. Kompetensen hos rådgivarna får anses som en viktig 

kritisk faktor för stödsystemet och dess effektivitet, då denna är avgörande för systemets förmåga 

att möta innovatörer och entreprenörer (potentiella och etablerade) med individanpassat 

stöd med kunskap om individens specifika önskemål och förutsättningar. 

Främst är det affärskompetens och erfarenhet av arbete med marknad som så väl aktörer som 

fokusgruppsdeltagare efterfrågar. Frågan är aktuell i hela innovationsstödsystemet, men särskilt 

uttalat i det akademinära systemet. Som en aktör säger: ”det är för få som jobbar i detta 

stödsystem som verkligen har varit ute som företagare, det är mycket akademiker och tjänstemän. 

Detta ser man tydliga effekter av. Enkelt uttryckt är vissa personer för fasta i modeller 

och planer istället för att gå ut på marknaden och försöka skapa värde. Affärsmannaerfarenheten 

är svagt utvecklad.”. En annan påpekar på liknande vis att högskolan/universitetet har 

”expertis i hur man ska använda en produkt, det kan vi erbjuda innovatörer. Vad vi inte kan 

erbjuda är vad som krävs för att marknaden ska vara intresserad”. En fokusgruppdeltagare 

lyfter likaledes fram man att verkar inom ”en marknad som är väl definierad och som funkar 

ganska bra. Man vet vad man tjänar och vad det kostar i de olika faserna. Men den kunskapen 

finns inte hos rådgivarna”. Att öka stödsystemets tillgång till affärs- och marknadskompetens 

är således viktigt för att stödmottagares övergång från företagsutvecklande till marknadseta- 

62

lering – det vill säga mellan fas två och tre i undersökningens analysmodell – ska underlättas. 

Det bör betonas att det är främst i fråga om stöd i tillväxtfasen som frågan om rådgivarnas 

kompetens särskilt lyfts fram. 

Tillgången till affärserfarenhet handlar inte bara om tillgång på ren information, utan även 

förmågan för stödaktören att leva sig in i mottagarens situation och behov. En aktör uttrycker 

om den egna verksamheten att stödverksamheten ofta bedrivs av ”människor som aldrig har 

haft företag själva, man förstår inte hur det är att ha en kniv på strupen, det är en brist.”. Inte 

minst handlar inlevelseförmågan om förmågan att överföra det som brukar benämnas ”tyst 

kunskap”, det vill säga erfarenhetsbaserad och kontextspecifik, men inte kodifierad, kunskap. 

Att göra affärer inom ett specifikt område kräver kunskaper om de normer och beteenden som 

präglar området – att veta hur en ”slipsten ska dras” – och den kunskapen kan bara förvärvas 

genom deltagande i den aktuella affärsmiljön. 

För att kunskapen ska vara adekvat, måste den också vara uppdaterad. Kunskap om marknader 

– inte minst vad gäller innovationer – blir snabbt inaktuell, och därför bör det framstå som 

önskvärt att rådgivaren aldrig helt lämnar den affärsrelaterade verksamheten. Således bör man 

motverka den tendens som en aktör lyfter fram, att ”Det börjar nästan bli en karriär i sig att 

jobba inom detta.” 

Att tillgodose behovet av adekvat kompetens innebär också att man måste hantera en inbyggd 

motsättning mellan bredd och spets i utbudet av kompetens. För att uttrycka det annorlunda 

innebär levande affärskompetens tillika att kompetensen är smal och branschspecifik. Ska 

flera olika branscher få adekvat hjälp krävs därför att utbudet av olika specialistkompetenser 

breddas. Som en aktör lyfter fram bör stödsystemet ”bli mer flexibelt eller bredare, så att man 

inte bara är teknikexpert etc utan kan svara på kompetenser på flera områden. Behoven är ofta 

mångfacetterade, medan aktörerna är mer enkelspåriga.” Densamme nämner även en möjlig 

praktisk lösning: ”Varje aktör behöver inte nödvändigtvis kunna allt själv, men kunna liera sig 

med andra kompletterande aktörer”. Vikten av samordning för att anpassa systemet efter individuella 

kompetensbehov framstår som ett viktigt utvecklingsbehov vad gäller innovationsstödsystemet 

i Västra Götaland. Det temat behandlas utförligare i slutkapitlet. 

63

6. Summerande diskussion och rekommendationer 

En samlad bedömning av innovationsstödsystemet i Västra Götaland visar det i många stycken 

är väl utvecklat vad gäller samverkan och strukturering av resurserna för att kunna erbjuda 

ett bra stöd till innovatörer och entreprenörer. Inte minst de satsningar på samverkansplattformar 

och andra noder för samverkan där olika aktörer ingår är viktiga delar i detta. I Västra 

Götaland har man successivt arbetat för att forma mer långsiktigt hållbara arbetsformer, något 

som enligt FBA:s bedömning är av avgörande betydelse för kundnytta och effektivitet i innovationsstödsystemet 

på sikt. Nära nog samtliga aktörer så väl som innovatörer och entreprenörer 

i fokusgrupperna menar att stöd finns att få för den innovatör eller entreprenör som behöver 

detta, och man är i regel nöjda över den hjälp man erhållit. Värt att lyfta fram är även 

att samverkansklimatet mellan aktörerna upplevs som mycket gott. Med detta sagt bör dock 

nämnas att det även finns tydliga utvecklingsbehov. 

I Västra Götalandsregionens RTP programområde Stimulera nyskapande nämns att satsningarna 

på utveckling måste koncentreras till ”våra styrkeområden”. 29 Någon form av specialisering 

är därför nödvändig även vad gäller innovationsstödsystemet. Förutsättningarna skiljer 

sig också åt inom regionen, näringslivsstrukturen varierar mellan regionens olika delar och 

har därmed olika styrkeområden att specialisera sig på. Samtidigt finns alltid en viss diversifiering 

av näringsstrukturen även i delregionerna, och på något vis bör man tillgängliggöra 

hjälp även för dessa. 

En synpunkt som är genomgående hos fokusgrupperna är efterfrågan på mer specialiserad 

kompetens där särskilt aktiv affärskunskap hos rådgivarna efterfrågas. Samtidigt innebär det 

att fler olika specialkompetenser kommer att behövas. Ska man uttrycka det enkelt behövs ett 

brett urval av spetskompetenser. Spetskompetenser som kan kombineras utifrån kundens behov. 

Här finns en potential att förbättra kvaliteten i tjänsterna till innovatörer och entreprenörer 

genom att i större utsträckning samverka och samordna stödverksamheten på regional nivå 

än vad som nu är fallet. I huvudsak finns två strategier att tillgå, vilka kan kombineras i olika 

utsträckning. Dels kan man välja att geografiskt koncentrera de specialiserade branschkunskaperna, 

dels kan man genom någon form av samordningsresurs göra specialistkompetens tillgänglig 

för olika delar av regionen. Bland annat Västra Götalandsregionens satsning på Koncept 

Industriell Dynamik, formandet av de regionala samverkansplattformarna och Idénet i 

Göteborgsregionen är exempel på strävanden i denna senare riktning, som enligt FBA:s bedömning 

är nödvändiga för öka kvaliteten och effektiviteten i innovationsstödsystemet. 

En sak är att beskriva vad som bör göras, men att beskriva hur detta vad ska göras är en annan. 

En modell att gå tillväga är att större offentliga finansiärer, som Västra Götalandsregionen 

och Business Region Göteborg, kartlägger överlappande verksamheter och väljer ut vissa 

av dessa vilka ges ekonomiskt stöd. Det är en top-down modell, som kan verka tilltalande i 

sin synbara enkelhet. Det är emellertid en svårare uppgift än vad man vid första ögonblick kan 

tro. De olika aktörernas fördelning av verksamheter är mycket komplex, och stryper man resurserna 

till en aktör, kan det visa sig att ett viktigt segment av näringslivet står utan stöd. 

29 Det gemensamma Västra Götaland – hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtpro- 

gram för Västra Götaland 2004-2007, s. 13. 

64

En annan modell av mer bottom-up-karaktär kan hämtas från intervjupersonernas egna erfarenheter. 

Flera aktörer säger att ett gott samverkansklimat och mötesplatser för olika aktörer 

över tid har ökat aktörernas kunskaper om varandra och gjort att en tydligare rollfördelning 

utkristalliserats. Ett sätt för större finansiärer att minska överlappet är således att satsa resurser 

på mötesplatser, konkreta och virtuella, för aktörerna i innovationsstödsystemet, där aktörerna 

kan samverka kontinuerligt. Det krävs främst att mötesplatser för aktörer över hela regionen 

skapas, för att förverkliga önskningarna om att eliminera överlapp och därigenom skapa kritisk 

massa och effektivitet i systemet. 

Det som i praktiken sker med utvecklingen av samverkansplattformarna och Idénet är dock en 

utveckling som i hög grad kombinerar ett top down med ett bottom up-perspektiv där VGR 

genom olika initiativ söker skapa systemförutsättningar för samverkan mellan olika aktörer i 

innovationsstödssystemet. 

En relaterad fråga rör den typ av kunskap som företagarna i fokusgrupperna efterfrågar. Det 

man främst anser sig behöva mer av hos aktörerna är uppdaterad branschkunskap. Delvis kan 

detta hanteras med hjälp av den typ av regionala samverkanslösningar som angetts ovan, där 

aktörer som har nära till kluster i en viss bransch kan göras tillgänglig för entreprenörer i alla 

delar av regionen. Men det rör sig också om att i ökad utsträckning involvera aktiva affärsmän/kvinnor 

i stödverksamheten. Förmodligen kan rätt kompetens hos rådgivare och andra 

aktörer bara i begränsad utsträckning skapas genom regelrätt utbildning, eftersom den kompetens 

som efterfrågas i hög grad rör sig om tyst kunskap och kunskap som förändras i samma 

takt som olika affärsområden och branscher förändras och utvecklas. Något som ställer krav 

på stödsystemets förmåga att hålla nätverk med aktiva företagare och affärskonsulter som kan 

bidra till att forma ett utbud av tjänster som innovatören/entreprenören upplever svarar mot 

hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. 

En viktig synpunkt som kommit upp hos både aktörer och fokusgruppsdeltagare är vikten av 

att öka kontinuiteten i arbetet med innovationsstöd. Kontinuitet i verksamheten är en nödvändighet 

både för effektivitet, eftersom alla verksamheter har en viss inkörningstid, och för tillvaratagandet 

av erfarenheter i verksamheten. Vidare är som nämnts kontinuitet i samverkansformer 

viktig för att en tydlig rollfördelning aktörerna emellan ska kunna etableras. Ett positivt 

tecken i är i sammanhanget att flera av de tungt vägande aktörerna visar en medvetenhet 

om behovet av ökad kontinuitet, vilket lovar väl inför framtida satsningar. De större sammanhållna 

satsningar som samverkansplattformarna utgör är ett sätt att säkra kontinuitet och långsiktighet 

i verksamhet som inte är beroende av enskilda individer och aktörer. 

Ett flertal fokusgruppsdeltagare påpekade vikten av att stödet (rådgivning och finansiering) 

fullt ut omfattade fler branscher, förutom produkter i traditionella tillverkande branscher samt 

FoU-baserade produkter även tjänste- och kultursektorn. Inte minst kan detta vara en viktig 

jämställdhets- och mångfaldsfråga, eftersom kvinnor och medborgare med utomnordiskt påbrå 

är bättre företrädda i exempelvis tjänstebranschen. I kartläggningen har även framkommit 

invändningar mot en sådan en vidgning av stödet till fler branscher. Frågan om stödets inriktning 

på olika branscher och sektorer sammanhänger med de prioriteringar som har gjorts i 

arbetet med RTP i regionen. Kartläggningen av innovationsstödsystemet har haft fokus på 

samverkan mellan aktörerna och utbudet av tjänster och inte på vilka branscher och sektorer 

som bör prioriteras. Dock kan konstateras att frågan av branscher och sektorer även får konsekvenser 

för stödsystemet då stöd till innovation och entreprenörskap i tjänste och kultursektorn 

får konsekvenser för vilken typ av kompetens och även vilken typ av tjänster (exempelvis 

för finansiering) som detta ställer krav på. Det nuvarande systemet är i hög grad inrik- 

65

tat mot teknik- och produktionsinriktade näringar. Andra branscher har andra förutsättningar 

och kräver därför en annan kunskap. 

Ett utvecklingsområde som framkommer i kartläggningen rör stödet till företag i tillväxtfas. 

Såväl innovatörer och entreprenörer i fokusgrupperna som aktörerna själva pekar på vikten av 

att innovationsstödssystemet utvecklas vad gäller stödet i tillväxtfasen. Behov och efterfrågan 

rör här tillgången till riskkapital i regionen för företag i tillväxtfas, men även tillgången till 

kunskap och kompetens om hur man faktiskt gör när företag skall växa i omsättning och personal. 

Här kan föreligga en målkonflikt, eftersom det är fråga om i vilken utsträckning offentligt 

finansierade institutioner verkar för allmännytta eller för särintressen ju längre upp i tillväxtprocessen 

man stöder enskilda företag. Dock kan det finnas en rad olika insatser för att 

utveckla stödet till företag i tillväxtfaser till gagn för regionen som helhet. Det kan handla om 

satsningar på att förbättra förutsättningarna för att stärka tillgången till riskkapital i regionen, 

där satsningar på nätverk av affärsänglar kan vara ett sätt. Vidare kan det handla om utvecklade 

satsningar på mentorskap i regionen som är tillgängliga för motiverade företag i regionen. 

Nedan redovisas i punktform FBA:s slutsatser av studien i form av rekommendationer för det 

fortsatta arbetet med att utveckla innovationsstödssystemet i Västra Götaland: 

Ökad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i Västra Götaland 

• Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och 

behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika 

aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen 

• Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa 

av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning 

mellan aktörern. I detta arbete kan Idénet tjäna som lärande exempel. 

• Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar 

kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna 

för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland 

annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i 

Göteborg kan erbjuda 

• Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer 

om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att 

stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds 

• Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering 

med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra 

enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet 

• Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar 

för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och 

serviceverksamheter 

• Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap 

för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av 

idé- och affärsutveckling. 

• Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioenr 

och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd 

• Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare. 

• Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling 

och erfarenhetsutbyte 

• Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen 

66

Bilaga 1 Intervjupersoner 

Fyrbodal 

Allervik, Lars-Eric, Bohus-Dals Uppfinnareförening Heureka 

Ekdahl, Lars, Högskolan Väst 

Haglund, Britt-Marie, Nyföretagarcentrum Väst 

Hallin, Margareta, Innovatum Science Center 

Hansson, Emelie, Drivhuset Högskolan Väst 

Johansson, Jennie, Stenebyskolan 

Johansson, Kjell-Åke, Innovatum teknikpark, projektarena 

Möller, Lisbeth, Fyrbodals kommunalförbund 

Palm, Dan-Erik, Innovatum inkubator 

Schub, Hans, Fyrbodals kommunalförbund 

Wallin, Susanna, Ung företagsamhet Fyrbodal 

Göteborg 

Ahlén, Victoria, Katapult of Sweden 

Andersson, Ingvar, Chalmers Invest 

Andersson, Yngve, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik 

Bartilsson, Sven, Coompanion 

Belfrage, Bengt, Sahlgrenska Science Park 

ben Salem Dynehäll, Mariah, Drivhuset Göteborg 

Blomberg, Lena, Innovationsbron Väst 

Bökmark, Gunilla, Sahlgrenska Science Park 

Carlsten, Johan, Chalmers tekniska högskola 

Carlström, Thomas, Industrifonden Göteborg 

Corneliusson, Maria, Nyföretagarcentrum Halland-Kungsbacka 

Derner, Maria, Företagarna 

Eriksson, Dick, Innovationsbron Väst 

Gillbo, Nina, Almi Företagspartner Väst 

Grennfelt, Peringe, IVL Svenska Miljöinstitutet 

Hejdenberg, Kristina, Brewhouse Innovation 

Hergés, Kristina, Nyföretagarcentrum Göteborg 

Hjert berg, Thomas, Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS), Chalmers tekniska högskola 

Jovanovich, Malin, Framtidens Företag 

Källström, Anders, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 

Larsson, Dan, Imego 

Lekvall, Lotta, Nätverkstan 

Lundqvist, Mats, Chalmers entreprenörsskola 

Nyström, Lena, Göteborgs Uppfinnareförening 

Olausson, Lennart, Business Region Göteborg 

Orbelin, Robert, Handelshögskolans Integrerade Tillväxtcentrum 

Oscarsson, Kjell, Nyföretagarcentrum Mölnycke 

Palmér, Karolina, Ung företagsamhet Göteborg 

Rehnman, Lars, Universeum 

Rhedin, Henric, Chalmers Industriteknik 

Rutgersson, Olle, Chalmers Lighthouse, Chalmers tekniska högskola 

67

Sjöholm, Björn, Connect Väst 

Skoglund, Martin, Scandinavian Financial Management 

Stenberg, Olle, Chalmers Innovation 

Sääf, Alf, Prototypverkstan/Aktiva innovatörer 

Söderlund, Torgny, Exportrådet 

Truvé, Staffan, Truvé & Vasell Innovation 

Wallin, Sara, Almi Företagspartner Väst 

Wallin Peterson, Margareta, Göteborgs universitet 

Wahlberg, Niklas, Lindholmen Science Park 

Peter Wahlberg, Peter, Microwave Road, Lindholmen Science Park 

Westling, Björn, IVF Industriforskning och utveckling 

Österberg, Klementina, Holdingbolaget vid Göteborgs universitet 

Sjuhärad 

Andersson, Hans, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 

Bergquist, Andreas, Nyföretagarcentrum Sjuhärad 

Bresky, Erik, Smart Textiles, Högskolan i Borås 

Essunger, Henrik, Espira inkubator och tillväxtcenter 

Gramh, Ulf, Högskolan i Borås holdingbolag 

Heleander, Johanna, Ung företagsamhet Älvsborg 

Johansson, Leif, Sjuhärads kommunalförbund 

Johansson, Lotta, Navet 

Kindberg, Susanna, Centrum för Miljödriven Företagsutveckling (CMF) 

Linton, Anna, Drivhuset Borås 

Lööf, Staffan, Högskolan i Borås 

Thordmark, Magnus, IUC Sjuhärad 

Yar Hamidi, Daniel, Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign (CEA), HiB 

Skaraborg 

Anderback, Kristina, Skaraborgs kommunalförbund 

Blomquist, Sara, Köksriket 

Bäckman, Paula, Baltazar 

Eriksson, Magnus, Ung företagsamhet Skaraborg 

Eriksson, Patric, Gothia Science Park 

Fabri, Michael, Industrial Development Center West Sweden 

Gustafsson, Inger, Karlsborgs Uppfinnareförening 

Hansson Walldén, Annica, Dalénium 

Holmén, Per, Startblocket, Högskolan i Skövde 

Jonsson, Anders, Gothia Science Park 

Lundgren, Mikael, Götene kommun 

Mogensen, Peder, Nyföretagarcentrum Hjo 

Niklasson, Lars, Högskolan i Skövde 

Tomas Persson, Tomas, Nyföretagarcentrum Götene-Lidköping-Vara 

Öhman, Kjell, Nyföretagarcentrum Skövde 


Granér, Mats, Västra Götalandsregionen 

Mårdsjö, Agneta, Västra Götalandsregionen 

Nilsson, Helena L.,Västra Götalandsregionen 

68

Bilaga 2 Intervjuguide för kartläggning av innovationsstödsystemet 

i Västra Götalandsregionen 

A. Intervjupersonen 

1. Intervjupersonens namn 

2. Organisationens namn 

3. Kontaktuppgifter 

4. Intervjupersonens position i organisationen 

B. Organisationen 

1. Organisationsform 

2. Etableringsår 

3. Budget/omsättning/balansräkning 

4. Finansiering (hur, vem) 

5. Antal anställda/verksamma i organisationen (heltider) 

6. Andel kvinnor/män/personer med utländsk bakgrund 

7. Anställdas bakgrund (utbildning, erfarenheter) 

8. Hemsida 

9. Nod 

10. Kluster (biomedicin och hälsa, fordon, IT, petrokemi, livsmedel, miljödriven utveckling, 

textil, trä, upplevelsenäring) 

C. Inledande frågor 

1. Berätta om er organisation, vad gör ni i stora drag? 

2. I vilken fas i innovationskedjan är ni verksamma, främjande-, utvecklings- eller marknadsfasen? 

3. Vilken är er målgrupp? (män, kvinnor, personer med utländsk bakgrund, bransch, ålder, 

SME, uppfinnare) 

4. I vilken kommun/del av regionen verkar ni? 

D. Främja innovationer och entreprenörskap (fas 1) 

1. Vilka tjänster erbjuder ni för att främja innovationer, entreprenörskap och företagande? Hur 

stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster? 

2. Hur ser ni på utbudet av tjänster och stöd i denna fas? (vad, vem, hur, bra, dåligt, vad behöver 

utvecklas) 

3. Hur arbetar ni för att nå ut till målgruppen? 

4. Hur väl känt är det utbud som rör främjande av innovationer, entreprenörskap och företagande 

generellt? Hur marknadsförs dessa insatser? 

5. Vilka aktörer samverkar ni med i denna fas? 

6. Hur fungerar samverkan generellt i den här fasen? Vilka aktörer är centrala för samverkan? 

E. Rådgivning och stöd vid utveckling av innovationer och affärsidéer (fas 2) 

1. Vilka tjänster erbjuder ni för att stödja utvecklingen av innovationer och affärsidéer? Hur 2. 

stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster? 


utvecklas) 


5. Hur väl känt är det utbud som rör rådgivning och stöd vid utveckling av innovationer och 

affärsidéer generellt? Hur marknadsförs dessa insatser? 

69



F. Marknadsetablering och företagstillväxt (fas 3) 

1. Vilka tjänster erbjuder ni för att stödja marknadsetablering av innovationer och/eller företagstillväxt? 

Hur stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster? 


utvecklas) 


4. Hur väl känt är det utbud som rör stöd vid marknadsetablering och företagstillväxt generellt? 

Hur marknadsförs dessa insatser? 



G. Presentation och resultat/effekter 

1. Finns produktionsstatistik som visar volym av de tjänster som ni tillhandahåller och hur 

många innovatörer, entreprenörer och företagare ni når? Vilka branscher och tjänster rör det? 

Vilka resultat och effekter kan man se av verksamheten i de olika faserna? 

2. Finns uppföljningar som visar på överlevnad av och tillväxt i de innovationer och affärsidéer 

som ni har gett stöd till? 

H. Jämställdhet och mångfald 

1. Finns det någon policy/strategi för arbetet med jämställdhet och mångfald? Hur ser den ut, 

både i och utanför den egna organisationen? 

2. Hur arbetar ni för att nå kvinnor, män och personer med utländsk bakgrund? 

I. Sammanfattande frågor 

1. Vilka är styrkorna och svagheterna i det stöd till innovatörer, entreprenörer och företagare 

som erbjuds idag? (lokalt och regionalt) 

2. Vilka är de kritiska faktorer (hinder och förutsättningar) för att ett sådant här stödsystem till 

innovatörer, entreprenörer och företagare ska fungera? 

3. Vilka utvecklingsbehov finns vad gäller stödet till innovatörer, entreprenörer och företagare? 

Hur skulle det kunna tillgodoses bättre? 

4. Tycker du att det regionala perspektivet är relevant i den här frågan om stöd till innovationer, 

entreprenörskap och företagande? 

5. Ytterligare synpunkter? 

70

Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer 

A. Hur fungerar stödet till entreprenörer och innovatörer idag? 

- Vilket stöd har du erfarenheter av? 

- Hur uppfattar du stödet? 

- Har det påverkat din verksamhet? 

B. Hur kan stödet bidra till att VG blir en starkare tillväxtregion? 

- Saknas någon typ av stöd? 

- Vem har störst behov av stöd? När? 

- Hur kan stödet utvecklas? 

71

Fler exemplar kan beställas från: 


Adress & DistributionsCentrum 

Drottninggatan 1 

Regionens Hus 

542 87 MARIESTAD 

E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se 

Elektronisk kopia finns på 

www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter 

73

Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?