Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Recommendations

Info

5 Innovationsstödsystemets funktionalitet Föregående kapitel beskriver innovationsstödsystemet i Västra Götaland för regionen som helhet och på delregional nivå samt sektoriellt, för de klusterområden som är prioriterade i regionens tillväxtprogram. Nedan kommenteras och värderas funktionaliteten i regionens innovationsstödsystem med fokus på kritiska faktorer. Med kritiska faktorer avses hinder eller nödvändiga förutsättningar för systemets sätt att fungera. Analysen baseras på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts med aktörerna i innovationsstödsystemet och innovatörer och entreprenörer i regionen. På så vis ska redovisningen av innovationsstödsystemets funktionalitet ses som en avvägning mellan å ena sidan det utbud av stöd och tjänster som finns för innovatörer och entreprenörer i Västra Götalandsregionen och å andra sidan den efterfrågan på stöd och tjänster som innovatörer och entreprenörer (nyttjarna) givit uttryck för. Nyttjarnas Efterfrågan Aktörernas Utbud Innovationsstödsystemets Funktionalitet Figur 37. Innovationsstödsystemets funktionalitet utifrån en avvägning mellan nyttjarnas efterfrågan och aktörernas utbud Även skriftligt underlagsmaterial utgör underlag för granskningen. I analysen har även erfarenheter från granskning av innovationsstödsystemet i andra regioner utgjort underlag. 28 Överblickbarhet Ett svåröverblickbart system Även om många intervjupersoner menar att det finns ett bra utbud av stöd, i synnerhet i utveckla/startafasen, tar ett flertal av dem upp överblickbarhet som något som kan förbättras. De sätter sig in i stödmottagarens situation och menar att man inte ”ser skogen för alla träd” och att det behövs ”en dörr in”. En intervjuperson bedömer situationen så här: ”Vår uppfattning är att det finns ett alltför splittrat och utbudsorienterat system. […] Företagarna känner sig vilsna och tycker att det är en väldig soppa.” Som stödmottagare saknar man en tydlighet i systemet. Man behöver kunskap om vem som gör vad i systemet och till vem man ska vända sig i olika frågor. Både i fokusgrupperna och i intervjuerna återkommer flera till behovet av ett slags mötesplats där man kan utbyta idéer och erfarenheter, och samtidigt få tillgång till ett nätverk med företag i liknande situation och möjliga stödaktörer. Bristande samordning Många framhåller samverkan som god, exempelvis beskriver en stödaktör den med följande ord: ”[…] vi har en förståelse för varandras olika incitament och behov, det gör att det fungerar symbiotiskt och inte tärande för någon”. Samtidigt är samverkan något som de flesta menar kan utvecklas ytterligare. En bättre samordning skulle bidra till ökad tydlighet för stödmottagarna och en effektivisering av systemet. Några pekar på behovet av en paraplyorgani- 28 Se exempelvis ”Ett entreprenörskap utan gränser. En analys av utbud och efterfrågan i Stockholms län”, s. 67f. 57
sation och central marknadsföring för att hitta formerna för en regional struktur. Länkarna mellan de olika aktörerna skulle behöva stärkas. Någon efterlyser en aktör som ”organiserar och kommunicerar nätverket, lyfter fram förebilder, tar ansvaret” och menar att det offentliga skulle kunna ta på sig en sådan samordnande roll. En annan intervjuperson ser svårigheten med en tydligare samordning eftersom ”alla parter är mer eller mindre jämlika”. Ytterligare någon påpekar att samtidigt som ambitionen finns att samverka vill alla ”vara första instans och plocka russinen ur kakan”. En annan aspekt är att de organisationer som är fristående har lättare att gå in i samarbeten, till skillnad från exempelvis universitetet som visserligen är samarbetsvilligt men som har sina regler, menar någon. Ett flertal nämner teknikparkernas interna förmåga till samarbete, och någon framhåller dessutom att man nu är framme vid nästa steg, nämligen ett samarbete mellan teknikparkerna kring ett visst tema. ”Det handlar inte om samarbete mellan stödstrukturer utan mellan företagsnätverk.” Styrka med ett brett utbud av aktörer… Några intervjupersoner menar att det är en styrka med en mångfald av aktörer. Det ger upphov till konkurrens och stimulans, och ger stödmottagarna en valfrihet och möjlighet till alternativa vägar in i systemet. Samtidigt menar någon att: ”Systemet är nästan överdrivet strömlinjeformat. Alla ser varandra och anpassar sin verksamhet efter det. Det finns bara en väg genom systemet. Om man har blivit nekad av en inkubator, så blir man lätt nekad även på andra ställen.” Några påtalar möjligheten med mer nischade verksamheter för att kunna erbjuda ett mer branschanpassat stöd, men också att det krävs en tillräckligt stor kritisk massa för att det ska vara lyckosamt. … men roll- och arbetsfördelningen kan bli otydlig Med ett rikligt utbud av aktörer skapas överlappningar, vilket kan leda till en uppfattning att alla gör samma sak. Det framhålls att det är viktigt att aktörerna har raka och renodlade roller. ”Man kan inte hålla på med allt för att vara trovärdig.” Även om varje aktör nödvändigtvis inte behöver kunna allt själv, bör man kunna ”liera sig med kompletterande aktörer” för att få ett system som erbjuder ett fullvärdigt stöd i alla faser. Med många likartade stödaktörer finns också risk för konkurrens mellan olika stödjande aktörer, vilket någon menar inte borde få finnas, och att aktören mer ser till sina egna intressen än till stödmottagarens. En konsekvens av detta torde vara att viljan till samarbete och att slussa stödmottagare vidare minskar. Någon anser tvärtom att den klara rollfördelningen stödaktörer emellan gör att det inte föreligger någon risk för konkurrens. Några ställer sig frågan om inte resurser silas ut på för många aktörer och om alla aktörer därmed verkligen är nödvändiga. Stöd i utvecklings- och tillväxtfas Stöd efter inledande finansiering Avsaknad av stöd när man har passerat uppstartandefasen är en återkommande synpunkt från både intervjuerna och fokusgrupperna. Flera upplever att det finns ett glapp i finansieringen mellan den tidiga finansieringen och när företagen är så pass stora att riskkapital kan bli aktuellt. De här små och medelstora företagen varken lockar riskkapitalister eller har behov av så stora summor. Några ser dessutom en brist på både riskkapital och affärsänglar i regionen. Om man ser till nyföretagande framförs synpunkten att det saknas stöd för att hjälpa aktörerna hela vägen ut på marknaden. Finansiering för att utveckla en produkt eller tjänst finns, men 58
Page 1 and 2:
Innovationssystemet i Västra Göta
Page 4 and 5:
Förord Västra Götalands utveckli
Page 6 and 7:
för sig inte alltid når upp till
Page 8 and 9: 1 Inledning Uppdraget Bakgrund och
Page 10 and 11: När kartläggningen av innovations
Page 12 and 13: Konsultteam Kartläggningen har gen
Page 14 and 15: Mentorer/affärscoacher I flera fok
Page 16 and 17: 3 Innovationsstödsystemet i Västr
Page 18 and 19: prenörsutbildningar finns vid Hög
Page 20 and 21: är inom biomedicin och hälsa Biom
Page 22 and 23: cin, fordonsindustri, miljöutveckl
Page 24 and 25: De flesta aktörer påpekar att sam
Page 26 and 27: Göteborg Innovationsstödsystemet
Page 28 and 29: Göteborg - tjänster och stöd NFC
Page 30 and 31: Göteborg - stöd och tjänster Gö
Page 32 and 33: och för det tredje har man en komm
Page 34 and 35: Västsvenska Industri- och Handelsk
Page 36 and 37: Målgrupper i Göteborgsregionens i
Page 38 and 39: Inventeringen av aktörerna i Fyrbo
Page 40 and 41: gram som erbjuder ”co-op” och a
Page 42 and 43: En intervjuperson i Trollhättan me
Page 44 and 45: Borås - tjänster och Borås stöd
Page 46 and 47: Innovation Västra Götaland är et
Page 48 and 49: Skaraborg Innovationsstödsystemet
Page 50 and 51: A - presentation, 13 december 2007
Page 52 and 53: vakning. Köksriket ingår som pilo
Page 54 and 55: Det sektoriella och klusterbaserade
Page 56 and 57: fokus är konsument och hälsa. Den
Page 60 and 61: sedan krävs det en aktiv försälj
Page 62 and 63: Stöd till fler branscher Både akt
Page 64 and 65: lering - det vill säga mellan fas
Page 66 and 67: En annan modell av mer bottom-up-ka
Page 68 and 69: Bilaga 1 Intervjupersoner Fyrbodal
Page 70 and 71: Bilaga 2 Intervjuguide för kartlä
Page 72: Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer A. Hu
show all

Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?