Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen
Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen
Innovationssystemet i Västra Götaland - Västra Götalandsregionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Innovationssystemet</strong><br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING<br />
2008:02<br />
En analys av utbud och efterfrågan
Innehåll<br />
FÖRORD........................................................................................................................................................................ 3<br />
SAMMANFATTNING................................................................................................................................................. 4<br />
1 INLEDNING............................................................................................................................................................... 7<br />
UPPDRAGET ................................................................................................................................................................ 7<br />
GENOMFÖRANDE ........................................................................................................................................................ 9<br />
LÄSANVISNING ......................................................................................................................................................... 11<br />
2 FÖRVÄNTNINGAR OCH KRAV PÅ INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET.................................................. 12<br />
HUR FUNGERAR INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET IDAG? ............................................................................................ 12<br />
HUR KAN INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET UTVECKLAS?............................................................................................ 12<br />
3 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I VÄSTRA GÖTALAND ........................................................................ 15<br />
AKTÖRER SOM ARBETAR MED FRÄMJANDE OCH ATTITYDPÅVERKAN .................................................................... 15<br />
AKTÖRER SOM GER STÖD TILL IDÉUTVECKLING OCH START AV FÖRETAG ............................................................. 16<br />
AKTÖRER SOM GER STÖD TILL MARKNADSETABLERING OCH TILLVÄXT ................................................................ 18<br />
FINANSIÄRER ............................................................................................................................................................ 19<br />
NODER....................................................................................................................................................................... 21<br />
GENERELLA STÖDAKTÖRER I REGIONEN.................................................................................................................. 22<br />
SAMVERKAN OCH ROLLFÖRDELNING....................................................................................................................... 22<br />
4 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET – DELREGIONALT OCH SEKTORIELLT....................................... 24<br />
GÖTEBORG................................................................................................................................................................ 25<br />
FYRBODAL ................................................................................................................................................................ 36<br />
SJUHÄRAD................................................................................................................................................................. 41<br />
MÅLGRUPP................................................................................................................................................................ 46<br />
SKARABORG.............................................................................................................................................................. 47<br />
DET SEKTORIELLA OCH KLUSTERBASERADE INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET .......................................................... 53<br />
5 INNOVATIONSSTÖDSYSTEMETS FUNKTIONALITET............................................................................. 57<br />
ÖVERBLICKBARHET.................................................................................................................................................. 57<br />
STÖD I UTVECKLINGS- OCH TILLVÄXTFAS ............................................................................................................... 58<br />
KONTINUITET OCH UPPFÖLJNING ............................................................................................................................. 59<br />
STÖD TILL FLER BRANSCHER.................................................................................................................................... 61<br />
ATTITYD TILL OCH KUNSKAP OM ENTREPRENÖRSKAP ............................................................................................ 61<br />
KOMPETENS HOS RÅDGIVARE .................................................................................................................................. 62<br />
6. SUMMERANDE DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER................................................................ 64<br />
BILAGA 1 INTERVJUPERSONER........................................................................................................................ 67<br />
BILAGA 2 INTERVJUGUIDE FÖR KARTLÄGGNING AV INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I<br />
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN ..................................................................................................................... 69<br />
BILAGA 3 FOKUSGRUPPINTERVJUER ............................................................................................................ 71<br />
1
Förord<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s utveckling är i hög utsträckning beroende av utvecklingskraften hos näringslivet.<br />
Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för nyskapande, nyföretagande och<br />
befintligt näringsliv. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen har en central roll i detta genom att stödja<br />
verksamheter och projekt som följer en logisk kedja från påverkan av attityder till företagande,<br />
stimulans av entreprenörskap och innovationer, stöd till nyföretagande, riskkapital, samarbete<br />
i företagsnätverk och kluster. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen prioriterar även att, tillsammans<br />
med näringsliv, akademi och andra samhällsaktörer, bidra till internationellt konkurrenskraftig<br />
och attraktiv forskning och utveckling i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. En del i denna satsning är utvecklingen<br />
av samverkansplattformar, där företag samarbetar med akademin och samhället inom<br />
forskning, utveckling och demonstration.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> har i jämförelse med andra regioner i Sverige ett väl utbyggt system för att<br />
främja entreprenörskap, företagande och innovationer. Detta är resultatet av en kraftfull och<br />
målmedveten satsning under det senaste decenniet för att bygga upp ett regionalt innovationssystem.<br />
Denna rapport bidrar till ökad kunskap om innovationssystemets aktörer, målgrupper<br />
och samverkansmönster. Syftet är att ge ett kunskapsunderlag för att för att ytterligare förbättra<br />
innovationssystemets kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. De utvecklingsbehov som<br />
pekas ut i denna rapport kommer att hanteras i kommande strategier och handlingsprogram,<br />
bl.a. i ett handlingsprogram för entreprenörskap och nyföretagarservice som för närvarande<br />
utarbetas.<br />
Rapporten har sammanställts av FBA på uppdrag av <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. De konsulter<br />
på FBA som deltagit i uppdraget är Anders Sundin (projektledare), Ulrika Ekström, Christina<br />
Johannesson, Sara Johansson och Peter Kempinsky. Mats Granér vid regionutvecklingssekretariatet<br />
har varit projektledare för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Göteborg maj 2008<br />
Bertil Törsäter<br />
Regionutvecklingsdirektör<br />
3
Sammanfattning<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett<br />
starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen<br />
har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent<br />
akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor.<br />
I regionen bedrivs ett omfattande offentligt finansierat arbete med att understödja utveckling<br />
av innovationer och entreprenörskap. Sammansättningen av de offentligt finansierade aktörerna<br />
i det regionala innovationsstödsystemet är omfattande och komplex. Kartläggningen av<br />
innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> syftar primärt till att:<br />
- Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet.<br />
- Öka kunskapen inom <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och bland andra aktörer om<br />
innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster.<br />
- Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets<br />
effektivitet.<br />
Kartläggningen gäller både innovationsstödsystem i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som helhet och i dess<br />
delregioner. Kartläggningen berör även de regionala klusterinitiativ som är prioriterade i RTP.<br />
Framställningen omfattar dels en analys av behov och efterfrågan baserat på fokusgrupper<br />
med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en utbuds- och aktörsanalys baserat på<br />
intervjuer med stödaktörer i regionen. Syftet har varit att skapa en bild av vilket stöd som erbjuds<br />
av aktörerna och vilka typer av stöd innovatörer och entreprenörer efterfrågar, och hur<br />
de ser på det stöd som erbjuds.<br />
Sammanfattning av resultat<br />
Generellt sett är innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> väl utbyggt, varierat och i stora<br />
stycken väl fungerande. Kartläggningen visar på utvecklingen av en delregional struktur som<br />
är relativt väl integrerad. Men det finns tydliga utvecklingsbehov, vilket bland annat har att<br />
göra med en ökad regional samordning av stödinsatserna.<br />
• Överblickbarhet och samordning<br />
Det finns ett brett och varierat utbud av stöd och tjänster i innovationsstödsystemet. Men<br />
bredden och variationen riskerar också att göra systemet svåröverblickbart för den enskilde<br />
innovatören/entreprenören. Detta bekräftas både i fokusgrupperna med företagare och i intervjuerna<br />
med aktörerna. Hos stödmottagarna saknas ofta en tydlig bild av systemet och det är i<br />
regel svårt att veta till vilken aktör man skall vända sig med vilka frågor. En förbättrad samordning<br />
av aktörernas verksamhet och gemensamma kommunikationsinsatser skulle skapa en<br />
tydligare bild och öka tillgängligheten för stödmottagarna. Flera initiativ har här tagits, vilket<br />
tyder på insikt hos aktörerna om behovet.<br />
• Överlappningar på regional nivå<br />
En fråga relaterad till samordning är hur överlappningar mellan aktörernas verksamheter ska<br />
undvikas. Bara sett till stödsystemen i de olika delregionerna var för sig är det idag svårt att se<br />
något större problem med överlapp. Aktörerna har i regel funnit sina roller i samspel med<br />
varandra. Däremot förekommer betydande överlapp på regional nivå, när man betraktar delregionernas<br />
verksamheter tillsammans. Detta kan åstadkomma problem, då delregionerna var<br />
4
för sig inte alltid når upp till den kritiska massa av både resurser och antal stödmottagare för<br />
att få maximal kvalitet och effektivitet i vissa verksamheter. Detta aktualiseras ytterligare av<br />
de ökande kraven på individualisering av stödverksamheten som entreprenörer och innovatörer<br />
ger uttryck för. Därför bör samordningen mellan delregionernas stödsystem utvecklas, så<br />
att specialiserad stödkompetens i en delregion kan tillgodogöras innovatörer och entreprenörer<br />
i hela regionen.<br />
• Stöd i tillväxtfas<br />
Studien visar på att innovatörer och entreprenörer upplever ett utvecklingsbehov vad gäller<br />
stöd i den fas när deras företag skall växa. Det föreligger ett glapp i stödet mellan den tidiga<br />
utvecklingsfasen av företagen och den fas då man förmår att attrahera större finansiella resurser.<br />
Här riskerar regionen att tappa företag med tillväxtpotential, om de inte klarar steget vidare<br />
i utvecklingen. Här kan finnas en potentiell konflikt mellan det allmänna och det individuella<br />
intresset. Detta eftersom det inte är självklart hur långt offentligt finansierade aktörer bör<br />
sträcka sin hjälp innan stödet övergår från att ligga i det regionala intresset av ekonomisk tillväxt<br />
till ett partikulärt intresse för den enskilde företagaren. Här kan man emellertid föreställa<br />
sig arbetssätt som undviker motsättningen. Det kan röra sig om strävanden för att få fler riskfinansiärer<br />
att etablera sig i regionen, och att stödja coachning och mentorsverksamhet riktade<br />
mot tillväxande företag.<br />
• Innovationer i existerande företag<br />
En relaterad fråga rör det offentliga stödet för innovationer inom existerande företag. Här<br />
restes från både aktörer och fokusgruppdeltagare invändningar mot att en så stor andel resurser<br />
satsas på nyföretagande, när innovationer inom existerande företagsstrukturer många<br />
gånger har lika stora eller större utsikter att lyckas. Här har <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och<br />
andra aktörer tagit krafttag de senaste åren, bland annat genom satsningen på Industriell Dynamik.<br />
Men ytterligare utveckling krävs för att fullt ut dra nytta av den potential som finns<br />
inom företagen.<br />
• Uppföljning och kontinuitet<br />
En grundförutsättning för att utveckla innovationsstödsystemet är att man i högre utsträckning<br />
och fortlöpande följer upp verksamheten. För att ha möjlighet att avgöra vilka stödinsatser<br />
som är verksamma, krävs en enhetlig rapportering och utvärdering av systemets olika delar.<br />
Här aktualiseras även frågan om kontinuitet. Skall man överhuvudtaget kunna ta ställning till<br />
om en insats fungerar, måste man ge den tid att ge effekt innan det avvecklas. Detta är även<br />
en fråga om kostnadseffektivitet. Eftersom ett projekt alltid har en etablerings och en avvecklingsfas,<br />
då resurser i relativt lägre grad producerar avsedda värden, är det effektivare att låta<br />
verksamheten leda över längre tid. Därför bör finansiärerna av offentlig stödverksamhet –<br />
främst <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, kommunalförbunden och kommunerna – överväga att skapa<br />
mer långsiktiga finansieringsformer för aktörerna.<br />
• Attityder till entreprenörskap<br />
En viktig faktor bakom utvecklingen av innovationer och entreprenörskap är att det finns en<br />
positiv attityd och en välutvecklad kunskap om entreprenörskap – både hos allmänheten och<br />
hos stödaktörerna. Här bedriver flera aktörer verksamhet inom utbildningsväsendet. Det är ett<br />
arbete som tar tid, och det krävs en envetenhet och långsiktighet i satsningarna. Därför krävs<br />
en sammanhållen vision och strategi som ger en grund för långsiktighet i arbetet. Utvecklingsbehovet<br />
är i det perspektivet att få det entreprenöriella tänkandet att genomsyra hela utbildningsväsendet,<br />
och inte begränsas till särskilda utbildningsinsatser.<br />
5
Frågan om attityder handlar även om att bereda en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer<br />
och innovatörer.<br />
• En fördjupad professionalisering av stödsystemet<br />
Ett tydligt utvecklingsbehov rör stödaktörernas kompetens, och då främst affärsrelaterade<br />
kompetens. Detta är en synpunkt som finner stöd i uttalanden av både företagare och aktörer<br />
själva. Särskilt uttalat är behovet hos de akademinära aktörerna. Eftersom kunskap om marknad<br />
och affärer är i hög grad erfarenhetsbaserad, bör rådgivning i dessa avseenden ges av personer<br />
med egen erfarenhet från näringslivet och i relevanta branscher.<br />
Att tillgodose behovet av rätt kompetens innebär också att man bör överväga att bredda antalet<br />
spetskompetenser. Samtidigt bör dessa kompetensresurser göras tillgängliga i hela regionen<br />
för att uppnå en tillräcklig volym i verksamheten för att en kritisk massa skall uppstå.<br />
Detta sätter ytterligare fingret på behovet av att utveckla samordningen i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens<br />
innovationsstödsystem.<br />
Okad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
• Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och<br />
behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika<br />
aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen<br />
• Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa<br />
av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning<br />
mellan aktörerna. I detta arbete kan Idé-Net tjäna som lärande exempel.<br />
• Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar<br />
kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna<br />
för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland<br />
annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i<br />
Göteborg kan erbjuda<br />
• Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer<br />
om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att<br />
stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds<br />
• Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering<br />
med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra<br />
enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet<br />
• Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar<br />
för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och<br />
serviceverksamheter<br />
• Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap<br />
för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av<br />
idé- och affärsutveckling.<br />
• Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioer<br />
och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd<br />
• Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare.<br />
• Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling<br />
och erfarenhetsutbyte<br />
• Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen<br />
6
1 Inledning<br />
Uppdraget<br />
Bakgrund och syfte<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett<br />
starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen<br />
har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent<br />
akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
driver ett omfattande arbete för att stödja arbetet med regionens utveckling och<br />
tillväxt, bland annat genom insatser för att stärka det regionala innovationssystemet.<br />
En viktig del av ett fungerande innovationssystem utgörs av de aktörer som med offentlig<br />
finansiering ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap i regionen. Antalet<br />
aktörer som i regionen ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap är stort<br />
och det är svårt att få en överblick över aktörerna i stödsystemet. Det finns ett behov av att få<br />
en helhetsbild av hur det offentligt finansierade stödet till innovationer och entreprenörskap<br />
ser ut och vilka möjligheter det finns att utveckla stödsystemet så att det på ett än bättre sätt<br />
kan bidra till regionens utveckling och tillväxt.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen genomför därför en kartläggning av innovationsstödsystemet i regionen<br />
med syfte att:<br />
- Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet.<br />
- Öka kunskapen inom <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och bland andra aktörer om<br />
innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster.<br />
- Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets<br />
effektivitet.<br />
Kartläggningen ska även utgöra ett underlag vid revideringen av RTP och för att, på längre<br />
sikt, ligga till grund för formulerandet av en regional innovationsstrategi. Kartläggningen ska<br />
vidare utgöra underlag för att beskriva, analysera och utveckla <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens roll<br />
i innovationsstödsystemet<br />
Avgränsning och definitioner<br />
Uppdraget avser en kartläggning och analys av regionens innovationsstödsystem. Med innovationsstödsystem<br />
avses i denna kartläggning aktörer med offentlig finansiering som erbjuder<br />
stöd till innovatörer, entreprenörer och (ny-)företagare. När vi talar om innovationssystem<br />
omfattar detta såväl:<br />
som<br />
- individer och organisationer inom forskning, näringsliv och offentlig verksamhet som<br />
i samspel utvecklar idéer för att skapa mervärden genom nya produkter, tjänster, processer<br />
eller tillämpningar<br />
- de strukturer som syftar till att öka idéflödet samt till att stimulera processen att omvandla<br />
idéer till mervärden<br />
7
Granskningen av innovationsstödsystemet avser här den senare delen av innovationssystemet<br />
enligt definitionen ovan.<br />
I kartläggningen skiljer vi ut det akademinära innovationsstödsystemet från det regionens generella<br />
innovationsstödsystem. Med det akademinära innovationsstödsystemet avses aktörer<br />
och tjänster som har koppling till universitet och högskola och som avser stöd till kommersialisering<br />
och kunskapsöverföring baserat på FoU.<br />
Modell för kartläggning och analys<br />
Som grund för redovisningen av kartläggningen och analysen används en enkel modell baserat<br />
på innovationsförloppets olika faser från insatser för att främja entreprenörskap och innovationer<br />
till insatser för att stödja innovationers marknadsetablering och företagens tillväxtfas.<br />
Utgångspunkter<br />
Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt<br />
Figur 1. Modell för innovationsförloppets faser<br />
FBA - presentation, 13 december 2007<br />
Modellen ger stöd för inventering och analys av de olika typer av insatser och tjänster som<br />
erbjuds av aktörerna i innovationsstödsystemet. Den ger vidare en ram för en redovisning av<br />
vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Modellen ska inte förstås som att entreprenören<br />
eller innovatören rör sig i en linjär process där innovatören/entreprenören ”vandrar”<br />
från främjandefasen till marknadsetablerings-/tillväxtfasen. Istället ska modellen ses som ett<br />
sätt att beskriva hur stödaktörerna verkar inom olika områden relaterade till entreprenörskapsoch<br />
innovationsprocessen.<br />
I främjandefasen arbetar aktörer med att främja positiva attityder och kunskap om innovationer<br />
och entreprenörskap. Det kan röra sig om allt från opinionsbildning i massmedia, till utbildningsinsatser<br />
i skolor och informationskampanjer riktade till forskare och studenter. I utvecklings-/startfasen<br />
är aktörer verksamma med stöd och tjänster syftande till att föra innovationer<br />
från idéstadiet till kommersialiserbar produkt eller tjänst. Det kan vara innovationer<br />
som tillkommit inom befintliga företag, såväl som i miljöer utanför företag. Exempel på<br />
stödjande verksamheter kan här vara rådgivning, coachning och mentorskap riktade till nya<br />
företag grundade i innovationer samt till entreprenörer med nya idéer inom redan existerande<br />
företag. Stöd och tjänster inom fasen med marknadsetablering/tillväxt sätts in där innovationen<br />
utvecklats till en färdig produkt eller tjänst, men där det återstår att föra ut densamma på<br />
en marknad och där företaget planerar att växa till. Exempel på stöd och tjänster inom denna<br />
fas är rådgivning, coachning och förmedling av tillväxtkapital.<br />
8
När kartläggningen av innovationsstödsystemet på delregional nivå i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> presenteras<br />
har de olika stödaktörerna placerats in i modellens olika faser. I intervjuerna med<br />
aktörerna i innovationsstödsystemet fick dessa utifrån sin verksamhet uppge i vilken eller<br />
vilka faser de verkar. Positioneringen i modellen har sedan skett efter en värdering av intervjusvaren<br />
och annat underlag av var tyngdpunkten i aktörernas verksamhet ligger. Positioneringen<br />
har kvalitetssäkrats i dialog med <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Placeringen i modellen baseras<br />
således på en gemensam bedömning av de uppgifter intervjupersonerna har lämnat. .<br />
Genomförande<br />
Uppdraget är en kartläggning och analys av innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som<br />
helhet. Samtidigt finns det från <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen ett behov av att kartläggningen och<br />
analysen genomförs på ett sådant sätt att resultat och slutsatser kan presenteras även för delregional<br />
nivå samt olika sektorer/branscher. Något som ökar nyttan och användningen av studien<br />
i regionen. Kartläggningen och analysen redovisas därför för följande nivåer/dimensioner:<br />
- Innovationsstödsystemet för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som helhet<br />
- Innovationsstödsystemet på delregional nivå, i Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg och<br />
Sjuhärad<br />
- Innovationsstödsystemet kring de olika regionala klusterinitiativ som är prioriterade i<br />
RTP<br />
Kartläggningen av innovationsstödsystemet omfattar två delar. Dels en analys av behov och<br />
efterfrågan baserat på fokusgrupper med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en<br />
utbuds- och aktörsanalys baserat på intervjuer med stödaktörer i regionen.<br />
Behovs- och efterfrågeanalys<br />
Syftet med efterfrågeanalysen är att få en uppfattning av behov och efterfrågan vad gäller stöd<br />
och tjänster för innovationer och entreprenörskap bland innovationsstödsystemets målgrupper.<br />
Efterfrågeanalysen har genomförts som fokusgrupper med innovatörer, entreprenörer och<br />
företagare i Borås, Skövde, Trollhättan, och Göteborg (3 fokusgrupper). Sammanlagt har sex<br />
fokusgrupper med fem till nio deltagare i varje grupp genomförts.<br />
Namn på innovatörer och entreprenörer som kunde tänkas vara intresserade av att delta i en<br />
fokusgrupp har inventerats med hjälp av stödaktörerna på delregional nivå. Inventeringen har<br />
därutöver kompletterats av <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Utgångspunkten för urvalet till fokusgrupperna var att i den mån det var möjligt få en representation<br />
av följande målgrupper:<br />
- innovatörer och entreprenörer med bakgrund i högskola eller universitet (studenter eller<br />
forskare)<br />
- entreprenörer som nyligen har startat sin verksamhet<br />
- entreprenörer i små företag<br />
- innovatörer och entreprenörer i stora företag<br />
- entreprenörer som driver snabbväxande företag<br />
- innovatörer och intraprenörer/entreprenörer i offentlig verksamhet<br />
- entreprenörer och innovatörer kopplat till IS- och klusterinitiativen i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
- entreprenörer och innovatörer som är kvinnor eller har utländsk bakgrund<br />
9
- entreprenörer och innovatörer inom den sociala ekonomin<br />
Deltagarna i fokusgrupperna kom främst från små företag, ofta med ett par anställda, varav ett<br />
antal befann sig i tillväxtfas och några var nystartade. Det fanns både tjänste- och produktionsföretag<br />
representerade. I Göteborg hade ett flertal av företagen bakgrund i universitet och<br />
högskola, antingen genom att verksamheten byggde på forskning eller genom att man hade<br />
suttit i någon av inkubatorerna. Ett flertal av företagen i Göteborg verkade vidare inom biomedicin<br />
och hälsa, vilket är ett av <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens områden för särskilda satsningar.<br />
Hälften av deltagarna i fokusgrupperna var kvinnor och några hade utländsk bakgrund.<br />
Fokusgrupperna genomfördes under två timmar där deltagarna i en strukturerad dialog fick<br />
möjlighet att utifrån sina erfarenheter diskutera det stöd som finns tillgängligt idag och vad de<br />
ser som utvecklingsmöjligheter. Vid varje fokusgrupp medverkade två konsulter från FBA, en<br />
för att leda fokusgruppen och en för att dokumentera diskussionen.<br />
Utbuds- och aktörsanalys<br />
För att få en bild av aktörerna och deras utbud av tjänster och stöd i innovationsstödsystemet<br />
genomfördes sammantaget 85 semistrukturerade telefonintervjuer med aktörer från hela regionen.<br />
Intervjuerna tog mellan en halvtimme och en timme. Fördelat på de olika delregionerna<br />
utfördes det 43 intervjuer i Göteborg, 13 i Sjuhärad, 15 i Skaraborg, elva i Fyrbodal samt tre<br />
med representanter från <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Intervjuerna behandlade i huvudsak i vilka faser man verkar, vilka målgrupper man riktar sig<br />
till, vilka tjänster man erbjuder samt vilka aktörer man samverkar med. För att få underlag till<br />
en framåtsyftande analys ställdes även frågor om styrkor och brister med innovationsstödsystemet<br />
och eventuella utvecklingsbehov. För att underlätta analys och granskning av intervjusvaren<br />
skapades en särskild databas för intervjuerna. Intervjuguiden som också visar strukturen<br />
för databasen bifogas rapporten<br />
Urvalet av intervjupersoner gjordes i dialog med <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Detta med ambitionen<br />
att intervjuerna skulle ge en så heltäckande bild som möjligt av aktörerna i innovationsstödsystemet.<br />
I kartläggningen ingår även några aktörer med vilka intervjuer inte har genomförts. Information<br />
om dessa aktörer har då insamlats genom sökning på internet och aktörernas webbsidor.<br />
Vidare riktades en enkät till regionens kommunala näringslivschefer eller näringslivsansvariga<br />
med syftet att fånga upp deras bild av hur innovationsstödsystemet i regionen fungerar och<br />
hur de kommunala aktörerna bidrar till detta. Enkäten skickades ut med e-post till 49 personer,<br />
men då svarsfrekvensen inte nådde upp till godtagbar nivå ringde vi upp de som inte hade<br />
svarat efter en första påminnelse. Efter denna insats blev till slut svarsfrekvensen 27, eller 55<br />
procent, vilket i sammanhanget får anses vara tillfredsställande.<br />
Skriftligt material<br />
Kartläggningen och analysen baseras även på skriftligt underlagsmaterial. Dit hör olika analyser<br />
av innovationssystemet och klustersatsningarna i regionen. Vidare har de självvärderingar<br />
som samtliga universitet och högskolor i regionen tog fram 2006 i samband med genomförandet<br />
av peer reviews inom ramen för VINNOVAs nyckelaktörsprogram, använts som underlag<br />
för att få kompletterande uppgifter. Även de olika aktörernas webbsidor har fungerat som<br />
informationsunderlag för kartläggningen.<br />
10
Konsultteam<br />
Kartläggningen har genomförts av konsultföretaget FBA med erfarenhet av liknande kartläggning<br />
och analyser och ett team bestående av Peter Kempinsky (uppdragsansvarig), Christina<br />
Johannesson, Anders Sundin (projektledare), Sara Johansson och Ulrika Ekström.<br />
Mats Granér på <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen har fungerat som kontaktperson och ansvarig för<br />
uppdraget på VGR.<br />
Läsanvisning<br />
I kapitel två redovisas behovs- och efterfrågeanalysen, vilken baseras på de synpunkter som<br />
framkommit i fokusgrupperna. I kapitel tre presenteras en generell beskrivning av innovationsstödsystemet<br />
för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som helhet med fokus på de typer av aktörer och funktioner<br />
som finns i systemet. I det fjärde kapitlet ges en presentation av innovationsstödsystemet<br />
på delregional nivå och sektorierellt, kopplat till de klustersatsningar som görs i regionen.<br />
Kapitel fem värderar och granskar funktionaliteten i innovationsstödsystem för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
med utgångspunkt i en analys av kritiska faktorer. Det avslutande kapitel sex behandlar<br />
FBA:s slutsatser och rekommendationer för utveckling av innovationsstödsystemet.<br />
11
2 Förväntningar och krav på innovationsstödsystemet<br />
Nedan redovisas de behov av stöd och de utvecklingsbehov vad gäller regionens innovationsstödsystem<br />
som framkom i behovs- och efterfrågeanalysen. Analysen bygger på de synpunkter<br />
som yttrades i de sammanlagt sex fokusgrupper som genomfördes med innovatörer, entreprenörer<br />
och (ny-)företagare i Borås, Göteborg, Skara och Trollhättan.<br />
Behoven och synpunkterna redovisas för regionen som helhet. Detta då erfarenheterna och<br />
synpunkterna inte skilde sig nämnvärt mellan fokusgrupperna i de olika delregionerna. Vidare<br />
är underlaget för litet för att det ska vara meningsfyllt att redovisa materialet på delregional<br />
nivå. Dock kan konstateras skillnader i de synpunkter och erfarenheter som sammanhänger<br />
med vilken typ av innovatör eller entreprenör det gäller (se lista över målgrupper för fokusgrupper<br />
i föregående kapitel). Innovatörer och entreprenörer i liknande situationer har haft<br />
likartade erfarenheter av stödsystemet. I vissa fall visade sig dock erfarenheterna vara gemensamma,<br />
oavsett typ av innovatör och entreprenör.<br />
Hur fungerar innovationsstödsystemet idag?<br />
I fokusgrupperna framkommer både positiva och negativa erfarenheter av innovationsstödsystemet.<br />
Samtidigt som man har blivit beviljad finansiering ser man svårigheterna att få finansiering<br />
efter ”de första lätta pengarna”, och samtidigt som kommunikationen har fungerat bra<br />
med de stödaktörer man har varit i kontakt med, så har det i vissa fall varit svårt att veta vem<br />
man skulle vända sig till i ett första skede. Några menar att de inte skulle ha funnits eller<br />
kommit så långt utan det stöd som erbjuds. ”Det klart att man är bortskämd. Vad hade man<br />
gjort utan innovationssystemet?”, som någon uttrycker det. Att ett flertal stödfunktioner är<br />
samlade på samma plats ger flera fördelar, menar de som har erfarenhet av sådana satsningar.<br />
En deltagare som har haft kontakt med Innovatum betonar att det är viktigt med en personlig<br />
kontakt med företag som har likartade verksamheter. ”Det skapar en väldigt bra miljö att ha<br />
en sådan miljö runt omkring sig. Det känner vi att vi har en väldig fördel av.” Från Borås och<br />
Espira finns liknande erfarenheter: ”Bara genom att de finns i samma hus så är det lättare att<br />
få hjälp.”<br />
Hur kan innovationsstödsystemet utvecklas?<br />
Portal/paraply med samlad information om stödaktörerna<br />
En av de vanligaste synpunkterna som kommer upp i fokusgrupperna rör behovet av ett slags<br />
kunskapscentrum, portal, hemsida eller mötesplats där man kan få veta till vem man ska vända<br />
sig i vilka ärenden. Genom en sådan gemensam ingång i innovationsstödsystemet kan man<br />
även få tillgång till tips och idéer, och få möjlighet att komma i kontakt med företag som befinner<br />
sig i liknande situation som en själv. Företagarna upplever det som tidskrävande att<br />
”leta efter stöd” och man ser behovet av att göra det enkelt att hitta tillgängliga stöd. ”Det tar<br />
en våldsamt massa tid att hitta rätt för just mina behov. Det behöver förenklas och förtydligas<br />
ännu mer.” Särskilt ensamföretagare och företag i tillväxt påtalar bristen på tid och kraft att<br />
söka finansiering. Gemensamt för de flesta typer av företag är att de efterfrågar en bättre tydlighet<br />
och överskådlighet av systemet.<br />
12
Mentorer/affärscoacher<br />
I flera fokusgrupper uttrycks ett behov av mentorer som kan följa ett företags verksamhet under<br />
en längre tid och som har ”gjort resan själva”. Man vill ha kontakt med ”skarpingar som<br />
har gjort bra grejer förut och som kan gå in och lägga någon timme då och då och ge vassa<br />
tips”. Vad en mentor förväntas bidra med beror lite på vad det är för företag. Ett tillväxtföretag<br />
som har påbörjat en anställningsprocess behöver stöd vad gäller ledarskap och anställningsfrågor.<br />
”Det är inte alltid man hänger med i företagets utveckling. Man jobbar mycket<br />
själv och plötsligt är man tio personer anställda.” Ett företag som har fått inledande stöd och<br />
som kanske söker sin plats på marknaden är i behov av en mentor med en dörröppnande<br />
funktion och ett kontaktnät. ”Man skulle behöva någon som finns med längre fram, som öppnar<br />
dörrar, introducerar, visar upp vårt arbete så att man inte hela tiden måste marknadsföra<br />
sig själv.” Bortsett från de stora företagen är en mentor något som efterfrågas i hög utsträckning<br />
och de företagare som haft en aktiv företagare som mentor säger sig ha haft stor nytta av<br />
dennas kunskaper. En företagare menar att ”den hjälpen man kan få av någon som har gjort<br />
affärer förut, det sparar oerhört mycket tid”.<br />
Ett diversifierat och flexibelt finansieringssystem<br />
Ett mer diversifierat och flexibelt lånesystem efterfrågas i stort sett av samtliga typer av entreprenörer<br />
och innovatörer. Det är värt att notera att företag som inte traditionellt har ansetts<br />
vara en del av innovationssystemet påtalar denna brist i högre utsträckning. I synnerhet tjänsteföretag<br />
och tillväxtföretag framhåller bristen på stöd för just dem. Ett tjänsteföretag beskriver<br />
sin erfarenhet av kontakten med en aktör med följande ord: ”Man har blivit bollad fram<br />
och tillbaka mellan instanserna och de har väldigt olika uppfattning om i vilken fas man befinner<br />
sig. Vi satsar på försäljning från dag ett. Då sa Almi att vi redan var ute på marknaden<br />
och att vi hade gått förbi innovation och nu var uppe på företagsutvecklingsnivån.” Ett annat<br />
tjänsteföretag menar att ”har man forskare, en produkt och ett patent så är man safe och det är<br />
lätt att få pengar”.<br />
Således efterfrågas dels en bättre bedömning av varje enskilt företag utifrån dess specifika<br />
behov och förutsättningar. Dels ett bredare stödsystem som även fångar upp exempelvis<br />
tjänsteföretag och företag utan teknisk höjd. Ett företag med bakgrund i högskolan efterlyser<br />
en bättre matchning mellan stödsystemet och företagen. ”Man testar en strategi, det är så man<br />
utvecklar bolaget. Svårt att hålla stödaktören uppdaterad.” När stödet utbetalas ser helt enkelt<br />
företagets verksamhet och behov annorlunda ut än när man ansökte om stöd.<br />
Branschkunskap och -erfarenhet hos finansiärer och rådgivare<br />
Önskemålet om branschkunskap hos finansiärer och rådgivare överlappar i många fall behovet<br />
om mentorer och ett diversifierat lånesystem. Det är dock viktigt att lyfta fram branschkunskap<br />
som en kritisk faktor för en framgångsrik regional utveckling. Flera företagare har<br />
erfarenheter av finansiärer eller rådgivare som de upplever inte har någon insikt i just deras<br />
bransch eller har någon förståelse för deras idé. Så här uttrycker sig ett producerande tillväxtföretag:<br />
”Det har varit det återkommande, man börjar förklara företaget och så sitter man där<br />
och så har de sista kvarten att säga något, och så är det de generella sakerna de säger. Jag kan<br />
det. Jag har hört frågorna tusen gånger. Jag vill ha någon som kan vara med mig under ett år.<br />
Jag vill ha en entreprenör, inte en tjänsteman.” Följande svar på frågan om utvecklingsbehov<br />
av stödsystemet sammanfattar väl en återkommande synpunkt: ”Försök att skapa kunskapsgrupper<br />
inom olika branscher och att det kan finnas olika pengar och lånetyper för olika branscher<br />
och att de som beslutar har kunskap om branschen och har egna företagserfarenheter.”<br />
13
Specialiserade noder<br />
I fokusgruppen i Trollhättan var representanter för Volvo Aero och Saab Automobile närvarande<br />
och i egenskap av stora företag ser de positivt på specialiserade noder i regionen.<br />
”Skulle vi välja bort produktion i Trollhättan skulle vårt företag starkt försvagas”, som en av<br />
dem uttrycker sig. Det handlar om att utveckla det man är bra på och att säkra kompetensen<br />
inom respektive nod. För att denna specialisering ska vara möjlig krävs att det finns en tillräckligt<br />
stor kritisk massa, en fungerande infrastruktur och en återväxt av kunskap, och detta i<br />
form av underleverantörer, mindre företag, forskning, science centers, samt profilering av<br />
grund- och gymnasieskolan för att matcha det regionala företagandet. Dessa företag ser det<br />
också som en nödvändighet att deras verksamheter uppfattas som en regional satsning som<br />
kan få regionalt stöd. Något som man menar är av betydelse när man vänder sig till nationella<br />
aktörer och även internationellt.<br />
Akademinära innovatörer och entreprenörer<br />
Innovatörer och entreprenörer med bakgrund i universitet eller högskola tar upp en del synpunkter<br />
som rör strukturen för koppling mellan akademi och näringsliv. Viktigt att påpeka är<br />
dock att förutsättningarna och behoven skiljer sig åt mellan ett ensamföretag som kanske sitter<br />
i en inkubator och utvecklar sin produkt eller tjänst, och företag som ingår i ett större forskningssammanhang,<br />
exempelvis företag inom bioteknik eller medicinteknik. En företagare<br />
inom medicinteknik i Göteborg berättar att han har lyckats få patent och finansiering, men<br />
saknar en samarbetsstruktur. ”Vi ska testa och har bussvårt att få tillträde till kirurgen på<br />
Sahlgrenska. […] Hade det funnits en plattform för samarbete mellan universitet, företag och<br />
sjukhus så hade det kunnat funka bättre.” En annan företagare inom samma bransch anser att<br />
de har bra samarbeten med några sjukhus, men samtidigt är dessa samarbeten inofficiella. ”Vi<br />
får utnyttja till viss nivå sjukhusets lokaler och olika delar. Det är för att vi känner folk, men<br />
jag vet inte om det är riktigt accepterat.” Nya samarbetsstrukturer skulle således möjliggöra<br />
och underlätta för innovationer inom såväl nya som etablerade företag.<br />
Personer i fokusgrupperna som har tagit del av till exempel entreprenörskolan, Chalmers innovation<br />
och inkubatorer beskriver hur man där får tillgång till nätverk, systemkunskap och<br />
coacher. Något som ger en fördel gentemot andra som står utanför sådana miljöer. ”Man vet<br />
att man blir slussad rätt direkt. Men jag har ingen aning om hur det funkar om man inte har<br />
den bakgrunden”, säger en företagare som sitter på en inkubator i Göteborg. En företagare<br />
med bakgrund i en annan inkubator förklarar att man genom att finnas i en sådan miljö lär sig<br />
att ”kommunicera, men också att man godkänns successivt.” Detta innebär att det är lättare att<br />
ta sig vidare i finansieringskedjan. ”Har man blivit godkänd i en instans så går det lättare. Då<br />
har någon tagit risken och nästa i kedjan behöver inte känna att de riskerar att göra bort sig.”<br />
De synpunkter från fokusgrupperna som presenterats ovan kommer att ställas i relation till de<br />
uppfattningar som framkommer i intervjuerna med aktörerna. Detta utvecklas vidare i kapitel<br />
fem som diskuterar innovationsstödsystemets funktionalitet både från ett utbuds- och efterfrågeperspektiv.<br />
14
3 Innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
Det offentliga stödet för innovation och entreprenörskap behandlas i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens<br />
tillväxtprogram för perioden 2004-2007. 1 I programområdet ”Stimulera nyskapande”<br />
beskrivs verksamheten som ett svar på de krav på ”nyskapande, omvandlingskraft och specialisering”<br />
som en ökad globalisering av världsekonomin medför. Den väg som förespråkas går<br />
genom ”ökat entreprenörskap, kunniga och kompetenta innevånare och företag i nätverk – i<br />
samverkan med utbildning och forskning och starkt stöd av det politiska systemet”. Som förutsättningar<br />
för en gynnsam utveckling lyfts för det första fram en gemensam utvecklingspolitik<br />
som tar sin utgångspunkt i regionens ”starka kluster”. För det andra betonas goda villkor<br />
för internationalisering, och för det tredje att attityder till entreprenörskap måste förändras.<br />
För det fjärde lyfts behovet av en miljödriven utveckling, och dess vinster för näringslivets<br />
internationella konkurrenskraft fram. Arbetet bedrivs inom fyra teman med rubrikerna ”aktiva<br />
innevånare, ekonomiskt nyskapande, miljödriven utveckling och internationalisering”.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens tillväxtprogram har både en regionövergripande del och fyra delregionala,<br />
för Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. En betydande del av<br />
regionens innovationsstödsarbete är kopplat till aktörer som är verksamma i de fyra delregionerna.<br />
Finansieringen av verksamheten sker dels genom de olika organisationernas ordinarie<br />
resurser, dels genom särskilda projektmedel. En viktig del av de särskilda projektmedlen står<br />
Regionutvecklingsnämndens resurser för, vilka särskilt riktas till bland annat ”klusterutveckling,<br />
innovationer och nyföretagande”.<br />
I det följande presenteras de olika typer av aktörer som finns i regionen med fokus på dem<br />
som har hela regionen som verksamhetsområde. Detta med syfte att tydliggöra vilka typer av<br />
aktörer som finns och vilka funktioner de fyller. Samtliga aktörer behandlas här översiktligt.<br />
För mer utförlig presentation av aktörerna hänvisas till redovisningen av de delregionala innovationsstödsystemen<br />
i kapitel 4.<br />
Aktörer som arbetar med främjande och attitydpåverkan<br />
I regionen bedrivs ett flertal verksamheter som riktar sig mot att påverka och förändra attityderna<br />
till entreprenörskap och innovationer.<br />
Det finns ett antal verksamheter som riktar sig mot utbildningsväsendet med attitydpåverkande<br />
och kunskapsbyggande arbete. Ett är Ung Företagsamhet, en ideell förening, som är verksam<br />
i samtliga <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s delregioner. Ung Företagsamhet ger ungdomar möjlighet att<br />
prova på att starta och driva ett företag under gymnasietiden.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen driver flera projekt som rör attityder till entreprenörskap. Ett är<br />
projektet ”Ungt Entreprenörskap i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>”, vars syfte är att påverka attityderna till<br />
entreprenörskap i skolan. I projektet sammanförs olika aktörer som arbetar med entreprenörskap<br />
i skolorna för att underlätta erfarenhetsutbyte och konkreta insatser för ökat entreprenörskap<br />
hos unga. ”Den företagsamma förvaltningen” riktar sig mot kommunala tjänstemän i syfte<br />
att skapa en mer företagsvänlig förvaltning. Tjänstemännen tränas i att arbeta smidigare i<br />
mötet med entreprenörer och företagare. Kommuner som hittills deltagit i programmet är Gö-<br />
1 Det gemensamma <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> – hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtprogram<br />
för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> 2004-2007.<br />
15
tene, Herrljunga, Kungälv, Lidköping, Munkedal, Orust, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm,<br />
Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Åmål. En avknoppning av ”Den företagsamma<br />
förvaltningen” är ”Den företagsamma skolan”, som arbetar enligt samma koncept mot<br />
personal i skolan.<br />
Företagsamt lärande i Skaraborg är ett projekt som pågår under perioden 2005-2007 och<br />
samordnas av Götene kommun. Projektets mål är att underlätta entreprenöriellt lärande inom<br />
skolan, utveckla studie- och yrkesvägledning, samt utveckla samverkan mellan skola och<br />
näringsliv. Projektet stöds av Föreningen Tillväxt Skaraborg, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, Nutek<br />
och kommunerna i Skaraborg.<br />
Fyrbodals kommunalförbund driver projektet ”Entreprenörskap som förhållningssätt” i Fyrbodal.<br />
Projektet syftar till att skapa ett varaktigt positivt förhållningssätt till entreprenörskap i<br />
skolan. Målsättningen är att enreprenöriella aktiviteter ska bli ett integrerat inslag i undervisningen,<br />
för att på sikt generera tillväxt i samhället genom att skapa innovatörer och entreprenörer.<br />
Science centers är utställnings- och aktivitetscentra som syftar till att popularisera vetenskap<br />
och som strävar till inlärning genom interaktiva objekt och demonstrationer. 2 Den främsta<br />
målgruppen är skolungdom, men man riktar sig även till övrig allmänhet. En viktig aspekt av<br />
arbetet är att skapa intresse och positiva attityder kring innovationer och entreprenörskap. I<br />
regionen finns sex av Sveriges 20 science centers, vilket gör <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> till det område i<br />
Sverige med särklass störst täthet av science centers. Dessa är Balthazar i Skövde, Dalénium i<br />
Stenstorp, Innovatum Science Center i Trollhättan, Molekylärverkstaden i Stenungsund, Navet<br />
i Borås och Universeum i Göteborg.<br />
Aktörer som ger stöd till idéutveckling och start av företag<br />
Regionen har ett flertal aktörer som ger stöd till att forma och utveckla innovativa och entreprenöriella<br />
idéer samt ger stöd vid etablering av nya företag baserat på entreprenöriella och<br />
innovativa idéer. Aktörer vars stöd huvudsakligen består av finansiering i form av bidrag, lån<br />
och ägarkapital behandlas i ett separat avsnitt nedan.<br />
Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> är ett projekt som drivs av Almi Företagspartner med stöd från<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Dess uppgift är att bidra till att nya idéer tas tillvara och utvecklas<br />
till kommersiella produkter genom att bistå med kompetens och kapital.<br />
Vid regionens samtliga högskole- och universitetsorter, undantaget Skövde, finns Drivhus. 3<br />
Syftet med Drivhusens verksamhet är att få så många studenter som möjligt att förverkliga<br />
sina idéer. Man försöker öka det entreprenöriella tänkandet och arbetar med individanpassad<br />
coachning. Drivhuset är en stiftelse, som finansieras dels med offentliga medel, dels genom<br />
partnerskap med näringslivet.<br />
Syftet med akademiska entreprenörsutbildningar är att utveckla framtidens entreprenörer och<br />
medverka till kommersialisering av ny kunskap. I samverkan mellan universitet och näringsliv<br />
försöker man utveckla lovande idéer eller forskningsresultat till nya tillväxtföretag. Entre-<br />
2 Definitionen i enlighet med Nordisk Science Center Förbund.<br />
3 Till och med hösten 2007 bedrevs projektet ”Startblocket” med Högskolan i Skövde som huvudman, med en<br />
verksamhet som liknade den Drivhusen bedriver.<br />
16
prenörsutbildningar finns vid Högskolan i Borås, Chalmers Tekniska Högskola, Handelshögskolan<br />
i Göteborg, Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin och Högskolan i Skövde.<br />
Inkubatorer är verksamheter som medverkar till utvecklandet av nystartade, blivande tillväxtföretag.<br />
Utvalda entreprenörer och affärsprojekt ges genom inkubatorerna möjlighet att vistas<br />
i en miljö där de med stöd av erfarna affärsutvecklare skapar en stabil plattform och förutsättningar<br />
att utvecklas till tillväxtföretag. Inkubatorerna erbjuder i regel stöd och nätverk i alla<br />
frågor som är viktiga för företaget och syftar därigenom till att vara ett medel för att skapa<br />
tillväxt. De flesta inkubatorerna i regionen har anknytning till en högskola eller ett universitet.<br />
Regionens inkubatorer är Brewhouse Innovation, Chalmers Innovation, Framtidens Företag,<br />
Katapult of Sweden och Sahlgrenska Science Park i Göteborg. Även Göteborgs universitets<br />
holdingbolag (GU Holding) bedriver en inkubatorliknande verksamhet. Hösten 2008 etablerade<br />
den Stockholmsbaserade inkubatorn IQube en filial i anslutning till Chalmers. Inkubatorn<br />
är vinstdrivande och har ambitionen att klara sig utan offentlig finansiering.<br />
Inkubatorer finns vidare vid CIEL i Lidköping, Gothia Science Park i Skövde, Innovatum i<br />
Trollhättan och Espira i Borås. 4<br />
Åtta av inkubatorerna i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> är medlemmar i det västsvenska nätverket Inkubatorkompetens.<br />
Nätverket är ett samarbetsprojekt mellan <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, Region<br />
Värmland, Region Halland och Innovationsbron Väst. Nätverket syftar till att stärka samarbetet<br />
och möjliggöra samarbete mellan inkubatorerna i Västsverige.<br />
Nyföretagarcentrer, vilka (undantaget Göteborgs Nyföretagarcentrum) ingår i den nationella<br />
organisationen Jobs and Society, är inriktade på att ge generellt stöd vid etablering av nya<br />
företag utan särskild branschinriktning eller krav på koppling till akademin. Nyföretagarcentrer<br />
finns i Borås, Göteborg, Götene, Skövde, Hjo, Härryda, Kungsbacka, Kungälv 5 , Lidköping,<br />
Tibro/Hjo, Trollhättan, Vara och Vänersborg. Nyföretagarcentrerna arbetar med ett antal<br />
olika aktiviteter som rådgivning, vägledning, idébedömning, seminarier och föreläsningar<br />
riktade till företagare i startskede.<br />
Inom regionen finns ett antal uppfinnarföreningar som fungerar som forum för idéutbyte och<br />
samverkan mellan uppfinnande, forskning och näringsliv. Uppfinnarföreningar finns i Göteborg,<br />
Bohus-Dal, Karlsborg, Hjo-Tibro och i form av Prototypverkstan/Aktiva Innovatörer i<br />
Mölndal.<br />
IFS Väst arbetar med att underlätta företagande bland invandrare genom rådgivningsverksamhet<br />
för företagare med utländsk bakgrund. Resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling i<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s Län, bedriver bland annat verksamhet för att understödja kvinnligt entreprenörskap.<br />
Aktörer inom social ekonomi och kultursektorn<br />
Den sociala ekonomin kan definieras som ”organiserade verksamheter som primärt har ett<br />
samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn”. 6 Den sociala<br />
ekonomin har antingen allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Vad gäller<br />
4 Av inkubatorerna saknar Brewhouse Innovation, Katapult of Sweden, CIEL-inkubator , IQube och Innovatum<br />
inkubator formell koppling till högskola eller universitet.<br />
5 Är för närvarande under omkonstruktion.<br />
6 ”Social ekonomi i EU-landet Sverige – tradition och förnyelse i samma begrepp”, Ds 1998:48, s. 9.<br />
17
innovationer och entreprenörskap inom den sociala ekonomin ger Coompanion stöd och råd<br />
till grupper som vill starta ekonomiska föreningar och kooperativ. Coompanion har kontor i<br />
samtliga <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s fyra delregioner.<br />
Inom kultursektorn verkar Nätverkstan med ett regionalt uppdrag från <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Nätverkstan tillhandahåller tjänster inom teknik, ekonomi och utbildning för kultursektorn,<br />
och ligger i Göteborg.<br />
Stöd för innovationer inom befintliga företag<br />
Industriell Dynamik, ID, är ett sammanhållet system för innovationssupport till små och medelstora<br />
industriföretag i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> (utanför Göteborgsområdet). Syftet är att stärka<br />
förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i existerande företag.<br />
Nätverkets aktörer kontaktar aktivt företag, genomför utvecklingsdiskussioner och behovsanalyser,<br />
ger rådgivning och problemlösning samt medverkar till att större utvecklingsinsatser<br />
startas. De besökande specialisterna representerar hela nätverket och använder ett aktivt lyssnande<br />
snarare än försök att intressera ett företag för någon särskild metod eller lösning. Behov/efterfrågan<br />
ska styra, inte utbud. Det är företagen själva som finansierar projekten, om de<br />
inte har tillgång till andra stödinsatser.<br />
I ID-nätverket ingår de olika industriforskningsinstituten och industriella utvecklingscentra i<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen samt högskolorna i Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad. ID är dessutom<br />
en viktig del av samverkansplattformarna.<br />
Inom regionen finns det ett antal forskningsinstitut, som bland annat har till uppgift att stödja<br />
innovation och kompetensutveckling inom olika branscher. Instituten är SP Sveriges Tekniska<br />
Forskningsinstitut, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, Imego AB – The institute<br />
och Micro and Nanotechnology, IVF Industriforskning och utveckling AB, samt IVL Svenska<br />
Miljöinstitutet AB.<br />
Aktörer som ger stöd till marknadsetablering och tillväxt<br />
Industriutveckling<br />
I regionen finns ett antal centra med syfte at stödja industriell utveckling. De två som ingår i<br />
studien har delregional täckning, IUC Sjuhärad och IDC West Sweden AB som täcker Skaraborg.<br />
De ägs av medlemsföretagen och har till uppgift att underlätta kontakt och kunskapsutveckling<br />
mellan små och stora företag i regionen och universitet och högskolor. De syftar<br />
även till att bidra till utvecklingen av branschkluster inom delregionerna.<br />
Klusterinitiativ<br />
Ett kluster kan definieras som en geografisk koncentration av relaterade företag och institutioner<br />
(ofta universitet) som både konkurrerar och samarbetar inom ett avgränsat område. De<br />
olika aktörerna länkas samman av bland annat av gemensam teknik och kunskap.<br />
Flera regionala aktörer satsar aktivt på att förbättra förutsättningarna och stimulera till utveckling<br />
i regionens kluster, bland annat genom att stärka kopplingarna mellan företag och<br />
forskning samt genom att stimulera till synergier mellan regionens kluster. Utmärkande för<br />
satsningarna på klusterutveckling i regionen är att företag, forskning och offentliga aktörer<br />
gemensamt urskiljer och prioriterar insatserna. Exempel på klusterinitiativ/aktörer i regionen<br />
18
är inom biomedicin och hälsa Biomedicinsk utveckling i Västsverige och Biomatcell, inom<br />
textilbranschen Smart Textiles, inom plast och petrokemibranschen kompetenscentret Plast<br />
för ett uthålligt samhälle (PLUS), inom sjöfart Chalmers Lighthouse, inom mikrovågsbranschen<br />
Microwave Road, inom köksbranschen Köksriket, samt det klusteröverskridande Centrum<br />
för Miljödriven Företagsutveckling.<br />
Övriga aktörer som ger stöd vid marknadsetablering och -tillväxt<br />
Connect Väst är en aktör som hjälper företagare i tillväxtfas genom så kallade ”språngbrädor”,<br />
där man bidrar med strategiutveckling, kompetensanskaffning, förmedling av riskvilligt kapital<br />
samt nätverk och kontakter. I regionen finns även andra aktörer som på regional basis ger<br />
stöd, bland annat kring exportrelaterade frågor. Exportrådets kontor i Göteborg, som finansieras<br />
av staten och näringslivet gemensamt, har ett regionalt uppdrag och hjälper företagen med<br />
rådgivning inom exportfrågor. Man vänder sig till företag i alla branscher. Man ger kostnadsfri<br />
information om allt som rör marknader och export. Västsvenska Industri- och Handelskammaren<br />
är en näringslivsorganisation som arbetar med att stärka tillväxten i regionen. Man<br />
hjälper medlemsföretagen i frågor där den egna organisationen inte räcker till, och vänder sig<br />
till företag oavsett om de arbetar med export, import eller med nationell marknad.<br />
Finansiärer<br />
Finansiärer av innovationer och entreprenörskap<br />
I kartläggningen görs en distinktion mellan två typer av finansiärer: dels de som finansierar<br />
innovationsdrivna företag, dels de som finansierar andra aktörer som arbetar med innovationsstöd.<br />
Med försådd, det vill säga finansiering av nya projekt i tidiga stadier, arbetar redan nämnda<br />
Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, som är ett samarbete mellan Almi Företagspartner Väst AB och<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. 7 Därtill finns som försåddsmedel förinkubatorslån från Innovationsbron,<br />
vilka går via regionens inkubatorer och högskolornas holdingbolag. Bidrag för verifiering<br />
och immaterialskydd av forskningsresultat med kommersiell potential och hög kunskapshöjd<br />
ges även av Innovationsbron.<br />
Såddfinansiering är en finansieringsform som är till för att finansiera tydliggörande av affärsmöjligheter<br />
för att därmed finna kunder/samarbetspartner och/eller fortsatt finansiering.<br />
Finansieringen kan ske som lån eller som ägarkapital. Föremål för såddfinansiering är nya<br />
företag (för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen inom teknik- och kunskapsbaserade företag och ej äldre<br />
än tre år), med internationell konkurrenskraft. Syftet med stödet är att bidra till att fler kvalificerade<br />
teknik- och kunskapsbaserade företag lyckas nå kommersiell framgång. Offentliga<br />
aktörer som erbjuder såddfinansiering i form av ägarkapital är Chalmers invest, GU Holding<br />
och Innovationsbron Väst Startup i samarbete med inkubatorer och högskolors holdingbolag.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen erbjuder såddfinansiering genom lån.<br />
Som ett komplement till villkorslånen erbjuds inkubatorerna att ansöka om så kallade kapitalandelslån<br />
från <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Inkubatorerna använder lånet för att gå in med<br />
ägarkapital i ett inkubatorbolag. Lånet återbetalas vid exit och eventuell avkastning delas lika<br />
mellan inkubatorn och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
7 Andra externa finansiärer är EU Mål 2 <strong>Västra</strong> och Business Region Göteborg AB<br />
19
Vidare tillhandahåller Almi flera låneformer. Företagslån ges både till nya och etablerade företag. Mikrolån ges<br />
till företag med mindre kapitalbehov och innovationslån ges för utveckling av innovationsprojekt. Almi kan även<br />
hjälpa till med exportfinansiering, och garantier, som fungerar som alternativ till lån.<br />
För företag som står i begrepp att växa finns tillväxtlån att tillgå från Almi. 8 Industrifonden<br />
som är en självständig statlig stiftelse, har sedan 2006 ett kontor i Göteborg och erbjuder kapital,<br />
kompetens och nätverk till små och medelstora företag som vill växa i regionen. Fonden<br />
investerar både direkt i företag och genom ett nätverk av regionala riskkapitalbolag. Investeringarna<br />
är av två typer; dels utvecklingskapital till forsknings- och utvecklingsbolag, dels expansionskapital<br />
till företag som vill växa.<br />
Finansiärer av andra aktörer<br />
Inom regionen fungerar <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, de delregionala kommunalförbunden och<br />
Business Region Göteborg och Innovationsbron Väst som framträdande offentliga finansiärer<br />
av andra innovationsstödjande aktörers verksamhet. Samtliga driver även själva operativ<br />
verksamhet av varierande slag, bland annat vad gäller stöd vid start och utveckling av företag.<br />
Innovationsbron Väst är en av de centrala aktörerna i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s innovationssystem.<br />
Innovationsbrons fokus är att främja kommersialisering av forskning och innovationer. Förutom<br />
att erbjuda såddkapital medfinansierar Innovationsbron fem inkubatorer i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
samt det regionala inkubatorsnätverket. De fem inkubatorerna är Chalmers Innovation, Gothia<br />
Science Park, Sahlgrenska Science Park, GU Holding och Brewhouse Innovation.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen delfinansierar ett stort antal andra aktörer som syftar till innovation<br />
och företagsamhet. Aktörer man stöder finansiellt är Ung Företagsamhet, Drivhuset, Venture<br />
Cup, regionens olika entreprenörsutbildningar, elva företagsinkubatorer, Connect Väst, Almi<br />
(projektet Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>), Nyföretagarcentrum, IFS Väst och IVF (nätverket<br />
Industriell Dynamik). En viktig del av det finansiella stödet går till verksamheter inom det<br />
man kallar ”regionala styrkeområden”, vilka inringades genom kartläggningen ”FoU för tillväxt<br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>”, som författades i samarbete med högskolor och forskningsinstitut i<br />
regionen. Här satsar man på nio prioriterade kluster inom biomedicin och hälsa, fordon, IT,<br />
livsmedel, petrokemi, textil, trä och upplevelseindustri. Därutöver satsar man på design, logistik,<br />
marin sektor samt klusterinitiativ av pilotkaraktär. 9 Exempel på verksamheter som<br />
stöds finansiellt här är Arvid Carlsson Institutet, Biomedicinsk utveckling i Västsverige,<br />
Lindholmen Science Park, Innovatum, Automotive Sweden, Microwave Road, Petrokemiklustret,<br />
PLUS, Köksriket, ISA-projekt, Food and Health Concept Center, Livsmedel i väst,<br />
AGROVÄST Livsmedel AB, EcoEx, Waternet, Green Energy Cluster, Sustainable Indoor Air<br />
Quality Cluster (SIAQ), Sweden Technical Textile, Tränätverk1, IUC Trä i Tibro, och Film i<br />
Väst.<br />
Kommunalförbunden och Business Region Göteborg fungerar som finansiärer av ett antal<br />
olika satsningar inom innovation och entreprenörskap. Business Region Göteborg stöder<br />
bland annat delregionens företagarföreningar och exportsatsningar tillsammans med exportrådet<br />
och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Vidare satsar man inom ett antal branschklusterområden,<br />
där man både agerar som huvudmän och delfinansiärer i ett antal olika projekt inom biomedi-<br />
8<br />
Inom definitionen för tillväxtföretag faller företag vilka förväntas uppnå en väsentlig och uthållig volymtillväxt<br />
under kontrollerad lönsamhet (Almi).<br />
9<br />
Satsningarna på klusterinitiativ behandlas närmare under avsnittet ”Klusterinitiativ”<br />
20
cin, fordonsindustri, miljöutveckling, kultur och media, livsmedel, logistik och transport, petrokemi<br />
samt finans. Exempel på aktörer som stöds är inkubatorerna Brewhouse Innovation<br />
och Sahlgrenska Science Park, nätverket Automotive Sweden och FinansKompetensCentrum.<br />
Sjuhärads kommunalförbund delfinansierar Espira Tillväxtcenter, med Centrum för Entreprenörskap<br />
och Affärsdesign (CEA), Navet Science Center och en affärsinkubator. Vidare stöder<br />
man klustersatsningar inom handel/logistik och textil/design. Tre exempel är Textilt Forum,<br />
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) och Designcentrum i Mark. Man stöder också entreprenörskap<br />
i utbildningssystemet genom medel till Snilleblixtarna, Miniföretagarna, Ung Företagsamhet<br />
och Drivhuset.<br />
Skaraborgs kommunalförbund stöder ett antal samverkans- och klusterprojekt, däribland<br />
Elektronikutvecklingscenter i Väst (EUC), EcoEx, Skaraborgsgas och Automation Technology<br />
Cluster. Vidare stöder man kompetensinriktade insatser som Accelerator Skaraborg, Design<br />
med Omtanke Skaraborg och Framtidstorget, samt stimulerande av nyföretagsamhet som<br />
nyföretagarcentrum och Idéum Uppfinnarskola i Lidköping. 10<br />
Kommunalförbundet i Fyrbodal har finansiellt understött bland annat Innovatum teknikpark<br />
med dess inkubator och science center. Vidare stöder man föreningen Miljöbron Fyrbodal,<br />
Ung Företagsamhet, Nyföretagarcentrum Väst, projekten Tjärnö Innovation, Mer och bättre<br />
affärer, EcoEx, Utveckling av skogs- och tränäringen i samt Fyrbodal/Träkluster Fyrbodal. 11<br />
Noder<br />
I regionen har utvecklats noder i innovationsstödsystemet som erbjuder ett bredare stöd i innovations-<br />
och entreprenörskapsförloppets olika faser och som kan samla flera olika stödaktörer.<br />
Samverkansplattformar<br />
Som samlingspunkter, eller noder, för stöd till företagsnära forskning, utveckling och demonstration<br />
har ett antal samverkansplattformar skapats i regionens olika delar. Det här är fortfarande<br />
en process i vardande, och de begreppsliga ramarna för plattformsverksamheten är under<br />
utveckling. 12<br />
Samverkansplattformarna är spridda geografiskt i regionen och är inriktade på olika branscher.<br />
Branschinriktningarna har utvecklats i enlighet med de delregionala näringsstrukturerna<br />
och/eller de specialiseringar vid de lärosäten som plattformarna samverkar med. I Göteborg<br />
fungerar Lindholmen Science Park och Sahlgrenska Science Park som samverkansplattformar.<br />
Som plattformar för Fyrbodal fungerar Innovatum i Trollhättan, och för Borås och Sjuhärad<br />
Espira. Gothia Science Park i Skövde är samverkansplattform för Skaraborg. Inom samverkansplattformarna<br />
Gothia Science Park, Innovatum och Lindholmen finns så kallade projektarenor,<br />
vilkas uppgift är att agera som verktyg för att skapa konkret samverkan mellan<br />
näringsliv, akademi och samhället.<br />
10 ”Inriktning på tillväxtprogramsarbetet 2007”, Skaraborgs kommunalförbund.<br />
11 ”Utvärdering av Delregionalt Tillväxt Program Fyrbodal 2004 – 2006”, Empiricus, 2007.<br />
12 Den generella definitionen av samverkansplattformarnas verksamhet korresponderar med EU:s sjunde ramprogram,<br />
se FoU för tillväxt i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. En kartläggning av regionens forsknings- & utvecklingskompetens<br />
i relation till EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling & demonstration 2007-2013. <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>sregionen 2006., s. 6. En utförligare redogörelse om samverkansplattformar och projektarenor finns i<br />
denna rapport under avsnittet ”Klusterinitiativ”.<br />
21
Mötesplatser<br />
En annan typ av plattformar än de som identifierats av regionen (se ovan) kan sägas utgöras<br />
av de nationella mötesplatser för upplevelsenäringens utveckling som KK-stiftelsen finansierar.<br />
På nationell bas finns sex sådana mötesplatser, varav två stycken i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> där<br />
dessa även utgör en del i regionens innovationsstödsystem<br />
År 2002 utsåg KK-stiftelsen Trollhättan med Film i Väst till ”Mötesplats för film och media”.<br />
Dess upptagningsområde ska vara nationellt. Förutom mot film och media, riktar sig verksamheten<br />
i Trollhättan även mot andra närliggande områden som design, scenkonst och upplevelsebaserat<br />
lärande. Mötesplatsen ska underlätta kompetensutveckling genom möten över<br />
delområdesgränserna, vilket ska ske genom nätverksskapande möten, seminarier, workshops<br />
och spetsutbildningar. I Trollhättan finns alltså en stark koppling mellan den regionala samverkansplattformen<br />
vid Innovatum och mötesplatsen för film och media.<br />
Även ADA – Association for Design and Advertisment, är en nationell mötesplats med stöd<br />
av KK-stiftelsen. ADA är inriktad på design och marknadskommunikation och är förlagd till<br />
Göteborg. Syftet med ADA är att stärka regionens kompetens, samverkan och tillväxt inom<br />
design och marknadskommunikation.<br />
Generella stödaktörer i regionen<br />
Lokalt har kommunernas näringslivschefer/näringslivsansvariga till uppgift att understödja<br />
företagande. Arbetsformerna skiljer sig mycket från kommun till kommun och kan<br />
innefatta exempelvis rådgivning, förmedling av kontakter, mötesplatser och informationsträffar.<br />
Kommunerna medfinansierar vidare ett antal verksamheter och projekt, bland annat<br />
regionens Drivhus och Ung Företagsamhet. Man upprätthåller dessutom kontakter med andra<br />
aktörer, som Nyföretagarcentrer och Connect Väst<br />
Företagarna, som är Sveriges största företagarorganisation, har sitt kontor för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
i Göteborg och ett samordningskontor i Vänersborg och lokala föreningar<br />
finns i regionens kommuner. Organisationens uppgift är att skapa bättre förutsättningar för<br />
att starta, driva, utveckla och äga företag i regionen. Man verkar för företagande och företagares<br />
rättigheter genom opinionsbildning, skola – näringslivssamverkan, samt arrangemang av<br />
seminarier och mässor om miljöfrågor, upphandlingsfrågor och arbetsrättsfrågor. Lokala nätverk/föreningar<br />
av medlemmar utgör grunden för verksamheten.<br />
Samverkan och rollfördelning<br />
Inom regionen förekommer samverkan mellan ett väldigt omfattande antal aktörer, och här<br />
kan bara vissa generella drag beröras. En viktig del av samverkan rör sig i det offentliga stödsystemet<br />
mellan regional och delregional nivå. Här finns, som inledningsvis nämndes, en<br />
övergripande struktur med utgångspunkt i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens tillväxtprogram, med de<br />
delregionala delarna för kommunalförbunden i Skaraborg, Göteborgsregionen, Fyrbodal och<br />
Sjuhärad. Flera andra aktörer, exempelvis Drivhuset och Nyföretagarcentrum, har ett antal<br />
verksamheter fördelade över regionen, och deras inbördes relationer stadgas på olika sätt beroende<br />
av organisationsform och andra förutsättningar. Ett flertal aktörer har därutöver ett<br />
antal bilaterala avtal med andra aktörer, som tar sig uttryck i olika gemensamma projekt och<br />
samarbeten.<br />
22
De flesta aktörer påpekar att samverkansklimatet är bra och att enskilda samarbeten är fruktbara<br />
och välfungerande. För de flesta framstår dock systemet i sin helhet som svårt att överblicka<br />
och man uppfattar att en övergripande struktur för verksamheten saknas.<br />
Det framgår av underlagsmaterialet från såväl utbuds- som efterfrågestudien att en tydlig rollfördelning<br />
mellan aktörerna försvåras av att överblickbarheten i systemet är begränsad. Ofta<br />
har man kunskap om andra aktörer som agerar inom samma kärnområde som en själv, och<br />
vad gäller dessa torde överlappningar inte vara särskilt omfattande. Men bristande kunskap<br />
om aktörer i angränsande områden gör att man bedriver verksamheter i utkanterna av kärnverksamheten,<br />
vilka kolliderar med andra aktörers verksamhetsområden. Exempelvis påstår<br />
sig många av de aktörer som har tyngdpunkten i sin verksamhet i utvecklingsfasen att de också<br />
bedriver attitydpåverkande verksamhet genom informationsträffar och skolbesök. Ingen i<br />
intervjumaterialet har nämnt något om konflikter som uppstått vid sådana kollisioner, istället<br />
har samarbeten uppstått, till exempel mellan vissa Drivhus och Nyföretagarcentrer. Flera vittnar<br />
därutöver om att de sammanhang i vilka de fått möta och byta erfarenheter med andra<br />
aktörer över tid medverkat till en tydligare rollfördelning aktörerna emellan. Ett verksamt<br />
medel för att motarbeta överlappningar torde därför vara bestående mötesplatser för innovationsstödjande<br />
aktörer.<br />
En större fråga rör de överlappningar som kan existera mellan aktörer i olika delar av regionen.<br />
Detta diskuteras vidare i rapportens slutkapitel.<br />
23
4 Innovationsstödsystemet – delregionalt och sektoriellt<br />
Föregående kapitel gav en generell beskrivning av innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
med de olika funktioner och typer av stödaktörer som ingår i systemet. I detta kapitel redovisas<br />
kartläggningen av innovationsstödsystemet på delregional nivå för Göteborg, Fyrbodal,<br />
Skaraborg och Sjuhärad samt innovationsstödsystemet för de sektorsspecifika klustersatsningar<br />
som görs i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>.<br />
För presentationen av de delregionala innovationsstödsystemen redovisas aktörerna i den modell<br />
som presenterades inledningsvis – främja, utveckla/starta, marknadsetablering/tillväxt –<br />
beroende av den verksamhet de bedriver och vilka tjänster man erbjuder. I anslutning till pilarna<br />
illustreras utbudet utifrån de typer av tjänster och stöd aktörerna erbjuder i det vi här<br />
benämner tjänstespindlar. Spindlarna anger vilka tjänster och stödformer som finns tillgängliga,<br />
och vilka aktörer som sysslar med dem.<br />
Redovisningen av kartläggningen är vidare uppdelat i akademinära stödaktörer och generella<br />
stödaktörer där de akademinära aktörerna är sådana som har fokus på att ge stöd till kommersialisering<br />
och kunskapsöverföring med bas i universitet och högskola. Uppdelningen ska<br />
dock inte förstås som av varandra uteslutande kategorier, utan som hänvisningar till vilka<br />
målgrupper och tjänster man specialiserat sig på. Således kan en företagare vid en akademinära<br />
inkubator även vända sig till exempelvis <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen eller Almi för finansiering,<br />
eller till Nyföretagarcentrum för rådgivning. Spindlarnas innehåll avser vidare aktörernas<br />
kärnverksamheter. 13<br />
13 Som nämndes inledningsvis har bedömningen av tyngdpunkt i aktörernas verksamhet gjorts på grundval av<br />
aktörernas självskattningar i kombination med bedömningar i samråd mellan FBA och Mats Granér på <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
24
Göteborg Innovationsstödsystemet i Göteborg<br />
Aktörerna i det delregionala innovationsstödsystemet<br />
Ung företagsamhet,<br />
Universeum, Gbg:s<br />
uppfinnareförening<br />
FBA - presentation, 13 mars 2008<br />
Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt<br />
Drivhuset, Företagarna, Chalmers<br />
entreprenörskola, Handelshögskolans<br />
integrerade tillväxtcentrum (HIT),<br />
Internationella biomedicinska<br />
entreprenörsskolan (GIBBS), <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>sregionen (VGR)<br />
Prototypverkstan/aktiva<br />
innovatörer, Innovation<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, Imego,<br />
Chalmers Lighthouse,<br />
IVF, Nyföretagarcentrum,<br />
Nätverkstan, Göteborgs<br />
universitets forskningsoch<br />
innovationsservice<br />
Connect väst, Business Region<br />
Göteborg (BRG), Chalmers Invest,<br />
Katapult of Sweden, Lindholmen Science<br />
Park, Biomedicinsk utveckling i<br />
Västsverige, Chalmers industriteknik,<br />
Chalmers innovation, Innovationsbron<br />
Väst, SIK, Sahlgrenska Science Park,<br />
Brewhouse Innovation, Almi, GU Holding,<br />
Coompanion, Framtidens företag, IFS<br />
25<br />
Exportrådet, PLUS,<br />
Microwave Road, VS<br />
industri- och<br />
handelskammaren,<br />
Industrifonden, IVL<br />
Figur 2. Aktörerna i Göteborgs innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i.<br />
Inventeringen av aktörerna i Göteborgs innovationsstödsystem visar att ett flertal har en<br />
tyngdpunkt i stöd och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (31 aktörer).<br />
23 aktörer erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i<br />
befintliga företag medan nio aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och<br />
entreprenörskap. Sammanlagt finns i Göteborg 40 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet.<br />
14<br />
Utbudet av stöd och tjänster<br />
I tjänstespindlarna nedan och i efterföljande avsnitt redovisas vilka typer av tjänster och stöd<br />
som erbjuds innovatörer och entreprenörer, samt vilka aktörer som tillhandahåller tjänsterna<br />
och stöden. Eftersom de flesta aktörer bidriver flera aktiviteter, kan en och samma aktör förekomma<br />
i flera av tjänstespindlarna. Färgmarkeringen i rutan med aktörens namn hänvisar till<br />
fasmodellen och ger information om i vilken fas som aktören tillhandahåller tjänsten. Rutorna<br />
utan färgfyllning visar vilka specifika målgrupper (nya företag, etablerade företag eller akademinära<br />
företag) som en aktör främst inriktar sig mot. Aktörer som inte sorteras under någon<br />
enskild målgrupp, har antingen andra huvudmålgrupper än de som nämns här, eller riktar sig<br />
till flera av de här nämnda huvudmålgrupperna.<br />
14 FBA har intervjuat samtliga här nämnda aktörer utom IFS och GIBBS.
Göteborg - tjänster och stöd<br />
- presentation, 16 januari 2008<br />
Drivhuset<br />
VGR<br />
Opinionsbildning,<br />
attitydpåverkan,<br />
inspiration<br />
Företagarna<br />
Universeum<br />
Akademinära<br />
UF<br />
Figur 3. Tjänstespindel för opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration i Göteborgsregionen<br />
Tjänstespindeln ovan visar de aktörer i Göteborgsregionen vars verksamheter har en tyngdpunkt<br />
i opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration till innovation och entreprenörskap.<br />
Som den ljusblåfärgen anger är de verksamma i den första fasen. En aktör – Drivhuset – är<br />
särskilt inriktad mot högskolesektorn.<br />
NFC<br />
Göteborg - tjänster och stöd<br />
Imego<br />
VS Industrihandelskammaren<br />
Brewhouse<br />
Innovation<br />
Katapult of Sweden<br />
IQube<br />
IVF<br />
Nya företag<br />
Etablerade företag<br />
Framtidens företag<br />
Exportrådet Connect Väst<br />
Rådgivning,<br />
coachning, mentor<br />
Drivhuset<br />
26<br />
Akademinära<br />
Chalmers<br />
innovation<br />
Figur 4. Tjänstespindel FBA - presentation, för 16 januari rådgivning, 2008 coachning och mentorskap i Göteborgsregionen<br />
IVL<br />
Forsknings- och<br />
innovationsservice, GU<br />
Företagarna<br />
BRG<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Göteborgs<br />
uppfinnareförening<br />
GU Holding<br />
Coompanion<br />
IFS<br />
Almi<br />
Biomedicinsk<br />
utveckling i<br />
Västsverige<br />
Sahlgrenska<br />
Science Park<br />
I tjänstespindeln ovan beskrivs vilka aktörer som bedriver rådgivning, coachning och mentorsverksamhet,<br />
i vilka faser de gör det och en hänvisning till vilka målgrupper. Dominansen<br />
av grönt ger vid handen att tyngdpunkten ligger på stöd i utvecklingsfasen, även om alla tre<br />
faser är representerade i utbudet av tjänster.
Göteborg - tjänster och stöd<br />
NFC<br />
SIK<br />
Nya företag<br />
GIBBS<br />
Chalmers<br />
entreprenörskola<br />
IVF<br />
Etablerade företag<br />
Utbildning,<br />
kursverksamhet,<br />
kompetensutveckling<br />
Akademinära<br />
Chalmers innovation<br />
27<br />
Göteborgs<br />
uppfinnareförening<br />
Nätverkstan<br />
Figur 5. Tjänstespindel för utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling i Göteborgsregionen<br />
Tjänstespindeln FBA - presentation, ovan 11 mars beskriver 2008 vilka aktörer i Göteborgsregionen som är verksamma med<br />
utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling, i vilka faser de är verksamma och mot<br />
vilka grupper de vänder Göteborg sig. Tonvikten - ligger stöd på fas och två (utveckling), tjänster men även fas ett och tre<br />
är representerade.<br />
Katapult of Sweden<br />
VGR<br />
Sahlgrenska<br />
Science Park<br />
Biomedicinsk<br />
utveckling i<br />
Västsverige<br />
Almi<br />
Nya företag Finansiering<br />
Akademinära<br />
Chalmers innovation<br />
Figur 6. Tjänstespindel för finansiering i Göteborgsregionen<br />
IVL<br />
Innovation<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
Chalmers Invest<br />
HIT<br />
PLUS<br />
BRG<br />
Etablerade företag<br />
Innovationsbron<br />
Väst<br />
GU Holding<br />
Industrifonden<br />
Microwave Road<br />
I tjänstespindeln FBA - presentation, ovan 16 januari ges 2008 en bild av vilka finansiärer av innovationer och entreprenörskap<br />
som verkar i Göteborgsregionen, samt målgrupp och fas. Tonvikten ligger även här på utvecklingsfasen,<br />
även om tillväxtfas finns representerat.
Katapult of Sweden<br />
Brewhouse<br />
Göteborg - stöd och tjänster<br />
Forsknings- och<br />
innovationsservice, GU<br />
Innovationsbron<br />
Chalmers<br />
Lighthouse<br />
Framtidens företag<br />
FBA - presentation, 11 mars 2008<br />
Drivhuset<br />
BRG<br />
Akademinära<br />
28<br />
Lindholmen Science<br />
Park<br />
Connect<br />
Väst<br />
HIT<br />
Chalmers<br />
industriteknik<br />
Nya företag<br />
Kontaktförmedling,<br />
samordning,<br />
resursförmedling,<br />
Etablerade företag<br />
Nätverkstan<br />
VS Industri- och<br />
handelskammaren<br />
Göteborgs<br />
uppfinnarförening<br />
Microwave Road<br />
Figur 7. Tjänstespindel för kontaktförmedling, samordning och resursförmedling i Göteborgsregionen<br />
Ovan ges en tjänstespindel som beskriver vilka aktörer i Göteborgsregionen som är verksamma<br />
med kontaktförmedling, samordning och resursförmedling (exempelvis finansiering till<br />
företagare). Fas och målgrupp framgår. Här finns en jämnare fördelning mellan stöd i utvecklingsfas<br />
och tillväxtfas än i övriga tjänster. Även fas ett finns representerat.<br />
Göteborg - stöd och tjänster Göteborg - tjänster och stöd<br />
Brewhouse<br />
Framtidens företag<br />
Sahlgrenska Science<br />
Park<br />
IQube<br />
Nya företag<br />
Företagsinfrastruktur<br />
(kontor/verkstad) och<br />
administrativa tjänster<br />
Akademinära<br />
Lindholmen<br />
Science Park<br />
Katapult of Sweden<br />
Chalmers<br />
innovation<br />
Prototypverkstaden/<br />
aktiva innovatörer<br />
Chalmers<br />
Lighthouse<br />
SIK<br />
”Kunskapsproduktion”,<br />
forskning<br />
Etablerade företag<br />
FBA - presentation, 11 mars 2008<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Ovan till höger ges en bild av vilka aktörer som är verksamma med en eller annan form av<br />
IVF<br />
Akademinära<br />
PLUS<br />
Imego<br />
IVL<br />
Biomedicinsk<br />
utveckling i<br />
Västsverige<br />
Figur 8 och 9. Tjänstespindlar för Göteborgsregionen avseende företagsinfrastruktur och administrativa tjänster,<br />
samt för kunskapsproduktion och forskning<br />
kunskapsproduktion riktade till innovatörer och entreprenörer. Som framgår är det en relativt<br />
jämn fördelning av aktörer som vänder sig till företagare i utvecklings- och i tillväxtfas, men<br />
det är även en stark dominans av akademinära aktörer. Ovan till vänster beskrivs de aktörer<br />
som tillhandahåller företagsinfrastruktur och administrativa tjänster. Även här dominerar akademinära<br />
aktörer, och då i första hand inkubatorer. Merparten vänder sig till företag i utvecklingsfas.
Göteborg - stöd och tjänster<br />
Göteborg - tjänster och stöd<br />
FBA - presentation, 11 mars 2008<br />
Forsknings- och<br />
innovationsservice, GU<br />
Biomedicinsk<br />
utveckling i<br />
Västsverige<br />
Avknoppningar,<br />
kommersialisering<br />
av idéer<br />
Akademinära<br />
Lindholmen<br />
Science Park<br />
29<br />
Chalmers Invest<br />
Projektledning,<br />
styrelsepost<br />
Akademinära<br />
Lindholmen Science<br />
Park<br />
Figur 10 och 11. Tjänstespindlar för Göteborgsregionen avseende avknoppningar och kommersialisering av<br />
idéer, samt för projektledning och styrelsepost<br />
Tjänstespindeln ovan till vänster visar vilka aktörer som är verksamma med avknoppningar<br />
och kommersialisering av idéer. Här domineras bilden av akademinära aktörer, och en relativt<br />
FBA - presentation,11 mars 2008<br />
jämn fördelning mellan stöd i utvecklingsfas och i tillväxtfas. Ovan till höger beskrivs vilka<br />
aktörer som tillhandahåller projektledning och kompetensstöd i form av styrelseledamöter.<br />
Bilden domineras helt av aktörer som vänder sig till akademinära innovatörer, som befinner<br />
sig i tillväxtfas.<br />
Det akademinära innovationsstödsystemet<br />
I Göteborg intar det akademinära innovationsstödsystemet en mer framskjuten position än i<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s övriga delregioner. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet<br />
tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs Handelshögskola, har en<br />
rad innovations- och entreprenörsstödjande verksamheter knutna till sig.<br />
Göteborgs universitet har ett holdingbolag, GU Holding, som finansierar och utvecklar nya<br />
företag baserade på forskningsresultat och annan akademisk kompetens från universitetet.<br />
Målgruppen är här anställda forskare vid Göteborgs universitet eller den som bedriver forskning<br />
på annat vis. Vid Göteborgs universitet finns enheten Forsknings- och innovationsservice<br />
som har till uppdrag att stödja kommersialisering av idéer och forskningsresultat från Göteborgs<br />
universitet. Enheten bidrar med specialistkunskaper inom forskningsfinansiering och<br />
innovationsrådgivning. Vidare bedriver man samverkan genom interna och externa nätverk,<br />
lokalt och internationellt. Universitetet bedriver verksamhet särskilt riktad till biomedicinska<br />
innovationer. Tillsammans med Business Region Göteborg och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
driver universitetet Sahlgrenska Science Park för att stärka innovationssystemet inom den<br />
hälsovetenskapliga sektorn. Verksamheten syftar till att främja kommersialisering av hälsovetenskapliga<br />
innovationer och innefattar en affärsinkubator som erbjuder nya företag och<br />
avknoppningsföretag från etablerad industri en miljö med tillgång till rådgivning, finansiering<br />
och erfarenhetsutbyte. Målgruppen är forskare och innovatörer inom akademin eller i annan<br />
verksamhet. I anslutning till Sahlgrenska Science Park ligger även Biomedicinsk Utveckling i<br />
Västsverige, som delfinansierar inkubatorn och validerar koncept för företag på parkområdet.<br />
Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Akademin har gemensamt tagit initiativet<br />
till en entreprenörskola inom biomedicin: Internationella biomedicinska entreprenörsskolan<br />
(GIBBS) 15 . Affärsinkubatorn Framtidens företag är kopplade till Göteborgs universitet och<br />
vänder sig till företagare från alla branscher som har produkter eller tjänster med tillväxtpotential<br />
15 GIBBS är en förkortning av Göteborg International Bioscience Business School.
Chalmers har flera verksamheter uppdelade på dels funktioner, dels efter teknikområden.<br />
Enligt en peer-review som genomfördes 2006 har Chalmers en lång och framgångsrik<br />
tradition av att kommersialisera forskares och studenters forskningsresultat. 16 Chalmers<br />
Lighthouse, som drivs i samverkan med Handelshögskolan, vänder sig till forskare och företag<br />
inom sjöfart. Dess uppgift är att fungera som en plattform för kommunikation mellan företag<br />
och akademi och stimulera till samverkan dem emellan. PLUS är ett kompetenscenter<br />
och bedriver ett forskningsprogram för att göra plastmaterial mer gångbara, och som sysselsätter<br />
ett antal doktorander. De stödjer även ett SME-projekt genom att erbjuda konsulthjälp<br />
till företag. Dess målgrupp är först och främst etablerade och större företag inom plast- och<br />
petrokemibranschen. Chalmers industriteknik täcker alla teknikområden som det forskas om<br />
på Chalmers tekniska högskola, och vänder sig till företag och forskare. De arbetar med att<br />
lansera Chalmers kompetens inom företagsvärlden och med att extrahera affärsidéer från högskolans<br />
forskning. Chalmers invest investerar i företag som befinner sig i initialskedet av sin<br />
verksamhet, och vars affärsidé grundar sig i innovationer från Chalmers tekniska högskola.<br />
De tillför vidare kompetens inom företagsutveckling genom ett nätverk av styrelseledamöter.<br />
Chalmers innovation är en affärsinkubator som är öppen för alla teknikbaserade idéer. Det<br />
kan vara från forskare eller studenter inom högskolevärlden, men även från befintlig industri<br />
och innovatörer från näringslivet. Chalmers tekniska högskola driver slutligen en entreprenörsskola<br />
för studenter som är intresserade av ett yrkesliv inom företagsvärlden.<br />
Inkubatorn Brewhouse Innovation vänder sig till företagare inom upplevelseindustrin, såsom<br />
musik, film, media och animation. Katapult of Sweden är enligt egen utsago en inkubator öppen<br />
för alla typer av innovatörer och entreprenörer, men är särskilt inriktade på it- och tjänstesektorerna.<br />
IQube är en företagsinkubator som riktar sig till entreprenörer utan hänseende på<br />
bransch, och har under hösten 2007 etablerats i Chalmers Teknikpark. 17<br />
Lindholmens Science Park är ett initiativ för att sammanföra ledande aktörer inom näringsliv,<br />
institut och akademi på ett samlat geografiskt område. Verksamheten bedrivs enligt konceptet<br />
”Open Arena”. Det innebär att man verkar för samverkan mellan näringsliv, akademi och<br />
samhälle, med målet att kommersialisera forskningsresultat. Tanken är att samverkan över<br />
organisations- och branschgränser ska skapa nya innovationer och lösningar. Lindholmen<br />
Science Park rymmer projektarbetsplatser, seminarierum och labbmiljöer, och erbjuder tjänster<br />
som process- och projektledning, projektmäkleri, finansieringsstöd, samt koordinering<br />
inför olika EU- och forskningsprogram. För närvarande bedrivs verksamhet inom främst fyra<br />
områden: säkerhetslösningar för fordon, trådlösa tjänster, avancerade logistiksystem och ITlösningar<br />
för samhällsäkerhet. Lindholmen Science Park AB ägs av näringslivet tillsammans<br />
med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Göteborgs kommun.<br />
För studenter vid alla universitets- och högskoleinstitutioner i Göteborg bedriver Drivhuset<br />
coachning, rådgivning, vägledning, utbildning och agerar nätverksmotor för att underlätta<br />
kommersialisering av studenters idéer.<br />
Handelshögskolans Integrerade Tillväxtcentrum (HIT) vänder sig till handelshögskolans studenter<br />
och näringslivet. Verksamheten är organiserad kring tre huvudverksamheter. Man bedriver<br />
för det första två magisterutbildningar, varav en entreprenörsutbildning, för det andra<br />
har man uppdragsutbildningar för näringslivet i tillväxt, entreprenörskap och affärsutveckling,<br />
16<br />
Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at Chalmers. Report from<br />
Peer Review 2006-06-01—2006-06-02, s 8, passim.<br />
17<br />
Till skillnad från övriga här nämnda inkubatorer i Göteborg, har Brewhouse Innovation, Katapult of Sweden<br />
och IQube inte formella kopplingar till enskilda högskolor eller universitet.<br />
30
och för det tredje har man en kommunikationsplattform internt och externt till näringslivet för<br />
spridning av forskningsresultat inom tillväxt, entreprenörskap och affärsutveckling.<br />
Innovationsbron Västs verksamhet fokuserar på de förkommersiella faserna av innovationsprocessen,<br />
där den höga risken gör att tillgången på investeringskapital är begränsad. De arbetar<br />
för att hjälpa forskare, innovatörer och entreprenörer att överbrygga denna fas i utvecklingen<br />
mellan idé och företag. Innovationsbrons verksamhet innefattar finansiering av inkubatorer<br />
och såddfinansiering, och bedrivs med regional fokus i samarbete med nationella och<br />
regionala partners.<br />
Förlagda till Göteborg är vidare tre forskningsinstitut med inriktning på innovationer. De har<br />
samtliga nationella eller internationella upptagningsområden.<br />
Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska<br />
Forskningsinstitut, och utvecklar och förmedlar teknik för livsmedelsbranschen. Dess syfte är<br />
att stärka livsmedels- och bioteknikföretagens konkurrenskraft, och bedriver i enlighet med<br />
det tillämpad forskning i industrigemensamma projekt och konsultverksamhet inom processoch<br />
produktutveckling, miljö, samt rådgivning inom forsknings- och utvecklingsfrågor för<br />
livsmedelsbranschen. Målgruppen är livsmedelsföretag av varierande storlek. Intäkterna utgörs<br />
till en tredjedel offentliga medel (VINNOVA, NI, EU, IRECO, stiftelser och forskningsråd)<br />
och två tredjedelar är uppdragsintäkter samt medlemsbidrag från industrin.<br />
IVF är tillsammans med flera andra forskningsinstitut ett dotterbolag i SWEREA-koncernen,<br />
och dess verksamhetsidé består i att initiera, utföra och omsätta forskning och utveckling till<br />
tillväxt inom verkstadsindustrin. Man arbetar med tillämpad forskning för industrikunder, och<br />
finansieras dels genom offentligt finansierade projekt (EU och VINNOVA), dels med beställningar<br />
från industrin. Verksamheten rör hela innovationskedjan från utveckling till lansering,<br />
och man arbetar brett med kvalitet, organisation, ledarskap och arbetslivsfrågor.<br />
Imego (Institutet för mikroelektronik i Göteborg), som ägs av svenska staten genom utbildningsdepartementet,<br />
bedriver uppdragsforskning inom mikroelektroniska system. Dess syfte<br />
är att fylla gapet mellan den akademiska forskningen och den kommersiella världen inom<br />
mikrosystem, genom att utveckla och kommersialisera forskning. Institutet genomgick en<br />
oberoende utvärdering 2004 (SOU 2004:89), som gav verksamheten goda vitsord på flera<br />
områden. Imego vänder sig till existerande företag av varierande storlek.<br />
Det generella innovationsstödsystemet<br />
Även utanför akademin verkar en mångfald av aktörer för att stödja innovatörer och entreprenörer.<br />
Till nyföretagare i alla branscher vänder sig Nyföretagarcentrum. Nyföretagarcentrum<br />
har inom Göteborgsregionen kontor i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla<br />
Edet och Mölnlycke. De bidrar med kostnadsfri rådgivning och säljer tjänster som affärsidébedömningar<br />
mentorskap, coachning och utbildningar.<br />
Göteborgs uppfinnarförening vänder sig till uppfinnare och kreativa människor med kunskapshöjande<br />
insatser som utbildning, nätverkande, företagsbesök och rådgivning. Till uppfinnare<br />
och innovatörer som vill vidareutveckla sin idé och eventuellt ta fram en prototyp eller testa<br />
konstruktionslösningar vänder sig även Prototypverkstan, som är ett initiativ av uppfinnarföreningarna<br />
i Göteborgsregionen tillsammans med Business Region Göteborg och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Enskilda uppfinnare kan hyra en plats i verkstaden, som är utrustad för<br />
svarvning, fräsning, plåtarbeten och svetsning.<br />
31
Vad gäller innovationer och entreprenörskap i den sociala ekonomin ger Coompanion stöd<br />
och rådgivning. Coompanion är en ekonomisk förening som ger rådgivning till individer som<br />
vill starta företag tillsammans eller har ett företag och vill samverka med andra företagare,<br />
genom så kallad företagssamverkan eller co-sourcing. Föreningen verkar på uppdrag av Nutek<br />
och finansieras genom bidrag från medlemmar och Business Region Göteborg samt projektmedel<br />
från <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Större offentliga aktörer är <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen (VGR) och Business Region Göteborg<br />
(BRG). De tidigare verkar främst genom finansiering av andra aktörer, men arbetar också<br />
operativt genom attitydpåverkande verksamhet mot skola och förvaltning i projekten ”Den<br />
företagsamma skolan”, ”Ungt entreprenörskap” och ”Den företagsamma förvaltningen”. Vidare<br />
bedriver man såddfinansiering.<br />
Business Region Göteborg, som är ett icke vinstdrivande bolag och samägs av Göteborgsregionens<br />
13 kommuner, syftar till att skapa ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ett differentierat<br />
näringsliv i delregionen. Man vänder sig till tillväxtföretag, men även till statliga och<br />
kommunala partners, samt till högskolor och universitet. Man arbetar främst med företagsutveckling<br />
genom olika satsningar, med kluster- och branschutvecklande projekt och med<br />
marknadsföring av delregionen. Business Region Göteborg erbjuder utvecklingsprogrammet<br />
Tillväxt Start till nyföretagare. Programmet innehåller nätverksträffar med rådgivning och<br />
vägledning om bland annat idéutveckling, affärsplanering och drift av företag. Programmet<br />
innehåller även personlig rådgivning och uppföljningsträffar.<br />
Göteborgsregionens hittills största satsning på företagsutveckling heter Tillväxt 2000 och<br />
drivs av Business Region Göteborg, med <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen som medfinansiär och<br />
Länsarbetsnämnden som samarbetspartner. Programmet erbjuder bland annat rådgivning, seminarier,<br />
utbildningar rekryteringsstöd kollegiala nätverk. Business Region Göteborg driver<br />
även programmet Tillväxt Mikro, som är riktat till egenföretagare med en till fyra anställda,<br />
och som har ambitionen att växa. Verksamheten bedrivs genom nätverksträffar med 8-12 företagare<br />
i varje grupp.<br />
Business Region Göteborg genomför därutöver fortlöpande projekt inom ett antal branschkluster.<br />
Dessa är biomedicin, fordonsindustri, miljöutveckling, livsmedel, IT Centrum Väst,<br />
logistik och transport, petrokemi, design och marknadskommunikation, finans, samt visualisering.<br />
Connect Västs verksamhet syftar till att hjälpa etablerade företag i tillväxtfas. De arbetar genom<br />
hjälp med strategiutveckling, kompetensanskaffning, förmedling av riskkapital, samt<br />
med nätverk och kontakter. Connect Väst drivs med medel från det regionala näringslivet,<br />
Chalmers, Innovationsbron väst, Göteborgs universitet samt <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen.<br />
Exportrådets kontor i Göteborg, som finansieras av staten och näringslivet gemensamt, har ett<br />
regionalt uppdrag och hjälper företagen med rådgivning inom exportfrågor. Man vänder sig<br />
till företag i alla branscher och ger kostnadsfri information om allt som rör marknader och<br />
export. Övriga tjänster är samfinansierade mellan Exportrådet, staten och deltagande företag<br />
eller helt företagsfinansierade. Företag med upp till 50 anställda eller 10 miljoner euro i omsättning<br />
kan kostnadsfritt få grundläggande rådgivning och hjälp med exportförberedelser.<br />
32
Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en näringslivsorganisation som arbetar med<br />
att stärka tillväxten i regionen. Man hjälper medlemsföretagen i frågor där den egna organisationen<br />
inte räcker till, och vänder sig till företag oavsett om de arbetar med export, import<br />
eller med nationell marknad. Verksamheten, som finansieras av näringslivet, innefattar bland<br />
annat drivande av nätverk, hjälp med affärsutveckling och juridisk rådgivning. Man bedriver<br />
även verksamhet i skolorna.<br />
Nätverkstan är ett icke vinstdrivande aktiebolag, som arbetar med teknik, ekonomi och utbildning<br />
för kultursektorn. Nätverkstan arbetar med att skapa medieverkstäder i Göteborg och<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, med målet att etablera ett regionalt nätverk av resurscentra för<br />
konstnärer och kulturarbetare. Verkstaden i Göteborg har ett kulturpolitiskt uppdrag från<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen att för kulturarbetare och konstnärer tillhandahålla produktionsutrustning,<br />
handledning och utbildning på professionell nivå. Verkstadsverksamheten är uppdelad<br />
i ”Tidskriftsverkstaden”, ”Digitala bildverkstaden”, ”Webbverkstaden” och ”Digitala<br />
Videoverkstaden”. Nätverkstaden har etablerat medieverkstäder i samtliga <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s<br />
delregioner.<br />
Två aktörer har skolungdom som främsta målgrupp och arbetar med kunskap och att främja<br />
positiva attityder om innovation och entreprenörskap – Universeum och Ung Företagsamhet.<br />
Universeum är ett science center och har som verksamhetsidé att stimulera barn, ungdomar<br />
och allmänheten till att få ett intresse för naturvetenskap och teknik. Metoden går ut på att<br />
visa sambanden mellan biologi, kemi och fysik och hur det påverkar människan i vardagen.<br />
Verksamheten grundades av Västsvenska industri- och handelskammaren, Göteborgs universitet,<br />
Chalmers och Göteborgsregionens kommunalförbund, med bistånd av flera andra lokala,<br />
regionala och nationella parter. Verksamheten drivs med egna intäkter samt med stöd från<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och sponsorer.<br />
Ung Företagsamhet vänder sig till elever och lärare på gymnasiet där eleverna ges möjlighet<br />
att starta, utveckla och avveckla ett företag under ett år. Verksamheten finansieras av offentliga<br />
medel genom <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och kommunerna, samt genom bidrag från det<br />
privata näringslivet.<br />
Finansiering av tillväxtföretag<br />
Den statliga stiftelsen Industrifonden erbjuder investeringar och lån i små och medelstora företag<br />
som vill växa. Även Almi erbjuder lån för tillväxtföretag.<br />
Samverkan och rollfördelning<br />
Merparten av aktörerna menar att samverkan fungerar bra, och flera påpekar att samverkan<br />
fungerat allt bättre under senare tid. En aktör uttrycker sig på ett sätt som rätt väl fångar den<br />
samlade bilden aktörerna ger av samverkan i Göteborg: ”Sedan upplever jag att vi går igenom<br />
någon form av mognadsfas och att man hittar sina roller […] men däremot finns det mycket<br />
mer kvar att utnyttja gällande samordning”. Många av aktörerna vittnar alltså om att de samverkansrelationer<br />
som redan existerar fungerar bra, men att det finns ett betydligt utvecklingsbehov<br />
vad gäller samordning för att användningen av de samlade resurserna ska bli effektivare.<br />
En aspekt av de goda samverkansförhållandena, som flera aktörer ger uttryck för, är att det<br />
råder en positiv och generös attityd aktörerna emellan. Kanske kan man, som en aktör, hävda<br />
att ”den västsvenska Göteborgsandan är inte bara snack”. I vilket fall talar flera om att negativ<br />
33
konkurrens aktörerna emellan allt mer ersatts av samarbetsvilja. Inte minst handlar detta om<br />
att man börjar finna sina roller och nischer, vilket gör att man inte utkämpar revirstrider.<br />
Flera lyfter fram den bristande överblickbarheten i innovationsstödsystemet och dess aktörer<br />
som ett framträdande problem. Mest framträdande är detta i den fas som i den här studien<br />
benämns ”utvecklingsfasen”, eftersom störst antal aktörer verkar inom just denna fas.<br />
En tydlig tendens är att det akademinära innovationsstödsystemet är mer integrerat än innovationsstödsystemet<br />
i övrigt. Detta kan ha att göra med att huvudmännen, universitetet och<br />
högskolorna, redan sedan tidigare har etablerade institutionella och personella relationer. Det<br />
är emellertid inte så att de akademinära aktörerna saknar samverkansrelationer utåt – exempelvis<br />
har Drivhuset stadigt pågående samarbeten med Nyföretagarcentrum och Coompanion.<br />
Chalmers innovation har kontakter med uppfinnarföreningar och Chalmers Lighthouse med<br />
Redarföreningen.<br />
Tendensen att det akademinära innovationsstödsystemet är mer framträdande vad gäller samverkan,<br />
framträder också när man betraktar listan över de fem aktörer som nämns flest gånger<br />
som samverkanspartners av andra aktörer. Överst hamnar <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, på andra<br />
plats Business Region Göteborg, på tredje till femte plats finner man Chalmers Innovation,<br />
Almi, samt Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Science Park.<br />
Ett intressant – och strategiskt – samordningsinitiativ är ”Idé-net”, som initierats av Business<br />
Region Göteborg. Det är ett samarbete mellan Business Region Göteborg, Coompanion,<br />
Drivhuset, Framtidens Företag, Göteborgs Nyföretagarcentrum, Göteborgs universitet, Nationella<br />
Exjobb-poolen, Göteborgs Uppfinnareförening, IFS, Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>/Almi,<br />
Protoypverkstan (Aktiva Innovatörer), Resurscentra, Ung Företagsamhet, Venture cup, samt<br />
Stiftelsen för kooperativt nyföretagande. Samarbetsprojektet syftar till att utveckla metoder<br />
för ett effektivt nyttjande av offentliga och privata resurser inom området idéutveckling för<br />
kommersialisering. Tanken är att projektet ska fungera som ”en dörr in” för den individ eller<br />
företag som har en affärsidé att förverkliga; projektet lotsar individen/företaget till rätt aktör.<br />
En första kartläggning av projektet har genomförts, som visar på flera potentiella samordningsvinster.<br />
18 På sikt är ambitionen att initiativet ska kunna leda till bättre roll- och arbetsfördelning<br />
och ett effektivare nyttjande av de offentliga resurser som sätts in i innovationsstödsystemet<br />
– allt för att öka kvalitet i stödet till innovatörer och entreprenörer.<br />
18 Björk , Cornelia, 2007.”Kartläggning av Idé-Net – Delrapport 1 Juli 2007”.<br />
34
Målgrupper i Göteborgsregionens innovationsstödsystem<br />
Fas Främjande Utveckla/starta Marknadsetablering/<br />
Målgrupp<br />
tillväxt<br />
Elever Ung Företagsamhet, <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>sregionen, Universeum<br />
Studenter Drivhuset, Chalmers entre- Drivhuset, Chalmers entrepreprenörsskola,<br />
Handels Innörsskola, Handelshögskolans<br />
tegrerade Tillväxtcentrum integrerade tillväxtcentrum, GU<br />
forsknings- och innovationsservice<br />
Forskare<br />
Innovationsbron väst, Chalmers Innovationsbron väst, Chal-<br />
industriteknik, Chalmers mers industriteknik, Biomedi-<br />
Lighthouse, Biomedicinsk utcinsk utveckling i Västsverige,<br />
veckling i Västsverige, Sahl- Sahlgrenska, Science Park,<br />
grenska Science Park, Chal- Chalmers innovation, GU Holmers<br />
innovation, GU Holding,<br />
Chalmers invest, GU forsknings-<br />
och innovationsservice<br />
ding, Chalmers invest<br />
Entreprenörer<br />
Innovationsbron väst, Katapult Innovationsbron väst, Katapult<br />
of Sweden, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s- of Sweden, Sahlgrenska Sciregionen,<br />
Sahlgrenska Science ence Park, Chalmers innova-<br />
Park, Chalmers innovation, GU tion, GU Holding, Framtidens<br />
Holding, Framtidens företag, företag, Coompanion, Chal-<br />
Coompanion, Chalmers invest, mers invest, Brewhouse inno-<br />
Brewhouse innovation<br />
vation<br />
Uppfinnare Göteborgs uppfinnareföre- Prototypverkstan/Aktiva innoningvatörer<br />
Nya företag<br />
Nyföretagarcentrum, Katapult Katapult of Sweden, Biomedi-<br />
of Sweden, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>scinsk utveckling i Västsverige,<br />
regionen, Biomedicinsk utveck- Sahlgrenska Science Park,<br />
ling i Västsverige,<br />
Almi, Chalmers innovation, GU<br />
Nätverkstan, Sahlgrenska Sci- Holding, Framtidens företag,<br />
ence Park, IVF, Almi, Chalmers Coompanion, Business Region<br />
innovation, GU Holding, Fram- Göteborg, Chalmers invest,<br />
tidens företag,<br />
Exportrådet, Brewhouse inno-<br />
Coompanion, Företagarna,<br />
Business Region Göteborg,<br />
Chalmers invest, Brewhouse<br />
innovation, Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>, IFS<br />
vation, IFS<br />
Etablerade<br />
Nätverkstan, SIK, Lindholmen Industrifonden, Microwave<br />
företag<br />
Science Park, IVF, Västsvenska road, SIK, Lindholmen Science<br />
industri- och handelskamma- Park, Connect väst, Västren,<br />
Företagarna<br />
svenska industri- och handels-<br />
Business Region Göteborg, kammaren, Business Region<br />
Imego, Open Arena Lindhol- Göteborg, Exportrådet,<br />
men, SIK, Almi<br />
Open Arena Lindholmen, SIK,<br />
PLUS, Almi, IVL<br />
Tabell 1. Målgrupper i Göteborgsregionens innovationsstödsystem<br />
Tabellen ovan visar de målgrupper som Göteborgsregionens aktörer inom innovationsstödsystemet<br />
riktar sig till. Som framgår kan en och samma aktör kan vända sig till flera målgrupper.<br />
35
Betraktar man tabellen är det tydligt att ett antal av Göteborgsregionens aktörer bedriver verksamheter<br />
som riktar sig mot liknande målgrupper. Störst andel riktar sig till nya företag i utvecklandefasen<br />
och marknadsetableringsfasen. Men även aktörer riktade till forskare, entreprenörer<br />
och etablerade företag i utvecklings- och marknadsetableringsfasen upptar stora andelar.<br />
Detta kan ge anledning att fundera över om det föreligger problem med överlappningar<br />
i systemet.<br />
Samtidig tycks aktörerna i intervjuerna vara medvetna om vissa kollisioner och samarbetar för<br />
att fördela verksamheten sinsemellan. Initiativ har tagits – främst Idé-net som nämns ovan –<br />
för att tydliggöra rollerna och undvika överlappningar aktörerna emellan. En utveckling av<br />
roller och arbetsfördelning i innovationsstödsystemet förutsätter strategiska utvecklingsinitiativ<br />
av det slag som Idé-net representerar. Initiativ som syftat till att skapa större strategiska<br />
noder eller plattformar för stödet till innovatörer och entreprenörer.<br />
Fyrbodal<br />
Aktörerna i det delregionala innovationsstödsystemet<br />
I Fyrbodal är innovationsstödsystemet till stora delar koncentrerat till Innovatum Teknikpark<br />
som också är en av regionens fem samverkansplattformar. På Innovatum finns science center<br />
(som vänder sig till barn och ungdom), inkubator (som har målgruppen idébärare), samt projektarenan<br />
(som riktar sig till etablerade företag). På området sitter även en rad andra aktörer<br />
som Ung företagsamhet, Nyföretagarcentrum, Connect Väst, Almi, IFS, Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>, Coompanion, Film i Väst, näringslivsenheten på Trollhättans kommun samt Västsvenska<br />
industri- och handelskammaren. Någon kilometer närmare centrum ligger Högskolan<br />
Väst och Drivhuset. I närheten ligger även Nätverkstans medieverkstad. Fyrbodals kommunalförbund<br />
och Bohus-Dals Uppfinnareföreningen Heureka är däremot lokaliserad till Uddevalla,<br />
och Stenebyskolan ligger i Dals Långed, strax söder om Bengtsfors. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens<br />
regionutvecklingssekretariat har kontor i Vänersborg och Mariestad.<br />
Innovationsstödsystemet i Trollhättan<br />
Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt<br />
Innovatum Science<br />
Center<br />
Ung företagsamhet<br />
Entreprenörskap som<br />
förhållningssätt<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Drivhuset<br />
Bohus-Dals Uppfinnareförening<br />
Heureka<br />
Stenebyskolan<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen (VGR)<br />
Företagarna<br />
Nyföretagarcentrum<br />
Innovatum teknikpark,<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
projektarena<br />
<strong>Götaland</strong> VS industri- och<br />
Nätverkstan<br />
handelskammaren<br />
36<br />
Innovationsbron Väst<br />
Industriell Dynamik<br />
IFS<br />
Connect Väst<br />
Coompanion<br />
Innovatum inkubator<br />
Figur 12. Aktörerna i Fyrbodals innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i<br />
Almi
Inventeringen av aktörerna i Fyrbodals innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder stöd<br />
och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (15 aktörer). Nio aktörer<br />
erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga företag<br />
medan åtta aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap.<br />
Sammanlagt finns i Fyrbodal 20 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet. 19<br />
Trollhättan - tjänster och stöd Trollhättan - tjänster och stöd<br />
tation, 13 december 2007<br />
Utbudet av stöd och tjänster<br />
Entreprenörskap<br />
som<br />
förhållningssätt<br />
Opinionsbildning,<br />
attitydpåverkan,<br />
inspiration<br />
Akademinära<br />
Drivhuset<br />
Innovatum<br />
Science<br />
Center<br />
UF<br />
VGR<br />
Företagarna<br />
Stenebyskolan<br />
Drivhuset<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Entreprenörskap<br />
som förhållningssätt<br />
Akademinära<br />
37<br />
NFC<br />
Rådgivning,<br />
coachning, mentor<br />
Nya företag<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Etablerade företag<br />
VG Industri- och<br />
handelskammaren<br />
Connect Väst<br />
Almi<br />
IFS<br />
Innovatum<br />
inkubator<br />
Coompanion<br />
Företagarna<br />
Industriell<br />
Dynamik.<br />
Figur 13 och 43. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt<br />
för rådgivning, coachning och mentorskap<br />
Flera av de aktörer vars verksamheters tyngdpunkt ligger i opinionsbildning och attitydpåverkan<br />
riktar sig till barn, ungdomar eller studenter, vilket Innovatum Science Center, Ung företagsamhet,<br />
Drivhuset och projektet ”Entreprenörskap som förhållningssätt” gör. Rådgivning<br />
och coachning erbjuder 13 av aktörerna, allt från Ung företagsamhet i första fasen till Västsvenska<br />
Industri- och handelskammaren i tredje fasen, även om flesta aktörer tillhandahåller<br />
denna tjänst i den andra fasen, i samband med idéutveckling och start av företag.<br />
Trollhättan - tjänster och stöd<br />
Trollhättan - tjänster och stöd<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Innovatum teknikpark,<br />
projektarena<br />
Nya företag<br />
NFC<br />
Etablerade företag<br />
Utbildning,<br />
kursverksamhet,<br />
kompetensutveckling<br />
Akademinära<br />
Entreprenörskap<br />
som förhållningssätt<br />
Stenebyskolan Drivhuset<br />
Uppfinnareföreningen<br />
Heureka<br />
Innovation<br />
<strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
för allt aktörerna som befinner FBA sig - presentation, nära 16 utbildningsväsendet, januari 2008<br />
som Stenebyskolan, Drivhuset<br />
VGR<br />
Nya företag<br />
Innovationsbron<br />
Väst<br />
Finansiering<br />
Akademinära<br />
Figur 15 och 16. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling,<br />
samt för finansiering<br />
Utbildning och kompetensutveckling erbjuder åtta aktörer. Detta är en verksamhet som fram-<br />
19 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom IFS. Följande aktörer har vi intervjuat för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som<br />
helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, Almi och Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, VS industri- och<br />
handelskammaren, Connect Väst och Coompanion.<br />
Almi
Trollhättan - tjänster och stöd<br />
Trollhättan - tjänster och stöd<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
och Ung företagsamhet, bedriver. Finansiering erbjuder fyra aktörer och det rör sig bland annat<br />
om förstudielån, såddfinansiering och innovationslån.<br />
Etablerade företag<br />
Innovatum<br />
teknikpark,<br />
projektarena<br />
Stenebyskolan<br />
VS Industri- och<br />
handelskammaren Nätverlstan<br />
Akademinära<br />
Kontaktförmedling,<br />
samordning,<br />
resursförmedling<br />
Drivhuset<br />
Nya företag<br />
NFC<br />
Connect Väst<br />
Uppfinnareföreningen<br />
Heureka<br />
Innovatum<br />
inkubator<br />
38<br />
Företagsinfrastruktur<br />
(kontor/verkstad) och<br />
administrativa tjänster<br />
Nya företag<br />
Innovatum<br />
inkubator<br />
Figur 17 och 18. Tjänstespindlar för Fyrbodal avseende kontaktförmedling, samordning och resursförmedling,<br />
samt för företagsinfrastruktur och administrativa tjänster.<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
En samordnande funktion har ett vitt spektrum av aktörer i alla faser, från Uppfinnareföreningen<br />
Heureka till Connect Väst. Företagsinfrastruktur erbjuder Innovatum inkubator.<br />
Det akademinära innovationsstödsystemet<br />
Innovatum Teknikpark har tre fokusområden: produktionsteknik, audiovisuell teknik samt<br />
energi- och miljöteknik, vilket styr vilka företag som kan bli aktuella för inkubatorn och projektarenan.<br />
Högskolan Väst har, som man kallar det, en vital forskningsmiljö inom temat industriprocesser<br />
där forskare fokuserar modellering, simulering och visualisering av verkstadsindustriprocesser.<br />
Således finns en viss överensstämmelse mellan Innovatums och högskolans<br />
inriktningar, men samtidigt framkommer i intervjun med inkubatorn att ”majoriteten<br />
av de som har startat bolag hos oss kommer utanför vår närregion” och att ”under de här fem<br />
åren (Innovatum inkubator bildades 2003, vår anmärkning) har i princip 85 procent av de företag<br />
som har startats i inkubatorn varit inom den kreativa industrin. Det beror på att vi har<br />
Film i Väst här”. Däremot finns program på högskolan inom exempelvis 3D-animation och<br />
filmproduktion och inkubatorn genomför aktiviteter tillsammans med Drivhuset som riktar sig<br />
till högskolans studenter. Sammantaget tycks inte Innovatum inkubator ha en så stark koppling<br />
till Högskolan Väst, vilket också i intervjun med inkubatorn framhålls vara en väsentlig<br />
skillnad jämfört med flertalet andra inkubatorer. I en peer review som gjordes i september<br />
2006 ser man film och digital media samt miljöteknik som två möjliga profilområden förutom<br />
det redan existerande profilområdet industriprocesser, 20 vilket skulle kunna ge upphov till ett<br />
starkare samarbete mellan högskolan och Innovatum.<br />
En fråga som gör Högskolan Väst litet unik är dess inriktning på arbetsintegrerat lärande, vilket<br />
kan bidra till högskolans – och det akademinära innovationssystemets attraktionskraft.<br />
Man använder sig av en rad olika former av arbetsintegrerat lärande, vilka bland annat innefattar<br />
”cooperative education” (”co-op”) där studenter får möjlighet att varva studierna med<br />
arbete i företag eller organisationer. Peer-gruppen finner denna profil med arbetsintegrerat<br />
lärande intressant, men påpekar samtidigt att endast sex av 25 program erbjuder ”co-op” och<br />
att en så låg andel som 2,5 procent av studenterna deltog i ”co-op” 2005 (för 2004 var motsvarande<br />
siffra 3,2 procent). Rekommendationerna blir således att man bör utöka antalet pro-<br />
20 Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at University West. Report<br />
from Peer Review 2006-09-19 – 2006-09-20.
gram som erbjuder ”co-op” och att åtgärder för att involvera fler studenter i ”co-op” bör införas.<br />
21<br />
Bättrekonceptet är ett samarbete mellan <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och de tre högskolorna i<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. Bättrekonceptet erbjuder kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov.<br />
Exempel på kurser är Bättre produktutveckling, Bättre tjänsteproduktion, Bättre<br />
ledarskap och Bättre affärsdesign. Kurserna förväntas leda till reella mätbara förbättringar i<br />
företagens verksamheter som ett direkt resultat av kursen. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen bedriver<br />
vidare programmet Industriell Dynamik i Fyrbodal, liksom i delregionerna Skaraborg och<br />
Sjuhärad. 22<br />
Innovatum projektarena riktar sig framför allt till redan etablerade företag och syftet är att<br />
utveckla bärkraftiga idéer inom olika projekt, i många fall i samarbete med högskolans forskare<br />
och studenter. I dagsläget bedrivs en del projekt på högskolan och en del inom industrin,<br />
men 2008 koordineras verksamheten när alla projekt hamnar under samma tak.<br />
Vid Stenebyskolan, som bedriver utbildningar i samarbete med Högskolan i Väst och Göteborgs<br />
universitet, drivs projektet ”Entreprenörskap att växa med Steneby”. Projektet riktar sig<br />
främst till studenterna på skolan, där de flesta blir konstnärer och konsthantverkare, och i de<br />
allra flesta fall även egna företagare.<br />
Det generella innovationsstödsystemet<br />
Fyrbodals kommunalförbund är en av deltagande parter i projektet ”Entreprenörskap som<br />
förhållningssätt i Fyrbodal” som vänder sig till pedagoger inom förskola, grundskola och<br />
gymnasium, samt lärarstudenter vid Högskolan Väst. I övrigt arbetar kommunalförbundet<br />
med ett antal fokusområden: industriell sektor, maritim sektor, upplevelseindustrin, areell<br />
produktion, energi samt entreprenörskap. Kommunalförbundet ska fungera som ett samlande<br />
organ och skapa mötesplatser för och starta projekt med bland annat företag och högskola.<br />
Inom Ung företagsamhet får gymnasieelever möjlighet att starta och avveckla ett företag under<br />
ett år.<br />
Nyföretagarcentrum, liksom IFS som vänder sig till personer med utländsk bakgrund, erbjuder<br />
kostnadsfri rådgivning till dem som vill starta företag. Coompanion erbjuder också rådgivning,<br />
men till dem som vill starta kooperativa företag. Almi vänder sig både till privatpersoner<br />
och etablerade företag och erbjuder framför allt rådgivning och finansiering. Innovation<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, som är ett samarbete mellan Almi och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, erbjuder<br />
nya projekt i tidiga stadier förstudiemedel och såddfinansiering. Nätverkstan riktar sig till<br />
verksamma inom kulturområdet och i Trollhättan finns en medieverkstad med replokaler,<br />
konsertscen, möjligheter att spela in och klippa film, digital inspelningsstudio för musik, internetcafé<br />
och skrivarverkstad.<br />
Connect Väst riktar sig till tillväxtföretag, både nystartade och etablerade, och tillhandahåller<br />
bland annat nätverk och genomlysning av affärsstrategier för att på så vis påskynda kommersialiserings-<br />
och expansionsfaserna. Västsvenska industri- och handelskammaren är en näringslivsorganisation<br />
vars medlemmar utgörs av både stora och små företag i alla branscher.<br />
Organisationen agerar som företrädare för näringslivet och medlemmarna erbjuds bland annat<br />
21<br />
Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at University West. Report<br />
from Peer Review 2006-09-19 – 2006-09-20.<br />
22<br />
Märk väl att Bättrekonceptet vänder sig till förefintliga företag utanför akademin, och därför i tjänstespindlarna<br />
länkas inte till akademinära företag, utan till etablerade företag.<br />
39
affärsstöd och tillgång till olika nätverk. Företagarna är en annan organisation som tar tillvara<br />
både små och stora företags intressen och i Fyrbodal finns 15 föreningar.<br />
Samverkan och rollfördelning<br />
Innovationsstödsystemet i Fyrbodal kännetecknas av en geografisk koncentration till området<br />
kring Innovatum i Trollhättan, där de flesta av aktörerna är lokaliserade. Detta borgar för en<br />
god samverkan, även om ett flertal intervjupersoner medger att det finns en otydlighet gentemot<br />
stödmottagarna om vem som gör vad och att samordningen kan förbättras. Nyföretagarcentrum,<br />
Almi, Ung Företagsamhet, Coompanion och Drivhuset är de fem aktörer som nämns<br />
flest gånger i intervjuerna på frågan om vem man samverkar med, och alla dessa har sina<br />
verksamheter i byggnader på Innovatumområdet. Samverkan sträcker sig även utanför den<br />
lokala och regionala nivån där exempelvis Projektarenan i olika projekt samarbetar med Luleå<br />
universitet, Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och Högskolan i Skövde. Projektet<br />
på Stenebyskolan ”Entreprenörskap att växa med Steneby” har kontakter med nätverket och<br />
forumet Not Quite som vänder sig till konstnärer, konsthantverkare och formgivare och som<br />
på Fengersfors bruk i Åmåls kommun har skapat verkstäder, ateljéer, fotolabb, galleri och<br />
konsthall. Samverkan i noden inbegriper även det privata näringslivet där exempelvis företag<br />
ställer upp med gratis rådgivning till personer som har kontakt med Drivhuset och Nyföretagarcentrum.<br />
Målgrupper i Fyrbodals innovationsstödsystem<br />
Fas Främjande Utveckla/<br />
Målgrupp<br />
starta<br />
Elever Innovatum science center,<br />
Ung Företagsamhet, Entreprenörskap<br />
som förhållningssätt,<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen,<br />
Studenter Drivhuset, Stenebyskolan Drivhuset, Stenebyskolan<br />
Forskare<br />
Innovatum inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Entreprenörer<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen,<br />
Innovatum inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Uppfinnare Bohus-Dals uppfinnareföre- Bohus-Dals Uppfinnareförening<br />
Heureka<br />
ning Heureka<br />
Nya företag<br />
Nyföretagarcentrum<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen,<br />
Företagarna, Innovation<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, Nätverkstan,<br />
IFS, Coompanion, Innovatum<br />
inkubator, Almi<br />
Etablerade<br />
Företagarna<br />
företag<br />
Nätverstan, Connect Väst,<br />
Almi, Industriell Dynamik<br />
Tabell 2. Målgrupper i Fyrbodals innovationsstödsystem<br />
40<br />
Marknadsetablering/<br />
tillväxt<br />
Innovatum inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Innovatum inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Västsvenska industri- och handelskammaren,<br />
IFS, Coompanion,<br />
Innovatum inkubator, Almi<br />
Innovatum Teknikpark Projektarena,<br />
Västsvenska industrioch<br />
handelskammaren, Connect<br />
Väst, Industriell Dynamik, Almi<br />
Liksom i Göteborgsregionen upptar stödet för nya företag i utvecklingsfas en störst andel av<br />
aktörernas verksamhet, men även stödet för etablerade företag vad gäller marknadsetablering<br />
och tillväxt sysselsätter en stor andel. Det finns här fog att ställa frågan om aktörernas verksamheter<br />
överlappar, även om inget kan sägas säkert bara utifrån den här sammanställningen.
En intervjuperson i Trollhättan menar att problemet har varit att det har varit så många aktörer<br />
i stödsystemet och därmed problem med ”samverkan, en otydlig struktur, vem har ansvar, vad<br />
gör olika organisationer”, men påpekar samtidigt att samarbetet med Innovatum har gjort systemet<br />
tydligare och bättre undan för undan. Således kan man anta att det är ett pågående arbete<br />
för aktörerna att hitta sina respektive roller, och att detta arbete underlättas av Innovatums<br />
tillkomst med de flesta aktörer samlade geografiskt.<br />
Sjuhärad<br />
Aktörerna i det delregionala innovationsstödsystemet<br />
Innovationsstödsystemet i Borås<br />
Ung Företagsamhet<br />
Navet<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt<br />
Drivhuset<br />
CEA<br />
Företagarna<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen (VGR)<br />
HB holdingbolag<br />
Nyföretagarcentrum<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Nätverkstan<br />
Espira tillväxtcenter<br />
41<br />
Industriell Dynamik<br />
Coompanion<br />
Connect Väst<br />
IFS<br />
Almi<br />
Espira inkubator<br />
Innovationsbron Väst<br />
SP<br />
CMF<br />
Smart textiles<br />
IUC Sjuhärad<br />
VS industri- och<br />
handelskammaren<br />
Figur 19. Aktörerna i Sjuhärads innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i<br />
Inventeringen av aktörerna i Sjuhäradsbygdens innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder<br />
stöd och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (16 aktörer). Tretton<br />
aktörer erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga<br />
företag medan sju aktörer erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap.<br />
Sammanlagt finns i Sjuhärad 23 aktörer i det delregionala innovationsstödsystemet.<br />
23<br />
23 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom IFS. Följande aktörer har vi intervjuat för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som<br />
helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, Almi och Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, VS industri- och<br />
handelskammaren, Connect Väst och Coompanion.
sentation, 13 december 2007<br />
Borås Utbudet - tjänster av stöd och och tjänster stöd<br />
Navet<br />
UF<br />
Opinionsbildning,<br />
attitydpåverkan,<br />
inspiration<br />
Akademinära<br />
Drivhuset<br />
Företagarna<br />
NFC<br />
Borås - tjänster och stöd<br />
VS Industri- och<br />
handelskammaren<br />
CMF<br />
Industriell<br />
Dynamik.<br />
Nya företag<br />
Drivhuset<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
42<br />
SP<br />
Etablerade företag<br />
Rådgivning,<br />
coachning, mentor<br />
Akademinära<br />
Espira<br />
tillväxtcenter<br />
CEA Espira<br />
inkubator<br />
Connect<br />
Väst<br />
Coompanion<br />
IFS<br />
Almi<br />
Innovation<br />
<strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Företagarna<br />
Figur 20 och 21. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt<br />
för rådgivning, coachning och mentorskap<br />
Opionsbildning och attitydpåverkan är kännetecknande för främjandefasen. Majoriteten av<br />
aktörerna erbjuder rådgivning och coachning, och det är en tjänst som framför allt finns att<br />
tillgå i den andra fasen.<br />
Borås - tjänster och stöd<br />
6 januari 2008<br />
Bättrekonceptet<br />
(VGR & HiB)<br />
Espira inkubator<br />
SP<br />
CMF<br />
Etablerade företag<br />
Utbildning,<br />
kursverksamhet,<br />
kompetensutveckling<br />
Akademinära<br />
Smart textiles<br />
IUC Sjuhärad<br />
NFC<br />
Nya företag<br />
UF<br />
Navet<br />
CEA<br />
Drivhuset<br />
Borås - tjänster och stöd<br />
Innovation<br />
<strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Finansiering<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
Utbildning och kompetensutveckling i någon form erbjuder drygt hälften av aktörerna. Finan-<br />
Almi<br />
Holdingbolag<br />
Högskolan i<br />
Borås<br />
Espira<br />
inkubator<br />
Espira<br />
tillväxtcenter<br />
Etablerade företag<br />
Akademinära<br />
Smart<br />
textiles<br />
VGR<br />
Nya företag<br />
Innovationsbron<br />
Väst<br />
Figur 22 och 23. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling,<br />
samt för finansiering<br />
siering tillhandahåller sex av aktörerna, varav tre vänder sig till akademinära innovatörer och<br />
entreprenörer.
Borås - tjänster och Borås stöd - tjänster och stöd<br />
Espira<br />
tillväxtcenter<br />
Espira<br />
inkubator<br />
CMF<br />
Etablerade företag<br />
Kontaktförmedling,<br />
samordning,<br />
resursförmedling<br />
Akademinära<br />
Smart<br />
textiles<br />
IUC Sjuhärad<br />
VS Industri- och<br />
handelskammaren<br />
CEA<br />
Connect Väst<br />
Nätverkstan<br />
43<br />
Espira<br />
inkubator<br />
Akademinära<br />
sentation, 13 december 2007<br />
FBA - presentation, 13 december 2007<br />
Närmare hälften av aktörerna fungerar som en kontakt- och/eller resursförmedling, till exem-<br />
CEA<br />
Företagsinfrastruktur<br />
(kontor/verkstad) och<br />
administrativa tjänster<br />
Figur 24 och 25. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende kontaktförmedling, samordning och resursförmedling,<br />
samt för företagsinfrastruktur och administrativa tjänster<br />
pel genom att man Borås har ingångar - i tjänster olika nätverk. Borås Företagsinfrastruktur och stöd - tjänster erbjuder två och akademinä- stöd<br />
Borås ra aktörer, - tjänster Espira inkubator och och stöd CEA.<br />
tation, 13 december 2007<br />
Smart textiles<br />
Akademinära<br />
”Kunskapsproduktion”,<br />
forskning<br />
Etablerade företag<br />
SP<br />
FBA - presentation, 13 december 2007<br />
CEA<br />
Avknoppningar,<br />
kommersialisering<br />
av idéer<br />
IUC Sjuhärad<br />
Akademinära<br />
Espira<br />
inkubator<br />
Etablerade företag<br />
Espira<br />
tillväxtcenter<br />
FBA - presentation, 13 december 2007<br />
Holdingbolag<br />
Högskolan i Borås<br />
Akademinära<br />
Projektledning,<br />
styrelsepost<br />
Figur 26, 27 och 28. Tjänstespindlar för Sjuhärad avseende kunskapsproduktion och forskning, för avknoppningar<br />
och kommersialisering av idéer, samt för projektledning och styrelsepost<br />
Forskning, avknoppningar och projektledning är aktiviteter som främst kännetecknar den<br />
tredje fasen, och i Sjuhärad är det ett fåtal aktörer som engagerar sig i den typen av verksamhet.<br />
Det akademinära innovationsstödsystemet<br />
I Sjuhärad är det akademinära innovationsstödsystemet med Högskolan i Borås och dess satsningar<br />
på Smart Textiles, Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign (CEA) och holdingbolaget<br />
lokaliserat till campusområdet, där även Espira tillväxtcenter är beläget. Espira inhyser<br />
förutom akademinära verksamheter såsom Espira inkubator och Drivhuset 24 , även Almi<br />
och Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, Nyföretagarcentrum, IFS, IUC Sjuhärad, Ung företagsamhet,<br />
Connect Väst, Coompanion och Sjuhärads kommunalförbund, vilka vänder sig till en bredare<br />
målgrupp. Espira samlar därmed aktörer ur såväl det akademinära som det generella innovationsstödsystemet<br />
i regionen och utgör vidare en av de samverkansplattformar som håller på<br />
att utvecklas på delregional nivå som noder i de delregionala innovationsstödsystemen.<br />
Högskolan har en tydlig profilering mot textil, vilket märks inte minst genom klustersatsningen<br />
Smart Textiles, där Högskolan i Borås, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), IFP Re-<br />
24 Drivhuset har även ett kontor i studentkårens hus.
search AB (IFP) och Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom smarta textiler.<br />
Inom textilområdet finns även förinkubatorn Textil- och modefabriken, på initiativ av Smart<br />
Textiles i samarbete med Espira tillväxtcenter och Drivhuset, som riktar sig till examinerade<br />
studenter. CEA bedriver utbildning, forskning och rådgivning inom entreprenörskap och vänder<br />
sig framför allt till studenter, forskare och lärare. Det har även funnits en entreprenörskapsutbildning<br />
på högskolan, men den är för tillfället nedlagd på grund av bristande intresse.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen bedriver Bättrekonceptet i samarbete med Högskolan i Borås (liksom<br />
i vid Trollhättans Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde). Bättrekonceptet erbjuder<br />
kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen bedriver<br />
vidare programmet Industriell Dynamik i Sjuhärad, liksom i delregionerna Skaraborg och<br />
Fyrbodal.<br />
Högskolan i Borås strävar mot att bli Sveriges första professionsuniversitet med målet att föra<br />
samman kunskapen från akademin med den från yrkeslivet. I en peer review från augusti 2006<br />
tolkar man detta som att högskolan vill arbeta mer entreprenöriellt med sin forskning och utbildning,<br />
vilket inbegriper en samverkan med näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat.<br />
Dock betonas att det finns en begränsad kunskap inom högskolan om små och<br />
medelstora företag och deras villkor och möjligheter för tillväxten i landet. Dessutom får de<br />
intrycket att representanter från små och medelstora företag endast i begränsad utsträckning är<br />
involverade i högskolans arbete kring samverkan, kunskapsöverföring och kommersialisering.<br />
Rekommendationen som ges är att stödstrukturerna kring samverkan och kommersialisering<br />
bör ses över. Det kan till exempel handla om att forskarna får tillgång till entreprenörer i realtid<br />
och att högskolan mer aktivt synliggör den forskning och kompetens som finns på högskolan.<br />
Peer-gruppen menar att Högskolan i Borås står inför en utmaning att i arbetet med<br />
kunskapsöverföring och kommersialisering knyta an till dels det starka näringslivet som finns<br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, dels satsningarna på kluster och innovationssystem som görs i regionen. 25<br />
SP är ett forskningsinstitut med nio profilområden inom teknik och vänder sig till företag som<br />
med hjälp av forskning och teknikutveckling vill stärka sin konkurrenskraft. SP driver och<br />
samverkar också i en rad kompetenscentra och verksamheter, till exempel Waste Refinery och<br />
Biomatcell. Centrum för Miljödriven Företagsutveckling (CMF) är en annan sådan verksamhet<br />
vid SP och riktar sig till företag som vill utveckla sitt miljöarbete på olika sätt, till exempel<br />
genom miljömärkning av sina produkter.<br />
Det generella innovationsstödsystemet<br />
Sjuhärads kommunalförbund arbetar främst genom andra organisationer som uppmuntrar till<br />
och stöder entreprenörskap, såsom Drivhuset, och driver som ensam huvudman Navet och är<br />
en av huvudmännen till Espira tillväxtcenter. Navet är Sjuhäradsbygdens science center och<br />
riktar sig till barn och ungdomar, men bedriver även kompetensutveckling för lärare och erbjuder<br />
företag allmänbildning inom teknik och naturvetenskap som ett slags teambuildingkoncept.<br />
Ung företagsamhet vänder sig till elever och lärare på gymnasiet där eleverna ges<br />
möjlighet att starta och avveckla ett företag under ett år. Nyföretagarcentrum vänder sig till<br />
alla som vill eller funderar på att starta företag oavsett bransch som sin målgrupp. Man erbjuder<br />
sina tjänster som i huvudsak består av kostnadsfri och konfidentiell rådgivning från ungefär<br />
ett år innan till tre år efter företagsstarten. Almis målgrupp är dels privatpersoner med idéer,<br />
dels företag som behöver stöd för att till exempel omsätta innovationer i en ny produkt.<br />
25 Performance assessment of knowledge transfer and commercialization activities at Högskolan i Borås. Report<br />
fom Peer Review 2006-08-28 – 2006-08-30.<br />
44
Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> är ett samarbete mellan Almi och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen där<br />
nya projekt i tidiga stadier erbjuds förstudiemedel och såddfinansiering. IFS ser som sin uppgift<br />
att främja invandrarföretagandet i Sverige och erbjuder rådgivning på olika språk till de<br />
som vill starta företag. Coompanion erbjuder framför allt rådgivning till de som vill starta ett<br />
kooperativt företag. Nätverkstan som vänder sig till verksamma inom kulturområdet har en<br />
medieverkstad i Borås.<br />
IUC Sjuhärad verkar för den lokala industrins utveckling och målgruppen är små och medelstora<br />
industriföretag. Connect Väst vänder sig till etablerade och nystartade företag i tillväxtfas.<br />
Västsvenska industri- och handelskammaren och Företagarna är två organisationer som<br />
ser till både små och stora företags intressen och agerar som näringslivets företrädare i olika<br />
frågor. Det finns åtta Företagarföreningar i Sjuhärad.<br />
Samverkan och rollfördelning<br />
Med Espira Tillväxtcenter finns en rad företagsstödjande organisationer samlade på en och<br />
samma plats, vilket torde gynna ett gott samverkansklimat. De som i intervjuerna med de regionala<br />
aktörerna framträder som särskilt viktiga samarbetspartners är Almi, Högskolan i<br />
Borås, Connect Väst, IUC Sjuhärad och Drivhuset, och dessa är som sagt förlagda i Espira<br />
tillväxtcenter. Även om man inte ska fästa alltför stor vikt vid en sådan här uppräkning som<br />
enbart bygger uppgifter från intervjuerna, så är det tydligt att det i olika grad och konstellationer<br />
förekommer ett samarbete inom Espira. Vad gäller affärsidétävlingen Espira Tillväxt Cup<br />
samarbetar exempelvis Espira tillväxtcenter med fackförbund, Nyföretagarcentrum, högskolan,<br />
SP samt näringslivsföreträdare på kommunerna.<br />
Det akademinära innovationsstödsystemet i Sjuhärad är dock tämligen ungt; Espira inkubator<br />
grundades 2005, CEA och holdingbolaget 2003. Smart Textiles som ett VINNVÄXT-initiativ<br />
påbörjades hösten 2005 med en första ansökan och slutansökan ska lämnas in 2008, men arbetet<br />
med smarta textilier har pågått längre än så på textilhögskolan. Att aktörerna inte har<br />
varit verksamma så många år kan innebära att formerna för ett fruktbart samarbete inte riktigt<br />
har hunnit mejslats ut, men det kan också vara en fördel att verksamheterna kom igång nästan<br />
samtidigt. Man kan tänka sig att det uppfattas som en gemensam satsning och att man därmed<br />
är angelägen om att hitta sina roller i ett tidigt skede för att det även ska bli en lyckad satsning.<br />
Därmed inte sagt att rollfördelningen är helt klar, vilket några intervjupersoner påpekar<br />
med tillägget att det är process som kan ta sin tid.<br />
Det förekommer även samverkan med aktörer i näringslivet och aktörer utanför närområdet<br />
och regionen, exempelvis samarbetar Navet med andra science centers, både i regionen och i<br />
Norden, och SP och IUC Sjuhärad med andra forskningsinstitut.<br />
45
Målgrupper för innovationsstödsystemet i Sjuhärad<br />
Fas Främjandefas Utvecklings-/<br />
Målgrupp<br />
startfas<br />
Elever Ung Företagsamhet, Navet,<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Studenter Drivhuset, CEA, Drivhuset, CEA, HB Holdingbolag,<br />
Espira inkubator<br />
Forskare CEA CEA, HB Holdingbolag, Espira<br />
inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Entreprenörer<br />
Uppfinnare<br />
Espira inkubator, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen,Innovationsbron<br />
väst<br />
Nya företag<br />
Nyföretagarcentrum, Företagarna,<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong>, Nätverkstan, Coompanion<br />
IFS, Almi, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Etablerade<br />
Företagarna, Nätverkstan,<br />
företag<br />
Connect Väst, Industriell<br />
Dynamik, Almi<br />
Tabell 3. Målgrupper i Sjuhärads innovationsstödsystem<br />
46<br />
Marknadsetablerings-/<br />
tillväxtfas<br />
Espira inkubator<br />
Espira inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Espira inkubator, Innovationsbron<br />
väst<br />
Västsvenska industri- och handelskammaren,<br />
Coompanion,<br />
IFS, Almi<br />
SP, CMF, Smart Textiles, IUC<br />
Sjuhärad, Västsvenska industrioch<br />
handelskammaren, Connect<br />
Väst, Almi<br />
Tabellen ovan åskådliggör hur aktörerna i Sjuhärads innovationsstödsystem fördelar sig över<br />
olika målgrupper.<br />
Av tabellen framgår, liksom för övriga delregioner, att störst andel av aktörerna vänder sig till<br />
nya företag i utvecklingsfasen. Men även etablerade företag i marknadsetablerings- och tillväxtfas<br />
täcks av en stor andel aktörer. Således finns fog att ställa frågan om aktörerna i dessa<br />
faser överlappar genom att de erbjuder liknande tjänster och stöd. Detta också med tanke på<br />
att en företagare i fokusgruppen i Borås säger sig vara förvånad över att man ”kanaliserar ut<br />
stöd på så många aktörer”. Går man närmare in på hur aktörerna bedriver sin verksamhet är<br />
det emellertid tydligt att man successivt skapat en tämligen utvecklad rollfördelning. Men<br />
denna fördelning är inte helt tydlig för stödsystemets mottagare, vilket är att betrakta som ett<br />
problem.<br />
På motsvarande sätt finns det många aktörer som bedriver rådgivning, från Almi och Nyföretagarcentrum<br />
till Drivhuset och CEA, men där riktar sig de förra mer allmänt till nyföretagare,<br />
medan de förra har en mer akademinära verksamhet. Slutsatsen är ett det finns ett rikligt utbud<br />
av aktörer i synnerhet om man ser till det akademinära innovationsstödsystemet, som<br />
förutom Drivhuset och CEA även innefattar Smart Textiles, förinkubatorn Textil- och modefabriken,<br />
Espira inkubator och holdingbolaget.
Skaraborg Innovationsstödsystemet i Skövde<br />
Aktörerna i det delregionala innovationsstödsystemet<br />
FBA - presentation, 11 mars 2008<br />
Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt<br />
Startblocket Idéum<br />
Köksriket<br />
Ung Företagsamhet<br />
Balthazar<br />
Dalénium<br />
Företagsamt lärande<br />
Karlsborgs<br />
uppfinnareförening<br />
Gothia Science Park Entro<br />
Företagarna<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen (VGR)<br />
IDC West<br />
Nyföretagarcentrum<br />
Nätverkstan<br />
Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
47<br />
Innovationsbron Väst<br />
Industriell Dynamik<br />
Coompanion<br />
Connect Väst<br />
Gothia Business Incubator<br />
CIEL inkubator<br />
Almi<br />
Gothia Science<br />
Park teknikpark<br />
VS industri- och<br />
handelskammaren<br />
Figur 29. Aktörerna i Skaraborgs innovationsstödsystem och de faser de är verksamma i<br />
Inventeringen av aktörerna i Skaraborgs innovationsstödsystem visar att flertalet erbjuder stöd<br />
och tjänster kring utveckling av innovationer och start av företag (13 aktörer). Åtta aktörer<br />
erbjuder tjänster kopplat till marknadsetablering av innovationer och tillväxt i befintliga företag,<br />
vilket är lika många som erbjuder tjänster kopplat till att främja innovationer och entreprenörskap.<br />
Sammanlagt finns i Skaraborg 22 aktörer i det delregionala innovationstödsystemet.<br />
26<br />
Utbudet av stöd och tjänster<br />
I tjänstespindlarna under visas vilka aktörer i Skaraborg som är verksamma med vilka tjänster<br />
och stöd. Färgerna indikerar inom vilken fas – främja, utveckla eller tillväxa – som de är<br />
verksamma med just den tjänsten eller stödet.<br />
26 Samtliga aktörer i pilen har intervjuats utom följande: CIEL inkubator, Ideum och IFS. Följande aktörer har vi<br />
intervjuat för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> som helhet, men inte specifikt för delregionen: Företagarna, VS industri- och<br />
handelskammaren, Connect Väst och Coompanion.
Skövde - stöd och Skövde tjänster-<br />
stöd och tjänster<br />
Företagarna<br />
UF<br />
Opinionsbildning,<br />
attitydpåverkan,<br />
inspiration<br />
Balthazar Dalénium<br />
Karlsborgs<br />
uppfinnareförening<br />
Företagsamt<br />
lärande<br />
Almi<br />
Företagarna<br />
48<br />
CIEL inkubator<br />
Akademinära<br />
Rådgivning,<br />
coachning, mentor<br />
Gothia Businesss<br />
Incubator<br />
Nya företag<br />
NFC<br />
Etablerade företag<br />
Innovation <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong> VS Industri- och<br />
handelskammaren<br />
Connect<br />
Väst<br />
Coompanion<br />
Industriell<br />
Dynamik.<br />
Figur 30 och 31. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende opinionsbildning, attitydpåverkan och inspiration, samt<br />
för rådgivning, coachning och mentorskap<br />
Tjänstespindeln ovan till vänster visar de aktörer vars verksamheter har en tyngdpunkt på opinionsbildning,<br />
attitydpåverka och inspiration i Skaraborg. Den blå färgen indikerar att det rör<br />
sig om verksamhet i fas ett. I spindeln ovan till höger visas vilka aktörer som arbetar med<br />
rådgivning, coachning och mentorskap i Skaraborg. Övervikten av grönmarkerade aktörer<br />
indikerar en tyngdpunkt på stöd i utvecklandefasen.<br />
Skövde - stöd och Skövde tjänster - tjänster och stöd<br />
NFC<br />
Köksriket<br />
Nya företag Etablerade företag<br />
Utbildning,<br />
kursverksamhet,<br />
kompetensutveckling<br />
Akademinära<br />
GSP Entro<br />
Bättrekonceptet<br />
(VGR & HiS)<br />
UF<br />
Idéum<br />
Gothia Business<br />
Incubator<br />
Nya företag<br />
VGR<br />
Akademinära<br />
Finansiering<br />
Innovation<br />
<strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong><br />
Skövde - stöd och tjänster<br />
Innovationsbron<br />
Väst<br />
FBA - presentation, 16 januari 2008<br />
I tjänstespindeln ovan till vänster ges en bild av vilka aktörer som är verksamma med utbild-<br />
Almi<br />
CIEL<br />
inkubator<br />
NFC<br />
Nya företag<br />
Kontaktförmedling,<br />
samordning,<br />
resursförmedling,<br />
Etablerade företag IDC West<br />
VS Industri- och<br />
handelskammaren<br />
GSP teknikpark<br />
Köksriket<br />
Nätverkstan<br />
Figur 32, 33 och 34. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende utbildning, kursverksamhet och kompetensutveckling,<br />
samt för finansiering, samt för kontaktförmedling, samordning och resursförmedling<br />
ning, kursverksamhet och kompetensutveckling i Skaraborg. Merparten av aktörerna är verksamma<br />
inom utvecklingsfasen. Ovan i mitten visar de aktörer som är verksamma med finansiering<br />
av innovatörer och entreprenörer. Här finns en tämligen jämn fördelning mellan aktörer<br />
verksamma med finansiering inom utvecklingsfas och tillväxtfas. I spindeln ovan till höger<br />
framgår vilka aktörer som är verksamma med kontaktförmedling, samordning och resursförmedling<br />
(exempelvis förmedling av finansiella kontakter). Alla faser finns representerade,<br />
men en tonvikt ligger i utvecklings- och tillväxtfaserna.<br />
Connect<br />
Väst
A - presentation, 13 december 2007<br />
Skövde - tjänster Skövde och stöd-<br />
tjänster och stöd<br />
Gothia Business<br />
Incubator<br />
Akademinära<br />
Infrastruktur<br />
(kontor/verkstad) och<br />
administrativa tjänster<br />
Etablerade företag<br />
GSP teknikpark<br />
CIEL<br />
inkubator<br />
49<br />
Gothia Business<br />
Incubator<br />
Akademinära<br />
Projektledning,<br />
styrelsepost<br />
Figur 35 och 36. Tjänstespindlar för Skaraborg avseende infrastruktur och administrativa tjänster samt för projektledning<br />
och styrelsepost<br />
Tjänstespindeln ovan FBA - presentation, till vänster 13 december beskriver 2007 de aktörer i Skaraborg som är sysselsatta med att<br />
tillhandahålla infrastruktur i form av kontor eller verkstäder, samt administrativa tjänster. Det<br />
framgår att det är inkubatorer och miljöer kring dessa i Skövde och Lidköping om tillhandahåller<br />
dessa tjänster, och att de är koncentrerade till utvecklings och tillväxtfas. Ovan till höger<br />
anger att det finns en aktör i regionen som tillhandahåller projektledning och tillgång till<br />
kompetens genom ledamöter till företagsstyrelser, och det är inkubatorn vid Gothia Science<br />
Park i Skövde.<br />
Det akademinära innovationsstödsystemet<br />
Skövdes akademinära innovationsstödsystem utgår huvudsakligen från Gothia Science Park,<br />
som är lokaliserat till Högskolan i Skövdes campusområde. Utöver målgruppen studerande,<br />
lärare och forskare vid högskolan, vänder sig Gothia Science Park även till entreprenörer från<br />
övriga samhället. Parken ska fungera som högskolans port mot näringslivet och andra externa<br />
aktörer, och riktar särskilt in sig mot kunskaps- och teknikintensiva företag. Högskolan är<br />
delägare i Gothia Science Park, där högskolans prorektor deltar i styrelsen. Gemensamt försöker<br />
man profilera sig mot kunskapsintensiva näringar. I en peer review utförd på uppdrag av<br />
VINNOVA betonades särskilt Systembiologi, IT och Virtuella system. I samma rapport konstaterades<br />
att Högskolan ökat ansträngningarna att samverka med lokalt och regionalt näringsliv<br />
de senaste åren. 27<br />
Enligt de Gothia Science Park och högskolan präglas samarbetet av en tydlig rollfördelning<br />
och gott samverkansklimat. Högskolan har påtagit sig uppgiften att skapa en entreprenörsanda<br />
bland studenter och personal. För det första driver högskolan en ettårig entreprenörsutbildning<br />
– Gothia Science Park Entro – i samarbete med Gothia Science Park. Man använder sig för<br />
det andra av så kallade ”inspring”, bestående av information vid grundutbildningarnas föreläsningar<br />
om möjligheterna att utveckla idéer till innovationer och nya företag. För det tredje<br />
anordnas inspirationsföreläsningar med entreprenörer för studenter och lärare. Syftet är att<br />
åstadkomma ett så stort flöde av kommersialiserbara idéer som möjligt från lärare och studenter.<br />
Gothia Science Parks uppgift är sedan att värdera och raffinera ett urval av idéerna till<br />
tillväxtföretag. Tillsammans med Gothia Science Park har högskolan sedan fem-sex år även<br />
arbetat med att långsiktigt tillhandahålla lokaler och miljö för innovation och företagande. För<br />
närvarande planeras en byggnad om 10 000 kvadratmeter, där det är tänkt att forskare och<br />
entreprenörer ska dela miljö för att skapa ett gynnsammare klimat för kommersialisering av<br />
forskningsresultat.<br />
27 Självvärdering av samverkansuppgiften vid Högskolan i Skövde. Rapport från Peer Review 2006-11-16 och 2006-11-17 .
Gothia Science Park fungerar både som teknikpark för befintliga tillväxtföretag och som inkubator<br />
för nya företag med tillväxtambitioner. Teknikparken rymmer för närvarande ett fyrtiotal<br />
företag och i inkubatorn finns det plats för tolv företag. Entreprenörsutbildningen är<br />
förlagd vid inkubatorn för att underlätta inflödet av idéer från högskolan.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen bedriver Bättrekonceptet i samarbete med Högskolan i Skövde<br />
(liksom i vid Högskolan i Borås och Trollhättans Högskolan i Väst ). Bättrekonceptet erbjuder<br />
kurser som matchar företagens kompetensutvecklingsbehov. <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen är<br />
vidare aktiv med programmet Industriell Dynamik i Skaraborg, liksom i delregionerna Sjuhärad<br />
och Fyrbodal.<br />
Det generella innovationsstödsystemet<br />
Utanför det akademinära innovationsstödsystemet verkar Nyföretagarcentrum med nyföretagare<br />
från alla branscher som målgrupp. Deras verksamhet innefattar informationsmöten, rådgivning,<br />
coachning/mentorskap, samt tillgång till resursföretag, som kan hjälpa den nya företagaren<br />
med specialiserade kunskaper inom exempelvis juridik och marknadsföring. Med såväl<br />
nystartade som tillväxande företag som målgrupp arbetar Almi med finansiering och<br />
coachning. Almi håller också i projektet Innovation <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, vars uppgift är att bidra<br />
till att nya idéer tas tillvara och utvecklas till kommersiella produkter genom att bistå med<br />
kompetens och kapital. Skaraborgs kommunalförbund verkar främst mot befintliga företag,<br />
för att på olika sätt skapa bättre förutsättningar för att bli lönsamma och växa.<br />
Företagarna, som är en rikstäckande organisation som arbetar med att tillvarata företagares<br />
intressen, har 13 lokala föreningar i Skaraborgs kommuner och representanter i föreningens<br />
regionala styrelse. I Skövde finns därutöver Västsvenska Industri- och Handelskammarens<br />
kontor för Skaraborg. Connect Väst, som hjälper etablerade och nystartade tillväxtföretag att<br />
växa, har i Skaraborg ett kontor i Skövde och ett i Lidköping.<br />
Coompanion, som understöder kooperativt företagande, har ett kontor för Skaraborg i Axvall,<br />
mellan Skövde och Skara. Nätverkstan, som har ett regionalt uppdrag att tillhandahålla stöd,<br />
teknisk support och tjänster för entreprenörer inom kultursektorn, har etablerat en medieverkstad<br />
i Skövde.<br />
Vid CIEL – Centrum för innovation och entreprenörskap i Lidköping – bedrivs ett antal verksamheter<br />
riktade till innovatörer och entreprenörer. Bland annat drivs Idéum, som är ett ettårigt<br />
program för innovatörer och uppfinnare och som täcker processen från idé till marknad,<br />
samt. Vid CIEL finns även en affärsinkubator.<br />
Med skolungdom som främsta målgrupp verkar Balthazar i Skövde och Dalénium i Stenstorp,<br />
medan Ung Företagsamhet riktar sig till gymnasieungdom. Till skolungdom riktar sig även<br />
Skaraborgs kommunalförbunds satsning ”Företagsamt lärande”, som syftar till att underlätta<br />
entreprenöriellt lärande inom skolan.<br />
Industrial Development Center West Sweden (IDC) delägs av cirka tolv verkstadsindustriella<br />
företag i Skaraborg i 15 kommuner, och arbetar med målinriktade nätverk för problemlösning<br />
och kompetensutveckling hos stora och mindre etablerade företag. Köksriket är en intresseförening<br />
bildad av företag inom köksbranschen, och arbetar för medlemmarna med gemensamma<br />
insatser inom marknadsföring, kompetensutveckling, produktutveckling och omvärldsbe-<br />
50
vakning. Köksriket ingår som pilotprojekt i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s klustersatsning. Karlsborgs<br />
uppfinnarförening är en ideell förening som verkar för uppfinnare inom alla branscher.<br />
Samverkan och rollfördelning<br />
Utanför akademin samverkar Högskolan i Skövde och Gothia Science Park i olika former<br />
med Nyföretagarcentrum, Innovationsbron, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, Skövde kommun, Innovation<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, Almi och Connect Väst. Med de två sista underlättas samarbetet av<br />
att de är lokaliserade till högskolans och Gothia Science Parks campusområde.<br />
Aktörerna i noden Skaraborg, liksom i övriga noder, samverkar i ett stort antal olika konstellationer.<br />
De fem aktörer som nämns av flest av andra aktörer är Almi, Högskolan i Skövde,<br />
Nyföretagarcentrum, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och kommunerna. Det är här knappast fruktbart<br />
att räkna upp samtliga samarbeten, eftersom någon form av kontakt verkar finnas mellan<br />
de flesta av aktörerna i noden. Istället ska några karaktäristiska egenskaper lyftas fram. I huvudsak<br />
verkar samverkan fungera bilateralt, aktör och aktör emellan. Och även om de flesta<br />
menar att samverkan fungerar bra och på vänskaplig basis i de enskilda fallen, påtalar nästan<br />
samtliga behovet av en bättre samordning av aktörernas verksamhet.<br />
Målgrupper för innovationsstödsystemet i Skaraborg<br />
Fas Främjandefas Utvecklings-/<br />
Marknadsetablerings-/<br />
Målgrupp<br />
Balthazar, Dalénium, Före-<br />
startfas<br />
tillväxtfas<br />
Elever tagsamt lärande, Ung Företagsamhet<br />
Studenter Gothia Science Park Entro Gothia Science Park Entro,<br />
Gothia Science Park Incubator<br />
Gothia Science Park Incubator<br />
Forskare Gothia Science Park Incubator,<br />
Gothia Science Park Incubator<br />
Entreprenörer Gothia Science Park Incuba- Gothia Science Park Incubator,<br />
tor, CIEL inkubator<br />
CIEL inkubator<br />
Uppfinnare Karlsborgs uppfinnareförening Idéum, CIEL inkubator CIEL inkubator<br />
Nya företag Nyföretagarcentrum,<br />
Västsvenska industri- och han-<br />
Företagarna, Idéum, Innovation delskammaren, Coompanion,<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, Nätverkstan, Gothia Science Park Incubator,<br />
Coompanion, Gothia Science<br />
Park Incubator, Almi<br />
Almi<br />
Etablerade<br />
Företagarna, IDC West, Nät- Köksriket, Gothia Science Park<br />
företag<br />
verkstan, Connect väst, Almi, teknikpark, Västsvenska industri-<br />
Industriell Dynamik<br />
och handelskammaren, Connect<br />
väst, Almi, Industriell Dynamik<br />
Tabell 4. Målgrupper i Skaraborgs innovationsstödsystem<br />
Som framgår av tabellen ovan vänder sig den största andelen aktörer – likt i de andra delregionerna<br />
– till nya företag i utvecklingsfasen. Men även etablerade företag i marknadsetablerings-<br />
och tillväxtfasen kan påräkna hjälp från en stor andel av aktörerna.<br />
Här, precis som i övriga delregioner, riktar sig ett flertal aktörer till samma målgrupper, och<br />
ibland med samma typ av verksamhet. Således är det aktuellt att fråga i vilken utsträckning<br />
aktörernas verksamheter överlappar. Bryter man ned materialet framgår dock att aktörerna är<br />
diversifierade, ibland vad gäller geografisk täckning, ibland vad gäller underkategorier i målgrupperna.<br />
Exempelvis riktar sig både Gothia Science Parks inkubator och Nyföretagarcent-<br />
51
um till nyföretagare, men de förra huvudsakligen till kunskaps- och teknikintensiva industrier,<br />
medan de senare till företagare oberoende av bransch. Både Balthazar och Dalenium vänder<br />
sig till skolungdom, men i olika kommuner. Ung Företagsamhet är i sin tur specialiserad<br />
på gymnasieungdom. Troligen bör frågan om överlapp lyftas till den regionala nivån för att<br />
bli mer relevant. Ett problem som emellertid återstår för den delregionala nivån, i Skaraborg<br />
såväl som i övriga delregioner, är att tydligare kommunicera rollfördelningen aktörerna<br />
emellan till stödsystemets mottagare. För företagare och entreprenörer är stödsystemet och<br />
dess olika delars funktioner ofta svårt att överblicka.<br />
Ser man på tyngdpunkten i den samlade bilden av aktörerna i noden Skaraborg, lutar den tydligt<br />
åt de senare faserna i innovationspilen. Den omfattande verksamheten riktad mot ungdomar<br />
gör emellertid att noden Skaraborg bör betecknas som relativt framstående vad avser arbetet<br />
med attityder till entreprenörskap, teknik och naturvetenskap.<br />
52
Det sektoriella och klusterbaserade innovationsstödsystemet<br />
Hållbart ekonomiskt nyskapande inom nio internationellt konkurrenskraftiga kluster är ett<br />
prioriterat mål i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>s tillväxtprogram. Insatserna koncentreras framför allt till de<br />
regionala styrkeområdena biomedicin och hälsa, fordon, IT, livsmedel, petrokemi, textil, trä<br />
och upplevelsenäring. Även design, logistik, marin sektor samt klusterinitiativ av pilotkaraktär<br />
har prioriterats.<br />
Klusterinitiativ och nätverk<br />
De klusterinitiativ som prioriterats i regionen med koppling till regionens styrkeområden har<br />
olika bakgrund och inriktning. Detta gäller bland annat vilket tyngd initiativet har i akademisk<br />
forskning relativt en inriktning på främst affärs- och marknadsutveckling för medverkande<br />
företag.<br />
Forskningsdrivna klusterinitiativ och nätverk<br />
Ett par av klusterinitiativen har en stark forskningsorientering. Något som kanske tydligast<br />
gäller de initiativ – Biomedicinsk utveckling i Västsverige och Smart Textiles – som ingår i<br />
VINNOVAs VINNVÄXT-programmet, där en starkt forskningsanknytning är en av grundvalarna.<br />
Biomedicin och hälsa är ett av styrkeområdena i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> och inom detta område finns<br />
Biomedicinsk utveckling i Västsverige där kommuner, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, näringslivet<br />
och akademin i partnerskap stimulerar till en positiv utveckling av forskning och industri<br />
inom det biomedicinska området. Satsningen omfattar fem delområden: centrumbildningarna<br />
inom biomaterial/cellterapi och kardiovaskulära/metabola sjukdomar, internationella biomedicinska<br />
entreprenörsskolan GIBBS, företagsinkubatorn Sahlgrenska Science Park samt en<br />
kommunikationsfunktion med biomedicin till regionen. Huvudmän för projektet är Business<br />
Region Göteborg, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen (Regional Utveckling), <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
(Hälso-sjukvård), Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet/Sahlgrenska Akademin,<br />
Innovationsbron Väst AB, AstraZeneca, Mölnlycke Health Care, Nobel Biocare AB<br />
samt Doxa AB.<br />
Inom styrkeområdet textil finns Smart Textiles vid Högskolan i Borås där man ägnar sig åt<br />
både företagsbaserad och experimentell FoU, men även åt att utveckla samverkan mellan företag<br />
inom textilindustrin och med företag inom andra branscher. Man samlar forskare och<br />
tekniker inom både design och en rad teknikområden i syfte att kunna lägga till ett mervärde<br />
till textilens funktion, vilket därmed skapar nya mer sofistikerade produkter. Huvudsakliga<br />
samarbetspartners är bland andra aktörer inom Espira, andra institutioner på högskolan, TKindustrierna<br />
och Moderådet.<br />
Affärsdrivna klusterinitiativ och nätverk<br />
Vissa av de prioriterade klusterinitiativen är tydligare affärs- och marknadsdrivna och i mindre<br />
utsträckning FoU-drivna. Det gäller exempelvis Microwave Road, Telematics Valley, Automotive<br />
Sweden, Networking Companies, Köksriket samt träklustret.<br />
Inom styrkeområdet IT finns satsningen Microwave Road som vänder sig till aktörer inom den<br />
globala mikrovågsbranschen och som idag har ett fyrtiotal företag, offentliga aktörer samt<br />
högskolor och universitet som medlemmar. Initiativet drivs av företag i branschen tillsammans<br />
med Mölndals kommun, Chalmers, IVF och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen. Inom ramen för<br />
Microwave Road samarbetar näringsliv, offentlig förvaltning samt högskolor och universitet i<br />
syfte att utveckla produkter baserade på mikrovågsteknologi. Man har även startat en riskka-<br />
53
pitalfunktion för branschen. Man har försökt hitta samverkansformer med andra klusterinitiativ<br />
som systerorganisationen Telematics Valley. Det har även funnits ett informellt samarbete<br />
med Centre of Visualization.<br />
Telematics Valley är en medlemsorganisation för aktörer inom fordonsrelaterad telematik och<br />
en plattform för global marknadsföring av Västsverige som världsledande kompetenscenter<br />
för telematik som mer i begränsad omfattning bedriver gemensamma utvecklingsinsater.<br />
Den svenska fordonsindustrin har sin tyngdpunkt i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> och det finns ett antal<br />
klusterinitiativ som på olika sätt syftar till att utveckla och stärka denna bransch. Automotive<br />
Sweden är en organisation som syftar till att sprida kunskap om och marknadsföra fordonsbranschen<br />
i Västsverige samt att stimulera samarbeten mellan offentliga aktörer, industrin och<br />
akademin, både nationellt och internationellt. Networking Companies är ett företagsnätverk<br />
bestående framför allt av leverantörer till teknik-, fordons- och transportindustrin. Nätverket<br />
har som syfte att erbjuda större helhetslösningar mot marknaden, spjutspetskompetenser inom<br />
traditionella och nya områden samt att skapa större affärsbaserad samverkan.<br />
Köksriket är ett pilotinitiativ och samlar företag i olika branscher – allt från köksinredning och<br />
vitvaror till livsmedel och hotell – som alla har kök som minsta gemensamma nämnare. De<br />
medverkande företagen samarbetar inom produkt- och tjänsteutveckling, omvärldsbevakning,<br />
marknadsföring samt kompetensutveckling. Intervjupersonen upplever att det finns för många<br />
konstellationer som rycker i företagen. ”Det gäller att ens idé är unik och att det kan ge resultat,<br />
vilket kan vara svårt eftersom det finns så många som drar i samma företag.”<br />
Inom styrkeområdet trä finns bland annat Tränätverk1 vars syfte är att verka för ökad samverkan<br />
mellan näringsliv, akademi, institut, lokala nätverk och centra samt samhället i övrigt<br />
som arbetar med den trärelaterade industrin. Ett annat initiativ är IUC Trä i Tibro som arbetar<br />
med att stödja företag i framförallt <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> att utvecklas och ta vara på dagens och<br />
morgondagens affärsmöjligheter. Träklustret är inte samlat geografiskt utan det finns en nod i<br />
Skaraborg och en i Fyrbodal.<br />
Forsknings- och affärsdrivna klusterinitiativ och nätverk<br />
Till sist finns det ett antal klusterinitiativ som både har en marknadsanknytning och en forskningsinriktning.<br />
Dessa är Petronätverket, Food and Health Concept Centre och Centre of<br />
Visualization.<br />
Petronätverket är ett samarbete mellan bland annat petrokemiföretagen i Stenungssund, Business<br />
Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, och syftet<br />
är att stärka utvecklingen av det västsvenska petrokemiklustret. Utvecklingen av ett ”polymertekniskt<br />
centrum” är en insats som prioriterats av nätverket, i syfte att stärka petrokemiindustrins<br />
konkurrenskraft. Det har resulterat i etablerandet av kompetenscentrat PLUS vid<br />
Chalmers. Det övergripande syftet med PLUS är att generera tillväxt under temat ”plast för ett<br />
uthålligt samhälle”. Detta sker genom ett nära samarbete mellan Chalmers, SP, Borealis, Hydro<br />
Polymer, Business Region Göteborg samt <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen, bl a genom forskningsprogram<br />
samt insatser för små- och medelstora företag.<br />
Food and Health Concept Centre är ett forum för ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Göteborgs<br />
universitet, högskolorna i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>, institut, näringslivet och offentliga aktörer<br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. Syftet är att utveckla och stärka livsmedelsnäringen genom forskning där<br />
54
fokus är konsument och hälsa. Den ideella föreningen Livsmedel i Väst är en av parterna bakom<br />
etableringen av centret.<br />
Centre of Visualization är en satsning som initierats i samarbete mellan näringsliv, akademi<br />
och offentlig sektor där Business Region Göteborg står som huvudman. Satsningen äger rum<br />
på Lindholmen och innefattar både spetsforskning och utbildning inom området. Förutom att<br />
fördjupa och utveckla användningen av visualisering i branscher där teknologin redan brukas<br />
har man även som mål att väcka intresset inom branscher som idag inte gör det i någon högre<br />
utsträckning. Under 2007 utsågs centret till en nationell mötesplats för visualisering av KKstiftelsen.<br />
Internationell nätverkssamverkan<br />
Jämte kluster- och nätverksinitiativen ovan finns även andra nätverksatsningar med internationell<br />
inriktning baserat på Triple Helix-samverkan. Två internationella samarbeten inom<br />
biomedicin är Scanbalt och MedCoast Scandinvaia. ScanBalt är ett nätverk av nätverk där<br />
syftet är att stödja utvecklingen av ScanBalt-regionen och göra denna globalt konkurrenskraftig<br />
som metaregion inom bioteknik. MedCoast Scandinavia är en svensk-norsk nätverksorganisation<br />
som syftar till att stärka och utveckla biomedicinområdet i Oslo- och Göteborgsregionen.<br />
Organisationen agerar som en katalysator för samarbete mellan akademi, industri och<br />
den offentliga sektorn och stödjer entreprenörskap och kommersialisering av innovativa idéer.<br />
Det samarbetsavtal som slöts i april 2006 mellan <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och delstaten<br />
North Carolinas utvecklingskontor (Department of Commerce), möjliggör samarbeten mellan<br />
prioriterade kluster i de båda regionerna. Samarbetet syftar bland annat till att stimulera affärsutveckling<br />
och handel mellan företag inom gemensamt prioriterade branscher och till att<br />
utveckla samverkan mellan högskolor och universitet. Regenerativ medicin, odontologi, trä<br />
samt smarta textilier är områden där det nu pågår ett aktivt samarbete.<br />
Stödstruktur för kluster och sektoriell samverkan<br />
Samverkansplattformar<br />
De teknikparker som finns i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> har utvecklats till viktiga miljöer eller så kallade<br />
samverkansplattformar för företagsnära forskning, utveckling och demonstration. Där samarbetar<br />
akademi, institut, företag och samhällsaktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden.<br />
I Göteborg finns Lindholmen med inriktning på fordonselektronik, säkerhet, logistik<br />
och media samt Sahlgrenska med fokus på biomedicin och hälsa. I Borås, Sjuhärad, är Espira<br />
en plattform för samarbeten inom till exempel smarta textilier. Innovatum i Trollhättan, Fyrbodal<br />
är bland annat inriktad mot produktionsteknik, miljö- och energiteknik samt audiovisuell<br />
teknik, och Gothia Science Park i Skövde, Skaraborg, virtuella system och informationsteknologi.<br />
Plattformarna fungerar som tillväxtmiljöer med både inkubatorer för nya företag<br />
och projektarenor för större forskningsprojekt inom spetsområden. Förutom inkubatorerna<br />
som finns inom de fem plattformarna finns ytterligare sju stycken; CIEL inkubator i Lidköping,<br />
Liveum i Skara, Brewhouse Innovation, GU Holding, Katapult of Sweden och Framtidens<br />
företag i Göteborg. Stenebyskolan i Dals Långed erbjuder en förinkubator för skolans<br />
studenter och personal, men även för yrkesverksamma inom skolans närområde.<br />
Projektarenor finns inom tre av plattformarna: Lindholmen, Innovatum och Gothia Science<br />
Park. De beskriver sin verksamhet med ord som ”mäklare”, ”möjliggörare”, ”spindeln i nätet”<br />
och ”katalysator”. Kärnan i verksamheterna är således att fungera som den aktör som får till<br />
stånd samverkan mellan akademi och näringsliv, genom att exempelvis erbjuda en fysisk plats<br />
där samverkansprojekt kan äga rum och dela med sig av sina nätverk. Åtminstone Innovatum<br />
projektarena och Open Arena Lindholmen säger sig vända sig till en målgrupp som inte bara<br />
55
verkar inom regionens gränser. Innovatum projektarena är inte knuten till någon särskild högskola<br />
utan samverkan förekommer i antal projekt med universitet och högskolor runt om i<br />
landet. Intervjupersonen från Lindholmen menar att de mer och mer vill bli betraktade som en<br />
nationell resurs och att de välkomnar företag som inte befinner sig på Lindholmen.<br />
Plattformarna öppnar möjligheten för ökad rörlighet mellan de olika intressenterna, tvärdisciplinära<br />
samarbeten och effektiv ”samproduktion” av ny kunskap. De stärker även förutsättningar<br />
för specialisering och möjligheten att utveckla så kallade ”centers of excellence”, vilket<br />
är avgörande för konkurrenskraften hos globalt verksamma företag. Plattformarna bidrar<br />
till att attrahera forskningsresurser och kompetens, samt hävda regionala och nationella intressen<br />
i europeiska och internationella samarbeten. På detta sätt är ett antal klusterinitiativ en del<br />
av plattformarna.<br />
Kompetenscentra<br />
Kompetenscentra som stödjer utvecklingen av konkurrenskraftiga kluster har ofta sin bas<br />
inom universitet och högskola eller institut och arbetar i nära samverkan med företag. I <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong> finns ett antal sådana centra, till exempel Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS) vid<br />
Chalmers tekniska högskola, Biomatcell, som bedriver forskning kring biomaterial och cellterapi<br />
vid Göteborgs universitet samt MIVAC, ett forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet<br />
och vacciner. Waste Refinery är ett nationellt kompetenscentrum inrättat vid Sveriges<br />
Tekniska Forskningsinstitut (SP) och arbetar för att utveckla en resurssnål, säker och miljövänlig<br />
avfallshantering. Inom det marina området har Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs<br />
universitet tillsammans med Sveriges Redareförening startat sjöfartscentrat Lighthouse.<br />
Lighthouse är en satsning på forskning och kompetens som syftar att göra sjöfarten effektivare,<br />
säkrare och mer miljövänlig samt att säkerställa konkurrenskraften hos svensk sjöfart, där<br />
Vinnova och <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen även medverkar som medfinansiärer.<br />
Forskning och utveckling<br />
Sedan 2006 gör <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen mer offensiva insatser på forskning och utveckling.<br />
Ett viktigt underlag för satsningen är rapporten ”FoU för tillväxt i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>” som tagits<br />
fram i samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut i regionen. Det övergripande<br />
målet för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens insatser är att bidra till ett internationellt konkurrenskraftig<br />
forskningssystem som främjar utvecklingen av företag, akademi och samhälle i<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. Fokus ligger på regionala styrkeområden såsom hälsa, fordon/transporter<br />
och energi/miljö. Ett ökat västsvenskt deltagande i nationella och europeiska forskningsprogram<br />
är en viktig strategi för att nå det målet. Av speciell betydelse för FoU-insatserna är<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens satsning på innovativ hälso- sjukvård, där forskningssystemet<br />
kring Sahlgrenska är centralt. Ett speciellt program har tagits fram med åtgärder som uppmuntrar<br />
utveckling av innovationer samt FoU-samarbeten mellan forskning, vård och företag.<br />
Satsningar på fordonsforskningsprogram inom bl a fordonselektronik och produktionsteknik<br />
är andra viktiga forskningssatsningar där <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>regionen samarbetar med Vinnova,<br />
Nutek, Business Region Göteborg samt fordonsindustrin.<br />
56
5 Innovationsstödsystemets funktionalitet<br />
Föregående kapitel beskriver innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> för regionen som<br />
helhet och på delregional nivå samt sektoriellt, för de klusterområden som är prioriterade i<br />
regionens tillväxtprogram. Nedan kommenteras och värderas funktionaliteten i regionens innovationsstödsystem<br />
med fokus på kritiska faktorer. Med kritiska faktorer avses hinder eller<br />
nödvändiga förutsättningar för systemets sätt att fungera. Analysen baseras på de intervjuer<br />
och fokusgrupper som genomförts med aktörerna i innovationsstödsystemet och innovatörer<br />
och entreprenörer i regionen. På så vis ska redovisningen av innovationsstödsystemets funktionalitet<br />
ses som en avvägning mellan å ena sidan det utbud av stöd och tjänster som finns för<br />
innovatörer och entreprenörer i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen och å andra sidan den efterfrågan<br />
på stöd och tjänster som innovatörer och entreprenörer (nyttjarna) givit uttryck för.<br />
Nyttjarnas<br />
Efterfrågan<br />
Aktörernas<br />
Utbud<br />
Innovationsstödsystemets<br />
Funktionalitet<br />
Figur 37. Innovationsstödsystemets funktionalitet utifrån en avvägning mellan nyttjarnas efterfrågan och aktörernas<br />
utbud<br />
Även skriftligt underlagsmaterial utgör underlag för granskningen. I analysen har även erfarenheter<br />
från granskning av innovationsstödsystemet i andra regioner utgjort underlag. 28<br />
Överblickbarhet<br />
Ett svåröverblickbart system<br />
Även om många intervjupersoner menar att det finns ett bra utbud av stöd, i synnerhet i utveckla/startafasen,<br />
tar ett flertal av dem upp överblickbarhet som något som kan förbättras. De<br />
sätter sig in i stödmottagarens situation och menar att man inte ”ser skogen för alla träd” och<br />
att det behövs ”en dörr in”. En intervjuperson bedömer situationen så här: ”Vår uppfattning är<br />
att det finns ett alltför splittrat och utbudsorienterat system. […] Företagarna känner sig vilsna<br />
och tycker att det är en väldig soppa.” Som stödmottagare saknar man en tydlighet i systemet.<br />
Man behöver kunskap om vem som gör vad i systemet och till vem man ska vända sig i olika<br />
frågor. Både i fokusgrupperna och i intervjuerna återkommer flera till behovet av ett slags<br />
mötesplats där man kan utbyta idéer och erfarenheter, och samtidigt få tillgång till ett nätverk<br />
med företag i liknande situation och möjliga stödaktörer.<br />
Bristande samordning<br />
Många framhåller samverkan som god, exempelvis beskriver en stödaktör den med följande<br />
ord: ”[…] vi har en förståelse för varandras olika incitament och behov, det gör att det fungerar<br />
symbiotiskt och inte tärande för någon”. Samtidigt är samverkan något som de flesta menar<br />
kan utvecklas ytterligare. En bättre samordning skulle bidra till ökad tydlighet för stödmottagarna<br />
och en effektivisering av systemet. Några pekar på behovet av en paraplyorgani-<br />
28 Se exempelvis ”Ett entreprenörskap utan gränser. En analys av utbud och efterfrågan i Stockholms län”, s. 67f.<br />
57
sation och central marknadsföring för att hitta formerna för en regional struktur. Länkarna<br />
mellan de olika aktörerna skulle behöva stärkas. Någon efterlyser en aktör som ”organiserar<br />
och kommunicerar nätverket, lyfter fram förebilder, tar ansvaret” och menar att det offentliga<br />
skulle kunna ta på sig en sådan samordnande roll. En annan intervjuperson ser svårigheten<br />
med en tydligare samordning eftersom ”alla parter är mer eller mindre jämlika”. Ytterligare<br />
någon påpekar att samtidigt som ambitionen finns att samverka vill alla ”vara första instans<br />
och plocka russinen ur kakan”. En annan aspekt är att de organisationer som är fristående har<br />
lättare att gå in i samarbeten, till skillnad från exempelvis universitetet som visserligen är<br />
samarbetsvilligt men som har sina regler, menar någon.<br />
Ett flertal nämner teknikparkernas interna förmåga till samarbete, och någon framhåller dessutom<br />
att man nu är framme vid nästa steg, nämligen ett samarbete mellan teknikparkerna<br />
kring ett visst tema. ”Det handlar inte om samarbete mellan stödstrukturer utan mellan företagsnätverk.”<br />
Styrka med ett brett utbud av aktörer…<br />
Några intervjupersoner menar att det är en styrka med en mångfald av aktörer. Det ger upphov<br />
till konkurrens och stimulans, och ger stödmottagarna en valfrihet och möjlighet till alternativa<br />
vägar in i systemet. Samtidigt menar någon att: ”Systemet är nästan överdrivet strömlinjeformat.<br />
Alla ser varandra och anpassar sin verksamhet efter det. Det finns bara en väg<br />
genom systemet. Om man har blivit nekad av en inkubator, så blir man lätt nekad även på<br />
andra ställen.” Några påtalar möjligheten med mer nischade verksamheter för att kunna erbjuda<br />
ett mer branschanpassat stöd, men också att det krävs en tillräckligt stor kritisk massa för<br />
att det ska vara lyckosamt.<br />
… men roll- och arbetsfördelningen kan bli otydlig<br />
Med ett rikligt utbud av aktörer skapas överlappningar, vilket kan leda till en uppfattning att<br />
alla gör samma sak. Det framhålls att det är viktigt att aktörerna har raka och renodlade roller.<br />
”Man kan inte hålla på med allt för att vara trovärdig.” Även om varje aktör nödvändigtvis<br />
inte behöver kunna allt själv, bör man kunna ”liera sig med kompletterande aktörer” för att få<br />
ett system som erbjuder ett fullvärdigt stöd i alla faser. Med många likartade stödaktörer finns<br />
också risk för konkurrens mellan olika stödjande aktörer, vilket någon menar inte borde få<br />
finnas, och att aktören mer ser till sina egna intressen än till stödmottagarens. En konsekvens<br />
av detta torde vara att viljan till samarbete och att slussa stödmottagare vidare minskar. Någon<br />
anser tvärtom att den klara rollfördelningen stödaktörer emellan gör att det inte föreligger<br />
någon risk för konkurrens. Några ställer sig frågan om inte resurser silas ut på för många aktörer<br />
och om alla aktörer därmed verkligen är nödvändiga.<br />
Stöd i utvecklings- och tillväxtfas<br />
Stöd efter inledande finansiering<br />
Avsaknad av stöd när man har passerat uppstartandefasen är en återkommande synpunkt från<br />
både intervjuerna och fokusgrupperna. Flera upplever att det finns ett glapp i finansieringen<br />
mellan den tidiga finansieringen och när företagen är så pass stora att riskkapital kan bli aktuellt.<br />
De här små och medelstora företagen varken lockar riskkapitalister eller har behov av så<br />
stora summor. Några ser dessutom en brist på både riskkapital och affärsänglar i regionen.<br />
Om man ser till nyföretagande framförs synpunkten att det saknas stöd för att hjälpa aktörerna<br />
hela vägen ut på marknaden. Finansiering för att utveckla en produkt eller tjänst finns, men<br />
58
sedan krävs det en aktiv försäljningsfas för att få ut produkten eller tjänsten på marknaden<br />
eller sälja in den till ett befintligt företag. Någon menar att det är många som talar om patentnödvändighet<br />
i startfasen, men att det egentligen inte handlar om patentering, utan om att sälja.<br />
Hon efterlyser ”mer fokus på marknad och mindre på patent” och som följd av det mer<br />
stöd till marknadsetablering.<br />
Stöd även till befintliga företag<br />
Några menar att det är för mycket fokus på nyföretagande och att det finns skäl att se över<br />
stödet till befintliga företags utveckling. Det saknas stöd till innovationer inom företag och till<br />
avknoppningar, där ett sätt skulle kunna vara att utifrån företagets specifika behov ”bli bättre<br />
uppkopplad till högskola och få stöd av forskare”. Ett annat sätt skulle kunna vara att se över<br />
kriterierna vid offentlig upphandling, menar någon, och fortsätter att ”man väljer inte små<br />
företag vid offentlig upphandling, tvärtom väljer man stora trygga leverantörer”. Bättre information<br />
om offentlig upphandling är också något som efterfrågas av ett antal företagare i<br />
fokusgrupperna. Flera i fokusgrupperna vittnar om svårigheterna att få finansiellt stöd i tillväxtfas<br />
och menar att det är av stor betydelse för regionens tillväxt att det satsas även på befintliga<br />
företag. ”Tillväxtföretag driver den här regionen framåt, det måste vi satsa på”, som<br />
någon uttrycker det. Samtidigt är det flera av innovatörerna och entreprenörerna som inte vill<br />
att finansiärer ska bli delägare. ”Jag har bestämt att de får ingen insyn i bolaget, de får inte gå<br />
in och styra.”<br />
En önskan från flera företagare är också ett slags mentor med branscherfarenhet som kan följa<br />
företagen under en längre tid och bidra med sin kunskap. ”Jag vill prata med människor som<br />
har suttit i samma situation som jag, men som har löst det”, säger en företagare om sitt behov<br />
av en kunnig mentor.<br />
En fråga som kommer upp i intervjuerna är i vilken utsträckning det bör finnas offentligt stöd<br />
till växande företag som till exempel vill komma ut på nya marknader. Det upplevs som en<br />
svår fråga politiskt om man kan gå in med offentliga medel i en konkurrenssituation. ”I fas tre<br />
borde de (företagen) stå på egna ben, och det gör att det inte finns samma utbud av offentligt<br />
finansierande aktörer. Jag vet inte om det bör vara fler aktörer.” I en av fokusgrupperna framkommer<br />
synpunkten att det idag finns affärsänglar att tillgå i tillväxtfasen, men att de försvinner<br />
när konjunkturen viker, vilket gör det befogat att fundera på hur de ska kunna ersättas.<br />
”Här ligger den stora risken för att vårt system som fungera väl kan misslyckas.”<br />
Kontinuitet och uppföljning<br />
Flera aktörer och fokusgruppsdeltagare med varierande bakgrund både branschmässigt och<br />
geografisk påpekar att kontinuiteten i stödarbetet med innovationer behöver stärkas. Åtgärder<br />
bör här ta sin utgångspunkt i att man minskar andelen av verksamheten som bedrivs i projektform,<br />
och försöker omfördela resurser till mer långsiktiga handlingsprogram. Sådana ambitioner<br />
har förvisso kommit fram ibland annat <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens arbete med Industriell<br />
dynamik, och man bör fortsätta på den inslagna vägen. Även satsningar som Idé-net och utvecklingen<br />
av samverkansplattformar i regionen kan ses som strategiska satsningar i den riktningen.<br />
Anledningarna till att man bör öka kontinuiteten i verksamheten är flera. En aspekt, som flera<br />
av intervjupersonerna tar upp, är att den tid för ”inkörning” som varje projekt kräver kumuleras<br />
med antalet, och blir längre än den tid det skulle ta att starta upp färre, långsiktigare aktiviteter.<br />
Det innebär i realiteten att man för samma resurser får mindre fungerande verksamhet<br />
59
med ett ökande antal projekt. Enligt samma logik innebär uppstyckningen av verksamheten i<br />
projekt att mer tid läggs på projektansökningar, tid som kunnat ägnas åt den operativa verksamheten.<br />
Ett av flera liknande uttalanden är således att ”Vi lägger stor tid på att finansiera<br />
oss själva. Det är en klar problemställning vi har”.<br />
Att sköta finansiering på längre sikt är också en förutsättning för att de som deltar i projektet<br />
ska våga satsa fullt ut på verksamheten. Det gäller inte minst satsningar på verksamheter som<br />
kräver tid för att ge full utdelning, som satsningar på lokaler och utrustning för inkubatorer.<br />
Som en aktör uttrycker det: ”Infrastruktur – där skulle vi behöva någon form av regional stöd<br />
så att vi vet att vi vågar satsa. Det är osäkert från flera perspektiv”.<br />
Kanske borde man fundera på balansen mellan de resurser som satsas på etablerade verksamheter<br />
och på projekt. För visso behövs projektformen för att exempelvis pröva nya arbetsformer<br />
i pilotprojekt, men att sköta löpande verksamhet i projektform är troligen mindre ändamålsenligt.<br />
En aktör lyfter i enlighet med detta fram att ”Problemet med verksamheten är att<br />
man ständigt ska söka nya pengar och kommer med nya projekt för att få pengar. Det är dumt,<br />
för vi är inget projekt. Det vore bra om det istället var en viss summa stadigt avsatt för vår<br />
verksamhet. Vi gör saker som funkar bra, och vi kan inte hitta på nytt bara för att det ska vara<br />
projekt. Det krävs kontinuitet och möjlighet att använda beprövade metoder.”<br />
Kontinuitet är viktigt inte bara i satsningarna på de olika aktörerna, utan även i finansieringen<br />
av mottagare. Inte minst gäller detta för innovationer med långa ledtider. Som en akademinära<br />
aktör lyfter fram är det ”Viktigt med ett längre perspektiv vad gäller riskkapitalet. Det räcker<br />
inte med sju år, man bygger inte ett företag på så kort tid”. Här riskerar man annars att innovationer<br />
som haft god chans att ”lyfta” kvävs i sin linda, varvid även de resurser som satsats i<br />
uppstartningsprocessen går förlorade. Det här är ett problem för vilket det är svårt att ge regionen<br />
säkra rekommendationer. För det handlar också om hur långt det offentliga uppdraget<br />
egentligen sträcker sig. Hur långt ska offentliga aktörer vara med och finansiera innan satsningarna<br />
går från att vara i allmänhetens intresse, till att bli företagarens särintresse?<br />
Som diskuteras i det följande är kontinuitet också viktigt för att lyckas med uppföljning och<br />
skapa lärande organisationer i innovationssystemet.<br />
Kvalitetssäkring genom uppföljning<br />
Att göra kontinuerliga uppföljningar är ett sätt att kvalitetssäkra stödsystemet. Det handlar<br />
dels om uppföljningar på makronivå för att se på stödsystemets funktion och måluppfyllelse,<br />
dels att stödmottagarna som en del av stödet måste göra uppföljningar av sin verksamhet.<br />
”Rapporter, sammanställningar, utvärderingar etcetera som påvisar resultat!”, som en fokusgruppdeltagare<br />
uttrycker det. Dock ska man vara försiktig med tidsperspektivet och indikatorer.<br />
Många verksamheter, som till exempel rör attitydpåverkan, låter sig inte så lätt fångas upp<br />
i indikatorer som mäter resultat på kort sikt. Som alltid när det gäller utvärderingar är det också<br />
svårt att peka på orsak och verkan av en insats. ”Om vi gör ett projekt ihop med ett företag<br />
är det svårt att veta vika tillväxteffekter det har haft innan det har gått ett tag. Det är sällan en<br />
isolerad åtgärd, svårt att veta vad som orsakar vad, hur stor effekt just det projektet har haft.”<br />
En kritisk faktor vad gäller en gemensam statistisk uppföljning för hela regionen är att alla<br />
aktörer i den mån det är möjligt måste beakta samma jämförbara kriterier och indikatorer. Det<br />
framkommer i några intervjuer att det saknas ett enhetligt system för uppföljning.<br />
60
Stöd till fler branscher<br />
Både aktörer och företagare påpekar ofta att innovationsstödsystemet borde ha en bredare<br />
ansats och i praktiken vända sig mot fler branscher än i dag. Som en aktör säger ” känns [det]<br />
som att fokus varit på tekniska innovationer för att man ska få stöd. Bredden saknas. Har man<br />
en mer vanlig affärsidé så är det svårt att få stöd.”, en annan menar att ”det haltar när det gäller<br />
tjänstesidan. Har man idé med en teknisk höjd finns det många instanser. [Det finns] inte<br />
alls samma stöd för tjänstesektor”.<br />
Det finns åtminstone två tungt vägande argument för att ta dessa uttalanden på allvar. Den ena<br />
är frågan om jämställdhet och mångfald. De branscher, främst tekniska, som främst gynnas i<br />
det rådande systemet har en stark övervikt av män med svensk bakgrund. Inom tjänstesektorn<br />
är andelen kvinnor och invandrare större. Skulle man öka andelen satsningar på tjänstesektorn<br />
skulle därför offentliga medel gynna olika samhällsgrupper mer jämlikt. Detta argument framförs<br />
av både aktörer och företagare, och kommer till uttryck i uttalanden som: ” Var är pengarna<br />
till kvinnor och invandrare som satsar på tjänsteföretag?” och att det är ”fler kvinnor som<br />
startar inom tjänstesektor och de kommer lite bort i den här massan”.<br />
Det andra skälet är att tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i dagens svenska ekonomi,<br />
och en satsning på dessa skulle således kunna ligga i enlighet med <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens<br />
målsättningar om att stöda företagsamhet med stark tillväxtpotential.<br />
Men det framkommer även argument mot en breddning av stödet mot tjänstesektorn, även om<br />
det rör sig om klart färre uttalanden. Även här finns i huvudsak två argument, och det ena<br />
sammanfattas i följande uttalande: ”Det är när det är långt mellan idé och marknad som offentligt<br />
stöd behövs – det är det mest när det rör sig om tekniska lösningar. Det är sällan så<br />
långa ledtider i tjänstesektorn. Så behovet av offentligt stöd i tjänstesektorn är inte lika stort.”<br />
Det andra argumentet ställer förespråkarnas tillväxtargument på huvudet, och påpekar att eftersom<br />
tjänstesektorn redan, och med egna krafter, är stadd i stark tillväxt, är det inte motiverat<br />
att ytterligare stödja den med allmänna medel. Samma aktör som ovan uttrycker således att<br />
”Tjänstesektorn kommer nog dessutom växa ändå”.<br />
Utan att ta ställning i frågan om stödet till tjänstesektorn bör utökas eller inte, kan man här<br />
komma med en rekommendation som rör ett ökat klargörande av och en ökad kommunikation<br />
av offentliga aktörers prioriteringar. Det är uppenbart att både aktörer och företagare inte anser<br />
att dagens fördelning av stödresurser mellan olika branscher är optimal. Avser de beslutsfattare<br />
som avgör fördelningen av resurserna att fortsätta med samma resursfördelning som<br />
tidigare, bör man därför bli bättre på att inför aktörer och målgrupper förklara varför.<br />
Attityd till och kunskap om entreprenörskap<br />
Ett flertal aktörer och företagare lyfter fram att attityder till och kunskap om entreprenörskap<br />
– hos såväl allmänheten som hos offentliga aktörer – är en viktig faktor för att stödet till innovatörer<br />
och entreprenörer ska bli framgångsrikt.<br />
En viktig del av detta arbete bör bedrivas i utbildningsväsendet. Här lyfter flera aktörer fram<br />
att det inte görs tillräckligt i dagens skola. En aktör menar att ”Den vanliga svenska grundskolan<br />
måste stötta entreprenörskap bättre än vad som görs nu”. Flera menar att dagens skola<br />
för ensidigt utbildar ungdomarna till för ett arbetsliv som anställd. Således uttrycker en aktör<br />
att ”man blir utbildad till att bli arbetstagare i stor utsträckning”, och en annan att ”Skolan<br />
61
måste lämna ifrån sig individer som står mer på egna ben. […] Skolan skapar passiva individer.”<br />
Andra påpekar vikten av att entreprenörskap tas upp även i högre utbildning. Beslutsfattare<br />
borde få upp ögonen för att ”att en hög andel [människor] passerar högskolorna. Det måste<br />
finnas en högre medvetenhet om vad högskolorna kan uträtta vad gäller att väcka intresse för<br />
entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Det finns en otydlighet i vårt uppdrag vad<br />
gäller den här typen av frågor.” På liknande vis menar en annan att ”i högskolans värld är det<br />
delvis en främmande fågel, det är många lärare som inte förstår vad det har med deras ämne<br />
att göra. Personalresursen för oss som jobbar med detta är väl liten.” I sammanhanget bör det<br />
nämnas att entreprenörsskolor drivs av flertalet av regionens högskolor. Flera av de fokusgruppsdeltagare<br />
som genomgått dessa utbildningar vittnar också om den positiva effekt det<br />
haft på deras egen entreprenörsverksamhet. Men utvecklingsbehovet rör snarare att det entreprenöriella<br />
tänkandet (eller tasigförsamhet) bör genomsyra hela utbildningssystemet, och inte<br />
bara särskilda utbildningsinsatser.<br />
När man talar om attitydförändring inom utbildningen som en kritisk faktor, så är det främst<br />
dess betydelse för tillkomsten av framtidens entreprenörer som betonas. Men frågan om attityder<br />
handlar också om att skapa en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer och<br />
innovatörer. Många innovatörer, inte minst de akademinära, är beroende av att låna eller hyra<br />
utrustning från offentligt finansierade verksamheter, exempelvis apparatur vid akademiska<br />
sjukhus. För sjukhuset kan det röra sig om relativt små resurser, men som för den enskilde<br />
innovatören kan vara avgörande för att komma vidare i arbetet. I dessa fall är det därför viktigt<br />
att det hos de offentliga aktörerna finns en acceptans och förståelse för innovatörens behov.<br />
Här kunde <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen hjälpa till med politiska signaler, att som en fokusgruppsdeltagare<br />
säger, sända ”ett politiskt budskap till personalen att det är OK att driva företag.”<br />
Kompetens hos rådgivare<br />
En synpunkt som är vanlig både bland aktörerna och bland fokusgruppsdeltagarna är vikten<br />
av att rådgivare och andra stödfunktioner har adekvat kompetens. Flera lyfter också fram att<br />
detta är ett viktigt utvecklingsbehov. Kompetensen hos rådgivarna får anses som en viktig<br />
kritisk faktor för stödsystemet och dess effektivitet, då denna är avgörande för systemets förmåga<br />
att möta innovatörer och entreprenörer (potentiella och etablerade) med individanpassat<br />
stöd med kunskap om individens specifika önskemål och förutsättningar.<br />
Främst är det affärskompetens och erfarenhet av arbete med marknad som så väl aktörer som<br />
fokusgruppsdeltagare efterfrågar. Frågan är aktuell i hela innovationsstödsystemet, men särskilt<br />
uttalat i det akademinära systemet. Som en aktör säger: ”det är för få som jobbar i detta<br />
stödsystem som verkligen har varit ute som företagare, det är mycket akademiker och tjänstemän.<br />
Detta ser man tydliga effekter av. Enkelt uttryckt är vissa personer för fasta i modeller<br />
och planer istället för att gå ut på marknaden och försöka skapa värde. Affärsmannaerfarenheten<br />
är svagt utvecklad.”. En annan påpekar på liknande vis att högskolan/universitetet har<br />
”expertis i hur man ska använda en produkt, det kan vi erbjuda innovatörer. Vad vi inte kan<br />
erbjuda är vad som krävs för att marknaden ska vara intresserad”. En fokusgruppdeltagare<br />
lyfter likaledes fram man att verkar inom ”en marknad som är väl definierad och som funkar<br />
ganska bra. Man vet vad man tjänar och vad det kostar i de olika faserna. Men den kunskapen<br />
finns inte hos rådgivarna”. Att öka stödsystemets tillgång till affärs- och marknadskompetens<br />
är således viktigt för att stödmottagares övergång från företagsutvecklande till marknadseta-<br />
62
lering – det vill säga mellan fas två och tre i undersökningens analysmodell – ska underlättas.<br />
Det bör betonas att det är främst i fråga om stöd i tillväxtfasen som frågan om rådgivarnas<br />
kompetens särskilt lyfts fram.<br />
Tillgången till affärserfarenhet handlar inte bara om tillgång på ren information, utan även<br />
förmågan för stödaktören att leva sig in i mottagarens situation och behov. En aktör uttrycker<br />
om den egna verksamheten att stödverksamheten ofta bedrivs av ”människor som aldrig har<br />
haft företag själva, man förstår inte hur det är att ha en kniv på strupen, det är en brist.”. Inte<br />
minst handlar inlevelseförmågan om förmågan att överföra det som brukar benämnas ”tyst<br />
kunskap”, det vill säga erfarenhetsbaserad och kontextspecifik, men inte kodifierad, kunskap.<br />
Att göra affärer inom ett specifikt område kräver kunskaper om de normer och beteenden som<br />
präglar området – att veta hur en ”slipsten ska dras” – och den kunskapen kan bara förvärvas<br />
genom deltagande i den aktuella affärsmiljön.<br />
För att kunskapen ska vara adekvat, måste den också vara uppdaterad. Kunskap om marknader<br />
– inte minst vad gäller innovationer – blir snabbt inaktuell, och därför bör det framstå som<br />
önskvärt att rådgivaren aldrig helt lämnar den affärsrelaterade verksamheten. Således bör man<br />
motverka den tendens som en aktör lyfter fram, att ”Det börjar nästan bli en karriär i sig att<br />
jobba inom detta.”<br />
Att tillgodose behovet av adekvat kompetens innebär också att man måste hantera en inbyggd<br />
motsättning mellan bredd och spets i utbudet av kompetens. För att uttrycka det annorlunda<br />
innebär levande affärskompetens tillika att kompetensen är smal och branschspecifik. Ska<br />
flera olika branscher få adekvat hjälp krävs därför att utbudet av olika specialistkompetenser<br />
breddas. Som en aktör lyfter fram bör stödsystemet ”bli mer flexibelt eller bredare, så att man<br />
inte bara är teknikexpert etc utan kan svara på kompetenser på flera områden. Behoven är ofta<br />
mångfacetterade, medan aktörerna är mer enkelspåriga.” Densamme nämner även en möjlig<br />
praktisk lösning: ”Varje aktör behöver inte nödvändigtvis kunna allt själv, men kunna liera sig<br />
med andra kompletterande aktörer”. Vikten av samordning för att anpassa systemet efter individuella<br />
kompetensbehov framstår som ett viktigt utvecklingsbehov vad gäller innovationsstödsystemet<br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>. Det temat behandlas utförligare i slutkapitlet.<br />
63
6. Summerande diskussion och rekommendationer<br />
En samlad bedömning av innovationsstödsystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> visar det i många stycken<br />
är väl utvecklat vad gäller samverkan och strukturering av resurserna för att kunna erbjuda<br />
ett bra stöd till innovatörer och entreprenörer. Inte minst de satsningar på samverkansplattformar<br />
och andra noder för samverkan där olika aktörer ingår är viktiga delar i detta. I <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götaland</strong> har man successivt arbetat för att forma mer långsiktigt hållbara arbetsformer, något<br />
som enligt FBA:s bedömning är av avgörande betydelse för kundnytta och effektivitet i innovationsstödsystemet<br />
på sikt. Nära nog samtliga aktörer så väl som innovatörer och entreprenörer<br />
i fokusgrupperna menar att stöd finns att få för den innovatör eller entreprenör som behöver<br />
detta, och man är i regel nöjda över den hjälp man erhållit. Värt att lyfta fram är även<br />
att samverkansklimatet mellan aktörerna upplevs som mycket gott. Med detta sagt bör dock<br />
nämnas att det även finns tydliga utvecklingsbehov.<br />
I <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens RTP programområde Stimulera nyskapande nämns att satsningarna<br />
på utveckling måste koncentreras till ”våra styrkeområden”. 29 Någon form av specialisering<br />
är därför nödvändig även vad gäller innovationsstödsystemet. Förutsättningarna skiljer<br />
sig också åt inom regionen, näringslivsstrukturen varierar mellan regionens olika delar och<br />
har därmed olika styrkeområden att specialisera sig på. Samtidigt finns alltid en viss diversifiering<br />
av näringsstrukturen även i delregionerna, och på något vis bör man tillgängliggöra<br />
hjälp även för dessa.<br />
En synpunkt som är genomgående hos fokusgrupperna är efterfrågan på mer specialiserad<br />
kompetens där särskilt aktiv affärskunskap hos rådgivarna efterfrågas. Samtidigt innebär det<br />
att fler olika specialkompetenser kommer att behövas. Ska man uttrycka det enkelt behövs ett<br />
brett urval av spetskompetenser. Spetskompetenser som kan kombineras utifrån kundens behov.<br />
Här finns en potential att förbättra kvaliteten i tjänsterna till innovatörer och entreprenörer<br />
genom att i större utsträckning samverka och samordna stödverksamheten på regional nivå<br />
än vad som nu är fallet. I huvudsak finns två strategier att tillgå, vilka kan kombineras i olika<br />
utsträckning. Dels kan man välja att geografiskt koncentrera de specialiserade branschkunskaperna,<br />
dels kan man genom någon form av samordningsresurs göra specialistkompetens tillgänglig<br />
för olika delar av regionen. Bland annat <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionens satsning på Koncept<br />
Industriell Dynamik, formandet av de regionala samverkansplattformarna och Idénet i<br />
Göteborgsregionen är exempel på strävanden i denna senare riktning, som enligt FBA:s bedömning<br />
är nödvändiga för öka kvaliteten och effektiviteten i innovationsstödsystemet.<br />
En sak är att beskriva vad som bör göras, men att beskriva hur detta vad ska göras är en annan.<br />
En modell att gå tillväga är att större offentliga finansiärer, som <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
och Business Region Göteborg, kartlägger överlappande verksamheter och väljer ut vissa<br />
av dessa vilka ges ekonomiskt stöd. Det är en top-down modell, som kan verka tilltalande i<br />
sin synbara enkelhet. Det är emellertid en svårare uppgift än vad man vid första ögonblick kan<br />
tro. De olika aktörernas fördelning av verksamheter är mycket komplex, och stryper man resurserna<br />
till en aktör, kan det visa sig att ett viktigt segment av näringslivet står utan stöd.<br />
29 Det gemensamma <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> – hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtpro-<br />
gram för <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong> 2004-2007, s. 13.<br />
64
En annan modell av mer bottom-up-karaktär kan hämtas från intervjupersonernas egna erfarenheter.<br />
Flera aktörer säger att ett gott samverkansklimat och mötesplatser för olika aktörer<br />
över tid har ökat aktörernas kunskaper om varandra och gjort att en tydligare rollfördelning<br />
utkristalliserats. Ett sätt för större finansiärer att minska överlappet är således att satsa resurser<br />
på mötesplatser, konkreta och virtuella, för aktörerna i innovationsstödsystemet, där aktörerna<br />
kan samverka kontinuerligt. Det krävs främst att mötesplatser för aktörer över hela regionen<br />
skapas, för att förverkliga önskningarna om att eliminera överlapp och därigenom skapa kritisk<br />
massa och effektivitet i systemet.<br />
Det som i praktiken sker med utvecklingen av samverkansplattformarna och Idénet är dock en<br />
utveckling som i hög grad kombinerar ett top down med ett bottom up-perspektiv där VGR<br />
genom olika initiativ söker skapa systemförutsättningar för samverkan mellan olika aktörer i<br />
innovationsstödssystemet.<br />
En relaterad fråga rör den typ av kunskap som företagarna i fokusgrupperna efterfrågar. Det<br />
man främst anser sig behöva mer av hos aktörerna är uppdaterad branschkunskap. Delvis kan<br />
detta hanteras med hjälp av den typ av regionala samverkanslösningar som angetts ovan, där<br />
aktörer som har nära till kluster i en viss bransch kan göras tillgänglig för entreprenörer i alla<br />
delar av regionen. Men det rör sig också om att i ökad utsträckning involvera aktiva affärsmän/kvinnor<br />
i stödverksamheten. Förmodligen kan rätt kompetens hos rådgivare och andra<br />
aktörer bara i begränsad utsträckning skapas genom regelrätt utbildning, eftersom den kompetens<br />
som efterfrågas i hög grad rör sig om tyst kunskap och kunskap som förändras i samma<br />
takt som olika affärsområden och branscher förändras och utvecklas. Något som ställer krav<br />
på stödsystemets förmåga att hålla nätverk med aktiva företagare och affärskonsulter som kan<br />
bidra till att forma ett utbud av tjänster som innovatören/entreprenören upplever svarar mot<br />
hans eller hennes individuella behov och förutsättningar.<br />
En viktig synpunkt som kommit upp hos både aktörer och fokusgruppsdeltagare är vikten av<br />
att öka kontinuiteten i arbetet med innovationsstöd. Kontinuitet i verksamheten är en nödvändighet<br />
både för effektivitet, eftersom alla verksamheter har en viss inkörningstid, och för tillvaratagandet<br />
av erfarenheter i verksamheten. Vidare är som nämnts kontinuitet i samverkansformer<br />
viktig för att en tydlig rollfördelning aktörerna emellan ska kunna etableras. Ett positivt<br />
tecken i är i sammanhanget att flera av de tungt vägande aktörerna visar en medvetenhet<br />
om behovet av ökad kontinuitet, vilket lovar väl inför framtida satsningar. De större sammanhållna<br />
satsningar som samverkansplattformarna utgör är ett sätt att säkra kontinuitet och långsiktighet<br />
i verksamhet som inte är beroende av enskilda individer och aktörer.<br />
Ett flertal fokusgruppsdeltagare påpekade vikten av att stödet (rådgivning och finansiering)<br />
fullt ut omfattade fler branscher, förutom produkter i traditionella tillverkande branscher samt<br />
FoU-baserade produkter även tjänste- och kultursektorn. Inte minst kan detta vara en viktig<br />
jämställdhets- och mångfaldsfråga, eftersom kvinnor och medborgare med utomnordiskt påbrå<br />
är bättre företrädda i exempelvis tjänstebranschen. I kartläggningen har även framkommit<br />
invändningar mot en sådan en vidgning av stödet till fler branscher. Frågan om stödets inriktning<br />
på olika branscher och sektorer sammanhänger med de prioriteringar som har gjorts i<br />
arbetet med RTP i regionen. Kartläggningen av innovationsstödsystemet har haft fokus på<br />
samverkan mellan aktörerna och utbudet av tjänster och inte på vilka branscher och sektorer<br />
som bör prioriteras. Dock kan konstateras att frågan av branscher och sektorer även får konsekvenser<br />
för stödsystemet då stöd till innovation och entreprenörskap i tjänste och kultursektorn<br />
får konsekvenser för vilken typ av kompetens och även vilken typ av tjänster (exempelvis<br />
för finansiering) som detta ställer krav på. Det nuvarande systemet är i hög grad inrik-<br />
65
tat mot teknik- och produktionsinriktade näringar. Andra branscher har andra förutsättningar<br />
och kräver därför en annan kunskap.<br />
Ett utvecklingsområde som framkommer i kartläggningen rör stödet till företag i tillväxtfas.<br />
Såväl innovatörer och entreprenörer i fokusgrupperna som aktörerna själva pekar på vikten av<br />
att innovationsstödssystemet utvecklas vad gäller stödet i tillväxtfasen. Behov och efterfrågan<br />
rör här tillgången till riskkapital i regionen för företag i tillväxtfas, men även tillgången till<br />
kunskap och kompetens om hur man faktiskt gör när företag skall växa i omsättning och personal.<br />
Här kan föreligga en målkonflikt, eftersom det är fråga om i vilken utsträckning offentligt<br />
finansierade institutioner verkar för allmännytta eller för särintressen ju längre upp i tillväxtprocessen<br />
man stöder enskilda företag. Dock kan det finnas en rad olika insatser för att<br />
utveckla stödet till företag i tillväxtfaser till gagn för regionen som helhet. Det kan handla om<br />
satsningar på att förbättra förutsättningarna för att stärka tillgången till riskkapital i regionen,<br />
där satsningar på nätverk av affärsänglar kan vara ett sätt. Vidare kan det handla om utvecklade<br />
satsningar på mentorskap i regionen som är tillgängliga för motiverade företag i regionen.<br />
Nedan redovisas i punktform FBA:s slutsatser av studien i form av rekommendationer för det<br />
fortsatta arbetet med att utveckla innovationsstödssystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>:<br />
Ökad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong><br />
• Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna – utifrån de olika förutsättningar och<br />
behov som råder i regionens olika delar – för att sammanföra och bättre nyttja de olika<br />
aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen<br />
• Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa<br />
av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning<br />
mellan aktörern. I detta arbete kan Idénet tjäna som lärande exempel.<br />
• Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar<br />
kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna<br />
för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland<br />
annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i<br />
Göteborg kan erbjuda<br />
• Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer<br />
om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå – för att<br />
stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds<br />
• Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten – överväg att ersätta projektfinansiering<br />
med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra<br />
enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet<br />
• Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar<br />
för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och<br />
serviceverksamheter<br />
• Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap<br />
för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av<br />
idé- och affärsutveckling.<br />
• Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioenr<br />
och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd<br />
• Trygga kompetensen – främst affärskompetens – hos rådgivare.<br />
• Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling<br />
och erfarenhetsutbyte<br />
• Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen<br />
66
Bilaga 1 Intervjupersoner<br />
Fyrbodal<br />
Allervik, Lars-Eric, Bohus-Dals Uppfinnareförening Heureka<br />
Ekdahl, Lars, Högskolan Väst<br />
Haglund, Britt-Marie, Nyföretagarcentrum Väst<br />
Hallin, Margareta, Innovatum Science Center<br />
Hansson, Emelie, Drivhuset Högskolan Väst<br />
Johansson, Jennie, Stenebyskolan<br />
Johansson, Kjell-Åke, Innovatum teknikpark, projektarena<br />
Möller, Lisbeth, Fyrbodals kommunalförbund<br />
Palm, Dan-Erik, Innovatum inkubator<br />
Schub, Hans, Fyrbodals kommunalförbund<br />
Wallin, Susanna, Ung företagsamhet Fyrbodal<br />
Göteborg<br />
Ahlén, Victoria, Katapult of Sweden<br />
Andersson, Ingvar, Chalmers Invest<br />
Andersson, Yngve, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik<br />
Bartilsson, Sven, Coompanion<br />
Belfrage, Bengt, Sahlgrenska Science Park<br />
ben Salem Dynehäll, Mariah, Drivhuset Göteborg<br />
Blomberg, Lena, Innovationsbron Väst<br />
Bökmark, Gunilla, Sahlgrenska Science Park<br />
Carlsten, Johan, Chalmers tekniska högskola<br />
Carlström, Thomas, Industrifonden Göteborg<br />
Corneliusson, Maria, Nyföretagarcentrum Halland-Kungsbacka<br />
Derner, Maria, Företagarna<br />
Eriksson, Dick, Innovationsbron Väst<br />
Gillbo, Nina, Almi Företagspartner Väst<br />
Grennfelt, Peringe, IVL Svenska Miljöinstitutet<br />
Hejdenberg, Kristina, Brewhouse Innovation<br />
Hergés, Kristina, Nyföretagarcentrum Göteborg<br />
Hjert berg, Thomas, Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS), Chalmers tekniska högskola<br />
Jovanovich, Malin, Framtidens Företag<br />
Källström, Anders, Västsvenska Industri- och Handelskammaren<br />
Larsson, Dan, Imego<br />
Lekvall, Lotta, Nätverkstan<br />
Lundqvist, Mats, Chalmers entreprenörsskola<br />
Nyström, Lena, Göteborgs Uppfinnareförening<br />
Olausson, Lennart, Business Region Göteborg<br />
Orbelin, Robert, Handelshögskolans Integrerade Tillväxtcentrum<br />
Oscarsson, Kjell, Nyföretagarcentrum Mölnycke<br />
Palmér, Karolina, Ung företagsamhet Göteborg<br />
Rehnman, Lars, Universeum<br />
Rhedin, Henric, Chalmers Industriteknik<br />
Rutgersson, Olle, Chalmers Lighthouse, Chalmers tekniska högskola<br />
67
Sjöholm, Björn, Connect Väst<br />
Skoglund, Martin, Scandinavian Financial Management<br />
Stenberg, Olle, Chalmers Innovation<br />
Sääf, Alf, Prototypverkstan/Aktiva innovatörer<br />
Söderlund, Torgny, Exportrådet<br />
Truvé, Staffan, Truvé & Vasell Innovation<br />
Wallin, Sara, Almi Företagspartner Väst<br />
Wallin Peterson, Margareta, Göteborgs universitet<br />
Wahlberg, Niklas, Lindholmen Science Park<br />
Peter Wahlberg, Peter, Microwave Road, Lindholmen Science Park<br />
Westling, Björn, IVF Industriforskning och utveckling<br />
Österberg, Klementina, Holdingbolaget vid Göteborgs universitet<br />
Sjuhärad<br />
Andersson, Hans, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut<br />
Bergquist, Andreas, Nyföretagarcentrum Sjuhärad<br />
Bresky, Erik, Smart Textiles, Högskolan i Borås<br />
Essunger, Henrik, Espira inkubator och tillväxtcenter<br />
Gramh, Ulf, Högskolan i Borås holdingbolag<br />
Heleander, Johanna, Ung företagsamhet Älvsborg<br />
Johansson, Leif, Sjuhärads kommunalförbund<br />
Johansson, Lotta, Navet<br />
Kindberg, Susanna, Centrum för Miljödriven Företagsutveckling (CMF)<br />
Linton, Anna, Drivhuset Borås<br />
Lööf, Staffan, Högskolan i Borås<br />
Thordmark, Magnus, IUC Sjuhärad<br />
Yar Hamidi, Daniel, Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign (CEA), HiB<br />
Skaraborg<br />
Anderback, Kristina, Skaraborgs kommunalförbund<br />
Blomquist, Sara, Köksriket<br />
Bäckman, Paula, Baltazar<br />
Eriksson, Magnus, Ung företagsamhet Skaraborg<br />
Eriksson, Patric, Gothia Science Park<br />
Fabri, Michael, Industrial Development Center West Sweden<br />
Gustafsson, Inger, Karlsborgs Uppfinnareförening<br />
Hansson Walldén, Annica, Dalénium<br />
Holmén, Per, Startblocket, Högskolan i Skövde<br />
Jonsson, Anders, Gothia Science Park<br />
Lundgren, Mikael, Götene kommun<br />
Mogensen, Peder, Nyföretagarcentrum Hjo<br />
Niklasson, Lars, Högskolan i Skövde<br />
Tomas Persson, Tomas, Nyföretagarcentrum Götene-Lidköping-Vara<br />
Öhman, Kjell, Nyföretagarcentrum Skövde<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Granér, Mats, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Mårdsjö, Agneta, <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Nilsson, Helena L.,<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
68
Bilaga 2 Intervjuguide för kartläggning av innovationsstödsystemet<br />
i <strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
A. Intervjupersonen<br />
1. Intervjupersonens namn<br />
2. Organisationens namn<br />
3. Kontaktuppgifter<br />
4. Intervjupersonens position i organisationen<br />
B. Organisationen<br />
1. Organisationsform<br />
2. Etableringsår<br />
3. Budget/omsättning/balansräkning<br />
4. Finansiering (hur, vem)<br />
5. Antal anställda/verksamma i organisationen (heltider)<br />
6. Andel kvinnor/män/personer med utländsk bakgrund<br />
7. Anställdas bakgrund (utbildning, erfarenheter)<br />
8. Hemsida<br />
9. Nod<br />
10. Kluster (biomedicin och hälsa, fordon, IT, petrokemi, livsmedel, miljödriven utveckling,<br />
textil, trä, upplevelsenäring)<br />
C. Inledande frågor<br />
1. Berätta om er organisation, vad gör ni i stora drag?<br />
2. I vilken fas i innovationskedjan är ni verksamma, främjande-, utvecklings- eller marknadsfasen?<br />
3. Vilken är er målgrupp? (män, kvinnor, personer med utländsk bakgrund, bransch, ålder,<br />
SME, uppfinnare)<br />
4. I vilken kommun/del av regionen verkar ni?<br />
D. Främja innovationer och entreprenörskap (fas 1)<br />
1. Vilka tjänster erbjuder ni för att främja innovationer, entreprenörskap och företagande? Hur<br />
stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster?<br />
2. Hur ser ni på utbudet av tjänster och stöd i denna fas? (vad, vem, hur, bra, dåligt, vad behöver<br />
utvecklas)<br />
3. Hur arbetar ni för att nå ut till målgruppen?<br />
4. Hur väl känt är det utbud som rör främjande av innovationer, entreprenörskap och företagande<br />
generellt? Hur marknadsförs dessa insatser?<br />
5. Vilka aktörer samverkar ni med i denna fas?<br />
6. Hur fungerar samverkan generellt i den här fasen? Vilka aktörer är centrala för samverkan?<br />
E. Rådgivning och stöd vid utveckling av innovationer och affärsidéer (fas 2)<br />
1. Vilka tjänster erbjuder ni för att stödja utvecklingen av innovationer och affärsidéer? Hur 2.<br />
stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster?<br />
3. Hur ser ni på utbudet av tjänster och stöd i denna fas? (vad, vem, hur, bra, dåligt, vad behöver<br />
utvecklas)<br />
4. Hur arbetar ni för att nå ut till målgruppen?<br />
5. Hur väl känt är det utbud som rör rådgivning och stöd vid utveckling av innovationer och<br />
affärsidéer generellt? Hur marknadsförs dessa insatser?<br />
69
6. Vilka aktörer samverkar ni med i denna fas?<br />
7. Hur fungerar samverkan generellt i den här fasen? Vilka aktörer är centrala för samverkan?<br />
F. Marknadsetablering och företagstillväxt (fas 3)<br />
1. Vilka tjänster erbjuder ni för att stödja marknadsetablering av innovationer och/eller företagstillväxt?<br />
Hur stor del av er verksamhet utgör dessa tjänster?<br />
2. Hur ser ni på utbudet av tjänster och stöd i denna fas? (vad, vem, hur, bra, dåligt, vad behöver<br />
utvecklas)<br />
3. Hur arbetar ni för att nå ut till målgruppen?<br />
4. Hur väl känt är det utbud som rör stöd vid marknadsetablering och företagstillväxt generellt?<br />
Hur marknadsförs dessa insatser?<br />
5. Vilka aktörer samverkar ni med i denna fas?<br />
6. Hur fungerar samverkan generellt i den här fasen? Vilka aktörer är centrala för samverkan?<br />
G. Presentation och resultat/effekter<br />
1. Finns produktionsstatistik som visar volym av de tjänster som ni tillhandahåller och hur<br />
många innovatörer, entreprenörer och företagare ni når? Vilka branscher och tjänster rör det?<br />
Vilka resultat och effekter kan man se av verksamheten i de olika faserna?<br />
2. Finns uppföljningar som visar på överlevnad av och tillväxt i de innovationer och affärsidéer<br />
som ni har gett stöd till?<br />
H. Jämställdhet och mångfald<br />
1. Finns det någon policy/strategi för arbetet med jämställdhet och mångfald? Hur ser den ut,<br />
både i och utanför den egna organisationen?<br />
2. Hur arbetar ni för att nå kvinnor, män och personer med utländsk bakgrund?<br />
I. Sammanfattande frågor<br />
1. Vilka är styrkorna och svagheterna i det stöd till innovatörer, entreprenörer och företagare<br />
som erbjuds idag? (lokalt och regionalt)<br />
2. Vilka är de kritiska faktorer (hinder och förutsättningar) för att ett sådant här stödsystem till<br />
innovatörer, entreprenörer och företagare ska fungera?<br />
3. Vilka utvecklingsbehov finns vad gäller stödet till innovatörer, entreprenörer och företagare?<br />
Hur skulle det kunna tillgodoses bättre?<br />
4. Tycker du att det regionala perspektivet är relevant i den här frågan om stöd till innovationer,<br />
entreprenörskap och företagande?<br />
5. Ytterligare synpunkter?<br />
70
Bilaga 3 Fokusgruppintervjuer<br />
A. Hur fungerar stödet till entreprenörer och innovatörer idag?<br />
- Vilket stöd har du erfarenheter av?<br />
- Hur uppfattar du stödet?<br />
- Har det påverkat din verksamhet?<br />
B. Hur kan stödet bidra till att VG blir en starkare tillväxtregion?<br />
- Saknas någon typ av stöd?<br />
- Vem har störst behov av stöd? När?<br />
- Hur kan stödet utvecklas?<br />
71
Fler exemplar kan beställas från:<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götaland</strong>sregionen<br />
Adress & DistributionsCentrum<br />
Drottninggatan 1<br />
Regionens Hus<br />
542 87 MARIESTAD<br />
E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se<br />
Elektronisk kopia finns på<br />
www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter<br />
73