Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Recommendations

Info

för sig inte alltid når upp till den kritiska massa av både resurser och antal stödmottagare för att få maximal kvalitet och effektivitet i vissa verksamheter. Detta aktualiseras ytterligare av de ökande kraven på individualisering av stödverksamheten som entreprenörer och innovatörer ger uttryck för. Därför bör samordningen mellan delregionernas stödsystem utvecklas, så att specialiserad stödkompetens i en delregion kan tillgodogöras innovatörer och entreprenörer i hela regionen. • Stöd i tillväxtfas Studien visar på att innovatörer och entreprenörer upplever ett utvecklingsbehov vad gäller stöd i den fas när deras företag skall växa. Det föreligger ett glapp i stödet mellan den tidiga utvecklingsfasen av företagen och den fas då man förmår att attrahera större finansiella resurser. Här riskerar regionen att tappa företag med tillväxtpotential, om de inte klarar steget vidare i utvecklingen. Här kan finnas en potentiell konflikt mellan det allmänna och det individuella intresset. Detta eftersom det inte är självklart hur långt offentligt finansierade aktörer bör sträcka sin hjälp innan stödet övergår från att ligga i det regionala intresset av ekonomisk tillväxt till ett partikulärt intresse för den enskilde företagaren. Här kan man emellertid föreställa sig arbetssätt som undviker motsättningen. Det kan röra sig om strävanden för att få fler riskfinansiärer att etablera sig i regionen, och att stödja coachning och mentorsverksamhet riktade mot tillväxande företag. • Innovationer i existerande företag En relaterad fråga rör det offentliga stödet för innovationer inom existerande företag. Här restes från både aktörer och fokusgruppdeltagare invändningar mot att en så stor andel resurser satsas på nyföretagande, när innovationer inom existerande företagsstrukturer många gånger har lika stora eller större utsikter att lyckas. Här har Västra Götalandsregionen och andra aktörer tagit krafttag de senaste åren, bland annat genom satsningen på Industriell Dynamik. Men ytterligare utveckling krävs för att fullt ut dra nytta av den potential som finns inom företagen. • Uppföljning och kontinuitet En grundförutsättning för att utveckla innovationsstödsystemet är att man i högre utsträckning och fortlöpande följer upp verksamheten. För att ha möjlighet att avgöra vilka stödinsatser som är verksamma, krävs en enhetlig rapportering och utvärdering av systemets olika delar. Här aktualiseras även frågan om kontinuitet. Skall man överhuvudtaget kunna ta ställning till om en insats fungerar, måste man ge den tid att ge effekt innan det avvecklas. Detta är även en fråga om kostnadseffektivitet. Eftersom ett projekt alltid har en etablerings och en avvecklingsfas, då resurser i relativt lägre grad producerar avsedda värden, är det effektivare att låta verksamheten leda över längre tid. Därför bör finansiärerna av offentlig stödverksamhet – främst Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden och kommunerna – överväga att skapa mer långsiktiga finansieringsformer för aktörerna. • Attityder till entreprenörskap En viktig faktor bakom utvecklingen av innovationer och entreprenörskap är att det finns en positiv attityd och en välutvecklad kunskap om entreprenörskap – både hos allmänheten och hos stödaktörerna. Här bedriver flera aktörer verksamhet inom utbildningsväsendet. Det är ett arbete som tar tid, och det krävs en envetenhet och långsiktighet i satsningarna. Därför krävs en sammanhållen vision och strategi som ger en grund för långsiktighet i arbetet. Utvecklingsbehovet är i det perspektivet att få det entreprenöriella tänkandet att genomsyra hela utbildningsväsendet, och inte begränsas till särskilda utbildningsinsatser. 5
Frågan om attityder handlar även om att bereda en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer och innovatörer. • En fördjupad professionalisering av stödsystemet Ett tydligt utvecklingsbehov rör stödaktörernas kompetens, och då främst affärsrelaterade kompetens. Detta är en synpunkt som finner stöd i uttalanden av både företagare och aktörer själva. Särskilt uttalat är behovet hos de akademinära aktörerna. Eftersom kunskap om marknad och affärer är i hög grad erfarenhetsbaserad, bör rådgivning i dessa avseenden ges av personer med egen erfarenhet från näringslivet och i relevanta branscher. Att tillgodose behovet av rätt kompetens innebär också att man bör överväga att bredda antalet spetskompetenser. Samtidigt bör dessa kompetensresurser göras tillgängliga i hela regionen för att uppnå en tillräcklig volym i verksamheten för att en kritisk massa skall uppstå. Detta sätter ytterligare fingret på behovet av att utveckla samordningen i Västra Götalandsregionens innovationsstödsystem. Okad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i Västra Götaland • Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen • Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning mellan aktörerna. I detta arbete kan Idé-Net tjäna som lärande exempel. • Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i Göteborg kan erbjuda • Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds • Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet • Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och serviceverksamheter • Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av idé- och affärsutveckling. • Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioer och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd • Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare. • Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte • Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen 6
Page 1 and 2: Innovationssystemet i Västra Göta
Page 4 and 5: Förord Västra Götalands utveckli
Page 8 and 9: 1 Inledning Uppdraget Bakgrund och
Page 10 and 11: När kartläggningen av innovations
Page 12 and 13: Konsultteam Kartläggningen har gen
Page 14 and 15: Mentorer/affärscoacher I flera fok
Page 16 and 17: 3 Innovationsstödsystemet i Västr
Page 18 and 19: prenörsutbildningar finns vid Hög
Page 20 and 21: är inom biomedicin och hälsa Biom
Page 22 and 23: cin, fordonsindustri, miljöutveckl
Page 24 and 25: De flesta aktörer påpekar att sam
Page 26 and 27: Göteborg Innovationsstödsystemet
Page 28 and 29: Göteborg - tjänster och stöd NFC
Page 30 and 31: Göteborg - stöd och tjänster Gö
Page 32 and 33: och för det tredje har man en komm
Page 34 and 35: Västsvenska Industri- och Handelsk
Page 36 and 37: Målgrupper i Göteborgsregionens i
Page 38 and 39: Inventeringen av aktörerna i Fyrbo
Page 40 and 41: gram som erbjuder ”co-op” och a
Page 42 and 43: En intervjuperson i Trollhättan me
Page 44 and 45: Borås - tjänster och Borås stöd
Page 46 and 47: Innovation Västra Götaland är et
Page 48 and 49: Skaraborg Innovationsstödsystemet
Page 50 and 51: A - presentation, 13 december 2007
Page 52 and 53: vakning. Köksriket ingår som pilo
Page 54 and 55: Det sektoriella och klusterbaserade
Page 56 and 57:
fokus är konsument och hälsa. Den
Page 58 and 59:
5 Innovationsstödsystemets funktio
Page 60 and 61:
sedan krävs det en aktiv försälj
Page 62 and 63:
Stöd till fler branscher Både akt
Page 64 and 65:
lering - det vill säga mellan fas
Page 66 and 67:
En annan modell av mer bottom-up-ka
Page 68 and 69:
Bilaga 1 Intervjupersoner Fyrbodal
Page 70 and 71:
Bilaga 2 Intervjuguide för kartlä
Page 72:
Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer A. Hu
show all

Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?